Kallelse Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

(1)

Göteborg 2014-02-12

Till: Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Kallelse

Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnadden 5 mars, kl. 13.00-16.00, At Work, Johan på Gårdas gata 5A (Skanskahuset bakom GR). Lokal: Obelix.

Förslag till dagordning styrgruppsmöte: 1. Val av justeringsperson

2. Godkännande av dagordning

3. Presentation av fördjupad översiktsplan för Mölndalsåns dalgång, Elisabet Börlin, Mölndal Stad samt Inger Bergström, Göteborg Stad (information) + förslag till yttrande, samrådshandling (beslut).

4. Västsvenska paketet, Shahbaz Khan, GR (information).

5. Lägesrapport kring regionens transportkorridorer Ylva Löf, GR (information). 6. Lägesrapport bostadsfrågan, Per Kristersson, GR (information).

7. Förslag till yttrande över ”Planprogram för Aranäs stadsdel etapp 3 och 4, Kungsbacka stad” (beslut).

8. Förslag till yttrande över ”Planprogram för Kungsmässans utbyggnad i Kungsbacka stad” (beslut).

9. Förslag till yttrande över ” Detaljplan för Selma Lagerlöfs torg, etapp 1, inom stadsdelen Backa i Göteborg – samrådshandling” (beslut)

10. Förslag till yttrande över ” Detaljplan för bostäder mm vid Rambergsvallen inom stadsdelen Rambergsstaden och Biskopsgården i Göteborg – samrådshandling” (beslut)

11. Förslag till yttrande över ”Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor” (beslut)

12. Förslag till yttrande över ”Friluftslivsremiss” (beslut)

13. Förslag till yttrande över ”Samrådsunderlag förstärkning av elnätet till Landvetter” (beslut)

14. Rapport från verksamheten (information) • Kustzonen

• Bohuskustens vattenvårdsförbund • Vattenförsörjningsplan

• Remissvar klimatstrategiskt program Göteborgs stad (FS) • Smart Energi, GRs arbete med överenskommelser

• Fortsatt arbete med regional plan 15. Övriga frågor

• Reflektion från 21 februari 16. Nästa sammanträde

(2)

Vänligen meddela Shahbaz Khan om ni inte har möjlighet att närvara, e-post shahbaz.khan@grkom.se, telefon 031 – 33 55 128 eller 0766-45 49 75.

Bifogas övrigt:

• Föregående protokoll

• Sammanställning av avlämnande remissvar samt övrigt avlämnande synpunkter under 2013

Med vänlig hälsning

Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag

Johan Nyhus/Martin Wannholt Shahbaz Khan

(3)

Dnr: 13-253.10 Styrgruppsärende 2014-03-05

Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Förslag till yttrande över ”Översiktsplan för

Göteborg och Mölndal fördjupad för Mölndalsåns

dalgång”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad och Mölndals Stad daterad 2013-12-11 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Göteborg Stad och Mölndals Stad har gemensamt tagit fram ett förslag till fördjupad översiktsplan för Mölndalsåns dalgång. Planen syftar till att ta fram en strategi för stadsutveckling utmed Mölndalsvägen/Göteborgsvägen och kringliggande områden. Planen siktar på en bebyggelseutveckling i dalgången med upp till 7000 nya bostäder och 5000- 8000 nya arbetsplatser. Samrådshandlingen finns att läsa i sin helhet på Mölndals Stads

hemsida: www.molndal.se/oversiktsplaner och på Göteborgs Stads

hemsida: http://www.goteborg.se/wps/portal/planochbyggprojekt?projektid =BN0853%2f09

Förslag till yttrande, daterat 2014-02-25, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-02-25, samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna

förslaget

Göteborg 2014-02-25 Ylva Löf

(4)

Dnr: 13–253.10 Tjänsteutlåtande 2014-02-25 Nikolina Verovic Till

Förslag till yttrande över ”Översiktsplan för

Göteborg och Mölndal fördjupad för Mölndalsåns

dalgång”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad och Mölndals Stad daterad 2013-12-11 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Bakgrund

Olika stadsförnyelseprojekt har under en längre tid pågått i Mölndalsåns dalgång i takt med att efterfrågan på industrimark har minskat och efterfrågan på fler bostäder, handel och kontor efterfrågats i området. Dalgången ligger på båda sidor av kommungränsen Göteborg och Mölndal. Här finns idag en utbyggd kollektivtrafik och ett infrastrukturstråk som fyller en regional, nationell och internationell funktion.

Göteborg Stad och Mölndals Stad har sedan 1990-talet arbetat med att ta fram gemensamma planeringsförutsättningar och strategier för den fysiska planeringen och för infrastrukturutvecklingen i både Fässbergsdalen och Mölndalsåns dalgång. En fördjupad översiktsplan för Fässbergsdalen antogs 2012 av båda kommunerna. Ett programarbete för Mölndals dalgång har nu genomförts. Trafikverket har gjort en utredning för att definiera riksintresset och behovet av marktillgång för framtida utveckling av transportinfra-strukturen i dalgången. Den ligger som ett underlag till föreliggande planförslag.

GR har tidigare yttrat sig över planprogrammet för Mölndalsåns dalgång, fördjupad översiktsplan för Fässbergsdalen samt över programförslag och detaljplan för Mölndals centrum.

(5)

Sammanfattning av planförslaget

Planförslaget syftar till att ta fram en gemensam strategi för

markanvändning, stadsmiljöutveckling, infrastruktur samt vatten och grönstruktur.

Förslaget innebär att utveckla en blandstadsbebyggelse med hög

exploatering, i medeltal 5-8 våningar, i centrala lägen. Bostäderna skyddas från störningar från trafikleden genom att det upprättas verksamheter som barriärbebyggelse. Planen föreslår en bebyggelseutveckling i dalgången med upp till 7000 bostäder och 5000- 8000 arbetsplatser samtidigt som kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken utvecklas. Huvudgator, knutpunkter och mötesplatser får aktiva bottenvåningar.

Inom planområdet föreslås bevarandet av äldre kulturbebyggelse och bättre tillgänglighet till Mölndalsåns stränder för ökad attraktivitet i stadsmiljön. Förslag på hur grönstrukturen och vattenmiljön kan utvecklas i området har tagits fram. Trafikstråket utgör en betydande barriär för stadslivet i

dalgången. För en god stadsutveckling föreslås barriärverkan överbryggas för att koppla ihop dalgångens båda sidor och de olika stadsdelarna med varandra.

Att utveckla ett område från industrimiljö till stadsmiljö av centrumnära karaktär kräver att stadsmiljön rustas upp och kompletteras med kommunal och kommersiell service samt att bättre kopplingar till rekreation och naturmiljöer skapas. Att omvandla ett område där trafikslagen är dominerande och utgör barriärer för ett fungerande stadsliv och rörelse genom kommunerna och längs med båda sidorna av ån ställer krav på omvandlingen. Den fördjupade översiktsplanen ska ses som ett kvalitetsdokument för stadsmiljön i dalgången i kommande

detaljplanearbete och som strategi för hur ökad bebyggelse kan samordnas med planerad utbyggnad av transportinfrastrukturen i dalgången.

Planförslaget i sin helhet finns

på: http://www.molndal.se/arkiv/detaljplaner/molndalsansdalgangfordjupad oversiktsplan.5.35fa7b6814253f560801d02.html

(6)

Kommentarer

Mölndalsåns dalgång ligger i den del som i GRs strukturbild som betecknas som det sammanhängande stadsområdet med god lokal kollektivtrafik. Området angränsar till regionens kärna och är lätt att nå från hela Göteborgsregionen. Mölndals centrum i områdets södra del är en viktig regional knutpunkt och i norr ansluter området till knutpunkten i Korsvägen. I dalgången går regionens södra transportstråk och dalgången har

verksamhetsområden och lokaliseringsmöjligheter av stor betydelse för regionen.

GR ser mycket positivt på det mellankommunala samarbetet och

framtagandet av den gemensamma planhandlingen för hela Mölndalsåns dalgång. Förslaget stödjer intentionerna i GRs strukturbild. Dalgången har ett gott utbud av service och god tillgänglighet med alla transportslag och har stor potential för att skapa täta, attraktiva och blandade stadsmiljöer. Hur tas denna potential till vara i fortsatt planering och utbyggnad? I dalgången finns god kollektivtrafikförsörjning idag och trots detta sker endast var fjärde resa med kollektivtrafik. Kopplingar till knutpunkter som t.ex. Korsvägen har här en nyckelroll för att öka andelen resor med

kollektivtrafiken och cykel i stråket. Förslaget på Göteborgsvägens framtida utformning med gång- och cykelbanor och promenadsstråk är ett bra

exempel på lösningsfokuserat arbetssätt för att förbättra ljudmiljön och skapa en god stads- och boendemiljö i en blandad stadsbebyggelse. Planen visar också på ett bra sätt hur barriäreffekter från infrastrukturen kan minskas.

Området har en stor betydelse i regionen och många funktioner ska samsas om platsen. GR ser att det vore värdefullt att i det fortsatta arbetet tydligare visa på dalgångens samspel med sitt omland både väster och österut. Hur kan sambanden utvecklas med t ex planerade utvecklingsprojekt för bostäder, handel och andra verksamheter i Fässbergsdalen och Åbroområdet?

Under de närmaste åren kommer Trafikverket att utreda korridorer för en ny stambana Göteborg – Borås. GR har i tidigare utredningar sett fördelar med en sträckning via Mölndal då en station ger södra delarna av regionen bättre tillgänglighet och en möjlighet att i Mölndals centrum stiga om i flera riktningar. Hur påverkar den ökade tillgängligheten och ett ökat antal resande utveckling och utbyggand i Mölndals centrum och i dalgången? Kust- till kustbanan kan komma att ha en potential för trafik med gods och eller persontrafik även efter utbyggnad av ny stambana.

(7)

Planen visar på hur grönstrukturen kan utvecklas genom kopplingar till omkringliggande områden som till exempel till Salfjället västerut och mot Kallebäck och vidare mot Lackarebäcksfjället och Delsjöområdet. Det är värdefullt för stadsutvecklingen i dalgången att stärka tillgängligheten till den övergripande regionala grönstrukturen. Planen visar också på ett grönstråk längs med Mölndalsån vilket tillför området karaktär. Hur kan dessa gröna kvaliteter tas tillvara och genomföras i fortsatt planering och utbyggnad?

(8)

(9)

Styrgruppsärende 2014-03-05 Till

Västsvenska paketet

Presentation av genomförda och planerade kommunikations- och informationsaktiviteter kring Västsvenska paketet.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att anteckna lämnad information

Ylva Löf

(10)

Styrgruppsärende 2014-03-05

Till

Lägesrapport bostadsfrågan

Från olika håll har diskussionen förts om att det finns upprättade detaljplaner i kommunerna som inte nyttjats för bostadsbyggande. En sammanställning över antal planer och vilka skälen är varför planerna inte är bebyggda presenteras.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att anteckna lämnad information

(11)

Dnr: 14-21.11/1

Styrgruppsärende 2014-03-05

Till

Samråd ”Planprogram för Aranäs stadsdel etapp 3

och 4 i Kungsbacka stad”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Kungsbacka kommun daterad 2014-02-04 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Förslag till yttrande, daterat 2014-02-06, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande

Göteborg 6 februari 2014 Ylva Löf

(12)

1

Dnr: 14-21.11/1 2014-02-06 Per Kristersson

Förslag till yttrande över ”Planprogram för Aranäs

stadsdel etapp 3 och 4, Kungsbacka stad”, samråd

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungsbacka kommun daterad 2014-02-04 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Bakgrund och syfte

Aranäs är en stadsdel i centrala Kungsbacka tätort. Samrådet för stadsdelen är en del av den förnyelse och förtätning av hela tätorten som pågår och en fortsättning av tidigare etapper. Stadsdelen ligger ca 700 meter söder om Kungsbacka resecentrum. Kungsbacka ån och järnväg angränsar stadsdelen vilket kräver att olika hänsyner bör iakttas.

Kansliets kommentarer

I det regionala mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på regional struktur, som antogs av GRs

förbundsfullmäktige den 11 juni 2013, pekas ”kustzonens större tätorter” ut som möjliga för utveckling. Kungsbacka tätort bör betraktas som en av dessa större tätorter. Men också en regional kärna i det södra stråket.

GRs Strukturbild (2008) pekar på en regionsstruktur med starka stråk där kollektivt resande utgör en väsentlig del av resandet. I Hållbar tillväxt (2013) och K2020 (2009) anges att kollektivtrafikandelen skall vara minst 40% 2025. För Kungsbackas del finns både järnvägsförbindelse och ett kustläge vilket därmed ger mycket gynnsamma planeringsförutsättningar. Kungsbacka har, ett stort tryck på bostadsmarknaden. Det är många som önskar flytta till

Kungsbacka kommun och många Kungsbackabor som vill flytta in till staden. GR ser att detta är en mycket positiv utveckling. Ökad flyttrörlighet inom kommunen genom att erbjuda attraktiva lägenheter centralt ger bättre

anpassningsmöjligheter för olika skeenden i livet. Det ger även förutsättningar för en större regional rörlighet på bostadsmarknaden.

(13)

2

GR anser att det gynnsamma läget för stadsdelen Aranäs även förpliktigar. Det är här utformningen av ett attraktivt stationssamhälle kan definieras. Det är här hög kollektivtrafikandel kan åstadkommas. Det är här bra hantering av buller och farligt gods på den angränsande Västkustbanan kan hanteras.

I samrådshandlingen framgår det inte hur stort parkeringstalet är i området. Dels etableras ett parkeringshus med 300-350 platser varav 200 allokeras för innerstadens allmänna behov. Parkeringshuset avses även nyttjas som

avskärmning mot järnvägen vilket är positivt. Ytterligare boendeparkering skall finnas under de tillkommande bostadskvarteren samt gatuparkering och parkering på ännu ej ianspråktagna ytor (som tillhör etapp 4). I etapp 4 diskuteras ytterligare ett parkeringshus med 300 platser.

Det totala parkeringstalet tycks bli högt, vilket rimmar illa med platsens förutsättningar. I planprogrammets parkeringsutredning antas dessutom att parkeringsytorna skall samutnyttjas, mellan boende och besökare. Detta är kanske en bra lösning om man förutsätter att de boende skall köra iväg på morgonen för att lämna plats för verksamma i området som kommer med bil. Men hela tanken med strukturbild, K2020 och Hållbar tillväxt är att en väsentligt större andel av resorna sker med kollektivtrafik. Speciellt i de områden som har de bästa förutsättningarna för ett förändrat resebeteende. Aranäs har som sagts dessa gynnsamma förutsättningar. Det är däremot positivt att planprogrammet möjliggör tre-dimensionell fastighetsbildning vilket leder till att köp eller hyra av bostad och parkering kan separeras. Vad gäller risk för översvämning i Kungsbackaån bland annat till följd av klimatrelaterat stigande vattennivåer har hänsyn till viss del tagits i planen. Byggnaderna har dock källarplan vilket ger ett behov av att hantera

detaljutformning i fortsatta skeden.

GR anser att, i det fortsatta utredningsarbetet, större hänsyn till de krav som nya resvanor ställer genomsyrar planeringen i ett av regionens mest attraktiva stationssamhällen.

(14)

Dnr: 14-20.13/1 Styrgruppsärende 2014-03-05 Till

Förslag till yttrande över ”Planprogram för

Kungsmässans utbyggnad i Kungsbacka stad”

Kungsbacka kommun daterad 2014-01-27 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Planprogrammet finns att läsa på www.kungsbacka.se/aktuella projekt - Kungsmässan.

Förslag till yttrande, daterat 2014-02-11, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-02-11

(15)

1

Dnr: 14-20.13/1 Tjänsteutlåtande 2014-02-11 Pia Arnesson

Planprogram för Kungsmässans utbyggnad i

Kungsbacka stad

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungsbacka kommun daterad 2014-01-27 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Kungsmässan, som är ett köpcentrum i centrala Kungsbacka stad, vill

expandera och planerar en omfattande utbyggnad av handelsytor för att möta konkurrensen från Mölndal, Kållered, Frölunda torg och Göteborgs innerstad. Avståndet till resecentrum är ca 200 m.

Planprogrammet syfte är att belysa hur en expansion för Kungsmässan kan komma att påverka dels handeln i övriga centrum, dels trafikföringen i Kungsbacka stad.

År 2004 togs ett strategiskt program för handelns utveckling fram i syfte att ange en inriktning för kommunens detaljhandel och med riktlinjer för hur kommunen ska agera vid etableringsförfrågningar från detaljhandeln. Som kvantitativt mål anger handelsstrategin att utflödet av köpkraft från

Kungsbacka till övriga regionen ska minimeras. En handelsutredning visar att kommunen år 2010 i princip har ett handelsutbud som motsvarar de

kvantitativa målen. Samma utredning visar på ett expansionsutrymme inom handeln på ca 25 000 m2 fram till år 2020.

Sammanfattning av planprogrammet

Kungsmässan har idag 35 000 m2 uthyrningsbar yta varav 28 000 m2 är handel och 7 000 m2 kontor. Planen syftar till att möjliggöra en utbyggnad av

Kungsmässan om cirka 11 500 m2, vilket innebär en ökning av handelsytan med drygt 40%. Utbyggnaden planeras till största del söder om

parkeringshuset med en mindre utbyggnad i anslutning till Kungsbackaån. Eftersom läget är centralt kommer stor vikt läggas på att viktiga befintliga och planerade gång- och cykelstråk också i fortsättningen är välfungerande.

(16)

2 Kommentarer

Kungsbacka har i och med sitt strategiska program en tydlig viljeinriktning för handelns utveckling i kommunen, vilket ger bra förutsättningar att möta expansionskrav som det nu aktuella.

Med GR:s Strukturbild för Göteborgsregionen (2008) och Handelsstrategi för

Göteborgsregionen (2010) som grund är GR-kommunerna överens om att

prioritera handel i tätorter och öka tillgängligheten med kollektivtrafik, gång- och cykelbanor. En av strategierna för att nå en hållbar handelsstruktur är att bygga vidare på och utveckla befintliga handelsetableringar. Handel är en viktig del av en tätorters identitet och bidrar till ett rikt stads- och vardagsliv. Det är bra att planprogrammet tar höjd för att Kungsmässan, med sitt centrala läge i staden, ges möjligheter att bevara och stärka sin roll som ett

lättillgängligt köpcentra. I omkringliggande områden planeras en omfattande utbyggnad av bostäder. Förutom de ca 1 000 bostäder som färdigställts de senaste åren förväntas ytterligare 3 700 bostäder tillkomma fram till år 2023. För att undvika att de som flyttar in blir bilberoende är det viktigt att redan nu skapa förutsättningar för gång och cykel. Ambitionen att se till att köpcentrat får en god tillgång på cykelparkeringar är därför ett bra exempel och en viktig del i det fortsatta arbetet.

I ett regionalt perspektiv fyller Kungsmässan, tillsammans med Innerstaden, rollen som regiondelscentra för den södra delen av regionen. Det centrala läget skapar möjligheter att genom samverkan och kompletteringar knyta ihop och utveckla handel i ett större omland.

(17)

Dnr: 14-35.11 Styrgruppsärende 2014-03-05 Till

Förslag till yttrande över ”Detaljplan för Selma

Lagerlöfs torg, etapp 1, inom stadsdelen Backa i

Göteborg – samrådshandling”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har valt att yttra sig över Detaljplan för Selma Lagerlöfs torg, etapp 1, inom stadsdelen Backa i Göteborg.

Förslaget finns att läsa på Göteborgs Stads webbsida www.goteborg.se, under fliken Bygga&Bo.

Förslag till yttrande, daterat 2014-02-19, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-02-19, samt

att omedelbart justera paragrafen

Ylva Löf

(18)

1

Dnr: 14-35.11 Tjänsteutlåtande 2014-02-19 Cecilia Kvist

Förslag till yttrande över ”Detaljplan för Selma

Lagerlöfs torg, etapp 1, inom stadsdelen Backa i

Göteborg – samrådshandling”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har valt att yttra sig över ”Detaljplan för Selma Lagerlöfs torg, etapp 1, inom stadsdelen Backa i Göteborg”.

Planen syftar till att komplettera utbudet av bostäder och service i stadsdelen Backa. Med ett större befolkningsunderlag önskar man utveckla Selma Lagerlöfs torg till en attraktiv handels- och mötesplats.

Sammanfattning av samrådshandlingen

Planområdet är beläget på Hisingens östra sida, cirka 4,8 kilometer från Brunnsparken i centrum.

Detaljplan är den första etappen i en tänkt utbyggnad av bostadsbebyggelse utmed Litteraturgatan. Etappen omfattar det befintliga centrumområdet Selma Lagerlöfs torg mellan Litteraturgatan och Skälltorpsskolan samt

Litteraturgatan fram till befintlig förskola och villaområdet väster om

Litteraturgatan. I nord-sydlig riktning omfattar området kvarteret Gurlita Klätt i norr ner till befintlig bebyggelse söder om Backadalen.

Detaljplanen innebär en förtätning av området kring Selma Lagerlöfs torg. Kvarteren kommer att innehålla ca 500-600 bostäder i flerbostadshus och ca 35 radhus med en inblandning av handel, kontor och centrumanknutna

verksamheter.

I anslutning till Skälltorpsskolan möjliggörs byggnation av en idrottshall i kombination med cirka 200 ungdomsbostäder-/studentbostäder och lokaler för skolans verksamhet.

(19)

2

Litteraturgatan byggs om till en stadsgata med kollektivtrafik i mitten och detaljplanen har utformats så att en framtida spårvägsutbyggnad i Litteraturgatan är möjlig.

Kommentarer

En av strategierna i GR:s Handelsstrategi för Göteborgsregionen från 2010 är att bygga vidare på och utveckla befintliga handelsetableringar. Selma

Lagerlöfs torg, som är en handelsplats från 1970-talet, har med tiden tappat i konkurrenskraft mot t ex Backaplan och Bäckebol och behöver vitaliseras. GR ser positivt på att staden tar ett större grepp över området för att stadsutveckla och knyta stadsdelen närmre centrum. Genom att komplettera med fler

bostäder förväntas befolkningen öka i stadsdelen och ge ett större underlag för att behålla men också öka attraktiviteten och servicen på det lokala torget. Enligt planförslaget ges inte möjligheter för någon tillkommande handelsyta utan befintlig rivs och ersätts med nybyggnation. Räcker befintlig handelsyta, drygt 6 000 m2, för att göra det lokala torget konkurrenskraftigt?

Enligt planförslaget är kommunikationerna till Backa goda och staden tar också höjd för att i framtiden bygga ut för spårvagnstrafik till området. Detta är viktigt då väl fungerande kollektivtrafik ger fler resmöjligheter för

nyinflyttade. Staden prioriterar också gång- och cykeltrafik och kommer bygga ut cykelbanor utmed både Litteraturgatan och Backadalen.

Den 2013 införda trängselskattezonen innebär att en trängselskattekostnad tas ut för resor med bil till bland annat Bäckebol handelsområde. Många i Backa upplever, enligt utredningen ”Trängselskatt i Backa”, att handeln lokalt idag inte motsvarar det utbud som finns i Bäckebol. När nu detaljplanen skapar förutsättningar för en vitalisering av Selma Lagerlöfs torg bidrar

trängselskattezonen till att öka den lokala handelns konkurrensfördelar. Trängselskattezonens nuvarande portalplacering minskar oönskad

genomfartstrafik. Att buller och försämrad luftkvalitet, orsakad av biltrafik inom Backa, inte ökar, är därmed en viktig förutsättning för att möjliggöra ambitionerna i detaljplanen.

GR anser att kommunens ambition om att ta ett samlat grepp för utvecklingen i Backa är bra. Att förtäta området med nya bostäder och verksamheter är ett bra steg och ger utveckling i linje med strukturbilden. För att bättre integrera Backa med övriga staden och regionen krävs också fokus på tillgänglighet, trafikplanering, kollektivtrafik med flera åtgärder.

(20)

Dnr: 14-22.11 Styrgruppsärende 2014-03-05

Till

Förslag till yttrande över ”Detaljplan för bostäder

mm vid Rambergsvallen inom stadsdelen

Rambergsstaden och Biskopsgården i Göteborg”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs kommun daterad 2014-02-05 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad samrådshandling.

Planen syftar till att förtäta Rambergsvallsområdet med ca 600 bostäder, skola och handel samt skapa ett aktivitetsstråk/torg som en del av ett större rekreationsområde med bl.a. Lundbybadet och Rambergsvallens nya fotbollsarena.

Samrådshandlingen finns att läsa i sin helhet på Göteborgs Stads hemsida: www.goteborg.se/planochbyggprojekt.

Förslag till yttrande, daterat 2014-02-24, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-02-24

(21)

Dnr: 14–22.11 Tjänsteutlåtande 2014-02-24 Nikolina Verovic Till

Förslag till yttrande över ”Detaljplan för bostäder

mm vid Rambergsvallen inom stadsdelen

Rambergsstaden och Biskopsgården i Göteborg”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs kommun daterad 2014-02-05 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad samrådshandling.

Planområdet är beläget vid Rambergsvallen på Hisingen, ca 3 km från Göteborgs centrum. Planen innefattas av Program för Arena, bostäder mm

vid Rambergsvallen. Programområdet har delats in i tre etapper.

Föreliggande detaljplan ingår i etapp 2 som planeras för bostäder samt idrotts- och friskvårdsverksamheter. Etapp 1 omfattar projektet

fotbollsarenan, som drivs separat inom gällande detaljplan. Etapp 3 är ett utredningsområde för bostäder och verksamheter i anslutning till Hjalmar Brantingsgatan och Inlandsgatan. För att påbörja detaljplanearbete för etapp 3 behöver utredningar göras angående trafiken på Hjalmar Brantingsgatan och ombyggnaden av Wieselgrensplatsen hållplats.

(22)

Sammanfattning av planförslaget

Inom planområdet finns idag en transformatorsstation och en mindre byggnad som tillhör närliggande koloniområde. Planområdet angränsar till bostads- och kontorsbyggnader samt Lundbybadet och Rambergsrinken. Översiktsplanen för Göteborgs kommun har utpekat området som bebyggelseområde för huvudsakligen bostäder, arbetsplatser, service, handel och mindre grönytor.

Principskiss för planområde.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av ca 550 – 600 nya bostäder och en förskola med fyra avdelningar. Bebyggelsen föreslås i sluten kvartersform med åtta våningar utmed Hjalmar Brantingsgatan i norr och en två- till sexvåningsbebyggelse söderut mot Lantmannagatan. För att uppnå stadsmässighet och blandstadskaraktär möjliggörs ytor för handel och andra centrumverksamheter i bottenplanen. Ett aktivitetsstråk mellan

bebyggelsen och idrottsområdet kopplar samman omkringliggande

gångstråk, spårvagnshållplatsen och idrottsaktiviteterna med Keillers Parks området.

Kommentarer

GRs arbetar aktivt för att stödja och underlätta för bostadsbyggande i medlemskommunerna inom Göteborgsregionen. Rambergsvallsområdet ligger i den del som i GRs strukturbild betecknas som det sammanhängande

(23)

stadsområdet med god lokal kollektivtrafik. Området angränsar även till regionens kärna som är lätt att nå från hela Göteborgsregionen.

Detaljplanen följer intentionerna i GRs Strukturbild. Området har god tillgänglighet med kollektiva färdmedel och med gång- och cykel. GR ser parkering som ett komplement för de boendes behov av resor där

kollektivtrafiken inte är ett alternativ.

Det är i GRs måldokument Hållbar tillväxt, som antogs 2013, fastställt att vi ska arbeta för att stärka de kvaliteter som gör att vi vill leva och verka i samt besöka Göteborgsregionen. Detta innebär bland annat att stads-och tätortsmiljöer utformas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv med gott boende och attraktiva mötesplatser. Rambergsvallsområdets har goda förutsättningar att skapa attraktiva boenden och besöksmål i staden och regionen.

GR anser att det vore värdefullt att arbeta vidare med planområdets

kopplingar till pågående och planerade utvecklingsprojekt i stråket Hjalmar Brantingsgatan och i närliggande områden för att skapa ett

sammanhängande område. Här får till exempel Hjalmar Brantingsgatans framtida funktion och struktur en avgörande roll för hur samspelet och integrationen mellan de olika områdena kan utvecklas. I detta sammanhang är det viktigt att lyfta betydelsen av utformingen av hållplatsen vid

Rambergsvallen för att öka tillgänglighet och attraktivitet till

Rambergstaden. GR förordar därför planförslagets alternativ som förbättrar tillgängligheten, säkerheten och attraktiviteten för boende och besökare i området utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

GR vill bidra till ett balanserat bostadsbyggande av hög kvalitet och till acceptabla kostnadsnivåer i Göteborgsregionen. GR ser positivt på att det planeras för både hyresrätter och bostadsrätter. GR anser också att det är viktigt att tillkommande bostäder kompletterar befintligt bostadsbestånd i närliggande områden för att främja flyttkedjor.

(24)

Styrgruppen för Miljö- och samhällsbyggnad

Förslag till yttrande över Naturvårdsverkets

redovisning av regeringsuppdrag om hållbar

återföring av fosfor

Miljödepartementet daterad 2013-10-28 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Förslag till yttrande, daterat 2014-02-19, har upprättats. Yttrandet lyfts till styrgruppen för politisk behandling

Styrgruppen för Miljö- och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-02-19

Göteborg 20 februari 2014 Ylva Löf

(25)

Förslag till yttrande över Naturvårdsverkets

redovisning av regeringsuppdrag om hållbar

återföring av fosfor

Miljödepartementet daterad 2013-10-28 valt att yttra sig över rubricerad remiss.

Naturvårdsverket fick 2012 ett uppdrag från regeringen om hållbar återföring av fosfor. Arbetet med uppdraget har genomförts mellan mars 2012 och augusti 2013. I remissen presenteras en kartläggning av fosforresurser, en kartläggning av innehållet av oönskade ämnen i olika fosforkällor, en bedömning av potential för hållbar återföring av fosfor, ett förslag till författningskrav och ett förslag till etappmål för hållbar

återföring av fosfor. Rapportens syfte är att vara ett underlag till regeringen för beslut om insatser för hållbar återföring av fosfor.

Utgångspunkt för arbetet har varit Generationsmålets strecksats om att resurseffektiva kretslopp så långt som möjligt skall vara fria från farliga ämnen. Uppdraget har också bäring på flera av miljökvalitetsmålen, framförallt på Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan. I uppdraget från regeringen anges att fosfor ska kunna återföras på ett så resurseffektivt sätt som möjligt med hänsyn till miljökvalitetsmålen, målet om en Giftfri miljö betonas särskilt.

Sammanfattning av förslaget

Kartläggning av fosforflöden och fosforresurser i Sverige

Fosforflöden och fosforresurser i Sverige har kartlagts med fokus på jordbruket och livsmedelskedjan, skogsindustrin, gruv- och stålindustrin samt Östersjön. Stora fosforflöden finns kopplade till produktionen och

(26)

konsumtionen av mat. Inflöde av fosfor till jordbruket och livsmedelskedjan sker främst genom mineralgödsel (9 400 ton fosfor per år), fodermedel (7 400 ton fosfor per år) och livsmedel (6 600 ton fosfor per år). Inflöde jämfört med utflöde av fosfor till lantbruket och livsmedelskedjan ger ett årligt tillskott på cirka 3 kg fosfor per hektar om det fördelas på den totala jordbruksmarken om drygt 3 miljoner hektar. Stallgödsel från lantbrukets djurbesättningar utgör ett stort internt flöde inom jordbruket, med cirka 25 000 ton fosfor per år. Fosforflödet genom den svenska befolkningen via livsmedelsintag och avföring motsvarar cirka 4 900 ton fosfor per år (64 procent i urin och 36 procent i fekalier) och via bad-, disk- och tvättvatten (cirka 520 ton fosfor per år). Denna fosfor hamnar till största delen i avloppsreningsverkens slam. Fosforflödet i matavfall och andra restprodukter från livsmedelsindustrin som inte återförs till åkermark motsvarar cirka 2 200 ton fosfor per år. Det finns också fosfor i flöden kopplade till pappersmassatillverkning och bioenergiproduktion. Cirka 7 500 ton fosfor per år hamnar i askan från förbränningen av biobränslen. Det största årliga fosforflödet, cirka 60 000 ton fosfor per år, finns i

järnmalmsproduktionen och hamnar för närvarande i gruvavfallet. Gruvavfallet utgör den största fosforresursen i Sverige med ett lager av cirka 1 miljon ton fosfor i Kiruna och Malmberget. En annan mycket stor fosforresurs finns i sedimenten i Östersjön, dessa är dock spridda över stora områden och därmed svåra att utvinna.

Halter av föroreningar i avlopps- och avfallsfraktioner

I avlopps- och avfallsfraktioner finns inte bara nyttigheter utan även ämnen som kan orsaka problem för hälsa och miljö. Många metaller och organiska ämnen som finns i samhället hamnar i våra avlopp och återfinns i

avloppsslammet. En del av ämnena går via oss människor och utsöndras i urinen. Urin kan innehålla förorenande ämnen i varierande omfattning. Ämnen som ofta förekommer är nedbrytningsprodukter av

bekämpningsmedel och ftalater. Vad gäller slam är den långsiktiga trenden för innehåll av metaller minskande halter. Undantag är koppar och zink. Under de senaste åren har minskningen av tungmetaller i inkommande avloppsvatten i allmänhet planat ut något. Ett stort antal organiska ämnen i slam följs regelbundet upp sedan 2004. Trenden är att halterna minskar för ämnen som fasats ut, men ökar för andra där det finns en ökande

användning i samhället.

Kunskapen om toxiska ämnen i biogödsel och kompost är begränsad, men vi vet att metaller inte bryts ner utan sprids via dessa produkter. Organiska ämnen bryts delvis ner, även om osäkerheter finns om vad som händer vid

(27)

biologisk behandling. Vilka oönskade ämnen som återfinns i slutprodukten beror givetvis på vad som rötas eller komposteras. Till exempel visar resultaten på att rötning av slakteriavfall och stallgödsel leder till högre halter av zink och koppar jämfört med behandling av hushållsavfall. Att skapa ett kretslopp av biologiskt material innebär en ökad risk för smittspridning till människor och djur. Smittämnen i avloppsvatten och avloppsslam härrör framför allt från mänskliga fekalier. Vid större avloppsreningsverk kan man räkna med att det finns varierande koncentrationer av ett hundratal olika patogener i avloppsvattnet och slammet.

Potential för hållbar återföring

Den biogödsel som produceras från rötrester och används i jordbruket motsvarar cirka 360 ton fosfor per år. Potentialen för en ökad återföring finns, men den beror bland annat på hur mycket mer matavfall som kommer att rötas i framtiden. Rötning av matavfall kan komma att både öka och minska, bland annat beroende på hur regelverket utvecklas liksom efterfrågan på biogas.

I avloppsslam finns cirka 5 800 ton fosfor per år varav cirka 25 procent återförs till åkermark (motsvarande ungefär 1 340 ton fosfor). Ytterligare cirka 4 460 ton fosfor skulle med andra ord kunna återföras per år. För en hållbar återföring, och ett steg närmare en giftfri miljö, krävs dock att innehållet av oönskade ämnen i slam minskar betydligt. För det krävs ökad hygienisering och ett framgångsrikt förebyggande arbete. En ökad

användning av slam beror på graden av acceptansen hos jordbrukarna.

Förslag till författning: produktion, saluhållande, överlåtelse och

användning av avloppsfraktioner och behandlat livsmedelsavfall, biogödsel och kompost

För att skapa ett långsiktigt hållbart och resurseffektivt kretslopp för fosfor, som så långt som möjligt är fritt från oönskade ämnen, föreslår

Naturvårdsverket en förordning som begränsar tillförsel av oönskade ämnen till åkermark och annan mark enligt tabell 9 nedan (tabell ur remissförslaget, benämns som förslag B i tabellen vilket är Naturvårdsverkets förordade förslag, det finns också ett förslag A och C). I förslaget räcker det med att klara ena kravet antingen mg/kg TS (torrsubstans) eller mg/kg fosfor.

(28)

Förslaget till förordning omfattar produktion, saluhållande, överlåtelse och användning av avloppsfraktioner, biogödsel eller kompost som ska

användas på åkermark, skogsmark eller annan mark.

Förslag till etappmål

Naturvårdsverket förslår ett etappmål till miljömålsystemet som syftar till att stimulera en ökad resurshushållning och återföring av växtnäringsämnen som är fria från oönskade ämnen. Förslaget lyder:

Kretsloppen av växtnäringsämnen ska vara resurseffektiva och så långt som möjligt fria från oönskade ämnen. Tillförsel och bortförsel av

växtnäringsämnen bör balansera i skog och jordbruk. Avloppssystemen bör utvecklas så att en hållbar återföring av växtnäringsämnen underlättas. Underlaget finns att läsa i sin helhet här.

Sammanfattande kommentarer

GR har valt att i första hand yttra sig utifrån hur Göteborgsregionens kommuners avfall- och VA-verksamhet kommer att påverkas av förslaget. GR stödjer Naturvårdsverkets intentioner att avgifta kretsloppet genom att minska mängderna oönskade ämnen som återförs till jordbruksmark så att miljökvalitetsmålet giftfri miljö uppnås. GR är dock kritiska till

Naturvårdsverkets förslag och anser att föreslagen reglering är skriven så att möjligheterna till en långsiktig hållbar återföring av fosfor avsevärt

(29)

försvåras och att ett slutet kretslopp för fosfor motverkas. GR anser därtill att rapporten saknar helhetssyn och miljömålet Giftfri miljö har fått väga tungt jämfört andra miljömål som Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Ingen övergödning.

Generella synpunkter

Förslaget innebär att kommuners och verksamheters investeringar i dyra system för matavfallsinsamling skulle bli oanvändbara och att tilltron till källsortering och hela avfallsarbetet riskerar att ifrågasättas.

Göteborgsregionen ser insamling av matavfall som ett viktigt fokusområde, det ligger i linje med regionens gemensamma avfallsplan och det nationella etappmålet om utsortering av matavfall om 50% till 2018. Många

kommuner och verksamheter inom regionen har idag utifrån uppsatta mål infört system för sortering av matavfall och flera kommuner har långt gångna planer på att införa ett sådant system.

Incitament för att samla in matavfall försvinner delvis när näringstillförsel till jordbruksmark genom biogödsel begränsas genom liggande förslag. Konsekvenserna av förslaget medför att det blir ekonomiskt ohållbart att använda matavfall som substrat för biogasproduktion då kostnaderna för att ta hand om rötresterna kommer att öka med ökade transporter. Detta slår undan incitamenten för fortsatt matavfallsinsamling och innebär en ökad risk för att biogasproduktionen kommer minska drastiskt. Kommuners och verksamheters investeringar skulle därmed bli betydelselösa då de skulle behöva avsluta sin sortering av matavfall. Mycket resurser har även lagts på utbyggnaden av biogassystem i Sverige med hjälp av statliga medel och forskning kring biogas. Dessa investeringar blir nu av mindre betydelse. Hushållen upplever generellt källsortering av matavfall som något mycket positivt och en viktig handling för att bidra till en bättre miljö men med förslaget riskerar tilltron till all källsortering och svenskt avfallsarbete i stort att ifrågasättas. Det kommer att bli en mycket krävande pedagogisk

utmaning att förklara varför den tidigare så viktiga matavfallsinsamlingen nu inte längre är av betydelse.

(30)

Göteborgsregionen ser en stor fara i att den producerade mängden biogas drastiskt kommer att minska med nuvarande förslag.

En stor del biogasproduktionen inom regionen härstammar från matavfall, ett substrat som ökar från år till år. Den stora mängden matavfall som går till rötning och biogasproduktion blir med dagens teknik mycket svår att ersätta med andra substrat. Göteborgsregionen ser en stor fara i att den producerade mängden biogas drastiskt kommer att minska inom regionen om de uppsatta gränsvärdena för biogödsel beslutas enligt

Naturvårdsverkets förslag. Förslaget skulle innebära att det blir ekonomisk ohållbart att producera biogas av matavfall och leda till en ökad import av fossila drivmedel. Biogasen är en del i att uppfylla EU:s och Sveriges mål och åtagande kring förnyelsebara fordonsbränslen, med förslaget skulle detta arbete försvåras. En ökad import av fossila drivmedel skulle bidra negativt till att uppnå miljömålet om begränsad klimatpåverkan och få stora konsekvenser för de större städernas bussflottor som idag till stor del drivs av biogas.

EUs avfallshierarki motverkas av förslaget eftersom rötning av matavfall kraftigt kommer att begränsas.

EUs avfallshierarki motverkas av förslaget eftersom rötning av matavfall kraftigt kommer att begränsas. Idag betecknas rötning av matavfall med återföring av näringsämnen som materialåtervinning enligt EUs

avfallshierarki. Med naturvårdsverkets förslag innebär det att dagens

insamlade matavfall istället kommer att gå till förbränning och därmed tar vi ett steg nedåt i avfallstrappan. Väljs förbränningslösningar istället för

kretslopp försvinner många incitament som får kommuner, företag och organisationer att idag frivilligt arbeta för en giftfri miljö.

Förslaget försvårar möjligheten till att sluta fosforns kretslopp genom att bidra till en ökad import av mineralgödsel och ett nettotillskott av fosfor.

En viktig del i Sveriges miljöarbete är att sluta kretsloppen för att minska uttaget av jungfruliga råvaror och bidra till ett långsiktigt hållbart nyttjande av jordens resurser. Detta motverkas av förslaget då regionens lantbrukare inte i lika hög grad kommer kunna använda lokalt producerad biogödsel för att gödsla sin åkermark med. Konsekvensen blir att mer importerat

(31)

mineralgödsel kommer användas på svenska åkrar och därmed ett

nettotillskott av fosfor. Merparten av den mineralgödsel som importeras till Sverige idag produceras genom brytning av apatit, en ändlig råvaruresurs på jorden. Fosfor som redan idag finns rörligt i kretsloppet kan användas hur många gånger som helst och en ökad återcirkulering av fosfor medför därmed att befintliga fosforresurser används mer effektivt och att kretsloppet blir mer slutet. Naturvårdsverkets intentioner att avgifta

kretsloppet genom att minska mängderna oönskade ämnen som återförs till jordbruksmark stödjs men att påbörja denna avgiftning i avfallsledet anser vi är fel tillvägagångssätt. Det är inte rimligt lägga fram ett förslag som i praktiken innebär att den mat som vi stoppar i oss inte håller tillräckligt hög kvalité för att gödsla våra åkrar med.

Miljömålet ”Giftfri miljö” kommer påverkas negativt då importen av kadmium i form mineralgödsel till landet riskerar att öka med

Naturvårdsverkets förslag.

Idag ersätter biogödsel användningen av mineralgödsel. Att inte kunna använda lokalt producerat biogödsel kommer resultera i en ökad import av mineralgödseln med högre halter av tungmetaller som kadmium och därmed ett nettotillskott av oönskade ämnen på vår jordbruksmark. Miljömålet ”Giftfri miljö” kommer påverkas negativt då importen av kadmium, i form mineralgödsel, till landet kommer att öka istället för att minska med Naturvårdsverkets förslag.

Användningen av svenskt slam minskar tillförsel av oönskade metaller till jordbruksmark. Gränsvärden bör skärpas successivt.

Varje parti svenskt slam som återförs till jordbruksmark minskar i ett globalt perspektiv tillförseln av kadmium till jordbruksmark eftersom slammet innehåller betydligt mindre kadmium än medelvärdet för mineralgödsel på världsmarknaden.

GR anser att strävan ska vara att så långt som möjligt minska all tillförsel av oönskade metaller och organiska ämnen till reningsverken. GR delar

Naturvårdsverkets syn att gränsvärdena bör skärpas successivt. Om en ökad hållbar återföring av fosfor från avlopp ska vara möjlig är det viktigt att

(32)

skärpningar av kraven genomförs i en takt som är möjlig att uppnå för kommunernas vattentjänstorganisationer.

Göteborgsregionens kommunalförbund Ylva Löf

(33)

Förslag till yttrande över ”remiss angående

översyn och revidering av riksintresseområde för

friluftslivet i Västra Götalands län”

Länsstyrelsen i Västra Götalands län daterad 2013-10-22 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss

Förslag till yttrande, daterat 2014-01-24, har upprättats och skickats in som tjänstemannayttrande.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-01-24

Ylva Löf

(34)

Länsstyrelsen Västra Götalands län natur.vastragotaland@lansstyrelsen.se

Yttrande över remiss angående översyn och revidering av

riksintresseområde för friluftslivet i Västra Götalands län

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2013-10-22 (diarienummer 500-19819-2013) beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

GR yttrar sig över remissen i sin roll som regionplaneorgan enligt PBL. Dock har remisstiden inte medgett politiks behandling inom GR. I kommande remisser i liknande ärenden bör länsstyrelsen uppmärksamma behovet av tillräcklig remisstid som möjliggör förankring och politiska beslut vilket är en förutsättning för att riksinstresset blir verkningsfullt.

Sammanfattning av yttrandet

I remissen föreslås det att ett stort antal nya eller utvidgade områden i Göteborgsregionen ska klassas som riksintresse för friluftslivet. Många av dessa är mycket betydelsefulla och

populära områden för friluftslivet i regionen. Även sambanden i de gröna och blå strukturerna och regionen stärks på flera sätt med förslaget, vilket är positivt.

Göteborgsregionens starka befolkningstillväxt gör att det är extra viktigt att de föreslagna områdena är väl avvägda och inte står i konflikt med andra anspråk. Underlaget till förslaget som remitteras har dock stora brister och saknar till exempel en övergripande analys av vilka områden som ska prioriteras och vilka värden som avgör att områden är av riksintresse. Mest allvarligt är att de geografiska avgränsningarna och värdebeskrivningarna är så bristfälliga att de ofta inte stämmer med kommunernas befintliga planer eller med tidigare uttalanden som länsstyrelsen gjort över översiktsplaner i kommuner. Värdebeskrivningarna ger i många fall inte tillräckligt stöd vid en bedömning om en åtgärd innebär påtaglig skada på riksintresset eller ej. En bristande dialog mellan stat och kommuner kring riksintressen förhindrar i förlängningen både ett effektivt planarbete och äventyrar riksintressets legitimitet. GR kan därför inte tillstyrka förslaget i sin nuvarande form, trots att intentionerna och förslagen i huvudsak är positiva.

Stora brister och risk för konflikter med kommunal planering

Länsstyrelsen anger i remissen att gränsdragningarna inte kunnat studeras i detalj på grund av tidsbrist. I många fall är förslagen inte avstämda mot kommunernas översiktsplaner. I

praktiken betyder detta att förslagen är omöjliga att ta ställning till för ett flertal av GR:s medlemskommuner, då det krävs en mer detaljerad utformning vad gäller både geografisk utbredning och värdebeskrivningar för att kommunerna ska känna sig trygga med hur

(35)

revideringen påverkar och förhåller sig till andra intressen. De brister som finns i förslaget framkom bland annat vid dialogmöte mellan länsstyrelsen och medlemskommunerna som GR bjudit in till. Efter det har länsstyrelsen bjudit in till ytterligare dialog för att komplettera och få in mer detaljerade synpunkter om förslaget från kommunerna, vilket varit uppskattat, men det nu aktuella förslaget kan därför inte ses som ett slutligt förslag. Omarbetningar i samråd med kommunerna kommer sannolikt krävas även efter remisstiden.

Sammanfattningsvis ser GR det inte som möjligt att tillstyrka förslaget i sin nuvarande form. Risken bedöms i så fall som stor att riksintresset i förlängningen kommer i konflikt med kommunernas övriga utvecklingsintressen eller att riksintresset urholkas och förlorar sitt syfte.

Betydelse för den regionala grönstrukturen

Förslagen i remissen innebär att befintliga riksintresseområden för friluftslivet i stort sett består eller utvidgas samt att ett flertal nya områden tillkommer. Totalt föreslås 22 områden i Göteborgsregionen som riksintressanta varav merparten är helt nya eller utvidgade i större omfattning. Länsstyrelsen har i urvalet av områden tagit stor hänsyn till vilka områden som föreslås bli naturreservat i programmet för tätortsnära natur i Göteborgsregionen. Även områden som används i stor omfattning har lyfts fram, till exempel populära natur- och kulturområden kring Nääs, Gunnebo och Jonsered.

Förslaget saknar dock en övergripande analys av om rätt områden har prioriterats. En övergripande analys och prioritering hade varit välgörande, eftersom många kommuner saknar svar på varför vissa områden inte ingår. Det gäller exempel populära bad- och fiskesjöar som Mjörn och Anten eller park- och friluftsområden nära det sammanhängande stadsområdet, till exempel på Hisingen.

Förslaget innebär att ett flertal regionala gröna och blå samband stärks genom att de knyts ihop, vilket ligger väl i linje med de målsättningar GR har om en sammanhängande regional grönstruktur. Med förslaget finns till exempel en sammanhängande grön struktur inom hela Slottsskogen-Sandsjöbackakilen, mellan Delsjön-Härskogen och Lackarebäckskilen liksom mellan Vättlefjäll och Bergsjökilen. Detta skapar förutsättningar att bevara och utveckla gröna stråk och leder för människor, liksom att säkra den biologiska mångfalden med

spridningsvägar för djur och växter.

Flera befintliga stora riksintresseområden är idag isolerade och därmed svårtillgängliga, till exempel Risveden och Svartedalen. En översyn av hur denna typ av områden kan bli mer tillgängliga i framtiden hade varit välkommen inom ramen för översynen. En möjlig väg är att förbinda fler områden, till exempel Vättlefjäll och Risveden. Extra angeläget för

tillgängligheten är den fysiska kopplingen till tätorter och ökad tillgänglighet med kollektivtrafik och cykel.

Kustzonen

Även i kustzonen föreslås utvidgningar som bland annat innebär att vattenområden inom Göteborgs Stad förlängs in till fastlandet och knyts ihop med riksintresset längs

Hallandskusten. Även fjordarna innanför Tjörn och Orust föreslås bli riksintresse för friluftslivet. Med förslaget täcks i princip allt kustnära vatten av riksintresse för friluftslivet samt även stora delar av landområdet i kustkommunerna, i Öckerös fall hela kommunen.

(36)

Kustzonen har på många sätt mer komplexa förutsättningar än regionens gröna kilar. Kusten är identitetsskapande för hela regionen och har betydelse och attraktionskraft för besökare både nationellt och internationellt. Samtidigt ska kustzonens större tätorter kunna utvecklas med ytterligare boende och arbetsplatser.

I de fall kustzonens tätorter och befintliga planer inte undantas från riksintresset blir det extra viktigt att värdebeskrivningar är mycket tydliga. Speciellt viktigt är detta för större

riksintresseområden eftersom värdena och förutsättningarna kan variera stort inom

riksintresset. Med otydliga värdebeskrivningar försvåras avvägningar mellan olika intressen med risk ineffektivitet och utdragna intressekonflikter. Detta gynnar varken en hållbar utveckling av kustorterna eller bevarandet av friluftsvärden i kustzonen.

Vi har även noterat att det i värdebeskrivningen för S. Bohusläns kust under rubriken

”Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden” anges att riksintresset för den högexploaterade kusten rekommenderas att tas bort för att skydda och säkerställa

värdena. Om härmed avses att riksintresset i enlighet med Miljöbalken 4 kap 4 § skall tas bort fordras en bred dialog med samtliga berörda kommuner. Vi förutsätter att skrivningen kommit med av misstag.

Göteborgsregionens kommunalförbund

Ylva Löf Svante Sjöstedt

(37)

Dnr: 14-39.13/1

Styrgruppsärende 2014-03-05 Till

Förslag till yttrande över ”Samrådsunderlag

förstärkning av elnätet till Landvetter”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har tagit del av skrivelse från Vattenfall Eldistribution AB daterad 2014-02-18.

Förslag till yttrande, daterat 2013-11-04, har upprättats.

Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2014-02-19, samt att översända yttrandet till Vattenfall Eldistribution AB

Göteborg datum 2014-02-19 Ylva Löf

(38)

1 Dnr: 14-39.13/1 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2014-02-19 Christine Flood

Förslag till yttrande över ”Samrådsunderlag

förstärkning av elnätet till Landvetter”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har tagit del av samrådsunderlag för linjekoncession, förstärkning av elnätet till Landvetter.

Befintligt ledningsnät som försörjer Landvetter med el är inte dimensionerat för det ökade behovet. Härryda Energi AB och Vattenfall Eldistribution AB har träffat en överenskommelse om byggnation av nya kraftledningar. Sammanfattning av samrådsunderlaget

Samrådsunderlaget innebär att det dras en ny ledning i Bråtaskogen och den befintliga ledningen som idag går genom Knipeflogsbergens naturreservat och över till Åstebo norr om Kåsjön tas ned.

Alternativa sträckningar bl a en mark- och sjökabel genom Landvettersjön har studerats men samtliga alternativ har konstaterats sämre ur drift- och

underhållsperspektiv.

(39)

2 Kansliets kommentarer

Göteborgsregionens kommunalförbund har inom arbetet med den regionala grönstrukturen tillsammans med kommunerna konstaterat att det finns risk för försvagade samband mellan Delsjöområdet och Härskogsområdet i kilen Delsjön-Härskogen. Här finns planering för en utbyggd väg 549, nya verksamhetsområden utmed vägen och bostadutbyggnad i Öjersjöområdet. Kopplingen vid Kåsjön-Maderna och Norr om Bårhult är två områden i kilen vägen som är viktiga att värna av ekologiska och rekreativa skäl.

Arbetsmaterial tillhörande GR. Kartan innehåller utdrag ur Härryda och

Partille kommuners översiktsplaner för planerad infrastruktur, bostäder och verksamheter. De prickstreckade ringarna markerar de två svaga sambanden Kåsjön-Maderna och Norr om Bårhult.

En ny kraftledning i norr-södergående riktning mellan Maderna och söderut mot Gökskulla skapar troligen inte en så betydande barriär för växt- och djurliv som annan planerad exploatering men för upplevelsevärdet har utformning och skötsel av ledningsgatan större betydelse. Kommunalförbundet förordar största möjliga hänsyn till landskapsbild och ekologiska och rekreativa samband vid planering och utbyggnad.

Hornasjön Bävsjön L. Stamsjön Öxsjön St. Stamsjön 55 59 L. Stamsjön Sandsjön Landvettersjön Haketjärnen Stora Kåsjön L. Hålsjön St. Hålsjön L. Bråtatjärnen L. Kåsjön Blacktj. L. Delsjön Härlanda tjärn St. Delsjön

(40)

(41)

1

Protokoll 2013-11-22 Shahbaz Khan

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för

miljö och samhällsbyggnad

Datum: 2013-11-22. kl. 08.00 – 12.00 Plats: GR, Gårdavägen 2. Lokal: Vinga.

Närvarande ledamöter

Martin Wannholt (M), Göteborg, vice ordf. Kia Andreasson (MP), Göteborg, fr §15 Rolf Gustafsson (S), Ale

Thorsten Larsson (M), Alingsås Ulrika Landergren (FP), Kungsbacka Douglas Thisell, (M), Lerum

Ulf Wetterlund (FP), Lilla Edet Kajsa Hamnén (M), Mölndal Rolf Edvardsson (S), Öckerö Lasse Selander (V), Partille

Övriga närvarande

Christer Abrahamsson, Länsstyrelsen

§ 1. Val av justeringsperson

Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Rolf Gustafsson. § 2. Godkännande av dagordning

Styrgruppen beslöt

att godkänna dagordningen.

§ 3. Redogörelse av kartläggningsrapport och förslag till fortsatt arbete med cykel i Göteborgsregionen

På Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnads sammanträde 2013-09-05 under ärendet om ”Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025” presenterades kort kartläggningsrapporten Hur kommunerna i Göteborgsregionen planerar för cykel, som en bilaga.

Styrgruppen bad kansliet att återkomma med en utförligare redogörelse av rapporten samt förslag på fortsatt arbete med cykel i Göteborgsregionen.

(42)

2

På mötet ges en redogörelse av kartläggningsrapporten samt ett förslag till fortsatt arbete med cykel i Göteborgsregionen.

Styrgruppen önskade att arbetet även innehåller dialog med medborgare. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt

att godkänna förslag till fortsatt arbete med cykel i Göteborgsregionen.

§ 4. Verksamhetsplanering 2014 – regional grön- och blåstruktur

På uppdrag av Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad påbörjades under 2013 arbetet med att utveckla strukturbilden med fokus på blå- och

grönstruktur. Erfarenheter från det påbörjade arbetet i de gröna kilarna

tillsammans med seminariet Kustliv 2013-10-17, där synpunkter och underlag samlades in, ligger till grund för verksamhetsplaneringen.

På mötet gavs en kort presentation av förslaget till verksamhetsplanering. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt

att godkänna förslag verksamhetsplanering 2014 – regional grön- och blåstruktur.

§ 5. Förslag till Verksamhetsinriktning 2015 för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad.

Kansliet har tagit fram ett förslag till verksamhetsinriktning 2015 för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad med utgångspunkt från de diskussioner som styrgruppen förde vid sitt sammanträde den 11 oktober. Arbetet med verksamhetsinriktningen pågår under hösten i samtliga

styrgrupper. Styrgruppernas förslag kommer att sammanställas och bearbetas till ett gemensamt samrådsunderlag. Detta samrådsunderlag remitteras under våren 2014 till medlemskommunerna för att slutligen fastställas i

förbundsfullmäktige.

Styrgruppen önskade tydligare skrivning angående arbete med klimatanpassning.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt

att godkänna förslag till Verksamhetsinriktning 2015 för styrgruppen miljö och samhällsbyggnad, daterat 2012-11-08, som ett bidrag till det gemensamma samrådsunderlaget.

(43)

3

§ 6. Lägesrapport regional vattenförsörjningsplan

Styrgruppen beslutade 2013-04-25 att remittera förslaget till regional vattenförsörjningsplan. Remisstiden sattes till 30 september. Flera

remissinstanser har begärt och fått förlängd remisstid, som längst till början av november. I nuläget har ett 30-tal remissvar inkommit.

En dominerande synpunkt i remissvaren är att man är positiv till förslaget och stödjer formulerad vision, målområden, mål och åtgärdsförslag. Det framförs också förslag på justeringar och tillägg. För närvarande pågår genomgång och analys av inkomna remissvar. På styrgruppens sammanträde redovisas muntligt nuläget i remissbearbetningen och ges tillfälle till dialog. Utifrån uppkomna frågeställningar i remissvaren, gjorde styrgruppen

följande ställningstaganden:

• Mål/åtgärder konkretiseras och tidssätts, nu eller i fortsatt arbete? Styrgruppen: önskar att konkretisering sker avseende mål, åtgärder samt tidssättning.

• Genomarbetad uppföljningsmodell, nu eller i fortsatt arbete? Styrgruppen: Uppföljningsmodell i det fortsatta arbetet.

• Hela planen eller en separat mål och åtgärdsdel beslutas politiskt? Styrgruppen: Hela planen.

• Utveckla kopplingen underlag-mål? Styrgruppen: Ja

• Arbetsgrupp för samverkansformer i regionen startas redan nu? Styrgruppen: Inte nu.

• Samverkan - ej organisation?

Styrgruppen: Samverkan – ej organisation • Uppdrag om handlingsplan vid planbeslutet?

Syrgruppen: Nej

• Bredda synen på den ekologiska dim. tex biologisk mångfald och ekosystemtjänster?

Styrgruppen: GR:s tjänstemän fördjupar sig i frågan.

• Beakta finansiella begränsningar som följer av lag om allmänna vattentjänster?

(44)

4 • Belys resurshushållningsfrågan mer?

Styrgruppen: Ta in detta i planen. • Analysera målkonflikter?

Styrgruppen: Ta in detta i planen. • Ny åtgärd: MKN för råvatten?

Styrgruppen: Arbetsgruppen arbetar vidare med ett förslag.

• Ny åtgärd: Säkerställ distributionsnätet är mikrobiologiskt säkert. Ta fram rutiner?

Styrgruppen: Ta in detta i planen.

• Ny åtgärd:Sårbarhet/robusthet i IT system? Styrgruppen: Ta in detta i planen.

• Ny åtgärd/mål: Om långvariga elavbrott? Styrgruppen: Ta in detta i planen.

• Ny åtgärd: Rutin och strategi för uppföljning av sjukdomsutbrott? Styrgruppen: Ta in detta i planen.

• Åtgärder av principiell bet. för en kommun behandlas först i berörd kommun?

Styrgruppen: Ta in detta i planen. • Analysera större geografiskt område?

Styrgruppen: Nej.

• Förtydliga konsekvenser av förändrat klimat för enskilda vattenresurser, tex Göta älv?

Styrgruppen: Nej. Möjligtvis som ”åtgärd”. • Längre tidshorisont än 2050?

Styrgruppen: Nej.

• Planera även för extremlägen och ”civilisationskollaps”? Styrgruppen: Nej.

• Mer tyngd på förebyggande åtgärder? Styrgruppen: Ta in detta i planen.

• Skapa beteendeförändringar hos konsumenter genom information? Styrgruppen: Nej. Kommentera i planen att ansvaret ligger hos kommunerna.

(45)

5

• Förtydliga hur ÖP/DP konkret kan skydda dricksvattenresurser? Styrgruppen: Nej. Möjligtvis som ”åtgärd”.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information och vid mötet lämnade synpunkter.

§ 7. Förslag till yttrande över ”Program för Hönö Klåva”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Öckerö kommun daterad 2013-09-23 beretts tillfälle att yttra sig över ”Program för Hönö Klåva”.

Förslag till yttrande, daterat 2013-11-11, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-11-11, samt att omedelbart justera paragrafen.

§ 8. Förslag till yttrande över ”Slutbetänkande av bullersamordningsutredningen” (SOU 2013:67)

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har valt att yttra sig över rubricerad remiss från Socialdepartementet daterad 2013-09-09 som innefattar delbetänkande av bullersamordningsutredningen ”Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet” (SOU 2013:57) och slutbetänkande av bullersamordningsutredningen ” Flygbuller och bostadsbyggande” (SOU 2013:67) daterad 2013-10-02.

Utredningen finns att läsa i sin helhet på Regeringskansliets hemsida: http://www.regeringen.se/social/remisser

Förslag till yttrande, daterat 2013-11-08, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslöt att godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-11-08.

(46)

6

§ 9. Förslag till yttrande över Ny översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Alingsås kommun daterad 2013-10-30 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Planförslaget finns att läsa på www.alingsas.se/OP.

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-11-08 och omedelbart justera paragrafen, samt

att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget

§ 10. Förslag till yttrande över Naturvårdsverkets handlingsplan för grön infrastruktur

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har tagit del av

Naturvårdsverkets handlingsplan för grön infrastrukur daterad september 2013. GR föreslås lämna ett yttrande över rubricerad remiss.

Förslag till yttrande, daterat 2013-11-04, har upprättats. Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad beslöt att godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-11-04

§ 11. Remiss av lagpromemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har valt att yttra sig över rubricerad remiss från Socialdepartementet daterad 2013-09-09. Remissen innehåller två lagförslag; Förslag på ändring i plan- och bygglagen (2010:900) samt förslag till ny lag om kommunala markanvisningar. Yttrandet avser det första lagförslaget och

överensstämmer i allt väsentligt med tidigare yttrande över Delbetänkande av Byggkravsutredningen (SOU 2012:86) som behandlades av styrgrupen 2013-03-26.

Remissvar ska ha kommit till Socialdepartementet senast den 19 november 2013. Förlängd svarstid medges ej och yttrandet skickas därför in som

(47)

7

tjänsteutlåtande, men kommer att kompletteras med styrgruppens beslut efter att ärendet behandlats.

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-11-05, samt att omedelbart justera paragrafen

§ 12. Förslag till yttrande över remiss Naturvårdsplan för Mölndals stad

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Mölndals stad daterad 2013-09-16 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till yttrande, daterat 2013-11-04, har upprättats.

Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad beslöt att godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-11-04

§ 13. Förslag till yttrande över lokaliseringsutredning för nytt Resecentrum i Stenungssund

Stenungsunds kommun daterad 2013-10-28 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

att godkänna förslag till yttrande, daterat 2013-11-19, med komplettering om att belysa pendelparkeringsfrågan i det fortsatta arbetet.

§ 14. Fortsättning på styrgruppens arbetsformer Styrgruppen beslöt