Ångermanna hushollning nordan skogen, i ett snilleprof vid kongl. lärohuset i Upsala under ... Anders Berchs öfvervaro föreställd af Jon Boding Danielsson, ångermannländinge. I gustaviska hörehuset then 29 april, år 1747. Första stycket

G. G. L.

NORDAN SKOGEN,

I ett Snillcprof

Vid Kongl. Lårojiufec i Üpfala

under

Herr Profej]^or

ANDERS BERCHS

ofvervaro

Fåreftålld Af

JON BODING

Danielsson Ångermanniåndinge.

I Gu s t a v i s k a Hörehufet

Then år _1747.

Förfta Stycket,₇

SyOCKHpLM,

Tryckt hos Laus Salylus,

X.

Till

KONGL. MAJ:TS

Tromann och SUPERINTENDENT

ofver Väfternordland

Hogvordiga Herr DOCTOR

K

LÖ ÖLOF

NING,

GYnmnäe

^Allmagten,

och floraßrtjäft-

Herr. DOCTORN igenom lyfande lårdom år icke allenafl hade^ettkraftigt efterdornefåran*

dra, och ettovildögtåfynavittne tilltheÖfrigas förtjånfler^{* utan} ock the thervidhångandebelö¬

ningarsrättrådige ^utdelare„ Iingénthera af

thesfaaf(igterunderflårjagmigframkomma^u-

tiHbgvbrdiga Herr DQCToRNSdfynmedthes-

fahlad:fårihy ithemfinnas ingenting mindre;

anßdantfom, efter allmännacrdfpraket Hort

hofves ftorom; kanfågas^varaflört, och(vara

motthyliktjbm hör bevårdasmed Högvördiga

HerrDOCTORNSafkodelfe. Tbetendajdgll

terpå, år then högaochprisvärda gunft, Jom HögvördigeHerrDOCTÖRNftådfeplågarvifii

Lårdomensfofterjöner;famt tbet happjaggbr mig,attgåfvansringheticke föragtes,tåjagvå¬

garförjäkra,iatt ihen årjättes med^ettfämycket vördfammarefinne. Tag therförenu,Högvör- digeHerrDOCTORfåfom alltidgunfligt^upp,att

jagmbdarHbgvbrdiga Herr DOCTORN medatt emottagaminlårofpåndåtigenombgnandetvara

etttidsfördrifunderhvilanijrå thebekymmer- jammefla, och allramefl behårandegöromål:

låtock, Högvördige HerrDoCToR,mig itill¬

kommande tid vederfaras höggunftig hägn,

Herren GUDgöre imedeltidHögvördigaHerr

DOCToRNSlejnadlyckofam,ochförlånge Hög- vördigaHerr DOCTORNSdagarlångftinuppå

then ålderfmliknar kalla Nordensvinterkläd¬

nad, tillGudsför(amlingsuppbyggelfe,till vårt

Stifts ljufva heder och högdönfkadaförfar,

till Högtfhrnåma Vårdnadens ofattbara fag¬

nad_;men tillenmågtigBefordrarejöralla bok¬

liga konfler ålfkanae Nordlåndingår:hvilket- bntkar

Högvördiga Herr DO CT O R NS

Allraodmjukefte tj'duare

Jon Boding Danielsfon,

Högårevördige och Höglårde Herre, Kyrkoherdeoch Projl öfver SjålévadSoekeft,^'- Herr Mag. JON LOCHNAUS.

Valärevördige och Höglårde Herre,

Kyrkoherde i Nåtra Socken

Herr Mag. JOHAN TOLLSTEN

Valårevördige och Höglärde Herre, Kyrkoherde i Sidenfjö Socken,

Herr JOHAN LIDIN.

Ärevördige och HögvållårdeHerre,

Coraminifter i Vedbyggerå och Ullånger _{f ,}

SocknariSödraÅngermannland,

Herr ERIK SELANDER.

Ärevördige och Högvållårde Herre,

Comminiftcri Grundfunda Socken, 1

Herr JÖNS GRANBOM.

Mine Gnn/ligc

Fdar>torcvälyillje,ochEdorgodhet,Mine_Bevlgne gör,at teg,tillfkyldigtvördnadsochtackfamhetsvedermä medvidfogad onfikan,_{.ochlådan lefnad}att then Nådige Gud villevålfigna "

ochvålmågo, löihen mån

fåkrar, att jag allrig

Högårevördige,VälircvSrdige och

ÄrevördigeochH6g

MinaGu,nftigaGynnares ödmjuke1 t

. Jon Boding *

Högarevordige och Hoglårde Herre,

Kyrkoherde uti Arnås Socken,

och

Proft' ofver Norra Ångerraannländ, HerrMag. NILS STECKSEN1US.

Välårevårdige och Hoglårde Herre, Kyricohcrde uti Anundsfjö Socken, ^.

Herr ELIAS SALIN.

Välärevordige och Hoglårde Herre,

Comminifter i Själevad,

Herr Mag. JOHAN SAMUEL

THELAUS.

Ärevördige och Hogvållårde Herre,

Comminifter i Nåtra,

Herr JON TÖRNSTEN.

Ärevördige och Hogvållårde Herre,

Comminifter iNordmanningSocken,

Herr OLOF WATTRANG.

Gynnare.

Vålgern'hipmånri,fömjagliar haivitäranattalltid forfara,

le uppoffrar Eder thctta mitt lilla Äkademifka arbete ; edek,mine Gunftige Gynnare,med alltönfEejigct godfc nifkeligtunga någonfin vill begåra; (ämtfor-

återvånder ^{att vara *} /J

Hoglårde Herrar Proftar, qäIa Kyrkoherdar, 0

lårdeHerrar Comminiftrar3 (

och horfamftetjånare *

Danielsfon. _{A 3}

Dygd&dfa FRU

REBECKA ÖMAN

Min Högtårada kärafta Moder!

OM

någor

förfarit

en

kjr Moders

ömhet och

fom lejhafvenlåtitvara ofpardtendafltillmintjänfl?

Hvad hafven I välgjort, fom icke hafver ländt till

mittbåfta? Hafven 1ochfagtmig något, fom ej haf¬

vervarituppfylldt medallraljufvafia välmening,allra- förnuftigefla råd, allrakfrligafia formaningar, och barnungsfotaord? Men hvarmedfkaljagkunna vifa,

huruvå(jaguptager ettfåäantkärleksfulltModerhjår-

tas öma och kärliga förehollelfer? Annatråd år mig fortaget:jagvet ickenågot, fomjag kanhåtrevifamin tillgifvenhet och vederkänsla med, ån ett lydigt och tackfamt hjärta, och ther, vet jag, I årennögda med\

Bockjämntethetta, villjag ock utbedja mig thengod¬

het,att/, minkärafla Moder, tagenthetta mittA- kademifka arbete tillgodo ^fåfom fötfllingenbåde af E-

dorofßoragodhetsallmännaförklaring, och mina ungt domsframfieg. Ehen Hégfle GUD uppeholle Eder vid kraftertillatt uthärda ochlyckeligenigenomgå thefvå-

ra olyekosflötar, Jom Eder förr12år tillbaka började villjaöfvermannapchännuej hafva lemnatpå thet,att jag ochminakåraSyfkon mågomhafva,then viofstillita kunnom. Lefver hädanefter, min kärafla Moder, ä

och ätrefallt fålla: jag är alltid och inidöden

EDAR,

MinHögtårada kärafta MOD E R,

Allralydigefte Son JON BqdiNG.

Danigislon,

Hans Kongl.Majits Fribref,

RIEDRICH med Guds Nå-

dc3 Sveriges, Götes och Ven-^

des Konung &c. &c* Landt-

Grefve til Hesfen , &c. &c.

Vår fynnerliga ynneft och nådiga benägen¬

het med Gud Alsmåktig, Truman, Vare

och Rikfens Råd, Herr Grefve ^, Prafident

och Academie Cantzler. Hos ofs hafva Rik¬

fens vid den nu ofverftåndna :Riksdag for-

famlade Ständer _genom underdånig fkrif-

velfe af d. 22 i nåflledne månad andragit,hu- ruledes,fedandevid 1738 åhrsRiksdagfunnit fig foranlåtne, at hos Ofs underdånigfl an¬

hålla, det måtte den i Upfaia då ledigva-

rande Juris Romani ProjeJJonen thådanef-

terforordnas tilfårelåsningar får den Stude¬

rande ungdomen ofver fundamenterne til

Oeconomie^-Cammercie och MamifaEhir för¬

fattningarne i Riket;och Vi,ianledning afde¬

ras då tillika gjorde underdånige hemftälian-

de, huruvida famma Oeconomie och Com-

merciorum ProjeJJlpft borde endaff fköta fårelåsningarna åfver Rikets handel ocli hus¬

hållning, hvaraf den thädanefter komme at få fit namn, ellerock vid Juris RomaniPro- feljonen vara förknippad ^, genom utflag d.

16. Febr, ₁₇₄₀ i nåder fåflffålt^, at Oecono-

wies och Commerciorum Profejjonen fkal en- daft fkota fådana faker, fom dårmed ge-

A 4 men-

raenfkap hafva, famt d. 18. Martii famma åhr vidarei nåder förklarat, ^at bemålte Pro-

feßor Oeconomiß &1 Commerciorum hvil- kenkommerat förklaraalla Qeconomz(ka La¬

gar och Förordningar,' fkal vara ledamot af den Juridilka Faculteten och kallas Juris- prudentiß ^, Oeconomta och Cowmerciorun

Profeßor, fåfom ock vid examina rigorofa nnderfoka,hvad framfteg Philofophu ^Candi-

daterrie gjort uti Oecoijomikz Vetenfkaper*

ne, famt ^at de Dijputationer, fom hållas^un¬

der bemålte Profeßors prßfidio, angående

delsa Vetenfkaper,fkolaanfes och räknasför

dem, fom vilja _antagagradum in Philojophia\

Så hafva Rikfens Stander, vid den nu öfver- ftåndna Riksdag, årfarit, huru fom denna fak hlifvit lämnad uti det ftånd, at til när¬

varande tid intet förflag til denna Profejßon

livarken hlifvit författadt eller iniåndt. _Rik¬

fens Ständer _, fom på ofvanförmålte Ritt redan förut pröfvat nödvändigheten afden¬

na inrättning vid Vår Academie i Upfala, för¬

mäla_at fig ältfli nu hafva funnit fig föranlåtne, ytterligare arbeta derpå, at en få nyttig

och välbetänkt fak må bringas tilden fullhor-

dan och Hut, fom fyarar ^emot Rikfens Stän¬

ders härmed _hafde upfåt och påiyftade ända¬

mål: hafvändes Rikfens Ständer vid öfver-

vågande håraf _fig ärindrat, huru fom Vår Academie i Upfalct med rätta åger heder och

beröm, at den i alla tider upammat fådana

ämnen, famt inom fig f jelfnu hafver flera ftldana _man,fom medgrundelig lårdomkun¬

na

natilfkynda Riket bade nytta och anfeende':

Jivarfore Rikfens Stander ock i the mål, (om

efterAcademiens fordna inrättning egentelb

gen hora til Conßflorü Academki beförjande,

1afva til bemalteConjtftormm Acaåemicum ^et godt förtroende. Men föm Riklens Ständer derjåmte kommit at befinna, hurufom den

med Commerciorum och Oeconomi<eProfejjion

nu federmera giorda författning är vid Aca-

demien i Upfula aldeles ny och ovanlig ^,

och at detta (Indium hårril icke blifvit på det

fåttet vid Academien idkadt; Så hafva Rik¬

fens Ständer vid fådan omffändighet aktat nödigt, at nu vid denna nya Profejfionéns befattande,för förffagången, taga de mått,

hvarmedelfb den famma må blifva förledd meden fådan_man,fom,järnte de dertilårfo- deriiga Vetenfkaper, ägerfjelf bug och bö-

jelfe för Mamfaäurer och Handelen, famt luff, at derom inplanta i ungdomen funda principer, och^en för Riket fördelaktig om- tanka, få at af des fkickelighet RikfensStän¬

der kunna göra fig et tilförlåteligit hopp om det påfyftade ändamålets århållande, fåmt at igenom den nu bli fvande Profej]oren för

framtiden få fådane ämnen upammade, fom

honom i famma profejjion kunna efterträda;

hvårföre Rikfens Ständer ock _yttra fig,^at de

varit omtånkte _, at til oftanämda nya Oeco-

nomide Commerciprwn Profejjion i Upfu¬

la nu för förffa gången utfe och nämna en

fådan man , fom icke allenaff äger uti de A- cademi(l$a Vetenfkaperna god kunfkap och

A ₅ grand,

grund, utan ock nödig infikt i det allmän¬

na hushållningsvålendet, lamt en befynner- lig hog och böjelfé tordet, fom Manufaäur-

och Commercie-fokzr tilhörer, och hvilken ^,

under de lift förflutne Riksdagar, dåRiklens Ständermed all möjelignit och åhoga ftråckt

fin omforg tilR ikets Manufaäurers och Han¬

dels utvidgande och den allmänna Hushåll¬

ningens förbättrande, RikfensStånder tielfva

funnitvara förledd med de egenlkaper, fom

fodras til detta Profefors ämbetets behörige

förvaltande vid vår Academie i Upfala : biif-

vandes för öfrigit Confiflorium Academlcum obetagit, at i framtiden til denna få väl fom

de öfrigeprofejjionerne ^, enligit lag och A- cademiike Conflitutionerné, upråtta förllag.

Riklens Ständer anmäla fördenlkuld til mer

oftanåmdeProjejjion vid Vår Academie i Up¬

fala hos Ofs i underdånighet Extraordinarie

Notarien uti Vårt och Riklens CommercleCol-

legio Anders Berch, hvilken Riklens Stän¬

der pröfvat vara til lamma behållning både förtjänt och Ikickelig: anhållandes Rikfens

Stander derhos, det Ofs täcktes, medelft

bemälte Berchs förordnande til Osconomie &

Cammerclor^um Profejfor vid Vår Academie i Upfala, nadigft befordra det uplåt och ända¬

mål _, fom Riklens Ständer endaft af välment ömhet för Ungdomens fanfkyldiga under¬

visning och handledande uti de högnödiga

(jecommKkc Vetenlkaper fattat til Fädernes¬

landets bådeenfkyltaoch allmänna nyttaoch rjånfh Sluteligen anföra Riklens Ständer ,

ac

at fbrn det Latinfka Språket åger vid 4-

cademien många ålfkare och idkare, hvår¬

före det billigt fynes böra låmna någotnö¬

digt rum åt VårtSven/ka tungomål; Så år

jåmvål Rikfens Ständers underdåniga åftun-

dah och anhållan, det Ofs täcktesgöra den nådiga författning, hvarigenom denna Öe-

conomixérCammerciorumlJrofejjorforpliktes,

athålla defs förelåsningar på Sven/ka fprå- ket,famtat allaDifputationer, fbrn under he-

m'lte Erofejjors prtfidio komma at hållas,

börafke uti SvenQvafpråket,emedanRikfens

Stånderanfe det ^vara både tjånligaft ochnyt- tigaft, at vår Svenfka hushållnings Veten- /kap blifver föreftåld utifit egit Sven/ka mo¬

dersmål. Dettaalt,fom R ikfens Ständer hos

Ofsandragit, gifve Vi Eder härigenominå¬

der tilkänna, med nådig vilja, ^at J^omvårk- ffälligheten af hvad hårvid påEderförforgam kommerbehörigenföranftälten:hafvandesVi, enligitRiklens Stånders i ofvanberörde måt¬

to yttrade åftundan, ofvanbenåmde Extra-

ordinarie 'NotarienAndersBerch med Vår nå¬

dige Fullmakt på oftanåmde Profefßon för-

fedt. Hvarmed Vi befalle Eder Gud als- måktig lynnerligen nådeligen. .Stockholm

iRåd-Kammaren d. 16 Sept. 1741.

FRIEDRICH.

Gustaf v. Heland.

Förrmäle.

m känning ochkuufkap^ar fprha grun¬

den, hvaruppåall tjogs .nyttjande fe-

dan beror; åro undervisningar ^om hushoHni.ngens tillhand uti hvarje

landsort fådana njälpemedcj, utom hvilkain¬

gen förbättring theri här att, förvänta/ Then-

na fänning år få mycket fahare, lom thet år oförnekeliget, att hushoilningen mähe vara

lämpad efter landets naturliga'lynde, ^om hon fkal kunna göra gagn; hellh iflöm thet i theffa fall ej kan taga lag, att blindvis och

utan fÖrrutgånget ortens bepröfvande företaga något fldantj närings medel i verldens Nor¬

ra delar, fom enaaft kan förmodas under Södra Himmelen» Och lemnar jag thet till

förfamarc Månns omdöme, huru vida bri- ften pä thenna kunfkap kan ther ^vara vållande till, att många näringsmedel räka ej allenah i

föragt hos inbyggarena, tå the förpligtas till thcras idkelfe på lädana _orter, fpm naturligen

åro ther obeqväme till; utan ock föga fördel

af theras inrättning årholles både för landet i

allmännhet, och hvar ochen Landmann i fön- derhet, Vore mitt åmne att har förehålia fät-

'1 '

tet5

å, ) Q ( å,

tet, hurulunda fådana landfkapers hushollsbe- fkrifningarböravarainrättada ; hade jagtillfälle

att vila thet the allraminfta omflåndigheter

icke f å ther uteflutasdfrå: Men emedan aitfkili lige kloke nianti, i lÖnderhet Friherren d/oA

Schrodern i fin Eürßliche Schatz und Rent-Cammers XI. Kap. få val, fom Författaren till en Fvenfk bok, kallad Sätt, att igenom Politijk Arithmetica

utrönahänders och .RikensHushäidmng^? i andra af- délningen, redan hafva iågt häri mera och kraftigare ån af mig kan iagas; förthenfkuld

hafver jag fattat! thet upplåt, att upfylla lådana Manns åifundan i thy, fom mig kan vara vit- teligetommin lödeiles ortshushollning: hvar-

vid jag hafver mig tilfefterfyn hafvit thefrågor och påminnelier, fpni then för Fäderneslan¬

detshushollning nit älfikande och therför evår- digt beröm förtjänande Infpeftoren vid Kongh

|i-v Landmäteri-Samfundet Herr Jacob Faggotlåtit in¬

föra i Svenfka Petenfkaps Academiens handlingars

i» qvartal år 1741. Jag hyler ej om mig then

förmätna tanka, fäfom fkplle thetta„mitt ringa

arbete på något lått antingen fvdra emot thet ändamål,fom faniraeHederstnannhafveruppå- fyftat, eller gifva tillråckeliget ljus i thenna orts

hushollnings Imårrfla omflåndigheter: Jag år

ther förfakradom, att fnthge kunna göra thet

bättre: men jaggörmiglikaväl håpp 0111 tillgift

för the fel hårkunna finnas, hos them af mina Landsmann, iom befinna, huru liten hjålp

thefla flags arbeten afandrom kunna vänta.;

huru otillråckelig upplysning mann håruti hit-

intill hafver af våra Landfkaps chartor kunnat finna _; huru the kunfkaper, fom fkola bana vågen till then fullkomfigafla vifshet ^. fåfom folketsantal,afdrägternas myckenhet, och flera

om-

åk ) ® c Ma

©mfiåndigheter, måfte till ftörre delen ankom¬

ma på gilsningar. Om therföre jag kan hos flera minaLandsmånn uppväcka hugen till att förbåtra thet, _{fom af mig} kanvara feladt, eller förbi gånget, lamt vårt k. Fäderneslands hus- hollnings tillftånd fåledes varda med tiden

bragdt utu fitt mörker, och anledning gifven

åt Höea ofverheten, att nyttja thelfa underråt- tellértill linaafligter; hafvermitt arbete vunnit fitt uppåfyftada ändamål

t v f

För-

I

Fcrfta Kapittlet

OmLandetsTillftånd iallmånnhet.

: V ' * I. f

vearikebeftodfordoraaftuflrfkildariken,

SveaochGöta,hviikaförr mångahundra-*

de år ledan vordotill ettrikeforenadaJag lemnar Gotariket, och hofler mig vid tl)£t, fom fornt kallades Svearike, hvil¬

ket varder fördeladtiSvealandegenteliga få kal- ladt, och Nordland, fomi lig fattar Gäftrikeland, Hälfingeland, Medelpad, Jämteland, Angermann- land, Näfterbotten, ochLappmarken. Men eme¬

dan mitt uppfttnuej åratt tala omalla; fkyn-

dar jag till mitt Angermannland, fom i Syd-oft liggerlängds efter Bottnifka vikens våjflra Brän¬

der, och i Nord-väft råcker upp till Afele Lapp¬

mark, I Syd-väftgrånfar thetihop med Jämte¬

land_; ochnåBan i Södereller närmaretill hafvet,

med Medelpad: men i Nord-oft lår thet Våfter-

bottentill _granna. Och år Angermannlands belä¬

genhet^, efter then Bora Geografens Wilh.de /*

Isles charta éfverNordifka Kronorna, i anfeen-

de till Längdenifrån ön Ferroräknad, (tå Upfala obfervätoriumligger under 3f gr, 22m ) imellan

then 33I och then 37^eller 374- grad: men i

affeen-

2 Jf ? ^O c £

afleendc'på Bredden år Landet beläget imellan

then 62:36 och then64.gr. ^{2 a} Norra ko¬

lenshögd. Angermannland år fördeladtituFög¬

derier eller Hårrad, Norra och Södra, hvilka genomthen bekanta Skulejkögen fårfkiljäs: ther-

iorocktheafthctfeduare kallasSunaritWerFram- anfkogsmänn, och theaftlietförraNordanfkogs-

her. 1 thet Södra _{åro 30} Socknar och 'Kyrkor (*)

men ithet Norra alle.naft _7, munneliga Ndtra, Sinenßo eller Senfjö, Anundjo (**), Själevad eller Sjåla, Arnas, Grundfunda, ochNordmanning el¬

lerNordmaling. Ochemedan jag ej år få fön- derligakunnig o ni thet Södra Fögderi, och åt- fkilligt förefaller, (öm thels Landsmann, och

the af thet Norra fkiljas uti; thet Nrrra thefs-

utom år min lödelleort, fåattjag hafver ther- igenom hafvitbåttre tillfalleattfåvetaoch kan¬

na theras lefnad och göromål: förthenfkuld

hafver jag förefatt _{mig, att allenaff theras Hus-}

NIlning framte, fom nyligakallades Nordanfkogs- boer,ellerlom boNordanJkogen.

-• §• £ % ^;

Thet _eger enefullkommen vifshet, att then Norre del af Angermannlandråder af^natu¬

ren ju ofve-r få herrliga förmoner, (öm andra

Svea länder. Här hafver naturen nedlagt,fnart iågdt, ötverflödpåmycket godt. Här årymnig ikog, öfverflödandepååtfkilligaflags tråd: hår tordeockvara rika bårg: hår åro fete dalaroch backar:

('*) Se 4- §• titi Hr. Erik MStroms (nille prof de Anger-

rhannia är 1705 theil 12JuniiförfVaradthäriUpfala.

I forrtiden hafver ^välÅftle fockeii hort till Jhwndsfio

med finnhemansbrukare; men fomhon lyder nu un¬

derLappniarka inrättning_^ hafverjaghenne ej intagiti thöfaiycknars antal.

& ) ° C å, a backar: hår åro åliver, flrömar, ftorefjöar, the

ther gifva mångahandaflags flikar: hår åro ån¬

gar, prydde med åtfkilliga blomfter, och mån¬

ga för bofkapen vål fniakande grås: hår åro fruktbareåkrar, hår år hor myckenhet af djur;

hår varda fbmoftaft fedde öråknelige foglafka-

•rar. Thetöfver aUtbehageliga fmör, thenc o*

de talg, thet vålhnakeliga kött, fom hårifrå komma, åro fåkra teken till landets feta

backar, och ickefå magraångar The många

tunnor lax, theoräkneliga tunnor flröming,the mänga djurs fkinn, then otroligt myckne fo- gel, löm hårifrå föres, åro allefåmman öfver- tygande vedermalen af landets herrlighet och jofmyckna goda»

•

: ■' vt ~"";'J

Ett lands uppodling grundar fig uppå in*

byggares antal: åy therfore värdt att veta, hu¬

ru vidt Nörra Angermannland- ar;.huru många

lieman och hemans brukare hår finnas; lamt

huru folkrikt thet år? I anledning af thet, fom alhnånntholles före,m\Syea^ocb.Ootarikéfitillika

med Finnland innebegripä ^%©oc qvadrat-milars

vidd, fluter jag afthen jämnad, fom thetta fögderi holler emot öfriga-delen af riket, att thet utgör vid pafs 130 fvadrat-mi\zx\ ja ock therför, attifrånhårradsrået xVpfoSkukfkogen tjll

fåkallada Bäcken^ löm år landsrå mellan An-

germannlahd, och Väfterbotten ^{, ärp} inemot 13

milar, qch ifrån hafsflranden upp till fkilnadefr

imcllan Afele Lappmark och theffa loknar

årovidpafs iomilar^{^} hvilke göra 130 qyadirat*

B milar,

-4 -tfö ) ° C -«fe*

nnlar. Men emedan thcfia focknar icke råcka alla lika langt upp- med fina grånfor; och på thet, att jag icke må till åfventyrs tillägga laiv-

ciet fiörre vidd; änfom the-r ofelbart torde va¬

ra; ja ock för jämnare räknings fkuld: vill jag afllå ₃₀ quadrat-mihr: foljagteliga varder ta återftoden för thefia ₇ focknar 100 qvadrat-

pillar, hvilke göra, 2,314,200 tunnoland»

Eiter then underrätte!fe mig lemnad är,

befiå thefia ₇focknar afföljande Manntal, och Husholl elier Rökar, Inhyfes Rökar, och

Nybyggen:

Manntal.Heniäns råkar. Inhyfesråkar. Nybyggare.

Na,tra - 6- 177. - - - - 8- - - - *

Präfieb» i|$*

Sidenfio* 42-ig- «132* - * - 10. - - - -

Präfieb.

Anundsfjo-384 - - 126. ^{- -} - 7, - » 1.

Pråfieb. i^

Sjdlobad-iiofg-.-" ^{- * -} 13, ^- - ié

Präfieb.

jlrnås - &tUm-107' - - - it. - - 3.

Pråfieb. if.

Grundf-zi|| - • 67.** ^- - 8» ^- * -

Pråfieb. t|;|.

Nordrtiann.qQi? ^- 128. - - 22, * * i»

Pråfieb.

inf. 79* 8.

Ibland

(#)trcomKfonohemanet_OksbSlt || ftOrt, fom aflpu njutet fkaftefrihet.

( Härdrock inrdkrtadende bondenpåiLronon^ fbrn fkat»

tarallenaft för fifkej fåmt 5 bönder 1 Ava by, och3 x

Mnbvlm,med theras₃manntal. Om thefTa2.fedaarebyaf

å )ö( å f

Wand theffa405r|manntal åro 34Ü-I-(kattes men Krono-heman* 1följe håraf belöper (ig uppå hvart manntal dier helt heman öfver hufvudet en mark af_?7]4 tunnolands innehöll, ochforhvarje rök 2068 tunnoland, fom, i fall

håraf dragas | af thenna furnma för fjöar, ftrömar, _bärg, och odugelig mark lefvnr

efter % en brukelig mark till vid pafs 1428 tunnoland för hvart manntal_, och för hvar- je rök f17 tunnoland. Oni nu then fats år

fafl, fom Herr ^'Infpeftorch Faggot hafver i S-venfka Landtbrukets hinder vek hjälp _p. före-

ftållt_, hvilken ocktyckes hafva fin fulla vifshef, nåmueligen ^attjt. heman icke lårtarfva _flera, ån

231! tunnoland, hvaraf 40brukas till åker,hälf¬

ten årliga, 911 till ångj iåmt ioötil fkog och beteshagar^•> af hvilka hdflnåmtida, når^20tun*

ttql* åro uppredda till betesmark^, och 80 till fkog, fom therjåmnte kan brukas till _bete,

hvåreft efter then anledning, fom Politijht

Arithmeticans Författare pag. fövid ha laden gif*

ver, kunna våxa vid pafs 300,000 tråd, hvil¬

ka, medels fparfåmhushollning, blifva ettflån- digtforråd: tå (kulle af i. hemans egor 1 then¬

na landsort kunna varda 6 heman, och af

405* manntal 2400, famt i ftållet för 11x9: rökar 6,700: eller på annat fått ^{att fåga: om} hvart

hemanhade 6gångerfå många uppodlare,fom

thet nu hafver, (kulle famniå ändamål vinnas.

Att likaväl thennaorts kalle himmel torde gif-

va anledning attanflå hvarje heman någotflor-

teutrymmetill höfång, ånfom nufågdtår,fåvi¬

da bofkapen (köla långe fodrasinnej hvilket i

B i thé

hafver afålder'varit tvift, antingen fhe borde hora tili Ginndfunda, élléf Nerdrntmning. Na håra the tiH Grund/und#*

£ ä ) o C å,

the Södraorter kanfke med ftörrebeqvåmhet:

thetkan icke nekas.

4» §♦

Hvad folkrikheten vidkommer, finnas for år 1746 i manntals längderna varaupptagna 94

Ståndspérfonerj _nåmneliga

Månn ^- _43;

Hurtrujr ^{- - -} 37*

Söner ^{- - - -} _4.

Döttrar ^{- - - 10.}

Afmeniga allmogen åro följande upteknade;

Månn, fombrukaheman, ^{- -} 1042.

Hullrur ^- -- -- -- - 1027.

Enkor; delsbåtsmånns,delsbönders C6.

Söner --- - -

45-0*

Magar ^{- • ---} j9.

Drängar --- - 283.

Döttrar --- - -

Sonahuftrur - -- -- -- 514,

Pigor ^--- 6^7.43.

InhyfesMånn --- 94,

Inhyfes Qvinnor --- 232.

Hårtil läggasockBåtsmånn, fom åro ^{- 12,7.}

4699.

Håråro dock theoräknade, fom äro nedan i; år, lamturåldrige, och vanföre. Och ehu- htvål manntals längderna kunna ^vara kronone till fvfiesithenaffigt, att veta,huru högt mann¬

tals panningarne ^kunna ftiga ^; åro the doclc otillråckeliga, når fkal göras någöt allmånnt flut, hurulunda folkets myckenhet år lämpad

efter'landets vidd, ochhvad vårkanftörre eller mindre antal åftadkommer i hushollningens utöfning; hvilket år lika nödigt.att veta, fom