Under kongl. maj:ts vistande i Upsala och uti hans kongl. höghets kronprinsens academiens cancellers höga öfvervaro theser på nådigsta befallning utgifne och försvarade af Daniel Boëthius eth. och polit. professor samt Gustaf Stuart den 19 martii 1788. I

UNDER

KONGL.

_MAJ:

_TS

VISTANDE I

UPSALA

och uti

HÖGA

ÖFVERVARO

a

PÅ

NÅDIGSTA

BEFALLNING

UTGIFNE och

FÖRSVARADE

af

DANIEL

B 0

É

T

Hl

US

ετη. och polit. professor SAMT

GUSTAF

STUART

den _{19 marth}

_1788·

I DEN STÖRRE GUSTAVIANSKA LÄROSALEN,

upsala

Tv"-"'·-'---- ·-*»«...·.

Γ

-v ,

'■

•

■■hob'.·- elrißv -i7" ■

MiSSl

.. ·;. -\··ίο;> ηρ ■ ■ ' «fio ;■ · ■ -. -- - - ; · _am ·

JH&·—. . , i^kzzäi , &±ju,

^4: ^ N*-v—1

1.

(i

jjaktadt

det

förakt,

hvarmed

man

i

fednare tider

anfett

Meta-phyfiika

Vetenikaper,

våge

vi

dock

påftå,

att

de

ämnens

ut¬

redande, fom Philofopherne

under detta

namn

vidrört,

år allde¬

les _{oumgångligt till en}

_verklig

upplyfnings

ftadgande och

bibehål¬

lande.

2.

Sednare tiders _Philofophie eger ett i

alla

affeenden

utmärkt

fö¬

reträde för den, fom i förra tider blifvit

idkad;

men

vi

vänte

dock

icke, att den någonfin ikall

utftråcka

en

grundad

upplyfning

längre,

ån till ett inlkrånkt antal månniikor.

3.

Den _{Regeringskonft, fom}

jjelfva

Naturen

billigar,

år

ej

i

alla

_v

tidehvarf denfamma. Det var Forntidens Lagftiftares

åra,

att

före¬

komma kännedom af rikedomar och beqvåmligheter,

och

tillbaka-hålla _{begäret dertill.}

_Våra

_{tiders Lagar}

_böra

_deremot

_hafva

_för

af-figt, att månniikor, med

ftörfta

fördel

för det

allmänna,

kunna

un¬

derhålla detta _{begår, och ega hopp om}

_fina

_vilkors

förbättring.

4.

Ingen år i Sammanlefnaden

farligare,

ån den, fom

plågas

af

kånfla af fin egen ofåkerliet.

5.

Fåfängt bemödar man

fig,

att

hindra

vårt

Slågtes

ftåndiga

om¬

växling i Seder och

Tankar.

Det

år

nog, om man

kan

hindra

defs

för-fMfåmring, under det att begrep och begår nödvändigt antgga ett

föråndradt utfeende.

6.

Man har _{alldrig, utan fara för verkligtvett och nyttiga}

kunfka-pf.r, trott ilg kunna genomSyftemer _{göra de faker troliga och}

be-ipliga, hvilkas verklighet man ej kan ftödja på båttre grunder, ån

ten> att månniikan icke kan utfåtta grånforna for det möjliga.

7.

Utan Hiftoriens

_tillhjelp

_{ikulle den angelågnafte delen af}

Philo-S-phien foga vara annat, ån onyttiga gifsningar.

8.

Feodal-Regering var den enda, fom ett Folk, hvilket fåftat

ina _{boningar i ett inkråktadt land, ikulle kunna infora.}

Europa år

ej den enda del af verlden, der den varit kand.

9.

Det år ett_{vanligt fel af Hiftorie-Skrifvare, attutgifva fölgderna}

en håndelfe _{för deis orfak. Således har man orått befkrifvit Me¬}

idens fed, att med _{penningar förfona alla brott, fåfom ett}

på-1 af de rikare till de _{fattigares förtryck.}

10.

Om Seder och_{Tankefått beröfvat våra tider möjligheten att} tåf-med Grekeland och Rom i visfa delar af Vitterhet och

Skald-iconft, få hafva de åfven å andra iidan _{öppnat för Skalden och Ta¬}

laren nya och åfven få rika _{fålt, der de kunna vifa litt fnille. Vi}

torde en _{gang ej mer behöfva afunna Forntiden defs}

Epopée, ån

1

nu onike att i _öfverdrefna

målningar likna

Öfter

-Låndika Föl¬