Möteshandlingar 2010-04-15 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

(1)

Möteshandlingar 2010-04-15

(2)

Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Kallelse

Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad torsdag den 15 april kl. 13.00-16.00 på Centralhuset Konferens, Nils Ericsonplatsen 4 i Göteborg (samma byggnad som Centralstationen).

Förslag till dagordning:

1. Val av justeringsman 2. Meddelanden

3. Budgetförutsättningar för 2011 – uppföljning, information – Bo Aronsson, GR 4. Styrgruppens roll – fråga från förbundsstyrelsen (Beslutsärende – handling bifogas)

Diskussion

5. Översiktsplan 2010 för Kungälv kommun – Monica Wincentson, Kungälvs kommun

6. Avfallsplan för Göteborgregionen A2020 – sammanställning av remissvar, Kaj Andersson, GR.

7. Stationssamhällets renässans – seminarium kring utvecklingen i stationssamhällena – Bo Aronsson, GR

8. Förslag till yttrande över ”Väg 549, tvärförbindelse mellan E20 och väg 40, samrådshandling” (Beslutsärende – handling bifogas)

9. Förslag till yttrande över ”Översiktsplan 2010 för Kungälvs kommun” (Beslutsärende – handling bifogas)

10. Förslag till yttrande över ”Översiktsplan för Lilla Edets kommun” (Beslutsärende – handling bifogas)

11. Rapport från politikernas regionala uppdrag 12. Rapport från pågående uppdrag

13. Övriga frågor 14. Nästa sammanträde

Vänligen meddela Georgia Larsson om ni inte har möjlighet att närvara, e-post georgia.larsson@grkom.se, telefon 031 – 335 53 86 eller 0708 – 50 44 11.

Bifogas:

• Föregående protokoll • Avlämnade remissvar

(3)

Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag

Owe Nilsson /Hans Bergfelt Georgia Larsson

(4)

Dnr: 09-101.010 Styrgruppsärende 2010-04-15 Till

Styrgruppens roll – fråga från förbundsstyrelsen

Som en del i diskussionen om GRs framtida uppdrag och roll inbjöd förbundsstyrelsens presidium 2009-06-09 till överläggningar med

presidierna i GRs styrgrupper. Syftet med mötet var att stämma av hur det gemensamma arbetet kan utvecklas och förbättras samt hur förankring och återkoppling kan ske med kommunerna.

Vid förbundsstyrelsens möte 2009-09-11 återrapporterades utfallet från dessa diskussioner. Förbundsstyrelsen beslöt då att resultatet av den förda diskussionen samt de frågeställningar som presenterades skulle översändas till respektive styrgrupp för fortsatt diskussion, samt att styrgruppernas diskussion därefter ska återkopplas till förbundsstyrelsen.

Styrgruppen diskuterade flertalet av dessa frågor redan vid sitt möte 2009-08-20 (se bifogade minnesanteckningar, daterade 2009-2009-08-20). Frågorna var då inte preciserade från förbundsstyrelsen. Innan en återrapport görs till förbundsstyrelsen bör styrgruppen ytterligare precisera sin syn i de frågor som diskuterades vid överläggningarna 2009-06-09 (se bifogade

minnesanteckningar).

Frågeställningar att diskutera:

1. Vilken är innebörden av att ha ett mandat i styrgrupp och företräda ett regionalt perspektiv?

2. Hur sker kontakter och avstämningar samt vilket informationsbehov finns mellan presidierna i förbundsstyrelse och styrgrupp?

3. Förankring, återkoppling och information till kommunerna om arbetet i styrgrupp - vad förväntas, vad görs och hur?

4. Hur sker kopplingen mellan uppdrag i styrgrupp och uppdrag i förbundsstyrelse?

5. Finns eventuella likheter/skillnader i mandat, arbetssätt, resursstöd, återkoppling till kommunerna m.m. för de olika styrgrupperna?

(5)

Att överväga inför nästa mandatperiod:

• Behövs eventuella förtydliganden i förbundsordning eller arbetsordning om uppgifter, arbetsfördelning, beredningsförfarande, beslutsfattande? • Byte av ledamot i styrgrupp, successivt eller alla på en gång? Denna fråga är väl främst kopplad till ny mandatperiod dvs. för valberedningens arbete med att försöka säkerställa så att t.ex. minst fem av 15 ledamöter från tidigare mandatperiod kvarstår. När ”poster” ska fördelas i samband med ny mandatperiod – att ordf. och vice ordf. i styrgruppen också finns i FS. • Nuvarande antal och omfattning av styrgrupper för att möta långsiktiga GR-behov?

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna den förda diskussionen; samt

att uppdra åt ordföranden att återrapportera utfallet till förbundsstyrelsen

Göteborg 2010-02-18

(6)

Avfallsplan för Göteborgsregionen A2020

Utredningsarbetet med avfallsplan för Göteborgsregionen A2020 har nu avslutats. Avfallsplanen har varit ute på remiss till medlemskommunerna och andra berörda intressenter. Remisstiden löper fram till den 12 april. En sammanställning av inkomna remissvar ges vid mötet.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information

Göteborg 2010-04-06 Bo Aronsson

(7)

Dnr:

Styrgruppsärende 20101-04-15

Till

”Stationssamhällets renässans”

Seminarium kring utvecklingen i stationssamhällena

I Strukturbild för Göteborgsregionen och i K2020 har stationssamhället en viktig strategisk betydelse vilket har visats för styrgruppen vid ett tidigare tillfälle. För att sprida kunskapen och stimulera diskussionen kring

utvecklingen av stationssamhällena i Göteborgsregionen föreslås att ett seminarium anordnas hösten 2010.

Närhet till spårburen kollektivtrafik och därmed snabba förbindelser med regioncentrum ger goda förutsättningar för en hög andel resor med

kollektivtrafik. I ett framtidsperspektiv, med en utbyggd Västlänk, blir detta än mer uppenbart. Möjligheten att förtäta och därmed utnyttja

stationssamhällets strategiska läge är inte alltid så enkelt. På spåren forslas även farligt gods och dessutom bullrar trafiken på järnvägen.

Dessa olika aspekter på vad en utveckling av stationssamhällena innebär samt goda exempel från omvärlden avses speglas under seminariet. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att till protokollet anteckna lämnad information

(8)

Dnr: 09-70.21/2

Styrgruppsärende 2010-04-15 Till

Förslag till yttrande över ”Väg 549

Tvärförbindelse mellan E20 och väg 40”,

samrådshandling

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Vägverket daterad 2010-04-06 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till yttrande, daterat 2010-04-06, har upprättats.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2010-04-06

(9)

Dnr: 09-70.21/2 Tjänsteutlåtande 2010-03-26 Georgia Larsson Till

Förslag till yttrande över ”Väg 549

Tvärförbindelse mellan E20 och väg 49,

samrådshandling”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Vägverket daterad 2010-02-23 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Syfte och bakgrund

Förstudien redovisar förutsättningarna för och konsekvenserna av att bygga väg 549 mellan det planerade Slambymotet i Härryda kommun och

Åsterbo/Furulund i Partille kommun samt att bygga en ny vägförbindelse mellan 549 vid Åsterbo och E20 vid Jerikoområdet i Lerums kommun. Förstudiens syfte är att visa hur en tvärled mellan E20 och väg 40 löser problem med:

• Bristande tillgänglighet i transportsystemets i östra Storgöteborg • Brister i tillgängligheten till Landvetter flygplats

• Trängsel och miljöbelastning i centrala Göteborg • Alternativ trafikförbindelse i sydvästra Göteborg

Sammanfattning

En tvärled i östra Storgöteborg har tidigare studerats i en förstudie, år 1995, och i en vägutredning år 1996. Den nu presenterade förstudien bygger vidare på ovanstående material och fokuserar på att aktualisera

förutsättningar och fördjupa förslagen till åtgärder. GR har, genom beslut i förbundsstyrelsen, yttrat sig över tidigare utredningar.

Tvärförbindelsen mellan E20 och väg 40 ingår i gällande regional

(10)

ligger tvärförbindelsen högt prioriterad och med planerad byggande 2016-2018.

Idag saknas det en vägförbindelse av hög standard mellan E20 och väg 40. En stor del av trafiken på båda vägarna leds via centrala Göteborg och E6 till sina målpunkter. Behov av förbättrad tillgänglighet föreligger inte minst till Landvetter flygplats.

Utredningsområdet berör markanvändningen i Partille, Lerum och Härryda kommuner. Samtliga kommuner planerar för en positiv

befolkningsutveckling och nya områden för bostäder och/eller verksamheter planeras. I Jeriko planerar Partille och Lerums kommuner gemensamt för ett bostads- och verksamhetsområde och i Råhult planerar Partille för upp till 3 000 nya bostäder.

Inom utredningsområdet finns riksintressen för naturvård och friluftsliv. Väster om väg 549 ligger Delsjöns och Knipeflågsbergens naturreservat och öster om väg 549 ligger friluftsområdet Härskogen. Madena-Haketjärn öster och söder om Åstebo är ett Natura 2000 klassad våtmarksområde.

Tänkbara åtgärder:

Vägkorridorer för utbyggnad och förbättring av befintlig väg visas nedan. A2, en ny väglänk föreslås mellan Åstebo och Jeriko. I Åstebo och Jeriko behövs planskilda trafikplatser. A1, befintlig väg mellan Partillemotet och Furulund föreslås utbyggd med ytterliggare ett körfält för södergående trafik. A0, befintlig väg mellan Åstebo till Slambymotet föreslås ombyggnad av vägen i delvis ny sträckning.

Kostnad:

En uppskattning av kostnaden för hela tvärförbindelsen hamnar mellan 480-530 miljoner kronor. Fördelat på länkar blir kostnaden för:

• A0 (Slamby-Åstebo) 100-200 miljoner kronor • A1 (Åstebo-Partillemotet) 80-100 miljoner kronor • A2 (Åsterbo Jeriko) 250-310 miljoner kronor

Om tillräckligt investeringsutrymme inte finns för hela projektet bör, enligt förstudien, A0 och A2 prioriteras.

(11)

Kansliets kommentarer

Under genomförd Rådslag 4 avseende Strukturbild för Göteborgsregionen har synpunkter med krav på kompletterande strukturer framkommit. Behovet av att fortsätta och fördjupa diskussionerna kring

”tvärförbindelser” lyftes upp. Det är viktigt att de regionala

tvärförbindelserna prioriteras, vilket också har poängterats av GR, under framtagandet av den kommande regionala infrastrukturplanen för 2010-2021. I arbetet med denna plan har tvärförbindelsen mellan E20 och väg 40 varit politiskt högt prioriterad från GRs sida.

En förbättrad tvärförbindelse mellan E20 och väg 40 är angelägen ur regional synvinkel. Då en del osäkerheter kvarstår bl.a. som en följd av trängelskattesystemet är det angeläget att i ett första steg utveckla de befintliga vägkorridorerna A0 och A1. Härigenom kan det tidigt skapas förutsättningar för att stärka det regionala kollektivtrafiksystemet och samtidigt möta de eventuella olägenheter som kan uppstå genom en överflyttning av trafik kopplad till införandet av trängelskattesystemet.

(12)

Tvärförbindelsen är viktig för att stärka de inbördes förbindelserna i den östra delen av Göteborgsregionen, öka tillgängligheten till Landvetter flygplats samt undvika onödig trafik i regionens kärna. Ovanstående behov ligger väl i linje med GR:s mål- och strategidokumentet Uthålligt tillväxt. Inom arbetet med K2020 har förbindelsen mellan Partillemotet och

Slambymotet pekats ut som en viktig länk i KomFort-systemet. GR utgår ifrån att KomFort-systemets krav på framkomlighet och tillgänglighet säkras i det fortsatta arbetet.

I förstudien motiveras behovet av en ny vägförbindelse mellan Åstebo och Jeriko bl.a. med kommunernas planer att exploatera Jeriko och Råhult för verksamheter och bostäder. Jerikoområdet är sedan länge utpekat som ett regionalt intressant område för lokalisering av verksamheter och GR har vid tidigare yttrande över ”Fördjupad översiktsplan för Jeriko- Jonsered”

uttryckt sitt stöd för kommunens intentioner. I Råhult planeras det för upp till 3 000 bostäder. I tidigare nämnd yttrande har GR påpekat att ”Råhult ligger på en höjdplatå och saknar idag en naturlig koppling till den övriga tätortsbebyggelsen i Partille. Det är väsentligt att det kollektivtrafiksystem som utarbetas för Partille centrum och Jeriko (på sikt även Råhult)

sammantaget är så attraktivt för såväl boende, verksamma och besökande att det aktivt bidrar till den samlade resandeökningen i Göteborgsregionen kan klaras med kollektivtrafik”.

Införandet av trängselskattesystemet kommer att föra med sig en

överflyttning av vissa trafikströmmar. Effekterna av ett sådant system är än så länge endast översiktligt kartlagda och i första hand i syfte att kunna välja alternativ till trängselskattesystem, inte för att ge den fullständiga framtida bilden av systemets effekter. Det underlag som finns framme visar dock att det föreslagna systemet kommer att medföra en överflyttning av trafik till den nuvarande tvärförbindelsen.

Flera processer pågår parallellt och kan komma att påverka utredningsområdet framöver; arbetet med en gemensam fördjupad

översiktsplan för Jeriko – Jonsered (mellan Lerums och Partille kommuner), beslut angående den regionala infrastrukturplanen samt det fortsatta arbetet med det Västsvenska infrastrukturpaketet. Dessa osäkerheter bör beaktas inför ett ställningstagande till hur arbetet bör föras vidare efter förstudien. Tvärförbindelsen innebär intrång i riksintressen för naturvård och friluftsliv. Beroende på läget inom utredningsområdet kan en väg komma att påverka våtmarker och Natura 2000-området i olika omfattningar. Enligt

Strukturbilden för Göteborgregionen ska de gröna kilarna tas tillvara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet.

(13)

Förslag till yttrande över Översiktsplan 2010 för

Kungälvs kommun

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungälvs kommun, daterad 2010-02-05, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Planförslaget, digital karta och dialogforum finns på Kungälvs kommuns hemsida (www.kungalv.se).

Förslag till yttrande, daterat 2010-03-30, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2010-03-30, samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna

förslaget

(14)

1

Styrgruppsärende 2010-03-30 Pia Arnesson Per Kristersson

Förslag till yttrande över Översiktsplan 2010 för

Kungälvs kommun

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungälvs kommun daterad 2010-02-05 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR svarar utifrån ett regionalt perspektiv och i överensstämmelse med av GR:s förbundsstyrelse beslutade mål- och strategidokument.

Bakgrund och syfte

Kungälv är en del i Göteborgsregionens utveckling och såväl Västra Götalands vision ”Det goda livet” som GR:s strukturbild ligger till grund för Kungälvs utvecklingsarbete.

Som en del i Göteborgsregionens arbetsmarknadsregion är kommunen tydlig med sin roll att, i samverkan med övriga kommuner, försörja regionen med bostäder. Den övergripande strategin för kommunens utveckling är att Kungälv ska växa och målet är 50 000 invånare år 2020 (jämför med dagens ca 40 700 invånare). Översiktsplanens övergripande principer för framtida

markanvändning och bebyggelseutveckling ska stimulera befolkningstillväxten och stärka förutsättningarna för näringslivet i Kungälv och i en stor och

geografiskt växande region.

Förslaget till ny översiktsplan innehåller tre grundprinciper av fundamental betydelse:

- att följa regionala målbilder

- att folkmängden ska uppnå 50 000 invånare till år 2020 - att serviceorterna ska stärkas.

Kommunfullmäktige har dessutom gett direktiv om att följande frågor särskilt ska beaktas i den nya översiktsplanen:

- Planberedskap för nya bostäder

- Riktlinjer för utvecklingen av landsbygden och i kustzonen - Nya verksamhetsområden

- Nya områden för vindkraft och andra förnyelsebara energikällor - Trafik

(15)

2 och därför ska samtliga dimensioner i hållbarhetsbegreppet beaktas med ett

särskilt fokus på den sociala dimensionen.

Sammanfattning av planförslaget

Planens övergripande inriktning:

• Kungälv ska växa och utvecklas med bostäder och näringsliv

(besöksnäringen) som en del av regionens bostads- och arbetsmarknad. • Kungälv ska främja en bättre balans mellan Göteborgsregionens norra

och södra delar och vara en aktiv del i regionens utveckling och särskilt den norra delen.

• Målsättningen är att det år 2020 ska ges möjlighet för 50 000 invånare att bo i Kungälv.

• Kommunen ska ha en planberedskap för i genomsnitt minst 400 bostäder per år.

• Bebyggelseutvecklingen i Kungälv ska stödja en välutbyggd och attraktiv kollektivtrafik. Detta kan ske genom att bygga vidare på dagens struktur, utveckla serviceorterna (Kode, Marstrand, Kärna och Diseröd) och använda prioriterade kustområden för boende, rekreation och besöksnäring.

• Som stöd för kollektivtrafiken och ett robust transportsystem ska på lång sikt fler förbindelser över Nordre och Göta älv skapas.

• Kusten ska utgöra en resurs för bebyggelseutveckling och genom att prioritera några utpekade områden stöds kollektivtrafiken.

• Jordbruksmark ska som grundprincip inte användas för ny bebyggelse. • Vindkraft ska lokaliseras med hänsyn till befintlig bebyggelse och stora

opåverkade områden.

Planens tidshorisont är fram till år 2020, men med utblick mot 2050.

Kungälvs kommun presenterar en översiktsplan som tar ett tydligt avstamp i GR:s strukturbild. Planförslaget är ambitiöst och belyser på ett bra sätt

(16)

3 förhållningssätt till ett antal regionala frågeställningar.

Kommunen har utifrån tankegångarna i GR:s strukturbild utvecklat två egna strukturbilder; ”Kungälvs strukturbild 2020” och ”Utblick strukturbild 2050”. Att följa regionala målbilder

Kommunen anger i planen att GR:s strukturbild och dess överenskommelser ger grunden för att leda utvecklingen mot en hållbar utveckling avseende t ex minskat bilberoende och en ökad kollektivtrafikandel. Detta kan uppnås genom t ex att lokalisera nya bostäder och verksamhetsområden på ett sådant sätt så att intentionerna i GR:s mål- och strategidokument stärks.

Det framgår tydligt i planen att kommunen har motsvarande övergripande ambition. Genom att medvetet stärka redan etablerade stråk och

kollektivtrafikknutpunkter ges förutsättningar att minska bilberoendet och öka andelen kollektivtrafikresande. Lokaliseringar som inte bidrar till att göra motsvarande bör undvikas – med andra ord krävs en väl avvägd strategisk planering för att nå uppsatta ambitioner.

Ett strategiskt område som ligger mellan två viktiga knutpunkter och som inte berörs i planen är området mellan Ytterby station och motorvägshållplatsen i Kungälv. Kan detta område nyttjas på ett bra sätt för att knyta samman och stärka sambandet inom centralorten Kungälv – Ytterby?

Serviceorterna ska stärkas

När kommunen vidareutvecklar strukturbildens intentioner i sin översiktsplan är det viktigt att klargöra de funktionella krav som ställs på strukturbildens olika delar. Vilken roll ska en serviceort ha? Hur blir serviceorten attraktiv? Vilka krav ställs för att skapa hög kollektivtrafikandel? Och vilka krav ställs för att skapa en god integration mellan lokala och regionala intressen? Hur ska den ”ideala” serviceorten utformas?

Kommunen har här tagit ett första steg genom att kring varje serviceort redovisa en tätortsavgränsning med syftet att tydliggöra översiktsplanens inriktning mot en mer koncentrerad bebyggelse. Nästa steg kan vara att

tydliggöra ett innehåll som svarar upp mot det övergripande syftet med uthållig tillväxt och hur frågeställningarna ovan kan belysas.

Folkmängden ska uppnå 50 000 invånare till år 2020

Målsättningen är att det år 2020 ska ges möjlighet för 50 000 invånare att bo i Kungälv. Kommunen tar därmed en tydlig roll för att främja en bättre balans

(17)

4 regionens utveckling.

Kungälvs befolkningstillväxt kan antas komma att utgöras dels av naturlig befolkningsökning och dels av inflyttning från andra kommuner, främst Göteborg. Med tanke på att Göteborgs befolkningstillväxt till stor del beror på såväl inrikes som utrikes inflyttning är det viktigt att beakta flyttkedjor som möjliggör för alla olika grupper att bli en del av Kungälvs utveckling. Samtidigt kan det bidra till att motverka segregation i regionen. Inom GR pågår ett arbete för att utveckla ett diskussions- och kunskapsunderlag kring socialt hållbar utveckling och som en del i detta belyses dessa flyttströmmars betydelse.

Regionens infrastruktur

I ett långsiktigt perspektiv anges i planen en tvärförbindelse, ”Alelänken”, norr om Kungälvs tätort mellan Kornhall i Göteborgs kommun och Nödinge/Nol i Ale kommun. Motsvarande struktur finns varken i GR:s strukturbild, andra regionala planer eller i planer för Ale respektive Göteborgs kommun.

Det är väsentligt att den nu framtagna strukturbildens infrastruktur stärks och utvecklas innan nya strukturerande element tillförs. De finansieringsproblem som under lång tid har funnits för investeringar av infrastruktur pekar även på svårigheten att bygga ”nya” vägar. Behovet av en ny ringled behöver klargöras och diskuteras ingående i det fortsatta arbetet.

Förverkligande av K2020

I planen lyfts arbetet inom det regionala kollektivtrafikprogrammet K2020 och det kommunala ”K2020 lokalt” fram som en grund för utformningen av ett framtida kollektivtrafiksystem. Ambitionen med en kraftigt ökad

kollektivtrafikandel, i enlighet med målsättningen i K2020, realiseras genom de strategier som väljs för hur markanvändningen skall ske. I ”K2020 lokalt” pekas bytespunkter mellan lokal och regional kollektivtrafik ut. I

översiktsplanen saknas dessa punkter och därmed saknas den strukturerande kopplingen mellan de lokala och regionala kollektivtrafikstråken.

Utvecklingen i kustzonen

Kustzonen är ett av de strukturerande elementen i GRs strukturbild. Det finns behov av att utveckla denna del av regionen dels som en regional resurs för det rörliga friluftslivet och dels för en lokal markanvändning. I planen finns några prioriterade bebyggelseområden utpekade. Frågeställningar kring kustzonens utveckling delas med bland andra Göteborgs, Stenungssunds, Tjörns och Öckerö kommuner. Hur kan dessa kvalitéer förvaltas utan att bevarandet i sig

(18)

5 områdena motverkas innan underlag för god kollektivtrafik byggts ut? Kan en

tydligare definierad roll i regionens strukturbild/kommunens utvecklade strukturbild bidra till de utpekade områdena utveckling? Ska de i planen föreslagna prioriterade bebyggelseområdena i kustzonen redan idag ses som framtida serviceorter och som därmed ges en stark koppling till

kollektivtrafiksystemet? Eftersom frågeställningarna är likartade för flera kommuner vore det önskvärt att ett samarbete inleds för att belysa möjligheter och problem i kustzonen.

Göta älv och Nordre älv

Göta älv är i hög grad ett strukturerande element i GR:s strukturbild. En samsyn kring älvens olika funktioner och hur dessa ska balanseras inbördes är avgörande för att skapa en långsiktigt stark och hållbar regional struktur. Översiktsplanen är inte i alla delar tydlig avseende Kungälvs syn på hur området utefter Göta älv och Nordre älv ska utvecklas. Inom GR pågår en kunskapsuppbyggande process för att utveckla en samsyn kring den problembild som finns kring älven och dess närområde. Hittills har arbetet fokuserat på att belysa den problematik som är förknippad med en utökad sjöfart kontra utformningen av tvärförbindelser.

(19)

Förslag till yttrande över Översiktsplan för Lilla

Edets kommun

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun, daterad 2010-03-01 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR yttrade sig hösten 2008 över samrådshandlingen Översiktsplan för Lilla Edets kommun. En omarbetad samrådshandling är nu ute på samråd med möjligheten att återigen lämna synpunkter.

GR hänvisar till tidigare yttrande (bilaga 1), daterat 2008-10-03 , samt nedanstående kompletterande kommentarer. GR svarar utifrån ett regionalt perspektiv och i överensstämmelse med av GR:s förbundsstyrelse beslutade mål- och strategidokument.

• Det är bra att kommunen lyfter frågan hur kommunens ambition att stärka tätorterna möter en efterfrågan på nya bostäder i spridd form på landsbygden. Många små ingrepp kan på sikt ge betydande påverkan på jordbrukslandskap och grönområden, varvid andra värden av stor betydelse för regionens utveckling kan komma att hotas. Enligt GR:s strukturbild stärks förutsättningarna för en uthållig tillväxt om utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser, handel mm koncentreras till orter belägna i eller starkt knutna till de regionala huvudstråken.

• Kommunen tror på en utvecklad älv- och Vänerled inom

godstrafiken (alternativ till godstrafiken på väg) och prioriterar älven som trafikled och befintliga hamnars verksamhetsområde. Inom GR pågår en kunskapsuppbyggande process för att utveckla en samsyn kring den problembild som finns kring älven och dess närområde. Hittills har arbetet fokuserat på att belysa den problematik som är förknippad med en utökad sjöfart kontra utformningen av

(20)

• GR har inte några mål- eller strategidokument att ta stöd i rörande energifrågor eller vindkraftsutbyggnad, och har inte haft uppdraget så här långt att arbeta med energi- och vindkraftfrågor. För att understryka vikten av ett regionalt perspektiv på vindbruk beslutade GR:s styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad hösten 2009 att godkänna ett generellt yttrande kring vindbruksplaner (bilaga 2). Samrådsförslaget finns tillgängligt på kommunens hemsida,

www.lillaedet.se under nyheter.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2010-03-29, samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna

förslaget

(21)

Bilaga 1

Dnr: 08-108.10 Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande 2008-08-12 Pia Arnesson Reviderat 2008-09-03 samt 2008-10-03

Förslag till yttrande över översiktsplan för Lilla Edets

kommun med tillhörande

miljökonsekvens-beskrivning samt kulturarvsplan och naturvårdsplan

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Lilla Edets kommun daterad 2008-05-23 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Ett första tjänsteutlåtande har behandlats i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Styrgruppen godkände för egen del detta utlåtande vid sammanträde 2008-08-28. Därefter har förslag till yttrande reviderats av förbundsstyrelsens presidium (sid.3, rubrik Knutpunkt Lödöse – starten på en ny era).

I samrådshandlingen ingår naturvårdsplan och kulturarvsplan som också utgör underlag för översiktsplanen. GR har valt att kommentera innehållet i översiktsplanen och kommer inte att specifikt kommentera den

kulturarvsplan och naturvårdsplan som samtidigt är ute på samråd.

Bakgrund och syfte

Kommunens översiktsplaneberedning (ÖPB) har sedan 2004 arbetat med att ta fram en ny översiktsplan på uppdrag av kommunfullmäktige. Arbetet har bedrivits inom ÖPB och genom en medborgardialog där representanter från olika kommundelar aktivt har deltagit i arbetet med idéer och önskemål om hur olika kommundelar kan och bör utvecklas.

De miljökonsekvenser planens förslag leder till redovisas i särskild

(22)

och avsikten är att efter politiska prioriteringar till utställningsskedet komplettera med beskrivningar av övriga konsekvenser och åtgärdsförslag.

Sammanfattning av planen

I översiktsplanen förklaras och avhandlas fem stora övergripande teman för kommunens utveckling samt kommunens principiella ställningstaganden i dessa huvudfrågor. Huvudfrågorna är:

• Lilla Edets kommun i regionen

• Knutpunkt Lödöse – starten på en ny era

• Landsbygdskommun och utbyggnad av de större tätorterna • Beredskap i klimatfrågan

• Lokalisering av vindkraftverk

En viktig utgångspunkt i översiktsplanearbetet är kommunens vision som sökt besvara frågan: Vad är vi stolta över 2020? Svaren har utkristalliserats till en vision med några nyckelord som ska prägla kommunen: Växtkraft – Välbefinnande – Stolthet – Identitet. För att nå detta tillstånd har sex strategiska områden identifierats som en ”hävstång” för visionen:

• Medborgarkraft

• Samarbete över gränserna

• Attraktiv livsmiljö – goda boenden • Goda kommunikationer

• Rätt kommunal service • Högre utbildningsnivå

Lilla Edet presenterar en översiktsplan som på ett utmärkt sätt visar en tydlig viljeinriktning för kommunens framtida utveckling. Översiktsplanen beskriver på ett lättläst och kortfattat sätt de utgångspunkter som legat tillgrund för planarbetet, de övergripande huvudfrågorna samt de strategier som identifierats. Översiktsplanen klargör också generellt på ett tydligt sätt kommunens syn på hur den framtida utvecklingen bör ske och vilka

(23)

De mellankommunala frågarna är bra belysta och det finns en vilja att utöka samarbetet med grannkommunerna. I översiktsplanen föreslås också ett utökat samarbete mellan kommunerna längs med Göta älv.

De sociala aspekterna, som t ex tillgänglighet och kvalitet på boendet, genomsyrar planen på ett bra sätt.

Planförslagets fem huvudfrågor Lilla Edets kommun i regionen

Lilla Edet har på ett förtjänstfullt sätt förhållit sig till GR:s strukturbild för Göteborgsregionen och satt in den egna kommunen i ett regionalt

sammanhang. Översiktsplanen utgår från Lilla Edets läge längs ett av regionens huvudstråk och den betydelse detta har för verksamhetsetablering och framförallt för kvalitativt boende inom bekvämt avstånd från Göteborg och Trollhättan. Planen pekar också på att här finns stora möjligheter till rekreation och friluftsliv med potential för en ökad regional turism. Knutpunkt Lödöse – starten på en ny era

GR ser positivt på kommunens vilja att utvecklas på ett sätt som ligger i linje med intentionerna i GR:s strukturbild. En ambition i översiktsplanen är att skapa utvecklingsmöjligheter kring en ny järnvägsstation söder om nuvarande Lödöse. Översiktsplanen uttrycker en långsiktighet i tänkandet av hur planeringen och utvecklingen kring Lödöse knutpunkt ska ske vilket är viktigt för att Lödöse som tätort på sikt ska stärkas. Lödöse har

förutsättningar att bli en viktig knutpunk både för boende i älvdalen och för kommande verksamhetsetablering.

För att lyckas med en utveckling av Lödöse som knutpunkt krävs en samordning av de olika trafiksystemen. Utvecklingen av Lödöse som knutpunkt berör i hög grad även Ale kommun och en gemensam planering främst när det gäller markanvändning är angelägen.

Landsbygdskommun och utbyggnad av de större tätorterna

Intentionen i kommunens vision är att bevara Lilla Edets lantliga identitet. Samtidigt har kommunen ambitionen att stärka tätorterna för att skapa regional konkurrenskraft. I översiktsplanen förs en diskussion som belyser de avvägningar som måste göras för att båda dessa utvecklingslinjer ska kunna fortgå. GR instämmer i slutsatsen att det är viktigt att utvecklingen sker på ett balanserat sätt. Framförallt är det viktigt att de två framtida

(24)

huvudorterna Lilla Edets centrum och Knutpunkt Lödöse kan utvecklas på ett sätt som medger samexistens och en sund utveckling av båda orterna. Utbyggnad i anslutning till tätorter innebär att vissa områden med brukningsvärd skogsmark och inventerad lövskog försvinner.

Översiktsplanen är tydlig med att båda dessa utvecklingslinjer måste fortgå och behovet av bebyggelseutveckling bedöms i vissa fall väga tyngre än jord- och skogsbruksintresset.

Kommunens syn på omfattningen av bebyggelseutveckling och exploatering framgår tydligt och följande riktlinjer har formulerats:

• Plantillstånd för större exploateringar får endast ges i anslutning till tätorterna.

• Plantillstånd för mindre exploateringar – försiktig bebyggelseutveckling – får ges i de mindre orterna.

• Bygglov för enstaka hus får ges på landsbygden, men däremot inte plantillstånd för större exploateringar.

Detta visar på en medveten strategi. Beredskap i klimatfrågan

Det råder osäkerhet om hur klimatförändringen kommer att påverka kommunerna utmed Göta älv. Lilla Edet har valt att göra det till en av huvudfrågorna i översiktsplanen då flera av kommunens orter och verksamhetsområden är lokaliserade utmed älven eller i dess närhet och expansionsmöjligheterna kan påverkas.

Lokalisering av vindkraftverk

En kommunal vindkraftsstrategi är under utarbetande och de

ställningstaganden som där görs kommer att arbetas in i översiktsplanen. I planförslaget finns beredskap för vindkraftetableringar genom de

lokaliseringskriterier för vindkraftverk som redovisas.

I flera av de rådslag som genomfördes i GR:s medlemskommuner under våren framkom att det idag saknas en övergripande regional

policydiskussion för hur regionen som helhet ska klara den framtida energiförsörjningen där vindkraft är ett alternativ.

(25)

Bilaga 2

Dnr: 09-210.10 Tjänsteutlåtande 2009-10-28 Joanna Friberg Till

Förslag till generellt yttrande gällande kommunala

vindbruksplaner

Flertalet kommuner inom Göteborgsregionen arbetar för närvarande med tematiska tillägg till översiktsplaner gällande vindkraft. Det finns dock inte någon lättillgänglig regional bild över vindkraftsutbyggnaden och dess konsekvenser. GR har inte några mål- eller strategidokument rörande energifrågor eller vindkraftsutbyggnad, och har därför inga underlag att grunda synpunkter på rörande enskilda planer. För att understryka vikten av att det regionala perspektivet belyses i dessa frågor, ges därför ett generellt yttrande kring kommunala vindbruksplaner.

Generellt kan sägas att det är viktigt att beakta intentionerna i ”Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar”, godkänd av GRs förbundsstyrelse 2008-05-23. Särskilt hänvisas till de strukturbildande elementen Kustzonen samt De gröna kilarna. För Kustzonen anges att kvaliteterna i kustzonen ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet, samt att särskild uppmärksamhet ägnas åt markanvändning i de strandnära områdena. För De gröna kilarna påpekas att deras värde i många avseenden är beroende av att grönområdena är stora och sammanhängande samt att många små ingrepp på sikt kan ge betydande påverkan.

Tonvikt läggs också på att avvägningar måste göras mellan olika aktörer och intressen, och GR vill därför understryka vikten av att diskussion kring de kommunala vindbruksplanerna förs på mellankommunal och regional nivå för att uppfylla intentionerna i strukturbilden. Det är viktigt att eventuella målkonflikter, även över kommungränserna, belyses.

(26)

1 Protokoll 2010-03-04 Georgia Larsson

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för

miljö och samhällsbyggnad

Tid: 13-15.30

Plats: Volvo Personvagnar, Torslanda Närvarande ledamöter

Owe Nilsson (s), Göteborg, ordförande Hans Bergfelt (m), Mölndal, vice ordförande Benny Andersson (s), Tjörn

Elaine Björkman (s), Ale

Gun-Marie Daun (kd), Kungälv (ej §§ 1-4) Rolf Edvardsson (s), Öckerö

Bjarne Färjhage (c), Lilla Edet Göran Hildén (fp), Härryda Kenneth Johansson (s), Lerum Ulrika Landergren (fp), Kungsbacka Roland Rydin (m), Göteborg

Lasse Selander (v), Partille Anita Skoglund (m), Alingsås Övriga närvarande

Dick Hedman, Länsstyrelsen i Västra Götaland Matti Lagerblad, Länsstyrelsen i Västra Götaland Bo Aronsson, GR Pia Arnesson, GR Joanna Friberg, GR Per Kristersson, GR Cecilia Kvist, GR Georgia Larsson, GR

Anita Rynvall Mårtensson, GR Magnus Ejerhed, GR

§ 1. Val av justeringsman

Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Hans Bergfelt (m).

§ 2. Meddelanden

(27)

2

§ 3. Översiktsplan för Kungälvs kommun – Monica Wincentson, Kungälvs kommun

P.g.a. återbud flyttas punkten till styrgruppens nästa sammanträde. Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information

§ 4. Gods 2030 – Cecilia Kvist, GR

I rapporten ”Nulägesanalys av godstransporter i Göteborgsregionen” görs en analys av befintligt material om godstransporter och terminaler inom

Göteborgsregionen. Rapporten beskriver bl a antalet lastbilar, tåg och båtar per dygn i huvudnätet för respektive trafikslag. En beskrivning av nuvarande kapacitetsbegränsningar görs också.

Styrgruppen beslöt

§ 5. Rapporten ”Stigande vatten i samhällsplaneringen” – Matti Lagerblad, Länsstyrelsen i Västra Götaland

Syftet med ovanstående rapport är att ge råd och vägledning för planering av vattennära områden. Rapporten behandlar främst hur förväntat stigande vatten bör hanteras i översiktlig- och detaljplanering vid Vänern, Bohuskusten och i inlandet.

Styrgruppen beslöt

§ 6+7. Befolknings- och bostadsutvecklingen i Göteborgsregionen– Per Kristersson

Befolknings- och bostadsutvecklingen i Göteborgsregionen redovisades. I ”Uthållig tillväxt” är målet för befolkningstillväxten satt till 8 000 nya invånare/år. Som en konsekvens till detta behöver bostadsbyggandet uppgå till minst 4 000 lägenheter/år. Befolkningstillväxten har dock under flera år överstigit målet för befolkningstillväxten och år 2009 fick regionen 11 293 nya invånare.

De bakomliggande faktorerna för befolkningsökningen kan

sammanfattningsvis bero på kombinationen av ett högt barnafödande. Något lägre dödstal och mycket hög utrikes inflyttning. Parallellt pågår dessutom en kontinuerlig omflyttning inom regionen med en hög andel barnfamiljer som flyttar från Göteborg till kranskommunerna samt unga i åldrarna 18-25 som flyttar till Göteborg.

(28)

3 Bostadsbyggandet uppgick 2009 till knappt 3 000 bostäder vilket är lågt

men var en effekt av den rådande finanskrisen vilket resulterade i bl.a. trångboddhet. Lokalisering av nya bostäder är för 2009 fortsatt spridd. Konsekvenserna i relation till Strukturbilden redovisades.

Diskussionen som följde sammanfattas i nedanstående punkter:

• Det är viktigt att stödja en fortsatt befolkningstillväxt för att uppnå målet om regionförstoring.

• Det är angeläget att åstadkomma hållbara transportlösningar. • Kollektivtrafiken måste prioriteras.

• Bostadsbyggandet bör koncentreras enligt intentionerna i strukturbilden.

Styrgruppen beslöt

§ 8. K2020 – uppdrag till styrgruppen

Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Styrgruppen beslöt

att till protokollet notera de till styrgruppen lämnade uppdragen; att uppdra åt kansliet att ta fram förslag på lämpliga arbetsformer för

genomförande av uppdragen; samt

att ur Gökägget avsätta 800 000 kr för kansliets arbetsinsatser under 2010-2011

§ 9. Budgetförutsättningar för 2011

En redovisning av utskickad PM angående budgetförutsättningar för 2011 genomfördes. Följande frågeställningar diskuterades:

- Vad innebär det faktum att regeringen har förordnat GR som regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen?

- Vad ska klaras inom ramen för medlemsavgiften?

- I vilka delar i verksamheten får alternativ finansiering nyttjas och vad är i så fall acceptabla former av finansiering?

Styrgruppen beslöt

att uppdra åt Bo Aronsson att till kommande sammanträde arbeta fram olika alternativa förslag på budget i balans

(29)

4

§ 10. Styrgruppens roll – fråga från förbundsstyrelsen

Styrgruppen beslöt

att bordlägga ärendet till nästa sammanträde

§ 11. Rapport från politikernas regionala uppdrag

Ingen nytt rapporterades.

§ 12. Rapport från pågående uppdrag

Inget nytt rapporterades.

§ 13. Övriga frågor

Inga övriga frågor togs upp.

§ 14. Nästa sammanträde

Nästa sammanträde är torsdag den 15 april.

Georgia Larsson

Justeras:

(30)

1 För kännedom Styrgruppsärende 2010-04-15

Till

Avlämnade remissvar samt övrigt avlämnade

synpunkter

Kansliet har yttrat sig över följande:

• Underrättelse om utställning av arbetsplan väg E6.21, Lindholmsmotet, Vägverket.

• Detaljplan för Kv Domherren i stadsdelen Johanneberg, Göteborgs Stad.

• Detaljplan för logistikcentrum vid Hisingsleden inom Björlanda och Sörred i Göteborg, utställning II. Göteborgs Stad.

• Förslag till detaljplan för Station Lödöse Södra, Lilla Edets kommun. • Utställning av detaljplan för Väg 1996 genom Nygård. Lilla Edets

kommun.

• Inbjudan – samråd om vattenverksamhet i Brodalsbacken. Väg E45 Älvängen – Trollhättan. Obj nr 85545323. Vägverket.