Regional boende planering, redogörelse av mjukt samråd etapp 1

(1)

Dnr: 2013-03-10

Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Regional boende planering, redogörelse av mjukt

samråd etapp 1

För att skapa ett gemensamt fokus arrangerades 2012 en konferens "Fler bostäder - Hur gör vi?". En av slutsatserna från konferensen är att ingen enskild aktör kan lastas för att inte tillräckligt med boendemöjligheter finns på marknaden. En samverkan och ett ömsesidigt stödjande, med

utgångspunkt i olika parters roller, är en förutsättning för förändring av rådande situation.

Som ett led i arbetet med att skapa förutsättningar för fler

boendemöjligheter beslöt styrgruppen att anordna ”mjuka samråd” med aktörerna på markanden. Nu har detta genomförts med

medlems-kommunernas bostadsanvariga politiker.

I handlingen ” Förslag till ett gemensamt arbete med boendefrågan i

Göteborgsregionen” redogörs för en sammanfattning av dessa diskussioner. Fortsättningsvis föreslås att även övriga aktörer bereds tillfälle till ett mjukt samråd med syfte att bredda och involvera fler i frågan kring fler

boendemöjligheter i Göteborgsregionen. Exempel på övriga parter är, bostadsbyggare, fastighetsförvaltare, kommunala bostadsbolag, hyresgästföreningen, Boverket, länsstyrelsen.

Om ett gemensamt arbete kommer att genomföras mellan kommunerna och med övriga aktörer behövs en finanseringsmodell skapas.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna lämnad redogörelse från det mjuka samrådet med

(2)

att uppdra kansliet att även genomföra ett mjukt samråd med övriga aktörer, att inför fortsatt arbete med regional boende planering uppdra kansliet att

lämna förslag på en finansieringsmodell

Göteborg 11 mars 2013 Ylva Löf

(3)

1

Dnr: 13-30.10/1 2013-02-22 Per Kristersson

Förslag till ett gemensamt arbete med boendefrågan

i Göteborgsregionen

Bakgrund

Göteborgsregionens kommunalförbund har i egenskapen regionplaneorgan under lång tid arbetat med bostadsfrågan. Förbundsstyrelsen har genom rådslagsprocessen lyft fram boende och bostadsbyggande som centrala framgångsfaktorer för den regionala utvecklingen. Boendefrågan är komplex och har många inblandade aktörer. Under ett stort antal år har

bostadsbyggandet inte motsvarat efterfrågan och möjligheten till bostad i göteborgsregionen bedöms som en begränsande faktor för utvecklingen. För att skapa ett gemensamt fokus arrangerades 2012 en konferens "Fler bostäder - Hur gör vi?". En av slutsatserna från konferensen är att ingen enskild aktör kan lastas för att inte tillräckligt med boendemöjligheter finns på marknaden. En samverkan och ett ömsesidigt stödjande, med utgångspunkt i olika parters roller, är en förutsättning för förändring av rådande situation.

Syfte och förslag till fortsatt arbete

Som en konsekvens av konferensen "Fler bostäder - Hur gör vi?" beslutades att efter samråd med berörda parter lägga fram ett förslag till program för ett gemensamt arbete med boendefrågan i Göteborgsregionen. Diskussionssamråd har genomförts med ansvariga bostadspolitiker inom medlemskommunerna. I samråden har det överlag varit en positiv inställning till ett gemensamt arbete kring boendefrågor inom Göteborgsregionen.

Det föreliggande förslaget utgår från dessa diskussioner och efter beslut i styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad kan processen med samråd genomföras med övriga parter, t.ex bostadsbyggare, fastighetsförvaltare, kommunala bostadsbolag, hyresgästföreningen, Boverket, Länsstyrelsen. I det följande lämnas ett antal möjliga områden där gemensamt arbete eller agerande med fördel kan ske. Speciellt verkningsfullt blir det om ett flertal av de

uppräknade aktörerna är delaktiga i arbetet. Med gemensamt inhämtade

insikter förenklas arbetet med den komplexa frågan hur fler boendemöjligheter skapas för de befintliga och tillkommande invånarna i Göteborgsregionen.

(4)

2 Förslag till olika möjliga arbetsområden

Förslagen nedan är, utan inbördes prioritering, möjliga gemensamma områden för samverkan inom boende frågan på regional nivå som har framkommit i samråden. Förslagen skall inte ses som färdiga utan som utgångspunkter för det fortsatta arbetet och kommer då tas upp som egna förslag. Förslagen är ibland starkt kopplade till varandra. Det är även viktigt att notera att allt regionalt arbete måste förankras och genomföras lokalt och styras av den lokala agendan.

Gemensam verklighetsbild kring efterfrågan

Det råder olika uppfattningar om hur verkligheten ser ut! Det är helt naturligt att olika uppfattningar finns beroende på kommunperspektiv. I ett gemensamt arbete finns förutsättningar att skapa en bättre och mer heltäckande

kunskapsmassa kring hur bostadsmarknaden ser ut regionalt och hur den fungerar. Hur ser efterfrågan av boende ut? Är efterfrågan beroende på vem den bostadssökande är? Vilka är de ekonomiska och sociala förutsättningarna som krävs för att kunna efterfråga en bostad i Göteborgsregionen? Efterfrågan styrs, utöver av individens förutsättningar, även av dennes preferenser.

Preferenser som även förändras under livets olika faser. Att man bor billigt i en rymlig lägenhet i Göteborgsstadsdelen Majorna är kanske tecken på en

boendepreferens som delas av väldigt många. (Billig bostad i Majorna är det mest eftersökta inom Boplats Göteborg). Gemensamma studier inom

boendepreferensområdet kan skapa en tydligare bild i vad som efterfrågas och hur dessa kan översättas till olika boendealternativ på marknaden. En tydlighet kan uppnås vad boendemiljöer erbjuder och vad och var olika preferenser kan eller inte kan erbjudas.

Vilka boendemöjligheter finns i regionen

Regionens utbud av bostäder är inte geografiskt jämt fördelat. Beroende på när bostaden är byggd har den olika kvaliteter såsom till exempel standard, storlek, tillgänglighet och omgivningar. En gemensam kartläggning av dessa skillnader ger ett värdefullt underlag inför kompletteringar och nybyggnation av bostäder. Olikheter skapar förutsättningar för att flytta inom ett område för att matcha behov och önskemål kring boendet vid skiftande förutsättningar i livet. Flyttstudier

Går det att öka rörligheten på bostadsmarknaden? Inlåsningseffekter finns i den etablerade boendeformen, ekonomiskt, tillgänglighet mm. Finns lokala förutsättningar som kan förenkla omflyttning? Vad behöver göras lokal och nationellt för att stimulera omflyttning. Hur påverkas flyttbenägenheten om

(5)

3

ekonomiska inlåsningseffekter minskar. Vad är samhällsekonomiskt att föredra , kvarboende eller omflyttning?

Lokalt ledd utveckling

Förslag finns från EU-kommissionen att under programperioden 2014-2020 arbeta med lokalt ledd utveckling (CLLD Community Led Local

Development). Det innebär i korthet att synkroniseringen mellan olika

särintressen sker under genomförandet av en plan som alla involverade parter står bakom. Normalt sker ett remissförfarande på en redan genomarbetad plan. Målet är att skapa ett tidigt partnerskap och en gemensam vision olika parter emellan. Redan nu finns exempel på likartat arbetssätt i regionen.

CLLD kan användas som inspiration för de diskussioner som förts kring utbyggande av regionens stationssamhällen.

Visualisera goda exempel

Med en gemensam omvärldsbevakning kan goda exempel på samhällsbyggnad lyftas fram och spridas inom regionen. Kanske i form av en sökbar

kunskapsbank.

Vad händer inom boendemarknaden globalt. Trender. Goda exempel

Det sätt vi bor på förändras ständigt över tid och geografi. Från att bo på landet på grund av att vi var lantbrukare - inflyttning till staden som industriarbetare - att flytta ut på landet som gröna vågare - den urbana livsstilen som verkar vara trend idag. Vad är nästa trend? Fortsatt urbant eller finns några andra trender runt hörnet? Att spana efter trender är kanske inte det mest effektiva sättet att bygga ett samhälle på. Att ha en gemensam syn på hur regionen bör bebyggas baserat på kunskap kring samhällsbyggandets villkor är mer i linje med den valda inriktningen mot uthållig tillväxt. Vilken kunskap behövs för att skapa en gemensam syn på regional samhällsbyggande. Hur stödjer en gemensam syn det lokal ansvaret för genomförandet av samhällsutvecklingen. Man kan se samhällsutvecklingen som parallella processer där kunskap och insikter mellan nivåerna ömsesidigt berikar varandra. Globalt, regionalt, lokalt och privat är exempel på några av dessa parallella nivåer.

Regionalt grepp kring trygghetsboende eller andra kategoriboenden Utformningen av boende för olika kategorier omgärdas av olika

frågeställningar. Hur stor är efterfrågan? Vad är det som efterfrågas? Vilken utformning krävs av bostaden och dess kvaliteter för att vara attraktiv? Genom ett gemensamt arbete kan ökad kunskap och därmed bättre erbjudande uppnås.

(6)

4

Gemensamt agerande gentemot externa parter; staten och EU, Västtrafik, Västra Götalandsregionen, Trafikverket, Länsstyrelserna ...

Vid statliga utredningar och propositioner som berör bostadsfrågan och då speciellt när dessa är av betydelse för storstadens utveckling kan och bör kommunerna agera gemensamt för att tydligare föra fram sina argument. Ett nätverkssamarbete pågår även med övriga storstadsregioner. Genom att formalisera samverkan mellan kommunerna i bostadspolitiska frågor underlättas och förstärks agerandet.

Standardisera vissa typer av byggprojekt ex förskola.

Inom regionen byggs årligen ett antal förskolor. Hur olika behöver dessa vara i utformning? Eller kan en gemensam utformning skapas vad avser

standardstorlekar, kvalité och funktionella krav med syfte att minska kostnaderna? Vilka andra ”Typbyggnader” kan formas?

Regionalboendediskussion för politiker

Boendefrågan är kommungränsöverskridande och ofta starkt förknippad med lokala politiska ambitioner. Förslag har framkommit att forma en grupp bestående av de politiskt bostadsansvariga representanterna för erfarenhets- och kunskapsutbyte. En sådan grupp kan vara styrgrupp för bostadsfrågor? Billigt boende

I debatten finns ett ständigt krav på billigt byggande. Förslag på hur detta kan ske förutsätter oftast att "någon annan" inte skall göra vinst i byggskedet, byggnormer skall sänkas eller att kommunala särkrav tas bort, tillgänglighet skall minskas, standarden sänkas eller att överklagande från närboende skall nedprioriteras och att planprocesserna skall forceras. Det finns med all säkerhet fog för kritik men oftast resulterar diskussionerna i en rundgång i argumenten. Istället föreslås en modell där fokus ligger på långsiktigt billigt boende för hyresgästen eller för bostadsköparen. Vilka instrument behövs för att flytta fokus mot boendekostnader istället för byggkostnader?

Parkering

Inom detaljplanelagda områden finns ofta regler hur många parkeringsplatser som skall tillhandahållas vid nybyggnation. En så kallad parkeringsnorm. Regeln gäller vad minsta antalet parkeringsplatser skall vara. Att anordna parkeringsplatser är kostsamt och i tättbebyggda delar av regionens tätorter kan parkeringsgarage i flera nivåer bli aktuellt. Kostnaden kan vara 10 gånger högre i ett flervåningsgarage.

(7)

5

Ofta är kostnaden för parkering subventionerad genom hyran för lägenheten eller ingår i bostadsrättsköpet. Genom att frikoppla parkering och boende från varandra möjliggörs ett billigare boende för de som väljer andra färdmedel. Bilägaren avgör hur och till vilket pris parkering görs. Parkering blir därmed tillgänglig på en marknad som är konkurrensutsatt vilket innebär att rätt antal platser iordningsställs. Bilpooler möjliggör nyttjandet framför ägande av bil vilket kan ses som positivt i mer urbana stadsområden. Kommunens ansvar för parkering minskar, I studier har det konstaterats att det är tillgången till

parkering som är en de avgörande faktorerna vid färdmedelsval.

Gemensam regional investeringsfond för att tidvis klara en snabbare lokal utbyggnadstakt

Att bygga ett nytt eller komplettera en befintlig tätort kan kräva stora resurser. Underlag behövs för en effektiv kollektivtrafik, en gymnasieskola, handel etc. Tröskelvärden i investeringar som kan vara svåra att klara lokalt. Utan

kraftfulla investeringar i infrastruktur blir utvecklingen långsam och ett sätt samhällsekonomiskt ineffektivt. En tankegång som har väckts är att skapandet av en ”regional investeringsfond” där den enskilda kommunen kan låna investeringsmedel kan möjliggöra en fokusering på vissa orters utveckling. Fördelen är att en snabb investeringstakt snabbt skapar nya boendemöjligheter. Säkerligen finns även nackdelar med alltför snabb expansion och kraftig inflyttning om detta kan skapar tätorter där ”alla” är av samma generation. Men kan också innebära att infrastrukturen finns på plats från början. Gemensamma ställningstaganden

Ur rådslagsprocesserna har strukturbilden vunnit ett stort gensvar.

Strukturbilden ligger till grund för kommunernas översiktsplaner och för dess bostadsförsörjningsprogram. Inom kommunerna uppfattas det som en styrka att Göteborgsregionen gemensamt har kommit överens om var lokalisering av nytillskott av bostäder och verksamheter bör ske. Inte minst för att inom kommunen kunna fatta beslut om var och varför investeringar sker. Strukturbilden är vägledande för beslutade och för kommande infrastrukturinvesteringar. Vilka andra gemensamma regionala ställningstaganden är lämpliga att diskutera?

• Gemensamma regionala byggnormer? • Gemensam bostadsförmedling? • Gemensam parkeringspolicy? • …

(8)

6 Pågående projekt

Redan nu pågår arbeten på olika håll som är intressanta att nämna här. Catch MR

GR har genom EU finansierade projektet ”Catch-MR” deltagit i ett unikt initiativ för att främja hållbara transportlösningar. Detta görs till stor del genom att koppla samman regionens interna transportbehov och

markanvändningen. Alltså lokaliseringen av bostäder och verksamheter. Catch-MR startades för att identifiera hållbara lösningar på de utmaningar som Europas transportsystem står inför både inom som mellan storstadsområdena. Catch-MR är avslutat men förutsättningar för en fortsättning inför

programperiod 2014-2020 diskuteras. Möjliga teman kan vara; Hur involveras parter i beslut så att gemensamma mål etableras tidigt och att därmed

genomförandeprocessen effektiviseras. Det urbana stationssamhället

Genom arbetet med strukturbilden har betydelsen av att lokalisera bostäder i stationssamhällena uppmärktsammats. Det västsvenska paketet möjliggör ett effektivare resande mellan stationssamhällena och de centrala delarna av Göteborg och resten av regionen. Trots detta är det inte alltid i

stationssamhällena nya bostäder och verksamheter etableras. Hinder finns eftersom järnvägen bullrar, säkerhetsaspekter finns för farligt gods på järnväg, den närliggande tätorten redan är bebyggd osv.

För att utveckla stationssamhällena har i samverkan inom Mistra Urban Futures Trafikverket och GR påbörjat en process som kallas ”Det urbana stationssamhället” Syftet är att söka den kunskap som behövs för att stimulera byggande trots att besvärligheter finns. Att möjliggöra en transformation eller omvandling av befintliga samhällen till välfungerande samhällen med

järnvägen som huvudsaklig transportlösning. Arbetet avser att stödja kommunerna och övriga aktörer i beslutsprocesserna.

Hantera buller och störande miljöfaktorer vid ny- och ombyggnad

Buller och miljöstörande miljöfaktorer är ett uppmärksammat problem vid ny- och ombyggda bostadsprojekt i anslutning till väg och järnväg. Samtidigt är det vid järnväg de urbana stationssamhällena byggs i enlighet med

strukturbilden. Två synsätt föreligger, dels att minimera störningen av buller genom att fjärma sig från källan och dels att hantera buller att genom

byggmetoder skapa en acceptabel boendemiljö även i närheten av källan. Även Miljölagen och PBL har delvis olika syn på hur buller skall hanteras vilket ledes till olika tolkningar vid nybyggnation.

(9)

7

Staten utreder för närvarande problematiken för att åstadkomma en samsyn kring bullerfrågan och har uppdragit åt Boverket och Naturverket att föreslå enhetliga och samordnade regler på området.

Genom att följa och, med regional samsyn, påverka hanteringen av buller och andra störande miljöfaktorer nås en balans mellan motstridiga intressen. Övriga pågående statliga utredningar redovisas i bilaga.

(10)

8

Aktuella regeringsuppdrag kring

bostadsförsörjningsfrågan

Redovisade uppdrag

1. Regeringsuppdrag till alla kommuner i Stockholms län - redovisning arbetet med

bostadsförsörjningen

2. Analys av bostadsförsörjningen i Stockholms län

3. Hinder och lösningar för studentbostadsbyggande

4. Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

5. Kartlägga och analysera kommunernas planberedskap

6. Översyn av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

7. Beskriva och utvärdera den kommunala processen för anvisning av mark

8. Översyn av vissa byggfrågor - förenkling av byggandet

9. Uppdrag om att viss utrednings- och samordningsverksamhet ska avse

bostadsbyggandet i Stockholms län

10. Uppdrag att analysera befintliga trafikplaners känslighet för prognoser

11. Utveckla hyresrättens förutsättningar

12. Utredning om plangenomförandet

Pågående uppdrag

Tilläggdirektiv till 12. Utredning om plangenomförandet

13. Utvärdera vissa tillväxt- och konkurrensbestämmelser i PBL

14. Uppdrag att se över regler för studentbostäder – ”kill your darlings”

15. Redovisa planförenklande åtgärder m.m.

16. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus

17. Eurokoder tillgängliga till lägre kostnad

18. Förutsättningarna för privatuthyrning av bostäder

Utdrag ur regeringens budgetproposition 2013

1. Ändrade villkor för andrahandsuthyrning

2. Urbana utvecklingsområden

3. Korta handläggningstiderna

4. Se över instansordningen

5. Innovativt byggande för unga

6. Förbättra bostadsmarknadens funktionssätt - ”Lekpengar”

7. Förlängning av stödet för installation av solceller

8. Initiativ inom bullerområdet

9. Riksintressen

(11)

Styrgruppsärende 2013-03-26 Till

Kunskapsöversikt om urbana stationssamhällen-

vägen mot ett mer resurssnålt resande

De stationsnära lägena har växlat i attraktivitet under årens lopp men upplever idag en renässans. I strukturbilden är utvecklingen av

stationssamhällen i stråken en av strategierna liksom i K2020. GR arbetar tillsammans med Trafikverket, Göteborgs Universitet och Chalmers inom ramen för Mistra Urban Futures med att ta fram en kunskapsöversikt om urbana stationssamhällen. Syftet med kunskapsöversikten är dels att kartlägga erfarenheterna inom praktikerområdet dels att sammanställa aktuellt forskningsläge. Några resultat av det arbete som pågår kommer att presenteras på mötet och en färdig rapport kommer att finnas tillgänglig under våren på www.mistraurbanfutures.se

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås att anteckna informationen

Göteborg 2013-03-04

(12)

Styrgruppsärende 2013-03-26

Ylva Löf Till

Presentation av remissversioner av Grönstrategi,

Utbyggnadsplanering och Trafikstrategi för

Göteborgs stad

Göteborgs stad arbetar med tre strategiska inriktnings- och

planeringsdokument för det framtida Göteborg: utbyggnadsplanering, trafikstrategi och grönplan. Dokumenten syftar till att förtydliga hur staden vill se Göteborg utvecklas och också vara prioriteringsstöd för stadens politiker och tjänstemän. Var ska staden byggas, och vilka kvaliteter på parker och trafik ska prioriteras?

Översiktsplanen som antogs 2009 är det övergripande styrdokumentet för Göteborgs stads markanvändning och är utgångspunkten för de tre

dokumenten. Utbyggnadsplaneringen konkretiserar översiktsplanen i tid och geografi. Strategin visar var staden vill att nya bostäder och

arbetsplatser ska växa fram, och i vilken ordning. Trafikstrategin fördjupar de delar i översiktsplanen som berör trafikfrågor. Syftet är att visa hur staden vill utveckla trafiksystemet så att det kan hantera kraftigt ökade resande- och godsvolymer på ett hållbart sätt och samtidigt bidra till

utvecklingen av en attraktiv stadsmiljö, ett lättillgängligt regioncentrum och ett starkt logistikcentrum. Grönplanen visar hur Göteborg kan förbli och ytterligare utvecklas till en stad med stora gröna kvaliteter, ur såväl ett socialt som ekologiskt perspektiv, samtidigt som vi bygger staden tätare. Tjänstemän från Göteborgs stad presenterar på mötet den 26 mars. GR kommer att lämna remissvar på dokumenten vid ett kommande möte. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta,

att anteckna informationen

Göteborg 11 mars 2013 Ylva Löf

(13)

Styrgruppsärende 2013-03-26 Till

GR:s roll i arbetet med överenskommelser inom

Smart Energi

Västra Götaland har sedan 2009 en klimatstrategi med målet att bryta beroendet av fossil energi till 2030. Processen för att nå målet kallas för Smart Energi. Arbetet sker primärt genom överenskommelser där ett antal kommuner samarbetar kring samma insatser inom klimatområdet.

Miljönämndens presidium presenterade Smart Energi för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad på mötet den 6 februari och föreslog GR att bli koordinatorer för överenskommelser inom Smart Energi som genomförs tillsammans med andra kommuner. VGR skulle då kunna bidra med 50 % till en samordnare upp till en viss nivå.

Styrgruppen beslutade att uppdra åt kansliet att till nästa styrgruppsmöte utreda eventuella samordningsvinster om GR blir koordinatorer för

kommunernas genomförande av överenskommelser, i enlighet med VGR:s erbjudande.

Kansliet har nu utrett frågan och kan se att det finns flera

samordningsvinster i att GR tar en koordinerande roll för överenskommelser inom Smart Energi. GR har en lång erfarenhet av samverkan och

erfarenhetsutbyte mellan regionens folkvalda kommunpolitiker och har en god möjlighet att prioritera de klimatåtgärder som krävs inom de närmaste åren för att på sikt nå målen om en fossilfri ekonomi 2030. GR har ett flertal tjänstemannanätverk som samverkar kring ämnesområden och konkreta aktiviteter som syftar till en klimatomställning och det finns en god möjlighet att utveckla dessa inom ramen för Smart Energi. Om GR tar en aktiv roll i processen med att ta fram överenskommelser så får samtliga medlemskommuner kännedom om förslagen vilket ger möjlighet till en ökad delaktighet.

Kansliet föreslår att GR stärker VGR:s process genom att bidra med ytterligare förslag på överenskommelser som tas fram i

(14)

tjänstemannanätverken under mars-april för att därefter beslutas i

styrgruppen 8 maj. Exempel på nätverk som kansliet föreslås vända sig till för att få inspel är nätverket för hållbart resande, miljöstrategnätverket samt chefsnätverket för VA och avfall.

I mitten av juni summerar VGR samtliga förslag från kommuner och kommunalförbund och väljer ut de som de anser är lämpliga att gå vidare med.

Kansliet föreslår att GR skapar en koordinatorfunktion som delvis

finansieras av VGR och delvis av GR:s medlemskommuner. Koordinatorns roll är bl.a. att ansvara för att kalla till möten, vara drivande i arbetet, bevaka behov av kompetensutveckling som krävs för ett genomförande. Omfattningen av koordinatortjänsten beror på antalet överenskommelser som ska genomföras.

Finansieringen skulle dels kunna ske genom att de kommuner som är med i respektive överenskommelse bidrar lika eller att samtliga

medlemskommuner i GR bidrar lika oavsett grad av medverkan.

Efter att VGR valt ut överenskommelser är nästa steg att gå från ord till handling via KS-beslut i respektive kommun. Kommunerna förbinder sig då att arbeta för att förverkliga den överenskommelse som skrivits under med stöd av GR:s koordinatorfunktion.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att godkänna kansliets förslag på GR:s roll i arbetet med överenskommelser inom Smart Energi

Göteborg 2013-03-07 Ylva Löf

(15)

Göteborgsregionens kommunalförbund

Dnr: 12-234.29 Styrgruppsärende 2013-03-26 Till

Förslag till yttrande över ”Detaljplan för bro över

Göta älv inom stadsdelarna Tingstadsvass och

Gullbergsvass”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborg Stad daterad 2013-01-23 beretts tillfälle att yttra sig över ”Detaljplan för bro över Göta älv inom stadsdelarna Tingstadsvass och Gullbergsvass”.

På Göteborgs stads hemsida kan man under Bygga&Bo – Aktuella plan- och byggprojekt söka på ”Ny bro över Göta älv” för att läsa mer om planförslaget.

Förslag till yttrande, daterat 2013-03-07, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-03-07

(16)

Göteborgsregionens kommunalförbund 1 Dnr: 12-234.29 Tjänsteutlåtande 2013-03-07 Cecilia Kvist

Förslag till yttrande över ”Detaljplan för bro över

Göta älv inom stadsdelarna Tingstadsvass och

Gullbergsvass”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborg Stad daterad 2013-01-23 beretts tillfälle att yttra sig över ”Detaljplan för bro över Göta älv inom stadsdelarna Tingstadsvass och Gullbergsvass”.

Bakgrund och syfte

Göteborgs kommunfullmäktige gav våren 2010 byggnadsnämnden i uppdrag att utarbeta en ny detaljplan för en ny älvförbindelse i Stadstjänaregatans förlängning. Förbindelse ska utföras som en öppningsbar mellanbro med lägsta möjliga höjd.

Sammanfattning av samrådshandlingen

Den befintlig Götaälvbron har begränsad livslängd vilket medför att den måste vara ersatt med ny bro senast 2020. Syftet med detaljplanen är att reglera läge och utformning av en ny bro. Förutom tekniska och ekonomiska aspekter behandlar också detaljplanen konsekvenser för stadsbyggandet i anslutning till den nya bron. Detaljplanen är den första efter att kommunfullmäktige antog Vision Älvstaden hösten 2012. Visionen anger att Göteborg skall bygga samman staden över älven så den helas fysiskt och socialt.

Förslaget innehåller en bro över Göta älv med kollektivtrafikkörfält, bilkörfält och gång- och cykelbana på ömse sidor. På norra sidan (Frihamnen – Ringön) landar bron så snart lutningen medger. På södra sidan (Lilla Bommen) landar brons bilkörfält vid korsningen med Mårten Krakowgatan medan

kollektivtrafiken fortsätter på en separat bro över leden och landar först mot Östra Hamngatan respektive Nils Ericsonsgatan.

Den föreslagna höjden 13 meter (ca 12 meter segelfri höjd) är en kompromiss mellan olika intressen. Bron behöver knyta samman Älvstaden, men får inte utgöra hinder för riksintresset sjöfart.

(17)

2

På södra sidan av älven kommer det att möjliggöras för bebyggelse och ett antal nya kvarter. Byggnaderna skall främst användas för kontorslokaler med besökstät verksamhet med inriktning på handel i bottenvåningen. Där

bullervärdena tillåter skall byggnaderna kunna användas för bostadsändamål. Kommentarer

I GR:s mål- och strategidokument Uthållig tillväxt och Strukturbild för Göteborgregionen framhålles vikten av en attraktiv och lättillgänglig

regionkärna. Den långsiktiga visionen för Göteborgsregionen som en attraktiv, hållbar och växande region förutsätter också en kapacitetsstark kollektivtrafik, vilket framkommer i K2020 – förslag till kollektivtrafikprogram.

Göteborgs stad antog hösten 2012 Vision Älvstaden där man utvecklar rollen som regionens kärna. Visionen lyfter också fram betydelsen av att knyta samman staden över älven genom stadsmässiga stråk och sammanhängande stadsstruktur.

Den nya Götaälvbron utgör en vital del i regionens kärna då den är en pulsåder för både den lokala och regionala kollektivtrafiken över älven. GR anser därför det vara av stor vikt att den nya bron byggs enligt tidplan då den skall ersätta en bro som enligt planförslaget har begränsad livslängd.

Eftersom planförslaget är den första i området efter Vision Älvstadens antagande är det intressant att se hur Göteborgs stad tar sig an frågan hur området kan göras attraktivt i framtiden. Genom att låta bygga/anlägga en lägre bro än befintlig frigörs mark och man har då arbetat för att få till en tydligare stadsstruktur som binder samman staden.

GR instämmer med intentionerna i Vision Älvstaden att binda samman de båda sidorna om älven genom att låta bygga en lägre bro. En lägre bro öppnar upp möjligheter att förena staden med vattnet och hålla samman kärnans olika delar för att därigenom få till tydligare stadsstruktur.

En ny Göta älvbro ingår i Västsvenska paketet där GR är en av parterna. Bron skall bidra till utvecklingen av centrala Göteborg, men GR vill understryka att en ny broförbindelse även är av central betydelse för hela Göteborgregionens utveckling. Det är därför av stor vikt att en sådan förbindelse kommer till stånd.

(18)

Dnr: 13-30.10/1 2013-02-22

Till

Samråd ”Detaljplan för Vena 1:3 m.fl, Kungälvs

kommun”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungälvs kommun daterad 2013-01-18 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Förslag till yttrande, daterat 2013-02-22, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna föreslag till yttrande

Göteborg 26 februari 2013 Ylva Löf

(19)

1

Dnr: 13-30.10/1 2013-02-22 Per Kristersson

Förslag till yttrande

Samråd ”Detaljplan för Vena 1:3 m.fl, Kungälvs

kommun”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungälvs kommun daterad 2013-01-18 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Vena är en del av västra Ytterby i Kungälvs kommun. Ytterby är ett av

strukturbildens stationssamhällen. Planen syftar till att ge förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande i Ytterby. Bland annat planeras en vägkoppling mellan de befintliga vägarna; väg 168 Marstrandsvägen och väg 604 Torsbyvägen. Den nya vägen avlastar centrala Ytterby.

Kansliets kommentarer

I de regionala överenskommelserna i ”Uthållig tillväxt” och ”Strukturbild” pekas stationssamhällena ut som centrala för det framtida bostadsbyggandet. GR ser det som mycket positivt att Ytterby får ytterligare bostäder och ett ökat underlag för en effektiv kollektivtrafik. Detta ställer även krav på

kapacitetshöjande åtgärder på Bohusbanan och på kopplingar till

Expressbusslinjerna på E6. I planen inryms 100-150 småskaliga bostäder med blandade upplåtelseformer.

I GRs remissvar på Kungälvs Översiktsplan 2010 problematiserades dock tillvägagångssättet som placeringen av nya bostäder görs på. I Kungälvs ÖP introducerades en tätortsavgränsning som ny bebyggelse inte skall överträda. Detta är bra eftersom ”Urban sprawl” eller byggande i tätortens periferi ger oönskade effekter i form av längre lokala avstånd till tätortens centrumutbud och till järnvägsstationen. Tätorten blir till ytan större för varje nytt

bostadsområde vid byggande i periferin. Analyser av regionens tätorter visar att den sammantagna tätortsytan har ökat markant i Göteborgsregionen de senaste 20 åren. Bostadstillskott sker med andra ord ofta i tätortens periferi. De

(20)

2

i ÖP införda tätortsavgränsningar är så väl tilltagna att detaljplanen i Vena får plats. I GRs kommentar till översiktsplanen framfördes vikten att i kommande detaljplaner visa på hur tätorterna kan koncentreras inom tätortsavgränsningen.

GR anser att det vore intressant för Ytterbys utveckling om de stora ytor som finns på gångavstånd från Ytterby station utvecklades först och nya områden i Ytterbys periferi såsom Vena senareläggs. GR anser därför att Ytterby bör utvecklas inifrån och ut och ”inte utifrån och ut”.

Vena ligger på mellan 2-3 kilometers avstånd från stationen. I olika

sammanhang anges gång- och cykelavstånd till en pendeltågstation som rimligt vid 600 respektive 1200 meter för att kollektivtrafiken skall utgöra ett

(21)

Dnr: 13-3.10/1 2013-02-22

Till

Samråd ”Program för Distansgatan Marconigatan

– delar av Flatås, Göteborgs kommun”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs kommun daterad 2013-01-18 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Förslag till yttrande, daterat 2013-02-22, har upprättats. Yttrandet har lämnats till kommunen inom remisstiden som en tjänstemannaskrivelse. Yttrandet lyfts härmed till styrgruppen för politisk behandling.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna föreslag till yttrande

Göteborg 26 februari 2013 Ylva Löf

(22)

1

Dnr: 13–3.10/1 2013-02-22 Per Kristersson Förslag till yttrande

Samråd ”Program för Distansgatan Marconigatan –

delar av Flatås, Göteborgs kommun”

Flatås är ett bostadsområde inom stadsdelen Järnbrott i Göteborgs kommun. Området, liksom många andra delar av halvcentrala Göteborgs tätort, står inför en omdaning. Området är byggt under 1960- talet med då gällande

stadsbyggnadsideal. Idag är området i behov av att få en förbättrad tillgänglighet både inom bostadsomårdet och till resten av staden. Kansliets kommentarer

Flatås är en del av det GR i strukturbilden kallar ”det sammanhängande stadsområdet”. Det sammanhängande stadsområdet är de delar av Göteborgs tätort som omsluter kärnan och som avgränsar staden. Det är här som en stor del av det framtida bostadsbyggandet bör lokaliseras eftersom det finns goda möjligheter att åstadkomma de kvalitéer som eftersträvas i de gemensamma ställningstagandena i ”Uthållig tillväxt”.

I programmet framgår det att området kan förtätas med ett stort antal nya bostäder samt genom påbyggnad av befintliga. Detta möjliggörs genom att bebygga de parkeringsytor som idag angränsar Dag Hammarsköldsleden. Programförslaget som helhet överensstämmer med strukturbildens intentioner. GR anser att omvandlingen och förtätningen av Flatås bör stödja sig på en ökad tillgänglighet med kollektiva färdmedel och med gång- och cykel. Parkering bör ses som ett komplement för de boendes behov av resor där kollektivtrafiken inte är ett altarnativ. Parkeringsplatser bör frikopplas från bostaden och inte ingå i hyran eller i bostadsrättsköpet. Därmed kan även kostnaden för boendet hållas på en lägre nivå och erbjudas som tillval. Programmet visar att parkering kommer att byggas i flernivå lösningar. Detta är givetvis väsentligt dyrare än nuvarande situation. Med en frikopplad

(23)

2

parkeringslösning blir det efterfrågan på platser som styr utbudet och därmed minska risken för att bygga en övertalighet av parkeringsplatser i området. För att öka kvalitén på kollektivtrafikens resandeerbjudan är det viktigt att nya lösningar studeras i det fortsatta arbetet. I arbetet med K2020 pekades en möjlig snabbspårvagnslinje ut i anslutning till Dag Hammarskjöldsleden. Denna linje hade som syfte att minska restiderna och förbättra attraktiviteten i området. Det reservat som finns inlagt för ändamålet bör även i framtiden finnas intill andra bättre lösningar har studerats.

GRs remissvar har inte behandlats politiskt eftersom remisstiden inte medgivit detta. Dock kommer svaret behandlas vid nästkommande möte i Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad 26 mars 2013.

(24)

Samråd ”Detaljplan för Nya Munkebäck inom

stadsdelen Kålltorp i Göteborg”

Ett tjänstemannayttrande har skickats vilket bifogas som handling. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-02-25

(25)

1

Dnr: 13–8.11 2013-02-25

Förslag till yttrande

Samråd ”Detaljplan för Nya Munkebäck inom

stadsdelen Kålltorp i Göteborg”

Diarienr: 0590/11

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra bebyggelse med bostäder,

centrumverksamhet och förskola vid Munkebäckstorget som ligger cirka fyra kilometer nordost om Göteborgs centrum. På platsen finns det idag en skola, skolgård och parkering samt en park.

Detaljplanen föreslås medge ett uppförande av byggnader i tre kvarter, en längre byggnad utmed Munkebäcksgatan samt en friliggande förskola i två våningar.

Kansliets kommentarer

Nya Munkebäck ligger i en del av det GR i strukturbilden kallar ”det sammanhängande stadsområdet”. Det sammanhängande stadsområdet är de delar av Göteborgs tätort som omsluter kärnan och som avgränsar staden. Det är här som en stor del av det framtida bostadsbyggandet bör lokaliseras eftersom det finns goda möjligheter att åstadkomma de kvalitéer som eftersträvas i de gemensamma ställningstagandena i Uthållig tillväxt och Strukturbilden.

I planen framgår det att området kan förtätas med ett stort antal bostäder med handel och verksamheter i bottenvåningarna längs med Munkebäcksgatan. GR anser att Nya Munkebäck är ett mycket bra exempel på lokalisering av en förtätning. Utbyggnaden sker i hög grad på en ökad tillgänglighet med

kollektiva färdmedel och med gång- och cykel. Parkering bör ses som ett komplement för de boendes behov av resor där kollektivtrafiken inte är ett alternativ. Parkeringsplatser har i planen frikopplats från bostaden och ingår

(26)

2

inte i hyran eller i bostadsrättsköpet. Därmed kan även kostnaden för boendet hållas på en lägre nivå. Med en frikopplad parkeringslösning blir det

efterfrågan på platser som styr utbudet.

GR ser positivt på att antalet nya bilparkeringsplatser kommer att vara lägre än antalet nybyggda bostäder samt att det planeras för ett stort antal

cykelparkeringar med bra förvaringsmöjligheter. Detta är ett steg i den riktning som bör tas för att öka andelen kollektivtrafikresande samtidigt som det ger förutsättningar att minska bilåkandet i en stadsdel i ett bra kollektivtrafiknära läge.

GRs remissvar har inte behandlats politiskt eftersom remisstiden inte medgivit detta. Dock kommer svaret behandlas vid nästkommande möte i Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad 26 mars 2013.

(27)

Dnr: 12–212.20 Styrgruppsärende 2013-03-07 Till

Förslag på utkast till yttrande över ”Samråd om

förslag till avgränsning av miljöbedömning för den

regionala infrastrukturplanen 2014-2025 för

Västra Götaland”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen (VGR) daterad 2013-02-19 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

I samband med revideringen av regional infrastrukturplan för åren 2014-2025 kommer en miljöbedömning att tas fram. Syftet är att integrera viktiga miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas.

Miljöbedömningsprocessen kommer att resultera i en miljökonsekvens-beskrivning som biläggs planförslaget.

Kommunalförbunden har fått i uppgift att samordna kommunernas

synpunkter till den 8 april 2013. Vi informerar om de eventuella ändringar i svaret som kommunernas synpunkter ger anledning till.

Förslag till yttrande, daterat 2013-03-07, har upprättats. Styrgruppen för miljö – och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-03-07

(28)

Göteborgsregionens kommunalförbund 1 Dnr: 12-212.20 Styrgruppsärende 2013-03-07 Nikolina Verovic

Förslag på utkast till svar över ”Samråd avseende

förslag till avgränsning av miljöbedömning för den

regionala infrastrukturplanen 2014-2025 för Västra

Götaland”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Götalandsregionen (VGR) daterad 2013-02-19 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Västra Götalandsregionen kommer i samband med revideringen av regional infrastrukturplan för åren 2014-2025 att göra en miljöbedömning då planen antas medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken. Miljöbedömningen ska utgöra ett stöd vid framtagandet av planen och integrera viktiga

miljöaspekter så att en hållbar utveckling främjas. Processen kommer att resultera i en miljökonsekvensbeskrivning som biläggas planförslaget.

Miljöbedömningen inleds med en avgränsning av dess innehåll. Detta ska ske i samråd med länsstyrelse och kommuner. Kommunalförbunden har fått i uppgift att samordna kommunens synpunkter.

Sammanfattning

Syftet med avgränsningen är att fokusera på frågeställningar som är relevanta att ta med tidigt i processen som underlag vid prioriteringsdiskussioner inför val av åtgärder eller avvägningar mellan olika åtgärdsområden.

Den regionala planens innehåll och inriktning har varit en viktig utgångspunkt vid framtagandet av avgränsningen. Miljöbedömningen utgår från samtliga miljökvalitetsmål och miljöaspekter i miljöbalken.

Planens miljöeffekter bedömas i huvudsak utifrån åtgärder som regionen råder över i det regionala vägnätet, infrastrukturåtgärder för kollektivtrafiken samt miljö och trafiksäkerhet i kommuner.

(29)

2 Förslag på avgränsningens innehåll och inriktning:

• Miljöaspekterna ingår i tre fokusområden: Klimatfaktorer, Människors hälsa och Landskap.

• Tidsperioden för bedömningen är planperiodens slutår 2025 med tendensbedömningar mot 2050.

• Geografiska området är Västra Götaland. Samråd kommer att hållas med angränsande län och berörda myndigheter i de fall planen åtgärder bedöms påverka dessa.

• I planförslaget kommer ett alternativ att beskrivas som innebär att inga om – eller nybyggnadsåtgärder vidtas fram till 2025, ett så kallat noll-alternativ.

Kommentarer

GR ser miljöbedömningen som en viktig process vid framtagandet av

planförslaget. Den utgör ett stöd i den fortsatta processen genom att i ett tidigt skede belysa och arbeta vidare med angelägna frågeställningar om klimatet, människors hälsa och landskap som kan antas medföra betydande påverkan. GR anser att förslaget till avgränsning är bra och svarar upp mot syftet med att integrera viktiga miljöfrågor samt belyser planförslagets sammantagna

miljöpåverkan. GR ser positivt på att miljöbedömningen kan anpassas och fördjupas efter behov under planarbetets gång.

(30)

Förslag på utkast till yttrande över ”Ökat

bostadsbyggande och samordnade miljökrav –

genom enhetliga och förutsägbara byggregler.

Delbetänkande av Byggkravsutredningen (SOU

2012:86)”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har valt att yttra sig över rubricerad remiss från Socialdepartementet daterad 2013-01-24. Remissen innehåller två betänkanden; Byggkravsutredningen (SOU 2012:86) och Plangenomförandeutredningen (SOU 2012:91). GR

genomförde en remisskonferens den 20 februari för medlemskommunerna där SKL informerade om remissen. På konferensen fanns en samstämmighet i kritiken mot Byggkravsutredningen och önskemål om att GR skulle agera i frågan.

Remissvar ska ha kommit till Socialdepartementet senast den 24 april 2013. Förslag till yttrande, daterat 2013-03-18, har upprättats.

Styrgruppen för miljö – och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-03-18

(31)

1 Dnr: 13-59.11 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2013-03-18 Svante Sjöstedt

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav –

genom enhetliga och förutsägbara byggregler.

Delbetänkande av Byggkravsutredningen (SOU

2012:86)

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har valt att yttra sig över rubricerad remiss från Socialdepartementet daterad 2013-01-24.

Byggkravsutredningen finns att läsa i sin helhet på Regeringskansliets hemsida (www.regeringen.se sökväg byggkravsutredningen)

Byggkravsutredningens syfte är att underlätta för byggandet i Sverige. En aspekt som analyserats är vad som händer med produktionskostnaden när kommuner ställer sinsemellan olika krav med nivåer utöver BBR (Boverkets byggregler) på tekniska egenskaper för byggnader s.k. särkrav. Den vanligaste tekniska egenskapen där kommunerna ställer särkrav berör ökade krav på byggnaders energieffektivitet.

Slutsatser i Byggkravsutredningen

Utredningen bedömer att nackdelarna med kommunala särkrav är så betydande att de bör hindras. Därför föreslås en ”stoppbestämmelse” i PBL (Plan- och bygglagen) som innebär att kommunen inte får ingå ett genomförandeavtal som innehåller krav avseende tekniska egenskaper på byggnader som går utöver vad som gäller enligt PBL eller föreskrifter meddelade med stöd av PBL.

(32)

2 Kansliets kommentarer

Synpunkter på Byggkravsutredningen

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är kritiskt till utredningen och delar inte uppfattningen att de särkrav som ställs i kommunerna är ett avgörande hinder för ökat bostadsbyggande.

Kritiken riktar sig mot flera delar av förslaget:

- Förslaget kommer att hämma kommunernas arbete med energieffektivt byggande, och därmed klimathänsyn och konkurrenskraftig byggindustri. - Förslaget strider mot den kommunala självstyrelsen och saknar en djupare analys av till vilken nytta kommunernas rätt till sin egendom ska inskränkas. - Utredningens bedömning av ökade kostnader till följd av energikrav har allvarliga brister och beaktar bland annat inte sänkta driftskostnader för energieffektiva byggnader.

I Göteborgsregionen ställer i dag merparten av de tretton medlems-kommunerna energikrav utöver BBR när kommunens mark överlåts för nybyggnation av bostäder. Situationen är ny, utvecklingen har skett under de senaste fem åren. Merparten av kommunerna i GR äger också stor del av den mark som finns i strategiska lägen. Detta gör att en betydande del av regionens nybyggnation idag har en mycket hög energiprestanda jämfört med BBR. Viktiga drivkrafter bakom kommunernas energikrav är att få ett långsiktigt hållbart bostadsbestånd och ta ansvar för uppfyllelsen av miljömål. Många av Göteborgsregionens kommuner driver ett framstående arbete inom

energieffektivt byggande och utvecklande av passivhusteknik med mera, vilket fungerar som en viktig drivkraft för teknikutveckling inom byggindustrin. Kommunerna har ett ansvar för att förvalta sin egendom och det är upp till kommunerna själva att, på samma sätt som staten och enskilda aktörer, besluta om på vilket sätt egendom i form av t.ex. fastigheter ska användas och vilka krav som civilrättsligt kan ställas vid en försäljning. Den föreslagna

regleringen strider mot denna princip.

Utredningens samlade bedömning är att den direkta merkostnaden för uppförande av bostäder i genomsnitt uppgår till 10 till 15 % beroende på särkrav, främst vad gäller bostäders energianvändning. Utredningens underlag för att bedöma ökade byggkostnader till följd av energikrav har dock flera allvarliga brister. SKL har kunnat visa att kostnadsutredningen baseras på grova uppskattningar och teoretiska studier med begränsad relevans för dagens byggande. Inte heller har sänkta livscykelkostnader till följd av bättre

(33)

3 Det finns alternativ till lagstiftning om särkrav

Det är uppenbart att Boverkets byggregler har mycket låga krav på

energieffektivitet vid nybyggnation sett i perspektivet av vad som är tekniskt möjligt och rimligt för att nå ett hållbart byggande. Kommunernas energikrav ska ses i ljuset av detta faktum. Huvudalternativet till den föreslagna

”stoppbestämmelsen” är därför att mer ambitiösa och framåtsyftande byggregler utformas och att dessa även anger framtida skärpningar. Dessvärre är det inte troligt att detta sker inom flera års tid.

Dagens situation med olika energikrav i kommunerna är olycklig och därför bör kraven harmoniseras för att förenkla för de företag som bygger i flera kommuner. Det finns redan idag en vilja bland kommunerna att ställa mer samordnade krav vid byggande på kommunal mark. I stället för den mycket ingripande lagstiftning som utredningen föreslår kan därför kommunernas kravställande samordnas på frivillig väg. Ett samarbete där hela sektorns intressenter bjudits in pågår på initiativ av SKL sedan 2012. Flera av Göteborgsregionens medlemskommuner har engagerat sig i arbetet. Ett underlag till samordnade energikrav beräknas vara färdigt under våren 2013.