C l i i r n r g i s k a l a W
t n g e l s o i * .
DOCT.
A k a d e m i s k A f h a n d l i n g ,
med vidterfarna Medicinska F akultetens i U p sala sa m ty ck e,
u n d e r in s e e n d e af
CA R L H E NR . B E R G S T R A N D
P ro fesso r i C hirurgien och B arn förlossuiugekonsten,
for Medicinska Gradens erhållande
u l g i f v e n a f
ANDERS GUDMUND WIKBLAD
a f Ö slgötha N alionoeli till offentlig granskning framställd pä Medicinska Auditorium d. 14 Decemb. 1844
p. y . t. f. m .
11 .
U p s a l a ,
I
.11 I I : ■ ’ ; ■ . ■ ' S : •; ■ v. ,U . ■ ■■ ' * • • -z, <> . r
. i
■sainiim. Mon har sk jutit in charpie ululer nagelns kam ; äfvenså sina utplattade st) eken af k! v eller bleck, in ar- vid dessa qvarhullits af en hüfiplâsterreiusa, som blifvit lagd i undiomkt ing la n , — och man har härmed natur ligtvis haft lör afsigt all på samma gång höja upp na g eln och lij c k a ned det kött, som hotat all växa öfter
»less kant. D erjemte har man skrapat nageln med en
glasb it, för att göra honom tunn, dalkanterna med stör re lätthet än annars böra kunna upplyftas. — En dylik b eh a nd lin g, stundom belönad med framgång i lindrigare f u ll , är likväl alldeles otillräcklig i svårare händelser. Chirnrgerne liafva derföre blifvit nödsakade att uppfitina och använda mer \e ik s a m m a m ethoder, för att göra ett
slut pä det högst besvärliga lidandet. D essa methoder
äro dock i allmänhet ganska plågsamma. Huru olika
de ocksä kunna vara i detaljerna, sa öfverensstämma de lik väl i h u lvu dsaken ; ty de gå egentligen ut derpå, att förstöra e l le r borttaga nageln till en d el, eller helt och h ållet. V i kunna icke här inlåta oss i någon fullstän dig beskrifning öfver alla dessa sätt att g å till väga, u-t.an sk ola vi inskränka oss till att tala om tvenne der-ib lon d, nemligen lörsl D u p u y t r e n’s , om hvilket man förmodligen med skäl kan sä g a , att det förvärfvat stör sta förtroendet, eller åtminstone blifvit mest bekant, — och sedermera det, hvilket vi, med uteslutande af hvarje annat fö»farande, allt intill denne dag nyttjat.
D n ptty t r e n’s method består deruti, att, sedan det inflammatoriska lidandet minskats genom emollierande om slag och localbad, fortsatta under flere eller färre dagar, öfvergå till operationen, då en rak och hvass sax med e- na spetsen införes under främre kanten af nageln vid det medlersta deraf, och sedermera, så hastigt ske kan, skju tes in ända till nagelns längst bakåt belägna del, da nageln siraxt i hela sin längd genom klippes på en gång,
«len sjuka delen deraf omfattas med en pin cette, o jn v r i lles och ty ck es ut. Det heror på förhållandet af n a g e ln s in växning, d. v. s. huruvida densamma äger rum på en a sidan e ller på b e g g e sid o rn a , om h egge hälfterna s k o l a utryckas. I den h ä n d e ls e , att c a ro l u x u r i a n s vu nn it alltför b etyd lig s t o r l e k , förstöres utväxten med f e r r u n i c a n d e n s . F u llk o m lig läkning af såret inträffar, s ä g e s det, snart, — så snart, att en person, opererad på d e t ta sätt, efter 5 e ller t» dagar åter kan begynna sin a van liga göroinål. — H o s gammalt folk återkommer v a n lig t vis icke n a g e l n , men hos yngre personer understundom. — E n lig t hvad som påslås, förorsakar detta b eh and lin gs sätt , hvilk et man på goda skäl borde anse vara i h ö g grad p lå g s a m t , så liten sm ärta, att man sällan får höra dem, so m o p e r e r a s , jämra sig. — T a g e s hela n a g eln bort, så har man ej att frukta recidiv, men deretnof kan lidandet lätt récidivera, om ett st } e k e af nageln qvar- lemnas i såret.
På detta sätt blifver behandlingen ntan tvifvel o fe l bar, hvarom äfven de sjuk dom sb erätlelser, som D u p u y t r e n sjelf afgifvit, bära vittnesbörd; nien oaktadt d e t t a , och oaktadt försäkringen ont att operationen ej förorsa kar utomordentligt" stark sm ärta, så må vi l i k \ ä l upp riktigt b e k ä n n a , att vi aldrig vågat förrätta denna o p e ration, ju st derföre, att vi icke förmått lösslita oss ifrån föreställningen ont de nästan oerhörda p lågor, om o c k s å blott för en kort stu n d , h w lk a häraf borde bfifva en följd. D et är möjligt, att vi häruti handlat ganska orik tigt, i synnerhet som vår hehnndlingsntethod äfven föror sakar p lå g o r , stundom gan ska b etyd liga, hvifka kunna fortfara flere limmar; men man öfvergifver dock ogerna ett förfarnnde, h vilket man sett alltid till slut åstadkom ma önskad verkan, ehuru vi ej n e k a , att sjukdomen i några, ehuru ganska få, händelser recidiverat, hvilket den ä f \ e n gjorde i det fall, om h vilk et vi ofördröjeligen
kom-ma alt tala. D et förfarande vi mena nyttjades på K. L a z a r e tt e t i Stockholm ander hela den tid förf. med n ärmare uppmärksamhet följde och deltog uti sjukvården d erstäd es, först såsom student, och sedermera i egenskap
a f underchirurg i nära 5 års tid. Nämnda förfarande
h estår rieruti, alt öfver det ställe eller de ställen, der n ageln v u x i t in i k öttet, lägga lappar, bestrukne med h ä ft p l å s te r , 4 eller 5 st. öfver Inarnndra, alla försedda med ett aflångt h a l. soin naturligtvis hör hafva samma storlek på hvarje lapp. Sedan d essa lappar blifvit ge- n o in sainnianiryckning hoplastade, lägger man dem på det sju k a stället på sådant sätt, att det nflånga hålets läng* sta s trä ckn ing motsvarar det ställe, der nageln sänker sig in i de mjuka delarne, hvarvid ungefär så mycket af de sistnämnda hör förhlifva obetäckt, som man kan anse utgöra hredden a f den del utaf n a g e ln , hvilken ligger gömd i k ö tte t, — hvarförutan ett lika stort stycke af nagelns fria yta nu kommer alt ligga inom hålet. D etta f y l l e s , ända till öfversta brädden, med pulveriseradt, nyss ifrån A p o th e k e t hämtadt, caustikt kali, hvilket under hämtnin g e n m å ste förvaras i en liten, väl korkad flaska. P u lv ret appliceras förmedelst ett passande instrument, t. ex. ett så k a lla d t m y r t e n h l a d , el. något dylikt. Med om sorg hör man undvika att spilla något af pulvret. I hän d else likväl detta skett, hör det spillda genast med nog grannhet tagas hort, i c k e , såsoiu man väl kan in se, ffa- det att n ågon fara annars skulle uppkomma, men för att nfhöja en o n ö dig tillökning af smärta. A ndtligen anläg- g e s om kring tån its. m. en häftplåsterremsa, hvilkens hredd hör vara densamma, som de förut anlagda lappar- n e s längd. D en na häftplåsterremsa hör för öfrigt vara så l å n g , att den kan några hvarf lindas omkring det
sjuka stället och sedermera fästas på fotryggen. Man
drager försorg om ett passande läge för den sjuka foten,
hvarvid frihet från tryckning är nödvändig, och svalka äfven h eh ö flig , emedan på stället snart infinner sig b e ty d lig h e t t a , h v ilken, förenad med en stickande, ftfien
bultande värk , fortfar åtmin stone öfver 2 limmar, siiu p - dt»(n/|, någon g å n g också myckel längre. D el cau slika ikalit upp löses af kroppens viilskor, och man ser elt svart, s m å nin gom stelnande, men i början flytande, äm ne träinga
fram rundt om kring förbandet. D å delta sedu are fö l
jan d e dag borltages, äro icke allenast de sju k a dela.rne, utan äfven de k r in g lig g a n d e , svaria och u p p lö sta , s;åle- des äfven n a g e ln , h vnrföre, om han varit invuxeni på b egge sid o r n a , och frätmedlet såle d e s på de t v en n e s i dorna blifvit applicerad!, lian kan blifva fu llk o m lig t för störd. D et inträffar n em ligen a l l l i d , att f ö r st ö r e lse p r o cessen sträcker sig lä n g r e , st un dom mycket l ä n g r e , än till det s t ä l l e , der kalipulvrel ifrån första början k o m i beröring med kroppsytan. Detta bör likväl ej a n ses så» soiu skadligt, ty tvärtom plägar man då kunna vara f ö r v is sad om en ly cklig utgång af b e h a n d lin g e n .— N ä r m an, såsom förut blifvit n äm ndi, dag» n efter pulvrets ap plica tion borttager förbandet, användas ljumma g r ö t o m s l a g , ända till dess att alla förstörda delar bortgått, och s å l e
des ytan hunnit rena sig. D et kommer nu att bero af
he si on en s beskaffenhet och företeelserna på stället, huru dan den fortsatla behandlingen bör blifva. N å g o n g å n g beliöfvas ej andra medel än ganska m ild a , t. e x . cerat; stundom u n g u . b a s i l i c . — Vid vissa t illf ä lle n m åste man nyttja salfva af rödt præcipitat, e l l e r o ck så touche- ring med l a p i s i n f e r n . , denna flere g å n g e r förny ad. D e egenll. så kallade e x s i c c a n t i a kun na under stundom vara de mest passande. — N a g e ln bortgår an tingen helt och hållet ( h v ilk e t man bör a n se såsom det ly ckligaste f ö r h å lla n d e t) , eller ock kan någon del deraf qvarblifva, hvilk en likväl, om den ej är alltför stor, blott vid jemförelsev is få tillfällen, enligt förf:s erfarenhet, bl i Ç- ver en anledning till r e c i d iv , om annars eftet beh and lin g e n varit riktig. Denna efle rbehandiing är gansk^ en k e l . N a g e ln balles mjuk och tunn genom ofta använda fotbad eller också endast tvättningar med ljum t vatten,,
sanil skrapningnr pfi ytan med rn glasbit eller cn liten knif. N är nageln begynner alt betydligt t illv ä x a åt > - d orn a, blifver man nu oftast i stånd att förändra dess sjukliga riktning genom inskjutandet af charpie under d e s s sidodelar. D et är natu rligt, att om på detta sätt recidiv cj kan förekom m as, måste frätmedlet å nyo an vändas, och det på ett kraftigare sätt än förut. — Stör sta o lägenheten vid detta behandlingssätt utgöra i vanliga fall de plågor, Itvilka frätmedlet under sin verkan föror
sakar. En gång såg förf. fräiningen äfven åstadkomma
en arteriell blödning, som likväl utan svårighet hämma des gen om compression. Ett annat mycket farligare sym ptom ^hvaröm mer framdeles) infann sig i den sjukdom s- h ä n d e ls e , hvilken bief en orsak till närvarande lilla a f - handling.
Innan vi nflägga berättelse om denna h ä n d else , må det an m ärkas, att D u p u y t r e n antog tvenne varieleler af naglarnes in växning. D en ena är den v a n liga, den n e m lig e n , hvarest sjukdomen består d eru ti, att nageln sk juter sig på sidorna in i köttet; den andra varietelen åter, hvilken på Fransyska biifvit kallad O n g l a d e , har sitt säte på det s t ä lle , der nageln genereras, d. v. s. i dess m a t r i x , så att n ageln s sjukdom är en följd af
hudens. Ulceraiionen begynner här att visa sig vid na
gelns rot, ej vid dess sidodelar. ( D e n n a sjukdom visar sig äfven på fmgrarnes naglar, och då oftast på tummar- nes.) D u p u y t r e n gick hiir till väga på annat sätt, än
vid den förstnämnda varietetens behandling. För att i
grund bota det smärtsamma lidandet, skar han bort, tilli k a med nageln, så väl h ela den ulcererade ytan, som äf ven den så kallade m a t r i x . Operationen förrättades af honom på sådant s ä tt, att en d j u p , halfcirkelformig in skärning gjordes med en rak knif tre linier bakom na gelns rot, parallelt med den hudfåll, af hvilken hon be- täckes o. s. v.
Förlidet år ( 1 8 1 3 ) behandlade förf. dén s v å r a s t e , d e n mest hårdnackade af alla de nagelin växn ingar ( D u * p o v t t e n ’s första varietet), hvilka i hans praktik f ö r e k o m m it . — En annars frisk , ung nian, af 2 0 års ålder, h a d e redan någon tid känt vid gåendet smärta i b ogge sin a stortår. D en n a smärta b öljade förmärkas kort efter d e t , att, vid något tillfälle, en tyngd fallit ned på tårna, åt m inston e efter hvad Pat. sjelf påstod. Pat. erhöll s e d e r mera åtskilliga stötar på samma st ä lle n , och för h v a rje gån g tyckte han sig tydligt märka, att ömheten d ers tä d es tilltog. Han rådfrågade nu en L äkare h \ilk e n g a f h o nom det rådet, att skrapa naglarne med glas. D er u ic d fortfor han någon tid under vintern 1 8 4 2 — 4 3 . D e t är t r o li g t, att sjuk dom en s tilltagande härigenom till n å g o n del h e j d a d e s , ehuru dplta förfarande ej var t illr ä c k lig t , i detta svåra fall, för åstadkom mande af läkning, alld en - stund lidandet sm åningom , men kanske iner långsam t än förut, tilltog. Förf b lef den 1 2 Juni 1 8 1 3 rädfrågad af Pat., som nu blott med största möda kunde gå uppe. N aglarn e på b e g g e stortårna voro in v u x n a i köttet, på b e g g e sidorna. F öljand e dag applicerades caustikt k a li på de fyra ställe n , der in v ä x n in g f a n n s , och på det sätt, som förut beskrifvits. V erkan häraf b le f på lån gt när ej sådan, som man väntade. Sedan g rö t o m sla g m. in under de näst efterföljande dagarne hade n y tt ja t s , fann man, ntt endast gan sk a obetydliga delar a f naglar-
ne voro förstörda, och att dessutom mycket var q var
af c a ro l u x u r i a n s . D e t skulle väl kunna vara m ö j ligt, att det använda præparntet ej var fullkom ligt g o d t , eller ej rätt väl förvaradt, och derföre icke efter följd es uf åsyftad verkan. Emedlertid ble f såle d e s en fortsatt, verksam behandling nödvändig, hvarföre applicationen af caustikt kali förnyades d. 2 6 Juni. D e n n a g å n g trodde förf. s ig hafva besegrat sj u k d o m e n , i hvilken förmodan
han dock bedrog sig. Större stycken a f naglarne för
Allt eft«'r som de ställen, der frätmcdlet hade användts, hunnit hlifva befriade från alla förstörda delar, uppstod
en ganska ymnig granulationsprocess på sidorna.
Gra-nulationerna syntes lik väl hlifva något slappa, så att salf. va a f rödt praecipitat a n så g s, till en början åtminstone, vara indicerad. F örf reste i början af Juli bort på ett par månader, och Put:s tillstånd försämrades under denna
tiil snart ånyo. Gåendet förorsakade betydlig smärta.
Pat. vände sig nu till Sjukhus-Amanuensen Sir W e s t - n e s s , hvilken förut deltagit i behandlingen, och seder-
mera äfven biträdde dervid. Hr W . skrapade naglarne
på midien, vek upp deras sidodolar, förordnade då och
da ett fotbad samt pålade ymp vax. Härigenom hö lls
sjukdom en vid ungefär samma punkt, så att den icke till» tog. — Sedan förf. h em kom m it, applicerades för tredje g å n g en caustikt kali på samma ställen som förut, och h ufvudsakligch på samma sätt, likväl med den åtskilnad, att flere plåsterlappar ladcs ofvanpå hvarandra, hvarföre äfven en större mängd af pulvret kunde användas. Man hade äfven bemödat sig om att erhålla ett säkert pra?*
parat. Applicationen skedde den 5 Sept. på eftermidda
g e n . Besynnerligt var det, att ingen egentlig smärta in fann sig förrän efter ett par timmar. D en b lef likväl sedermera ovanligt stark och fortfor ej allenast hela n a t t e n , ulan i flere dygn, oaktadt förbandet borttogs
följande morgon. Grötar nyttjades och ömsades flitigt.
Smärtan var väl icke alltid lika stark; men så länge
fortfarande (neml. under flere dygn), och i allmänhet så häftig , som h är , hade vi förut i dylika fall aldrig sett den. De stillande m e d e l, opium m. m ., som invertes g å f v o s , syntes ingenting uträtta. F je rd e dagen blefvo plågorna värre än förut. På qvällen visade sig tillstån det såsom högst betänkligt, emedan T r i s m u s infann sig. Förf. besökte omkring kl. 9 Pat., hvilken då med anlets d r a g , i hvilka den högsta smärta stod tecknad, kastade sig af och an på sitt läger. Munläsa fanns,
såsom
viredan hafva sagt. Fotterna voro lö.la och tem p era turen derstädes betydligt förhöjd. — Grötarne n ftogos g e n a s t och is an ska ffa d es, hvilket här med sk) rulsamhet k u n d e sk e, da iskällare fanns i gården. V atten, som med d e n na is afkyldes så mycket som lat sig göra, ap plicerades medelst sm å linnedukar på tårna. Ä fven sönderstött is pålades. Smärtan lindrades i ö gon blicket g a n sk a m y c
ket och munläsan försvann efter en liten stund. D e t
b lef likväl nödvändigt, att ej lata kölden m inskas, e m e dan Pat. märkte att i motsatt fall smärtan genast tilltog. Öm tålig heten på de sjuka ställena hade stigit till en så hö g g r a d , att då man någon gå n g under de första dvg- nen efter den da g , om hvilken nu är fiåga, försökte att å nyo pålägga grötar för sitt rena såren, måste de snart åter b o r tta g a s, derföre alt Pat. ej stud ut med deras
nyttjande. Först efter 8 dagars föilupp kunde Pat å-
tergå till ett oafbrutet begagnande af grötar. Da h a
de all e gentlig värk försvunnit, ehuru naturligtvis de b eg - g e stortårna ännu voro öm ma, och de äfven, innan lä k ning skett, blödde vid lindriga stötar. På såren a n v ä n des, enligt de under läkningstiden förekommande olika in d icationern a, hvarjehanda, för det mesta allmänt be kanta medel. Slutligen nyttjades ganska l ä n g e , i an se ende till den e n v is t , äfven efter fullkom lig ärrbildning, fortfarande ö m h e te n , förenad ined hårdnad på s tä lle n a , cacaosniör. N aglarn e bortgingo fullkom ligt. — Hj förr än den 8 N ovem ber kunde Pat. lemna sitt rum. I D e cember kunde han återtaga sina vanliga utgöromål, men var nödsakad under hela vintern, i anseende till stor tårnas ö m h e t , att begagna sig af n i)cket vida skodon. Nu [sommaren 1 8 4 4 ) nyttjas fotbeklädnad af vanlig stor lek utan någon o lä g e n h e t, och samma förhållande har
redan ägt rum under några månader. B lott vid de till
fällen, då de förut sjuka tårna h ändelsevis stötas, kän nes d e t , att de ännu äio mer ö m tå lig a , än de voro i det fullkom ligt friska tillståndet.
l o t A»t nu berättade sjukdomshitndclse utföll lyckligt, var naturligtvis för d em , hvilka behandlade densamma, h ö g st angenämt, sa mycket mer, som vid en viss tidpunkt af sjuk do m en , den da T r i s m u s framträdde, ingen orsak fanns till god a förhoppningar. D e n som har sett T r i s m u s eller T e t a n u s t r a u m a t i c u s flere gånger — och t r a u m a t i s k var utan tvifvel den här förekommande T r i s m u s — vet äfven hurudan utgången plägar blifva. P rogn osen är högst betänklig, ehuru det visserligen må ste m e d g ifv a s , att, om sjukdomen ej hunnit att utbilda s ig till T e l a n u s , utan ännu stannat vid T r i s m u s , och äfvcn denna form är stadd blott i sin början, blifver hoppet om m öjligheten af Pat:s räddning jem förelsevis större, så framt b ehandlingen rätt utföros. Vi tro, i likhet med v. W a l t h e r , och i anledning af det som vi sjelfve hafva sett, alt åderlåtningar och b lo d ig la r, dessa sednare i stor mängd nppliceiade kring så r et, samt längsefter de stör re nerverna i trakten deraf, eller äfven utefter ryggraden och på halsen, och dessutom starka mercurialpræparater, gifna till dess att salivation infinner s i g , ymnig ingnid- n in g af mercurialsnlfva, eller också T a r t a t u s a n t i m o n i a l i s i stora doser i de flesta fall äro de verksamma
ste medlen. I närvarande sjukdomshändelse blef icke
något af dessa medel n)tljadt, af det enkla skälet, att de genast palagda isom slagen hefunnos vara för ändamålet tillräckliga. — Äfven andra Läkare hafva erfarit ny tian a f kallt vatten i sjukdom en, och sålunda berättar t. ex. v. W a l t h e r efter B a r r e r e och W r i g h t , att kalla bad och begjutningar öfver ryggraden skola i \ estindien hota T e t a n u s , särdeles hos Negrerne. Dock tillägger han, att denna method hlifvit använd i medlersta delar no af Luropa utan framgång.
N yttjandet a f causlikt kali emot nagelinväxning * ) D el lorde böra näm nas, a ll ajukdoineu blifvit pä Latin kallad: 1 ii c a i n a l i u U u g u i k.
om ta la s af V a n d e rb a c l i . Han begagnade sig , \ id lined* l e t s application, pa sanima sätt soni v i , a f f e n e s t r o radt p laster. A f honom föreskrifves l i k\ äl on nntiphlogisttisk behandling, föregående applicationen a f frätmedlel. D 'en - na application b ehöfver, efter nämnde F örf., s k e tremne g ån ger, d. v. s. lik a många, som i \ år här anförda in än d e ls e , hvilken dock v i betrakta såsom ott undantag. — Man kan icke n eka, att molhoden alltid är p lagsam , o c h man har a f vår berättelse sett till hvilken fara d e s sa plågor l e d d e , sedan applicationen måst ott par g g r förnyas. Dertill kommer, att medlet är ingen ting tuin - dre än säkert i sin verkan. An kan denna n om iigon, till följe af medlets tillfälliga besk affenhet, hlifva för s v a g ; än åter för stark och för vid sträckt, emedan det f etie- slrerade plåstret ej tillräckligt hindrar del upplösta k a lit att sprida sig o m k r in g , stundom temligen långt. M e n skall man d erför e, äfven i svårare f a ll, b e h ö f \a alt öf- \e r g å till någon annan verksam method, t. e x . D u p u y - t r e n ’s? Hvad denna angår, säges visserligen D. e n g a n g hnfva yttrat, — och vi hafva redan förut så sagt efter honom, — att så stor plåga man än sk ulle tro med o- perationen vara fö re n a d , är det dock ej of t a, koiii Pa- tienterne genoiu sitt skrik bosanna denna förmodan; m e n en a n n a n g å n g åter får, i en af de efter 1). anförda sjuk dom sb erättelserna, sa k en ett annat u t s e e n d e , dä det talas om Pat:s skrik och kastningar under op eration en . Hvarföre sk u lle det ock på annat sätt vara 1 —
D et torde vara fö rlå tlig t, om förf. oj get na vijl gå ifrån användandet af c a u t e r i u m p o t e n t i a l e , da han i mänga år haft tillfälle att öfvrrlyga sig om dess nytta i svårare händelser a f n a g elin v ä x n in g . Ilan hur likväl åtskilliga g ån ger, och i synnerhet vid det tilllälle, om hvilket berättelse här blifvit fram ställd, lifligt im ett behofvet af m edlets — det cuustika kalits — modifica tion på ell sådant sätt, att dess verkan kunde blifva
sä-k rare och inssä-kränsä-kt inom vissa bestämda glänser, pä sam- ma gäng- som densamma förkortades, utan att det före b lifva m indre kraftig. Så m ånga fordringar kunna vis se rlig en synas svåra att på en gång uppfylla; men möj lig t torde det dock blifva. — Ett frätinedel, som nu ofta n o g begagnas, är den så kallade P a s t a V i e n n e n s i s . I afseendc på dess beståndsdelars proportion äro uppgifterna icke fullkomligt öfverensstämmande hos alla; m en van ligtvis nr denna proportion såd an, att medlet, so m hestår af cnustikt kal i . osläckt kalk och alcohol, in nehåller 5 delar kal i , 0 delar kalk, och alcohol till den mängd so m b e h ö fv e s, för alt af pulvret bilda en deg massa. Beredningen sker på det sättet, att kalit pulvé riseras i en jernmorlel under småningom skeende till- blandning af den osläckta kalken. Pulvret förvaras i en mycket väl tillsluten glasflaska, d. v. s. försedd med in slipad glaspropp. Då det sk all an vänd as, slår man ut deraf på ett tefat så mycket man behöfver för det när
varande ändamålet. Med ett passande silfverinstrument
om röres pulvret och den nu tillsatta aicoholn. D en p a s t a , so m härigenom hildas, appliceras pä h u d e n van ligtvis till ungefär 2 liniers tjocklek. Egentligen är det icke nödvändigt, att här hetjena sig af fenestreradt plå ster, för alt dermed innesluta frätmedlet ; ty om man ut breder pastan så att dess ränder jem nt afskäras, h\ iIket bäst sker förmedelst en silfverspatel, fuktad med alcohol, så går frätningen på ytan icke längre, än dit pastan räc
ker, åtmin stone ej mycket derutöfver. Hvad åter frät
ningen på djupet beträffar, så plägar huden hinna att gen om frätas till cellu losan på 5 eller G minuter. Man finner att detta sk ett, då ett gråaktigt streck visar sig
vid ränderna af pastan. Kräfver ändamålet ingen star
kare v erkan , kan medlet nu borttagas, och stället sedan tvättas med en blandning af ättika och vatten. Är det äter n ö d v ä n d ig t , att medlet må verka mer på dju p e t , låter man det ligga qvar en längre t i d, d. v.
s. 1 0 , 1.5, 2 0 minuter o s. v., allt efter o li k a o m s t ä n digheter. Plågan är mal i l i g, o f ta s t , såsom det säg; e s , lin d rigar e an den, som ett vanligt v e s i c a t o r i uni å s t a d k om m er . — D etta medel verkar så le d e s h a s t i g t , o c h liar dessu tom den stora fördelen , att verka säkert o ch in skränka sin verkan till ett bcstämdt s t ä lle . K a lk e n hindrar kalit ifrån att utsprida sig på ytan längre än det applicerats, hvarförulan äfven den förra b e s t å n d s d e le n gör den sednare mer verksam d erigenom , att kal k en
fråntager kalit en ännu m öjligtvis återstående portion
k o lsy ra *).
Medlet har af oss blifvit användt emot ytligt l i g gande scirrhösa tumörer, uppkomna såsom recidiv e f ter en exsliruerad scirrhös m a m m a . Vi funno da d e s s verkan förhålla sig så, som nyss b eskrifvits, d. v. s. v a ra h a stig , ej mycket p lå g s a m , och inskränkt till a p p li- ca tio nsstället. — A f det anförda syn es f ö lja , att m ed let med stor fördel bör kunna användas äfven e m o t n agel- in växning, ehuru det då naturligtvis måste ligga qvar en längre stund. V i hafva äfven föresatt oss att använda detsamma emot denna sju k d o m , så snart tillfälle dertill erbjuder s ig ; men äfven då skola vi troligtvis anlä gga fenestreradt plåster omkring frätmedlet, emedan man, e f ter vår öfver tyge lse, nödvändigt m åste derigenom blifva i högre grad förvissad om, alt kunna in skiänka dess ver kan till en bestämd krets.
Man har p å stå tt, alt D i a t h e s i s s c i o p h u l o s a elle r a r t h r i t i c a , äfvensom P l i c a p o l o ni c a , skola utbilda ett anlag för n a g elin v ä x n in g . V år erfarenhet liar ic k e bekräftat någon sådan närmare förvandlskap mellan
Scrofler eller Gikt och den ifrågavarande sjukdomen.
*) M a l g å i g n e , M a n u e l d e M ^ d e c . o j i c i a t . , 3 :è m e «Mit., Paiii* i 8 4 o , pp. 1 9 , 2 0 .
P h i c a p o l o ni c a hafva ?i sett l>h>lt en éller annan g å n g , och äfven «là helt flyktigt, men äro likväl benäg
ne att antaga ett sammanhang emellan denna dyscrasi,
så som orsak, och naglarnes sjukliga conformation, såsom verkan, i de fall, der martofvn och n agelinväxning på sam ma g å n g förekom m a. D et iir den anatomiska slägtska- pen em ellan håren och naglarne, som ligger till grund förr vår här yttrade tanke.
Ehuru vi i det föregående hafva sagt, att vid T r i s m u s och T e t a n u s t r a u m a t i c u s antiphlogislisk be handling är den i allmänhet mest p assande, så har det l i kväl ej kunnat vara vår mening, att tillegna dessa me del en uteslu tan de användbarhet i alla dylika händelser. Del är n c m l i g m b ek ant,alt opium stundom blifvit nyftjadt med utmärkt, f r a m g å n g , ehuru v. W a l t h e r bestämdt påstår, att det liv arken i stora eller små doser uträttar något. Vi finna t. e x . i H y g i e a för 18 13, sidd. 4 2 7 — 2 9 , en sju k d o m sh ä n d els e, bei ältad af Dr. H. f. C a r l s o n , hvar- est opium botade T e t a n u s , uppkommen efter en bränn sk ada. L i k v ä l a n v ä n d es ti l l i ka koppningar längsefter ryggraden ofta n o g , o c h , i början af behandlingen, äf
ven m crcuriaifrictioner på extremiteterna. Icke mindre
än 1 1 8 2 gran opium togos af Pat. — Den del af be handlingen, so m var riktad emot T e t a n u s , varade i (i vec k or , och under någon tid deraf tog Pat. GO gran på dygnet, utan att derföre tecken till narcotism visade sig*).
*) F lcre m å n a d e r sed an ofvau stående afliandlin g redan taid igsk rif- viis e iliö llo vi k ä n n ed o m o in ett i pop ular stil hållet arhele af D r. W i- s t i a u d ö fver N a g e l t l å n g m. m . , F a h l u u » 8 4 3 , hvilket arbetet verkliga värde vi in e d största nöje erkänua.
If» G
2 i .
Grå Starr.
Operation.
Vårt A cad en iisk aSjukhus är icke stort, men, det onk-
tad t, förekomma der ej sällan starr-operationer. Em ed-
lertid hafva vi icke ännu anfört någon dylik h ändelse. Orsaken dertill har varit endast de n, att hvarken sj u k domsfallen eller operationerna ägt något ovanligt, utmär kande, som vi ansett böra särskildt upptecknas. N ä rv a rande fall gör på \is s t sätt derifrån ett undantag, af det skäl vi g e n a st skola omtala.
Vid operation af Grå Starr ( C a t a r a c t a ) hålla vi o s s icke f ö r e t r ä d e s v i s till någon af methoderna. V i k än n a, att Chirurger fin n a s, hvilka tyckas med en viss
förnämhet tro hvarje annat operationssätt än extraction
ligga under deras värdighet, hvaremot andra åter synas anse extractio nsm ethoden gan ska b e tä n k lig , i an seende till den starka vu ln e ra tio n en , och m öjligtvis äfven sv å righeterna vid op erationens utförande. Emedlertid g if ta s , i flertalet af sjukdom sfall, temligen bestämda indicationer for en method, eller för en a n n a n , och Operatören gör i l l a , om han handlar heldre efter eget t } c k e , än i öf- verensstämm else med vetenskapliga grunder. — Nu kun na också händelser af C a t a r a c t a förefalla, der ingen särskild operationsmethod är t y d l i g t indicerad; och «let
är naturligt, att den opererande Läkaren då kan med
god t sam vete rätta sig efter sin smak.
För något öfver tvennc år sedan em otlogs på Aca- demiska Sjukhuse t en äldre q vin na, hos hvilken C a t a r a c t a var utbildad på b egge ögonen. Förf. k un d e , o- aktadt e n , efter hvad han t r o r , sorgfälligt anställd un d ers ö k n in g , ej fin n a, att något op erationssätt här syntes vara företrädesvis indiceradt. D ä han såle des hade att
välja (itiM'IInn flero methoder, föll de! honom in, att ge
nom oit experim ent utforska , sa mycket det
nem-ligcn gen om ett enda experim ent kunde lata sig göra, luiruvida någondera af de begge m ethoderna, extraction eller d is lo c a tio n , borde anses äga ett bestämdt företräde i a fsee n d e på den återställda synförmågans godhet. S å som bekant är, skilja sig Författarne i sina uppgifter an gåen d e detta ämne ifrån hvarandra. Vi ä ro , för vår de l , visserligen af den m en in g e n , att synförmågan kan, under ljenliga förhållanden, blifva lika god efter hvilken method som helst, då nemligen methoden rätt väljes och o p eia tio u en sk er efter reglor; men då det alltid är bäst att factiskt bevisa hvad som på sådan väg bevisas k an, omfattade vi med begärlighet ett tillfälle för anställandet a f ett comparativt försök. Detta tillfälle erbjöd sig hos den f a t . , om hri i ken vi snart skola tala, hvaresl starren — so m utbildat sig på b eg g e ögonen — var så beskaf fad, att hvarken extractions- eller dislocationsm ethoden här ägde några bestämda contraindicalioner. — För att kunna påräkna någorlunda säkra resultater af dylika com parati t a försök, måste de, som klart är, göras hos sam ma person, hvilken således bör hafva starr på b egge ö-
gonen. Vidare bör synförmågan hafva hos begge ö g o
nen varit ungefär tika god, innan starren infann sig. För öfrigt är det nödvändigt, att hvarken omständigheter, till hörande starren sjelf, ej h eller complicationer, förorsaka någon betydlig olikhet i starrens förhållande på det ena och andra ögat. Alt starren, eller rättare sagdt, starrarne uppnått sin m o g n a d , förrän operation koinmer i fråga, bör, s k u l l e vi t ro, gifva resultatet en större pålitlighet. Man saknar visst ic ke erfarenhetsbevis deruppå, att o- mogna starrar blifvit opererade med lycklig utgång; men då man åsyftar en jem fö r else emellan olika operations- m etboders v ä rd e, torde, för större säkerhets vin nande, op erationens företagande först efter starrens fullkomliga m bildning varn mest passande.
D o vilk or, oin hvilka vi nyss sagt, ntt d eras nSirva- ro är e r fo rd erlig , om utgången skall a n s e s i stånd alt
gifva ett någorlunda tillförlitligt svar på den ftråga
K o n sten här ställer till Xaturen , funnos alla hos den P a t . , hvars sjuk dom sb erältelse nu följer.
Hustrun I n g a L ö f s t r a n d , 6 0 år g a m m a l, i f rån L ö fsta S o ck en i F jerdhundra, in togs den 3 iMaj I 8 4 2 på A cad em isk a S jukhuset för G r å S t a r r ( C a t a r a c t a c a p s u I o - 1 e n t i cil I a r i s) på b egge ö g o n e n . Deroin till
frågad berättade Pat. sig hafva åtnjutit en i allmämhet
god helsa, haft god syn på h e g g e ö g o n e n , aldrig hiafva lidit af någon märkhar sjukdom i dem, förrän syn för m å gan började för 3 år sedan aftaga på högra ö g a t . och det tem ligen skyndsamt , så att Pat. med «letta öga r e dan efter ett års föilopp in gen ting säg. Sm ån ingom för svagad es sedermera synförmågan äfven på del andra, och sj uk dom sp rocessen fortgick äfven här med ungefär s a m ma hastighet, h.v ar före Pat. sistl. sommar befann sig va ra fullkom ligt blind, li kväl på sådant sä tt, att hon ä g d e perception af l j u s e t , e. m. a. o. märkte skilnad m ella n dag och natt. Pupillerna voro r ö r lig a , starren ty ck te s så väl på det ena soiu andra ögat vara af m ed elm åttig co n sis te n s; den var fullkom ligt fri från f a s t v ä x n in g , och syntes ä f v e n , efter pupillernas utvid gning g en o m b e lla - d o n n a - e x t r a c t , vara af medelmåttig storle k. — V änstra ögat opererades den 9 Maj, hvarv id extr aclion sm cth od en
begagnades. Operationen förrättades på det i vart land
förmodligen ännu vanligaste sät t e t , d. v. s. med incisio- nen i hornhinnan nedåt. Intet anmärkningsvärdt föreföll, med undantag l i kväl af den om stän d igh e te n , att d å , e f ter fulländad incision i h o r n h in n a n , vattenvätsk an utrun nit och capseln på vanligt sätt öppnats, Lief pupillaröpp- n in gen, till följe af den r e t n in g , som vulneralionen för o r s a k a t , så trång, att, oaktadt an vändandet a f den i dy
