Klimatdebatten är en ideologisk hybrid. En kvalitativ studie om hur nyhetstidningar ramar in diskussionen om klimatförändringar genom en politisk ideologisk positionering

KLIMATDEBATTEN ÄR EN IDEOLOGISK HYBRID

LINDA JÖNSSON OCH DORENTINA RAMA

LINDA JÖNSSON OCH DORENTINA RAMA

KK429A Examensarbete 2019

Medie- och Kommunikationsvetenskap Examinator: Matts Skagshöj

Handledare: Per Möller

Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö universitet

Abstract (på svenska) ... 4

Abstract (in English) ... 5

1. Inledning ... 6

2. Problemområde, syfte och frågeställningar ... 7

2.1 Syfte ... 7

2.2 Frågeställningar ... 7

3. Kontextualisering ... 8

4. Forskningsöversikt ... 9

4.1. Tidigare studier om klimatförändringar i medier ... 9

4.2. Inramningsstudier om klimatförändringar ... 9

4.3. Ideologistudier om kliamtförändringar ... 10

4.4. Ideologi- och inramningsstudier om klimatförändringar ... 11

5. Teoretiskt perspektiv ... 12

5.1. Inramningsteori ... 13

5.2. Ideologi ... 14

5.3. Inramningsteori och ideologibegreppet som ett teoretiskt perspektiv ... 15

6. Metod och material ... 16

6.1. Metod ... 16

6.1.1. Epistemologisk inriktning ... 16

6.1.2. Innehållsanalys och ideologianalys ... 17

6.2. Materialdiskussion ... 18

6.3. Hur vi gick tillväga ... 19

6.4. Etik, validitet, fördelar och nackdelar ... 20

6.4.1. Etik ... 20

6.4.2. Fördelar och nackdelar med den valda metoden ... 20

6.4.3. Validitet ... 21

7. Resultat och analys ... 22

7.1. Orsak ... 23

7.1.1. Ekonomi som orsak ... 23

7.1.2. Konsumtion och livsstil som orsak ... 24

7.1.3. Politik som orsak ... 24

7.2. Åtgärd ... 26

7.2.1. Ekonomi som åtgärd ... 26

7.2.2 Kunskap som åtgärd ... 27

7.2.3 Konsumtion och livsstil som åtgärd ... 29

7.3. Analys utifrån vårt teoretiska perspektiv ... 32

8. Sammanfattning och slutdiskussion ... 35

8.1. Sammanfattning ... 35

8.2. Slutdiskussion av Linda Jönsson ... 37

8.3. Slutdiskussion av Dorentina Rama ... 40

9. Källförteckning ... 43

9.1. Litteratur ... 43

9.2. Internetkällor ... 46

Abstract (på svenska)

Rubrik: Klimatdebatten är en ideologisk hybrid

Underrubrik: En kvalitativ studie om hur nyhetstidningar ramar in diskussionen om klimatförändringar genom en politisk ideologisk positionering

Författare: Dorentina Rama och Linda Jönsson

Nivå: Kandidatuppsats inom medie- och kommunikationsvetenskap Institution: Konst, kultur och kommunikation (K3)

Fakultet: Kultur och samhälle Lärosäte: Malmö Universitet Handledare: Per Möller Examinator: Matts Skagshöj Tidsperiod: Vårterminen 2019

Sökord: klimatförändringar, nyhetstidningar, politisk ideologi, kvalitativ innehållsanalys,

inramningsteori, ideologiteori, Sverige

Nyhetstidningar influerar sina läsare genom att rama in sina texter på olika sätt i ledarartiklarna. Denna kvalitativa innehållsanalys visar hur Dagens ETC, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Samtiden positionerar sig genom sina politiskt ideologiska hemvister för att föra fram sina budskap gällande klimatförändringarna. Det teoretiska perspektivet som används för att analysera resultatet är ideologiteori och

inramningsteori. Resultatet blev att tidningarna, utifrån kategorierna “orsak” och “åtgärd”, ramade mer eller mindre in klimatförändringarna inom områdena: ekonomi, politik, kunskap och/eller konsumtion. Tidningarna gestaltar klimatförändringarna på olika sätt, där vi har sett ett mönster mellan de vänsterlutande tidningarna som betonar att läget är akut och att åtgärder måste sättas in snarast, medan de högerlutande tidningarna visar sig mer passiva till problemet och ser på det på ett långsiktigt plan.

Abstract (in English)

Heading: The climate debate is an ideological hybrid

Subheading: A qualitative study of how newspapers frames the discussion about climate change through a political ideological positioning

Author: Dorentina Rama och Linda Jönsson

Final Exam: Bachelor thesis in Media and Communication Studies Institution: School of Arts and Communication (K3)

Faculty: Culture and Society

Higher education institution: Malmö University Supervisor: Per Möller

Examiner: Matts Skagshöj Time period: Spring of 2019

Keywords: climate change, newspapers, political ideology, qualitative content analysis, framing theory,

ideology theory, Sweden

Newspapers influence their readers by framing their texts in different ways in the editorial articles. This qualitative content analysis shows how Dagens ETC, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Samtiden are positioning themselves through their politically ideological residences in order to convey their messages regarding climate change. The theoretical perspective used to analyze the result in this study is ideology theory and framing theory. The result showed that the newspapers, based on the categories “cause” and “action”, framed climate change more or less in the area of: economics, politics, knowledge and/or consumption. The newspapers portray climate change in different ways, where we have seen a pattern between the left-wing newspapers that emphasize the situation as acute and that measures must be put in place as soon as

possible, while the right-wing newspapers appear more passive to the problem and view it as a long-term plan.

1. Inledning

Klimatet är under förändring, men det är inget nytt. Trots det anses det vara ett av vår tids mest omtalade problem där medier uppmanar folk att agera. Skillnaden från tidigare klimatförändringar och den vi upplever idag (samt förutspår för framtiden), är att nu diskuteras den mänskliga inverkan i förhållande till förändringen. Det har varit en debatt förd i politiken sedan 1970-talet (Färm 2007), men än idag är det svårt att få det

engagemang som behövs från folket. En anledning till det beror på att

klimatförändringarna är så pass komplexa och abstrakta att det är svårt att ta till sig (Schäfer & Schlichting 2014; Berglez 2011).

Forskare inom medie- och kommunikationsvetenskap anser att media har en

betydande roll i att kommunicera om klimatförändringar till samhället, eftersom många får sin information via medier (Schäfer & Schlichting 2014). Det innebär att medierna har ett stort ansvar gällande vilket sätt de väljer att rapportera nyheterna på. Eftersom tidningarna är till för att distribuera information som är samhällsnyttig har deras rapportering ett värde för samhället. Risken att ge folket en fragmenterad bild av ett problem kan mycket väl hända eftersom olika nyhetsmedier tar avstamp i olika politiska ideologier. Då får vi som undersökare fråga oss: Vilka ramverk går att urskilja i de olika tidningsartiklarna när de diskuterar klimatförändringar? Hur använder de dessa verktyg när de tolkar komplexa fenomen som klimatet? På vilket sätt lyser deras politiska ideologier igenom i texterna? Eller gör de det överhuvudtaget? Liknande frågor har ställts sedan studier om inramningen och representationen av klimatförändringar i medier började på 1990-talet (Schäfer & Schlichting 2014). Flera studier fortsätter komma med olika intressanta vinklar på ämnet. I vår undersökning tittar vi på hur fem av Sveriges rikstäckande nyhetstidningar, med skilda politiskt ideologiska hemvister ramar in diskussionerna om klimatförändringar under tidsperioden september 2014 till januari 2019. Vi vill hitta eventuella mönster i hur

tidningarna uttrycker sina politiskt ideologiska hemvister för att positionera sig inom detta ämne genom inramningar. Därigenom analyserar vi vad detta beror på och vilka möjliga konsekvenser det kan ge med hjälp av inramningsteori (framing theory) tillsammans med ideologibegreppet, som tillsammans bildar vårt teoretiska perspektiv. I denna studie

undersöker vi följande fem tidningar genom att analysera, kvalitativt utvalda artiklar, utifrån respektive tidnings politiskt ideologiska hemvist:

• Dagens ETC (ETC) - Ekologism och socialism • Aftonbladet - Socialdemokrati

• Dagens Nyheter (DN) - Liberalism

• Svenska Dagbladet (SvD) - Liberalkonservatism • Samtiden – Socialkonservatism

2. Problemområde, syfte och frågeställningar

kommunikationsvetenskap att massmedia har en inverkan på hur människor uppfattar problem i samhället (Fagerström & Nilson 2008). Det är den inverkan som gör vår studie intressant och viktig eftersom massmedia kan ha en stärkande roll till redan existerande polariserade åsikter kring ämnet. I början av 2000-talet var klimatproblem ett nyhetsämne som inte syntes så ofta, men idag tillhör det den dagliga nyhetsrapporteringen (Berglez 2011). Svenska nyhetstidningar skriver alltmer om klimatförändringar, vilket kan påverka hur svenska folket ser på problemet och vem som anses vara ansvarig och vad som är bästa lösningen. Om de ens ser det som ett problem. Eller kris. Eller icke-existerande. Vi menar att det är intressant att undersöka hur svenska tidningar uttrycker sina politiskt ideologiska ståndpunkter i frågor om klimatförändringar, eftersom det är ett ämne med många olika tolkningar av vetenskapen som ligger bakom. Utöver det är det även ett fenomen där åsikterna går isär kring vad och vem som har orsakat konsekvenserna och de bästa lösningarna för att åtgärda problemen

–

2.1 Syfte

Vi ämnar att undersöka hur fem rikstäckande nyhetstidningar med ledarsidor, med skilda politiskt ideologiska hemvister från vänsterkanten till högerkanten, ramar in diskussionerna om klimatförändringar under tidsperioden september 2014 till januari 2019. Med detta avser vi att hitta mönster i hur respektive tidning uttrycker sina politiska tillhörigheter för att positionera sig inom detta ämne.

2.2 Frågeställningar

Nedan är våra frågeställningar formulerade utifrån en huvudfråga och tre delfrågor som hjälper oss att besvara huvudfrågan.

1. Hur positionerar tidningarna sig genom sina politiskt ideologiska hemvister och hur kommer dessa till uttryck när orsaker och åtgärder till klimatförändringar

diskuteras?

a) Vilka inramningar går att urskilja? b) På vilket sätt gestaltas inramningarna?

c) Hur använder tidningarna sig av inramningarna och gestaltningen för att politiskt ideologiskt positionera sig?

Valet av de fem tidningarna för vår studie gjordes utifrån kriterierna att vara rikstäckande, ha ledarsidor och ha en politiskt ideologisk hemvist som även finns i Sveriges riksdag idag. Dessa tidningar är intressanta att undersöka utifrån artiklar som diskuterar

klimatförändringar, eftersom det är ett hett politiskt och medialt ämne just nu, där problemet ramas in på olika sätt beroende på avsändaren.

3. Kontextualisering

Vi vill i detta avsnitt redogöra för några politik- och klimatrelaterade händelser i både Sverige och utlandet under den femåriga period som studien sträcker sig. Vi vill också belysa mediernas delaktighet i att dagligen belysa och tolka klimatfrågan ur olika vinklar samt sprida den till allmänheten. Detta gör vi eftersom vi vill skapa en större förståelse för vår undersökning och vad den grundar sig på. Klimatförändringar som problem existerar nämligen inte i isolation från samhället, utan är snarare en del av den och borde därför också tolkas utifrån kontexten (Billett 2010). Studien utgår ifrån en svensk kontext eftersom vi undersöker svenska rikstäckande nyhetstidningar. Svenskar är generellt kända för att tycka om att prata om vädret, men dessa diskussioner upplever vi allt mer bytas ut mot diskussioner kring klimatförändringar. Det har blivit mer förekommande i svenskars vardag och på den politiska agendan. Inte minst märks det i Sveriges rikstäckande

nyhetstidningar, där vi upplever att problemet diskuteras frekvent ur olika vinklar.

Den nyligen bildade röd-gröna regeringen började år 2014 arbeta för att införa ett

klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Den skapades med en vilja att skärpa klimatpolitiken i landet (Regeringen 2017). Detta skedde i samband med att IPCC (2014) kom ut med en rapport som visar att människan är en stor influens till varför klimatet har förändrats till det sämre. Svenska tidningar visade sig följa med i händelseutvecklingen genom att frekvent rapportera i takt med politiska förändringar. I och med att klimatförändringarna är ett globalt problem och kräver insatser från flera länder, blir internationella målsättningar och samarbeten relevant för tidningarna att skriva om. Därför behöver vi ha en förförståelse för de senaste årens extremväder i världen som lett fram till det så kallade Parisavtalet.

Många länder har de senaste åren drabbats av torka, skogsbränder och översvämningar (Hill 2018). Renman (2018) redogör för naturskadespecialisten Pär Holmgrens förklaring att skogsbränderna är en indirekt konsekvens av klimatförändringarna med ökade

temperaturer och torrare mark. Dessa ökade antal extremväder de senaste åren kan ha lett till att fler känner att åtgärder behövs för att minska våra utsläpp och klara målsättningen. Den målsättning som har tagits fram internationellt och som Sverige har skrivit under på är Parisavtalet. Det är ett avtal som innebär att hålla den globala temperaturökningen under två grader (Regeringen 2018). Parisavtalet är ett resultat av det klimatmöte som FN håller varje år för att diskutera hur vi kan främja de internationella samarbetena för att arbeta för ett hållbart klimat (ibid.). Men det finns en tjej på 16 år vid namn Greta Thunberg, som tycker att politiker inte har gjort tillräckligt eller tagit sitt ansvar för problemet. I augusti 2018 tog hon saken i egna händer genom att skolstrejka för klimatet utanför riksdagshuset i Stockholm (Aftonbladet 2018). Det var startskottet på en stor klimatrörelse världen över, med Greta i spetsen, som har resulterat i en våg av flera demonstrationer, både inrikes och utrikes (Sveriges Radio 2019). De svenska tidningarna har även här följt med i

4. Forskningsöversikt

För att få en större förståelse för forskningsområdet börjar vi vår forskningsöversikt med en redogörelse för tidigare studier som allmänt har undersökt klimatförändringar i

nyhetsmedier. Sedan väljer vi att dra fokuset närmare vår egen undersökning genom att redogöra för tidigare studier gjorda på klimatförändringar i medier kopplat till antingen inramningsteorin eller ideologibegreppet. Till sist tar vi upp studier som fokuserar på både ideologibegreppet och inramningsteorin i samma studie.

4.1. Tidigare studier om klimatförändringar i medier

Klimatförändringar är, som tidigare nämnt, ett komplext ämne som kan vara svårt för gemene man att bilda sig en uppfattning om utifrån egna erfarenheter. Därför blir

massmediernas roll allt mer central i frågan eftersom hur fenomenet representeras och vilka inramningar som används formar folkets åsikter, attityder och viljor kring hur vi ser på klimatförändringar (Sedlaczek 2017). Därför är det heller inte förvånande att det har funnits ett intresse hos medie- och kommunikationsforskare (och andra forskare) att studera hur olika medier och avsändare “väljer” att representera fenomenet för sina läsare, med vilka ordval och hur ofta de gör det.

Sedan början av 1990-talet har många studier i världen gjorts kring hur media representerar klimatförändringar (Schäfer & Schlichting 2014). Det har visat sig vara en uppåtgående trend med allt fler utförda studier på ämnet de senaste tio åren (se även: Billett 2010; Asplund, Hjerpe & Wibeck 2012; Mercado 2012; Bailey, Giangola & Boykoff 2014; Stoddart, Haluza-DeLay & Tindall 2016; Feldman, Hart & Milosevic 2017; Joosse & Brydges 2018; Walker & Walter 2018). De flesta studier har uppkommit i samband med populära händelser i världen som till exempel Al Gores dokumentärfilm ”An Inconvinient Truth” 2007 och FN:s klimatkonferens i Köpenhamn 2009 (Schäfer & Schlichting 2014). Inom området för medie- och kommunikationsvetenskap kartlade Schäfer och Schlichting (2014) tidigare gjorda studier på mediers representation av klimatförändringar i olika delar av världen och fann en överrepresentation av studier utfärdade på europeiska medier, framförallt i Storbritannien. Sverige står också högt upp på deras lista av länder med flest antal utförda studier på ämnet, men vilken metod eller teoretiskt perspektiv dessa har haft framgår ej.

4.2. Inramningsstudier om klimatförändringar

Medier ramar in problem och på så sätt ger det mening genom att de delger varför det finns ett problem, vem som har ansvaret för problemet och hur det borde hanteras (Asplund, Hjerpe och Wibeck 2012). Tidigare studier om mediers inramningar av

klimatförändringar har dels fokuserat på vilken inverkan de har och vilka konsekvenser de medför. Asplund, Hjerpe och Wibeck (2012), som studerade två lantbrukstidningar, urskiljde en ram som de valde att kalla för “Pandoras ask”. Inom denna ram placerades de artiklar som diskuterade klimatförändringar på ett sensationellt sätt med laddade termer som till exempel risk, katastrof, misär och undergång. Deras studie visade att etablerade tidningar uttrycker att det behövs försiktighetsåtgärder ifall det skulle uppstå katastrofala

konsekvenser, medan det i endast några få artiklar framkommer möjligheter associerade med klimatförändringar (ibid.).

Dotson, Jacobson, Kaid och Stuart (2012) skriver att de två chilenska tidningarna de studerade ramar in klimatförändringarna på liknande och skilda sätt. Både El Mercurio och La Nacion pratar om klimatförändringarna med en negativ inramning. De skrev mer om problemen som uppstår i samband med klimatförändringarna än hur de bör åtgärdas. Båda tidningarna valde även att ta upp den mänskliga påverkan mer än de naturliga effekterna av klimatförändringarna. Fastän båda tidningarna valde att ta upp problemet utifrån en

konfliktram gjorde La Nacion det oftare än El Mercurio. Detsamma gäller den ekonomiska inramningen av problemet (ibid.). Wibeck (2014) har i stället studerat de svenska mediernas inramningar och kom i sin studie fram till att de ramar in klimatförändringarna som sociala problem där de uppmanar till kollektivt agerande.

Skillnaderna i inramningarna mellan de olika studierna beror delvis på kulturen. Länderna som medierna verkar i har även olika ekonomiska förutsättningar, olika

ideologier och skiljer sig åt i hur mycket tillit man har till vetenskaplig forskning (Schäfer & Schlichting 2014; Bailey, Giangola och Boykoff 2014; Asplund, Hjerpe och Wibeck 2012), därför kan forskares resultat skilja sig åt i vissa aspekter som i exemplen ovan.

4.3. Ideologistudier om kliamtförändringar

Carvalho (2007) utförde sin studie på brittiskt erkända tidningar där hon kunde urskilja ideologiska skillnader bland vetenskapliga påståenden om klimatförändringar. Hon kom fram till att varierande dimensioner av vetenskapliga representationer har visat sig vara kopplade till ideologi i både allmänna nyhetsrapporteringar och i ledarartiklarna.

Konsekvensen av att ideologin genomsyrar de olika delarna i brittiska tidningar menar hon är att de tolkar “faktan” som vetenskapsmän uppvisar. Schmid-Petri (2017) förklarar till exempel att konservativa nyhetstidningar ofta förnekar den globala uppvärmningen och människans betydelse av den, medan liberala nyhetsmedier ofta i stället betonar att den globala uppvärmningen faktiskt sker. Vidare förklarar hon att studier på området har visat att vänsterlutande nyhetstidningar fokuserar på behovet att agera omgående. I kontrast till de vänsterlutande nyhetstidningarna visade det sig att de konservativa nyhetstidningarna motsätter sig politiska regleringar.

Genom mediers olika ideologiska hemvister kommer vetenskapliga “sanningar” till uttryck på olika sätt. Definitionen av “fakta” härleds till hur frekvent ett medium framhåller denna fakta som sann (Carvalho 2007). På så sätt reproducerar medier ideologi genom diskussion av ett vetenskapligt fenomen, samtidigt som de etablerar sin egen ideologiska grund (ibid.). När det kommer till Schmid-Petris (2017) koppling mellan den ideologiska orienteringen av nyhetstidningarna och den betydande misstron i rapporteringen visade resultaten, på en generell nivå, att konservativa nyhetstidningar inte betonar skepticism. Hon menar att dessa typer av tvivel gentemot klimatförändringar inte beror på den

ideologiska lutningen av nyhetstidningarna, utan att det i detta fall går att se ett förhållande mellan effekt- och åtgärdsskepticism. Det är därför mer sannolikt att konservativa

nyhetstidningar är skeptiska mot effekter och åtgärder jämfört med vad liberala nyhetstidningar är, förklarar hon. Det här mönstret har hon sett i alla länders (Storbritannien, Tyskland och Schweiz) tidningar som var en del av hennes empiri i

studien. Åtgärdsskeptiker, precis som konservatister, tvivlar på behovet av bindande regler och är emot inblandning i den fria marknaden och är därför oroliga för att globala politiska avtal kan ha negativa konsekvenser för ekonomin. Skepsis gällande effekter och åtgärder har dock nått den högsta graden av social acceptans så att det har blivit en del av den vardagliga nyhetsrapporteringen om klimatförändringar (ibid.). Carvalhos (2007) studie visar också att det finns en relation mellan hur tidningarna ser på åtgärdernas konsekvenser och den syn de har på klimatets utmaningar. Hon fann i sin studie att The Times har en självklar konservativ politisk hållning. Men vidare förklarar hon att det här är en nyans av konservatism som inte bryr sig om den långsiktiga risken för framtida generationer med att världen fortsätter som den gör. Hon fann också en motvilja för politisk kontroll i frågan, i stället förespråkade konservatisterna den fria marknaden. Hon kunde även utläsa att The Times har en individualistisk syn på människans relation till klimatförändringarna. Vad gäller The Guardian fann hon att den socialdemokratiska ideologin var central, och nämner att rättvisa och solidaritet ofta nämns i denna tidning. De ville skapa en känsla av globalt ansvar och samarbete (ibid.).

Berglez och Olausson (2014) menar att folket i Sverige idag har en gemensam bild av vad klimatförändringar är och hur man ska hantera det jämfört med förr, vilket de ser som en positiv utveckling. Nackdelen med den gemensamma bilden enligt dem blir att det håller tillbaka mer politiskt radikala diskussioner. De menar att invånarna involveras i

diskussionen men att det inte leder fram till något politiskt agerande som utmanar det rådande läget. Vidare anser Berglez och Olausson (2014) att detta skyddar den kapitalistiska ordningen ifrån en kritisk ifrågasättning. De framhåller dessutom att ju mer klimatfrågan diskuteras på en lagom nivå och om politiska åtgärder inte sätts in resulterar det i att invånarna antingen känner apati eller förnekar klimatet. Det finns redan tecken på att detta händer i Sverige idag (ibid.).

4.4. Ideologi- och inramningsstudier om klimatförändringar

Feldman, Hart och Milosevic (2017) studerade hur klimatförändringar ramades in i amerikanska nyhetstidningar. Resultatet de fick var att effekter och åtgärder var två

kategorier som oftast diskuterades, men i olika artiklar och sällan tillsammans. De anser att detta leder till att läsarna får ta del av klimatförändringarnas effekter, men att de inte får veta hur eller vad de kan göra för att hjälpa till att hålla dem under kontroll. Feldman, Hart och Milosevic (2017) ger Wall Street Journal (WSJ - konservativ) som ett exempel där effekter och hot som orsakades av klimatförändringar diskuterades mer sällan i jämförelse med de två andra tidningarna, New York Times (NYT - liberal) och Washington Post (WP - mindre konservativ, mer liberal). WSJ rapporterade oftare om åtgärder jämfört med de andra två tidningarna, fast det gjorde de ihop med en negativ kontext som var inramat av konflikter. Detta gjordes dock på en regeringsnivå (Feldman, Hart och Milosevic 2017). Studien visade även att effekterna inte sågs som ett hot gentemot USA och att det kan vara därför tidningarna valde att motivera åtgärderna på individnivå (ibid.). Liknande fynd har gjorts i australienska nyhetstidningar där McManus (2000) såg att klimatförändringarna var ett problem som fanns på andra platser än det egna landet. Mercado (2011) kunde också utläsa en tendens av att orsak och åtgärd låg hos “de andra” (industriländerna), när hon undersökte argentinska medier.

Feldman, Hart och Milosevic (2017) förklarar att WSJ, WP och NYT diskuterar klimatförändringar med en ton som lämnar läsaren med en känsla av att man inte borde vara orolig eller att man känner sig maktlös eller båda samtidigt. Det visade sig att

klimatförändringen sannolikt sågs som ett otänkbart problem vars potentiella lösningar är förknippade med tävlingen mellan olika politiska eliter och deras egenintressen (ibid.). Wagner och Paynes (2017) studie visade ett liknade resultat där diskussionen om klimatförändringarna i irländska nyhetstidningar var inramade som antingen en

beslutsfattande eller ekonomisk fråga som det irländska samhället måste reagera på genom att minska sina växthusgasutsläpp. Denna typ av rapportering anser de vara subjektiv och partisk. Det visar de genom att gestalta hur tidningarna försöker sätta agendan genom att rama in nyheterna. Vidare menar de att nyhetstidningarna konstruerar den offentliga diskursen genom sina ideologier vilket ger en snäv bild av problemet. Dotson et al (2012) påpekar att läsarna oftast samlar information om samhället via tidningarnas

nyhetsrapporteringar som stöttar deras egen världsbild, vilket gör att de får en relativt onyanserad bild av problemet. Det leder också till att individer, som i huvudsak läser olika nyhetstidningar, kan få olika förståelser för klimatförändringarna och de problem som det innefattar (ibid.). Wagner och Payne (2017) har även visat att nyhetstidningar i Irland föredrar att ta med experters åsikter och exkluderar därmed en stor del av samhällets åsikter. Deras slutsats var att irländska tidningar bör ses som källor där en smal ideologisk världsbild produceras och reproduceras.

5. Teoretiskt perspektiv

I detta avsnitt redogör vi för vårt teoretiska perspektiv. Vår studie och analys genomsyras av inramningsteori kombinerat med ideologi som begrepp. Tillsammans utgör de vårt teoretiska perspektiv i denna studie. Detta perspektiv hjälper oss att hitta mönster utifrån hur tidningarna använder sig utav ramar som deras politiskt ideologiska ståndpunkt tar sig uttryck genom. Det hjälper oss också att ta reda på hur artiklarna är färgade av politisk ideologi genom en aktiv praktik med inramning.

Detta teoretiska perspektiv är intressant och användbart för oss eftersom vår undersökning utgår från tidningar med skilda politiskt ideologiska hemvister. Detta kan förklara varför olika ramar används för att diskutera samma problem och varför samma ramar kan gestaltas på olika sätt. Dessa olikheter i inramningen av ett komplext ämne kan ge

efterverkningar på hur läsarna uppfattar världen. Volkmer (2009) förklarar att utöver vilken världssyn vi har som skapas av vår tro, erfarenhet och kunskap (det vill säga ideologi), påverkas vi också av de inramningar som vi kontinuerligt blir matade med. Eftersom människor ofta använder medier som sin huvudkälla när det kommer till att ta del av politisk information och förstå vad och hur de ska tänka om en fråga (Schuetz 2009) är det viktigt som medborgare att förstå att hur medier ramar in problem kan påverka hur vi ser på problemet.

5.1. Inramningsteori

Inför analysen av texterna i denna studie vill vi redogöra för hur vi använder några begrepp inom inramningsteorin. När vi använder ordet “ramverk” (framework) syftar vi till den övergripande och dominanta inramningen av problemet och när vi använder ordet

“ram”/”ramar” (frame/frames) syftar vi till inramningar som är underordnade inom ett visst område av problemet. Ordet “gestaltar” använder vi när det handlar om textens

underliggande ton eller attityd i en ram eller text. Ordet “inramning” använder vi när vi förklarar att ett problem har ramats in i en text. Generellt kan vi beskriva det med att vi pratar om ramar när ett problem har vinklats och kommer till uttryck på ett visst sätt. För att vi människor ska förstå och finna mening av världen använder vi oss av och letar efter mönster i dagliga upplevelser (Volkmer 2009). Dessa mönster kan också förklaras som ramverk vilka skapas utifrån inramningar. Användning av ramverk är ett nödvändigt verktyg för att journalister ska kunna göra tolkningar av komplexa klimatfenomen (Volkmer 2009; Scheufele 1999; Boykoff 2007 se Robbins 2001).

Med tanke på att vår studie utgår från tidningar ur ett brett ideologiskt spektrum är det sannolikt att de väljer att rama in samma problem på olika sätt eftersom de har olika

perspektiv på världen och samhället. Detta skulle enligt Goffmans (1974) teori om sociala ramverk (social framework) förklaras med att en återberättelse innebär vissa adderingar och exkluderingar. Det betyder att händelserna ramas in och definieras på olika sätt för att gynna avsändarens budskap, vilket formar läsarnas uppfattning av problemet (Mercado 2012). Med hjälp av att titta på inramningarna kan vi utläsa hur de olika tidningarna positionerar sig i frågan om klimatförändringar; hur allvarligt det är, vad som orsakat det och vilka eventuella åtgärder som behövs. Således konstruerar journalister världen för sina läsare på ett visst sätt, men bara för att det är en konstruktion behöver det inte betyda att de medvetet har vinklat artikeln (Berglez & Olausson 2014 se Carragee & Roefs, 2004, Olausson 2009). Volkmer (2009) menar att medier inte lyckas effektivt med att förändra vad människor tycker, men däremot lyckas de sätta agendan för vad vi ska tänka på.

Inramningsteorin hjälper oss att analysera obalansen och de underliggande

maktstrukturerna genom att titta på hur media ramar in politiska problem, i vårt fall när tidningarna diskuterar klimatet. Då identifierar vi inte bara de olika inramningarna och ramarna som de använder i diskussionerna om orsaker och åtgärder till

klimatförändringarna. Utan vi tillåter oss även att upptäcka journalistisk partiskhet (Volkmer 2009; Schuetz 2009), i förhållande till deras politiska ideologier. Berglez och Olausson (2014 se Hall 1995) tar upp Halls resonemang om att det går att upptäcka språkkonstruerade koder som är ideologiskt förankrade. Genom att titta på hur vår studies texter gestaltar klimatförändringarna inom inramningarna ger de oss möjlighet att även se hur språket används för att sätta den ton som förstärker deras ståndpunkt i frågan. Det är viktigt att ha i åtanke att när klimatförändringarnas problematik diskuteras genom massmedia kan de influera den politiska agendan, speciellt när det kommer till problem som klimatförändringar där faktan bakom vetenskapen i hög grad är omdebatterad (Dotson et al 2012 se Gamson 1999). Det råder nämligen stora diskussioner kring hur allvarliga och akuta problemen är just nu och vad vi människor kan göra för att åtgärda det

eller inte. Det är viktigt eftersom medier genom sina inramningar kan influera den allmänna opinionen.Volkmer (2009) menar att medier har möjlighet att kraftfullt rama in världen utifrån avsändarens världssyn, vilket utmanar den kollektiva uppfattning av världen och kan omförhandla medborgares egna livsvärldserfarenheter. Vidare menar hon att nationella massmedier är inflytelserika när det kommer till att forma politiska problem nationellt och influera läsarna, samt de politiska diskurserna om budskapen är konsekventa och

kontinuerliga. Denna förståelse för inramningars möjligheter höjer värdet för vår studie, eftersom det bidrar till att förstå nyhetstidningars ansvar i komplexa fenomen som kräver komplexa lösningar. Hur tidningarna väljer att diskutera klimatförändringar är

betydelsefullt eftersom beroende på vilken källa läsarna använder för att samla information kan de få olika förståelser och åsikter om klimatförändringar (Dotson et al 2012). Och eftersom läsarna ofta väljer att vara lojala mot en särskild nyhetskälla på grund av deras egna politiska övertygelser (Dotson et al 2012), blir frågan om hur tidningarna ramar in klimatförändringar än viktigare.

5.2. Ideologi

I denna studie använder vi ideologibegreppet genom att titta på dess politiska innebörd och fokuserar därför på de etablerade formerna av politisk ideologi, såsom socialism, liberalism och konservatism samt nyare politiska rörelser så som ekologismen. Vi tittar på

tidningarnas texter eftersom vi vill se vilka mönster som finns och hur innehållet färgas av deras politiskt ideologiska hemvister. Således hjälper ideologibegreppet oss att se hur texterna i de olika tidningarna vinklar synen på samhället (Liedman u.å.). Vi har underlag från samtliga tidningar som mer eller mindre tydligt uttrycker sitt stöd för vilken politiskt ideologisk hemvist ledarsidorna tillhör. Utifrån de underlagen kan vi anta att de

sympatiserar med den politiska ideologin de nämner, vilket betyder att de accepterar densammas verklighetsbeskrivning, delar grundläggande värderingar samt håller med om hur problem ska hanteras (ibid.).

Politiska ideologier handlar om att ha en viss samhälls- och människosyn som influeras av dess värderingar och styr handlingarna (Färm 2007). Det är ett system av sammanhållna politiska idéer om samhället (ibid.). Det är både en bred och komplex konstruktion, men förenklat sett kan det sägas inkludera två grundkomponenter: motstånd till förändringar eller acceptans gentemot förändringar och acceptans av olikheter eller förkastning av olikheter (Jylhä 2016 se Jost et al. 2009 och Jost, Glaser et al., 2003). Det innebär att höger- och vänsterorienterade individers åsikter tenderar att skiljas åt när det handlar om politik som främjar eller hämmar samhällsförändringar och olikheter. Högerkanten uttrycker till exempel mer stöd för politik som innebär att behålla etablerade sociala arrangemang och det har visat sig finnas koppling mellan högerorienterade individer och förnekelse av klimatförändringar (Jylhä 2016). Och till exempel tenderar vänsterkanten att ofta sätta sig emot en fri marknadsekonomi (ibid.).

Det finns ett arv inom ideologianalys som tar sin utgångspunk i ideologikritik. Inom denna tradition lyfts ideologi ofta fram som något som kan ses som ett verktyg för att

sätta agendan för vad och hur saker och ting pratas om (Berglez & Olausson 2014 se Althusser 2001, Gamsci 2000). Det är inte det vår studie behandlar och vi förhåller oss därför med försiktighet till sådana resonemang. Vi vill i stället framhäva att det råder oenigheter inom forskningsområdet, om det är så att man anser att medierna manipulerar massan med vinklade nyheter eller om de förmedlar ideologin omedvetet eftersom de är förblindade av sin egen ideologi (se Harju & Lillqvist 2018). Ett sådant resonemang skulle innebära att det inte ligger några strategiska val bakom inramningarna av tidningsartiklarna utan att det enbart sker utifrån den enskilda journalistens världsbild och syn på samhället. I kontrast till ett sådant resonemang, menar Andersson (2014) att människan i sin natur är avsiktsbestämd och agerar alltid för att uppnå sitt syfte och mål. Vidare menar han att definitionen av ideologi är att det alltid finns en avsikt med det som kommuniceras och det är elitens syn på tillvaron som lyfts fram. Vi går i linje med Andersson och tror inte att tidningarna vill manipulera sina läsare, vi tror snarare att det sätt som de uttrycker sig på handlar om att uttrycka politiskt motiverade idéer - vilket alltid har en viss strävan att påverka läsarnas uppfattning. Vi menar att det handlar om en aktiv strategi från tidningarnas sida som syftar till att forma läsarna till att se deras förslag på politiskt handlande som det rätta. För att uppnå det använder ledarskribenterna sig av vissa inramningar för att föra fram sina argument. Dock går detta syfte tillbaka till att det är något som de själva tror på och deras världs- och samhällssyn delar. Det vill säga, det är en aktiv strategi, men den aktiva strategin beror på deras politiskt ideologiska hemvist. Berglez och Olausson (2014) lyfter fram ett annat perspektiv och menar att det viktigaste för att inta en maktposition är snarare att ge uppfattning om att vara konsekvent och konstant i tyckandet i en fråga som verkar för intressegemenskapen. Vidare menar de att det inte bara ska komma fram via kommunikation, utan även bevisas i praktiken.

Med hjälp av ideologibegreppet kan vi se hur ledarsidorna positionerar sig genom hur tidningarna gestaltar frågan i sina ledarartiklar. Eftersom vi har valt ledarartiklar som uttryckligen är färgade av olika politiskt ideologiska idéer och värderingar underlättar det får vår studie att finna tydlig politisk ideologisk positionering. Således är de valda

ledarartiklarna intressanta att undersöka eftersom de har en viss politisk agenda som grundar sig i värderingarna från olika politiska ideologier. Carvalho (2007) menar att nyhetsmedia alltid reproducerar eller utmanar vissa ideologiska värderingar. Dessa

ideologiska värderingar kan vi tolka med hjälp av att titta på hur diskussionerna ramas in i tidningarna.

5.3. Inramningsteori och ideologibegreppet som ett teoretiskt perspektiv

Inramningsteori och ideologibegreppet står varandra nära och kompletterar varandra väl. Den förstnämnda fokuserar på resultatet av den praktik som är ett resultat av den

sistnämnda. Det vill säga, ideologi handlar om en sammanhängande världsbild och syn på samhällskonstruktionen som baseras på politiskt motiverade idéer, och inramning är hur ideologin kommer till uttryck och hur det kan fungera som ett verktyg för att uppnå mål som grundar sig i den politiskt ideologiska hemvisten. Genom att sätta dessa perspektiv

tillsammans får vi en djupare förståelse för varför och vilka argument och aspekter av problemet med klimatförändringar som lyfts fram i denna studies artiklar.

6. Metod och material

I detta avsnitt kommer vi redogöra för och reflektera över vår valda metod för att därefter diskutera vårt val av material och dess avgränsningar. Utifrån metoden och materialet redogör vi för hur vi gick tillväga när vi utförde studiens undersökning. Slutligen går vi igenom våra forskningsetiska överväganden, studiens validitet samt för- och nackdelar med vald metod.

6.1. Metod

Vi var intresserade av att se hur språket används i ledarartiklarna för att rama in

klimatförändringar, för att i förlängningen problematisera hur denna inramning både beror på och har en inverkan på människors världsbild.

Det är som bekant genom språket vi skapar mening och konstruerar vår sociala verklighet (Brennen 2012). För att titta närmare på detta ville vi studera innehållet i ledarartiklarna genom att titta på hur och på vilka sätt politiskt ideologiska frågor tar sig uttryck, snarare än att mäta frekvensen av hur ofta eller hur mycket de förekommer. Dessa två utgångspunkter ledde oss in på att välja kvalitativ innehållsanalys i kombination med ideologianalys. Dessa metoder positionerar sig inom den kvalitativa och tolkande traditionen.

6.1.1. Epistemologisk inriktning

Inom den tolkande traditionen anses forskarnas individuella tolkande vara accepterad, till och med nödvändig (Gripsrud 2011). En av grundstenarna i hermeneutiken handlar om att förstå och inte om att förklara texter (ibid.). En annan grundsten är att arbeta utifrån den hermeneutiska cirkeln, vilket innebär att vi måste titta på texterna i sin helhet för att kunna plocka ut delar som vi därefter kan förstå till helheten, med andra ord behöver man förstå helheten för att förstå delarna och vice versa (Bergström & Boréus 2012; Gripsrud 2011; Andersson 2014). Hur vi arbetade med det i vår analys redogör vi för längre ner i detta metodavsnitt.

Tidningars texter som ska nå ut till en bred målgrupp kan till en början uppfattas som lätta att förstå, men när de analyseras är det viktigt att vi som undersökare ser det

vardagliga som något uppseendeväckande (Gripsrud 2011). För vår studie innebar det att vi behövde läsa texternas manifesta nivå för att förstå de underliggande betydelserna.

Texterna befinner sig nämligen i ett spektrum mellan manifesta och latenta budskap och genom att titta på texterna utifrån olika nivåer, kunde vi upptäcka sådant som vi annars hade missat vid första anblick. Den manifesta nivån kan utläsas utifrån den ytliga strukturen av budskapet (Berg 2004). Det kan förklaras med att vi “enbart” förstår vad texten uttryckligen säger, men redan här handlar det om en viss tolkning (Graneheim & Lundman 2004) som baseras på en gemensam förståelse för det använda språket mellan avsändare och mottagare (Hall 2013).

Det var svårt att bortse från de förkunskaper och åsikter vi hade när vi analyserade vårt empiriska material. Även om vi försökte skala av och bortse från oss själva menar Gripsrud (2011) att det inte är möjligt att helt koppla bort sina förkunskaper. Andersson (2014) ser det som en styrka eftersom det ökar undersökarens förståelse för texten. Alla har förförståelser av en text och det är nödvändigt för att vi ska kunna tolka den (Bergström och Boréus 2012; Andersson 2014). Förförståelsen kan inkludera våra individuella

upplevelser, uppfattning av världen och samhället, vår utbildning, kunskaper om textgenren och språket (Bergström & Boréus 2012), men även åsikter och attityder spelar roll när vi förstår en text (Gripsrud 2011). Det betyder också att meningen och förståelsen av en text inte är konstant och förändras med tiden och i olika kulturella kontexter (Bergström & Boréus 2012; Gripsrud 2011; Andersson 2014). Därmed kan andra människor i en annan tid eller kultur få ett annat resultat även om de hade studerat samma texter som vi gjorde i denna studie. Men egentligen räcker det att någon annan i Sverige idag utför studien för att det ska bli ett annat resultat. Det kan förklaras med att betydelsen av texter är något som skapas mellan texten och läsaren (Andersson 2014). Vår analys kommer därför oundvikligt att påverkas av våra tidigare kunskaper och uppfattningar om till exempel de olika politiskt ideologiska hemvisterna. Detta beror på att vår analysmetod handlar om att tolka texter, för att därifrån sålla ut meningsbärande enheter. Det vill säga att titta efter exakta ord eller formuleringar som representerar bärande tankar och idéer i texten (Hsieh & Shannon 2005) som går att koppla ihop med olika politiskt ideologiska ställningstaganden. Därför kommer vår världsbild påverka de tolkningar vi gör.

6.1.2. Innehållsanalys och ideologianalys

Genom att kombinera innehållsanalys med ideologianalys kunde vi induktivt identifiera både kategorier och tema på olika nivåer men med en politiskt ideologisk utgångspunkt. Ideologianalysen hjälpte oss sätta ihop materialet med en kontext och ett sammanhang för att förstå dem på ett djupare plan utanför det manifesta i texten när vi analyserade det (Bergström & Boréus 2012). Den hjälpte oss även att fokusera på hur de politiskt

ideologiska aspekterna kom till uttryck i ledarartiklarna. Sådana aspekter var människosyn, moralsyn, privat eller kollektivt ägande samt förekomsten av samhällsstyrning inom marknadsekonomi (Bergström & Boréus 2012). Det kan handla om åsikter och argument för att det politiska styret ska utgå från folket eller utifrån en elit (Bergström & Boréus 2012). Genom vår analys ville vi bringa klarhet i hur politiskt ideologiska synpunkter uttrycktes i tidningsartiklarna i debatten kring orsaker och åtgärder till

klimatförändringarna. Bergström och Boréus (2012) förklarar att denna typ av analys används för att återskapa argument genom att reproducera textens mening genom vår tolkning, för att sedan knyta samman de olika resultaten med ambitionen att identifiera olika ideologier.

Det finns inte en generell mall för hur man ska gå tillväga med ideologianalys, vilket ger oss som undersökare stor frihet att utveckla vårt analysverktyg (Bergström & Boréus 2012). Vi utvecklade således vårt analysverktyg med utgångspunkt från innehållsanalysen. En generell utgångspunkt i innehållsanalysen är att bryta ner texterna i delar för att ge dem mening. Vi kan antingen titta på specifika ord, koncept, idéer eller teman och problem i en kulturell kontext (Brennen 2012). Att identifiera och skapa kategorier är grunden för att göra en kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman 2004). Men även om textens

delar bryts ner är det nödvändigt att vara medveten om textens kontext. Det kan man göra genom att sätta texten mot en bredare bakgrund för att få en helhetsbild över det som analyseras (Bratberg 2012). För vår del innebar det en förståelse för vilka klimatpolitiska händelser som skett i världen, vilket politiskt parti som sitter i regeringen i Sverige samt extremväder som världen och Sverige har upplevt på senare år.

Utöver kontexten gav vårt teoretiska perspektiv oss möjlighet att plocka ut

meningsbärande enheter för att förstå texterna utifrån studiens syfte och frågeställningar. På så vis använde vi vårt teoretiska perspektiv som ett verktyg för att tolka texterna och förstå de dolda dimensionerna (Gripsrud 2011), som annars är lätta att missa. Den

teoretiska ingången är viktig och central när man utför en kvalitativ studie (Brennen 2012). Med vårt teoretiska perspektiv började vi titta på texterna på en ytlig och manifest nivå för att identifiera övergripande ramverk, för att sedan analysera innehållet i dessa ramverk på en djupare och mer latent nivå. Berg (2004) och Brennen (2012) menar att det är en bra idé att blanda det manifesta med det latenta när resultaten analyseras.

6.2. Materialdiskussion

Vi valde att utföra studien på svenska rikstäckande nyhetstidningar eftersom vi såg att det fanns en avsaknad av kvalitativa innehållsanalyser på nyhetsartiklar om klimatförändringar med fokus på politisk ideologi i Sverige. För att studien skulle kunna säga något om tidningarnas position i frågan i vår samtid och samtidigt bli så representativ som möjligt, genom kvalitativt bra underlag, valde vi en tidsperiod på drygt fem år. Tidsperioden sträcker sig dessutom mellan två riksdagsval, valdagen den 14 september 2014 till

regeringsbildningen 21 januari 2019. Varför vi valde just denna tidsperiod berodde på att det var en lämplig utgångspunkt för vår studie eftersom regeringen som bildades 2014 började arbeta för ett klimatpolitiskt ramverk i Sverige (Regeringen 2017). Det var också samma år som FN bekräftade i en rapport att mänsklig aktivitet har en inverkan på klimatförändringarna (IPCC 2014).

När vi gjorde urvalet av vilka nyhetstidningar vi skulle analysera utgick vi ifrån att de skulle vara rikstäckande samt ha en politiskt ideologisk hemvist som även finns i den svenska riksdagen. Vårt krav på att tidningarna skulle vara rikstäckande grundade sig på att det är fler svenska invånare som läser och exponeras av deras innehåll. Vi analyserade texter från de olika tidningarna och var inte intresserade av materialet på individnivå, det vill säga, vi gav inte ledarskribenterna en ensam roll i hur inramningarna och ideologin framgick i texterna. Vi var dock medvetna om att ledarskribenternas personliga världsbild också hade en inverkan på hur artiklarna skrevs, men det var inte det vi ämnade att undersöka och lade därför ingen vikt vid det. Tidningarna har trots allt sina ramverk och policyer som ledarskribenterna behöver följa för att få sina texter publicerade. Det är denna aspekt som vi fokuserade på i vår analys och även utifrån det perspektivet som vi utförde vår undersökning. För att kunna besvara våra frågeställningar utgick vi således från ledarartiklarna i respektive tidning som en helhet, för att på så sätt diskutera hur

tidningarna politiskt ideologiskt positionerar sig. Detta underlättade också för oss när vi jämförde tidningarna med varandra.

Vårt krav på ledarsidor innebar att vissa tidningar (och därmed även några politiska ideologier) exkluderades från studien. Vi avgränsade oss till det material som fanns tillgängligt online under tiden för undersökningen.

På ETC:s webbsida uttrycker de inte vilken politisk ideologi de är färgade av men de har en slogan där det står “en röd tidning för en grönare värld” på sidan för prenumeration (ETC 2019). Enligt Wikipedia (2018) är de en “vänster- och miljöorienterad dagstidning”, men enligt ett samtal med deras chefredaktör Eigil Söderin (2019) är de en feministisk,

socialistisk och antirasistisk webbtidning. När vi frågade Eigil om de är vänsterorienterade så svarade han att det beror på vem som skriver, men att de visst har några mer radikala skribenter jämfört med till exempel Aftonbladet. Från vad vi kan utläsa på webbsidan samt fick ut av samtalet med ETC:s chefredaktör och Wikipedia förstår vi att ETC har rötter från socialismen och ekologismen. Vad gäller Aftonbladet är deras ledarsida oberoende socialdemokratisk enligt dem själva och de poängterar att de inte har några lojalitetsband som får hindra dem från att skildra verkligheten (Aftonbladet 2016). Dagens Nyheter säger sig framförallt vara oberoende men att deras politiska hållning är liberal och att tidningen “redigeras i liberal och frisinnad anda” (Dagens Nyheter 2018). Därmed går det att anta att de tar avstamp i liberalismen. Svenska Dagbladet däremot säger att deras texter redigeras på en värdegrund av förenad liberalism och konservatism, och de uttrycker sig vara “obunden moderat” (Svenska Dagbladet 2019). På Samtidens hemsida uttrycker de sig vara en “fristående nyhetssajt med socialkonservativ tendens på ledarsidan” och poängterar att de vill erbjuda relevanta analyser med en konservativ idédiskussion (Samtiden 2019). Därmed kan vi utgå ifrån att de är färgade av socialkonservatismen, fast med mer fokus på de konservativa idéerna.

6.3. Hur vi gick tillväga

Vi gick in på tidningarnas egna hemsidor och plockade manuellt ut artiklarna. Vi fick anpassa oss efter de tekniska funktionerna som de olika hemsidorna erbjöd. I de flesta fall använde vi oss av ordsök genom att skriva in ordet “klimatförändring” och därefter sortera artiklarna i kronologisk ordning för att sedan manuellt plocka ut ledarartiklar som träffat på sökordet mellan 2014-09-14–2014-01-19. Eftersom sökresultatet blev stort, valde vi att plocka ut vart femte av de ledarartiklar som fått sökträff. Efter att vi samlade in materialet och började gå igenom artiklarna insåg vi att många av dem innehöll lite information om klimatförändringar. Det nämndes snarare i förbifarten eller som ett tillägg i diskussioner om annat. Vi kände att det blev missvisande för vår studie och ville snarare ha ledarartiklar som hade klimatet som huvudämne så vi beslutade oss för att ändra urvalsmetoden. I stället för vart femte artikel plockade vi ut alla ledarartiklar som var en del av sökresultatet. Resultatet blev fem artiklar från ETC, 74 från Aftonbladet, 87 från DN, 66 från SvD och 4 från Samtiden. Vi skumläste samtliga artiklar och valde kvalitativt ut de med högst relevans för vår studie. De kvarvarande artiklarna läste vi en gång till och skrev ner de kategorier som kunde kopplas till politiskt ideologiska ställningstaganden. Hsieh och Shannon (2005) anser att det är bra att läsa igenom texten upprepade gånger för att förstå helheten.

Reliabilitetsaspekten handlar om att ha viss precision och vara tillräckligt noggrann så att man eliminerar felkällor. Textläsningen ska vara tillräckligt noggrann för det syfte man har (Bergström & Boréus 2012). Berg (2004) menar att återkommande relevanta tema eller

kategorier som är kopplade till forskningsfrågan ska identifieras genom att läsa igenom en stor del av materialet genom att hitta liknande fraser eller mönster i texterna. Texterna ska utifrån det kategoriseras och saknas det kategorier skapar man nya (Graneheim &

Lundman 2004).

Utifrån textsegmenten kunde vi utläsa sex olika återkommande kategorier bland tidningarna, vissa mer konsekvent använda än andra. För att begränsa oss valde vi ut två av kategorierna och djupläste de 28 artiklar som vi utläst inneha dessa kategorier: orsak

och/eller åtgärd. Dessa väletablerade kategorier används även av andra forskare som undersöker texter om klimatet i tidningar utifrån inramningsteorin med ett ideologiskt perspektiv (se Feldman, Hart och Milosevic 2017).

Därefter sammanställde vi artiklarna genom att plocka ut citat från dem. Slutligen fick vi fram tre artiklar från ETC, nio från Aftonbladet, sex från DN, sex från SvD och fyra från Samtiden. Dessa artiklar valdes ut eftersom de hjälper oss uppnå syftet och besvarar våra frågeställningar. För att kunna utläsa en djupare, mer latent nivå i texterna valde vi att läsa texterna en gång till. Då kunde vi se hur allvarligt de ser på problemet genom att titta på deras tonalitet och attityd.

Orsak och åtgärd valde vi eftersom inom dessa kategorier går det att utläsa vanliga ramar som används när man diskuterar klimatförändringar i nyhetsmedia. Vanliga

inramningar i nyhetsmedia handlar ofta om konflikter, ekonomiska konsekvenser, ansvar, mänskliga intressen och moral (Semetko & Valkenburg 2000; Asplund, Hjerpe och Wibeck 2012). Dessa inramningar kan slutligen även härledas till politiskt ideologiska

ställningstaganden, vilket avrundar vår analys.

6.4. Etik, validitet, fördelar och nackdelar

I detta avsnitt kommer vi förklara och beskriva hur vi som undersökare har förhållit oss till etiska överväganden, vilka för- och nackdelar vi ser att vår studie har samt visa på hur vi uppnår god validitet.

6.4.1. Etik

För att hålla god forskningssed (Vetenskapsrådet 2017) var vi i denna studie transparenta med vårt tillvägagångssätt, vårt teoretiska perspektiv, vilken metod och material vi använde, samt det resultat vi fick fram. Vi hade inga kommersiella intressen eller egen vinning bakom denna studie.

Eftersom vår studie grundade sig på publicerade tidningsartiklar, det vill säga offentliga handlingar, behövde vi inte göra några forskningsetiska överväganden vad gäller

informationskravet, samtyckeskravet eller konfidentialitetskravet, som framförallt gäller studier som berör människor (Lindstedt 2017). För att uppfylla nyttjandekravet försäkrar vi att vi enbart kommer att använda vår studies material för forskningsändamål.

6.4.2. Fördelar och nackdelar med den valda metoden

Något som kan ses som både en för- och nackdel med vår metod är att det är svårt att veta när vi ska sluta leta efter fler betydelser i en text. Detta är en konsekvens av att det inom hermeneutiken inte finns någon sanning att komma fram till (Andersson 2014). Det kan ses som en nackdel att det är även oundvikligt att våra förväntningar på texten kommer att

vara avgörande för hur vi förstår den och vad den ger oss för betydelse till vår analys (Gripsrud 2011).

Vi tror att de allra flesta texter har någon form av underliggande betydelse som inte uttrycks i “klartext”, därför ser vi den kvalitativa innehållsanalysen som en möjlighet att se en djupare mening som annars hade blivit exkluderad i en kvantitativ innehållsanalys som ofta tolkar de manifesta betydelserna i en text. En annan anledning till varför vi valde en kvalitativ ansats i stället för en kvantitativ ansats är eftersom vi inte behövde begränsa oss till att enbart kolla på sådant som går att räkna. Det skulle kunna göra att vi förlorade den djupare meningen (Berg 2004 se Selltiz et al. 1959).

Även om vi lät materialet leda oss i vår undersökning var det samtidigt viktigt att ha en förutbestämd metod som gav oss vissa riktlinjer. Framförallt var det viktigt att kunna redogöra för hur man som undersökare gått tillväga så att studien kan granskas i efterhand (Bratberg 2014). Bratberg (2014) förklarar att studier utan metoder liknar mer

“vardagskunskap” än en vetenskapligt utformad undersökning gjord på kvalificerade grunder. Det induktiva tillvägagångssättet öppnar upp för mer tolkningsfrihet för oss som undersöker materialet och kan leda till nya insikter (Hsieh & Shannon 2005 se Kondracki & Wellman 2002). Denna subjektivitet kan både ses som en möjlighet och som en

begränsning, men det är också enligt Bratberg (2014) något som är nödvändigt för att kunna förstå en text.

Vi ser dock fördelen med att vi på förhand inte satte tydliga ramar eller kategorier som styrde oss när vi läste texterna. En sådan induktiv ansats gör det lättare att upptäcka sådant som annars riskerar att förbises om vi hade arbetat med förutbestämda kategorier (Semetko & Valkenburg 2000; Hsieh & Shannon 2005).

Inom den hermeneutiska traditionen anses det vara en fördel att inte ha en strikt utarbetad metod för att låta materialet tala fritt (Andersson 2014). Andersson (2014) menar att teorin är viktigare än metoden här, men Hsieh och Shannon (2005) påpekar att det är svårt att låta materialet visa vägen för metodvalet som en “renodlad” induktiv ansats skulle innebära. Vi håller med föregående nämnda författare och vill därför förtydliga att vi på förhand hade ett teoretiskt perspektiv som vägledde oss när vi tittade på materialet. Men vi skapade inte några kategorier eller tema på förhand som vi letade efter utan här använde vi den induktiva ansatsen och lät texterna tala till oss. Genom vårt tillvägagångssätt, som innebar att låta våra artiklar vägleda våra tolkningar, formade vi inte studiens resultat på förhand (Brennen 2012). Det kunde ha hänt om vi i stället använde oss av förutbestämda kategorier eller tema som vi letade efter i texterna utifrån våra tidigare förutfattade meningar.

6.4.3. Validitet

Det är inte lätt att uppnå idealbilden av god validitet (Bergström & Boréus 2012) men eftersom det har varit något vi har strävat efter och vi dessutom visar reflexivitet genom vår studie menar vi att vår studie uppnår god validitet. Ett kriterium för att uppnå god validitet är att studien präglas av genomskinlighet och att tolkningar av texter ska

underbyggas med referat (ibid.). Vi har i detta metodavsnitt samt i presentationen av analys och material varit transparenta med hur vi har gått tillväga och varför. Vi visar även upp utdrag ur texterna vi analyserar och drar slutsatser ifrån. Vi refererar även frekvent till vår empiri för att förklara och underbygga våra argument i analysen. En annan nödvändig

aspekt för att studien ska uppnå god validitet är att välja rätt metod och forma den så att den passar för den specifika undersökningen (ibid.). Vi valde att använda oss av kvalitativ innehållsanalys i kombination med ideologianalys eftersom det är två metoder som hjälper oss att uppnå studiens syfte och frågeställningar. Den kvalitativa innehållsanalysen hjälpte oss att undersöka hur tidningarna diskuterar klimatförändringarna. Vi valde att kombinera det med ideologianalysen eftersom studiens syfte grundar sig i att utläsa hur diskussionerna om klimatförändringar kommer till uttryck genom tidningarnas politiskt ideologiska

hemvister. Dessa två metoder i samband med vårt material går också väl i hand med teoretiska perspektiv i denna studie.

I denna diskussion vill vi tillägga att studiens resultat till viss del blev påverkad av den tidsåtgång vi hade för studien i kombination med att vi saknar erfarenhet av utförande av liknande studier sedan tidigare. Det innebär att vägen för att uppnå resultatet som vi baserade analysen på inte var rak. Vi hade ett stort material (i förhållande till den tidsramen vi hade) att analysera kvalitativt, vilket innebar att vi behövde sammanfatta texterna flera gånger. Det i sin tur innebar en viss risk att förlora helhetsbilden av den ursprungliga texten när vi sedan satte in dessa utdrag till analysen. Men för att komma undan

trovärdighetsproblem till följd av detta var vi noga med att inte göra för djupa tolkningar i de tidiga stadierna när vi plockade ut texternas betydelser.

Studien avsåg att undersöka fem tidningar på en period mellan september 2014 och januari 2019. På grund av att Samtiden inte hade startat någon ledarsida förrän juni 2015 faller underlag från den tidiga perioden bort från dem på grund av slumpmässigt fel som vi inte kunnat påverka. Utöver det innebar konsekvensen av vårt kvalitativa urval, som vi ställde krav på skulle uppnå en förutbestämd nivå av relevans för vår studie, bortfall från vissa år från vissa tidningar. Det resulterade ändå i att vi fick ut underlag från hela vår valda tidsperiod och eftersom vår studie inte jämför en historisk utveckling anser vi inte att bortfallet i detta fall hade stor påverkan på vårt resultat.

7. Resultat och analys

I detta avsnitt inleder vi med att redogöra för studiens viktigaste resultat genom att lyfta fram utdrag från ledarartiklarna samt diskutera dem enskilt och i förhållande till varandra. Vi strukturerar upp resultatdelen genom att dela upp orsak och åtgärd i varsin del. Inom dessa delar redogör vi för våra tolkningar av tidningarnas texter enskilt och i förhållande till varandra för att visa hur tidningarna positionerar sig i frågan. Eftersom vi gör en induktiv tolkning av texterna resulterar det i att vi inte tittar på samma ramar i alla ledarartiklar. I detta avsnitt börjar vi med att framföra hur vi tolkar resultatet från vårt empiriska material för att därefter göra en analys utifrån vårt teoretiska perspektiv där vi också jämför

resultatet och dess betydelse mellan de olika tidningarna. Avslutningsvis kopplar vi samman huruvida det som tas upp i ledarartiklarna förenas med deras respektive politiskt

7.1. Orsak

7.1.1. Ekonomi som orsak

De tidningar som ramar in orsakerna till klimatförändringarna med ekonomi är ETC, Aftonbladet och SvD. De tre tidningarna har publicerat artiklar som framhäver att det är de

rika som är den största orsaken till varför klimatet är som det är idag (Lindén 2017; Swedin

2018a; Kugelberg 2015). Framförallt framhäver dessa artiklar att näringslivet och handeln är de största bidragande faktorerna, dock väljer de att belysa och rama in det på olika sätt. ETC:s ledarskribenter lägger i artiklarna skulden på de länder och företag som inte vill göra en förändring som bidrar till ett bättre klimat. Vidare framförs även kritik mot att

oljebolagen får fortsätta så som de gör idag och att vi har en regering som de menar förhåller sig passiv i klimatfrågan. Utöver det framhävs en besvikelse över att nobelpriset i ekonomi gick till Nordhaus för sin långsiktiga makroekomiskaanalys som en av ETC:s ledarskribenter menar skulle “förvärra klimatkrisen genom att erbjuda en ständigt öppen nödutgång” (Gustavsson 2018). En ledarskribent från Aftonbladet går i linje med ETC men lägger fokuset på stora internationella bolag och påpekar att “100 multinationella företag

är ansvariga för 77 procent av den uppvärmning som skett av planeten [...]” (Swedin 2018a). Vidare

anser en annan ledarskribent från Aftonbladet att fossilgas som används som

flygplansbränsle är dåligt för klimatet och att vi inte borde lägga resurser på att bygga ut ryska gasledningar eftersom de också transporterar fossilgas som går emot klimatarbetet som pågår i Europa (Lindberg 2016). SvD:s ledarskribenter, å andra sidan, förhåller sig kritiska mot EU:s arbete som avser att minska utsläpp, de menar att EU egentligen inte har åstadkommit något alls. De är också i ledarartiklarna kritiska mot att flytta produktionen av varor till länder utanför EU, eftersom det skulle innebära mer utsläpp än tidigare. I

diskussionen framhäver en ledarskribent från SvD att klimatet inte bryr sig om vilket land som utsläppen kommer ifrån och att vi därför borde måna om vilket land vi producerar i, för klimatets skull (Lomborg 2015a). Vidare pekar en annan ledarskribent från SvD ut några länder som motståndare för målsättningen för ett hållbart klimat och ett land som ses som förebild:

Att den största ökningen av koldioxidutsläpp kommer från länder med välståndets växtvärk: Kina och Indien står för nästan hälften av ökningen av koldioxidutsläpp 2017. Ironiskt nog är USA det land som har mest positivt nedåtgående utsläppstrend, det land som har lämnat Parisavtalet.

(Wålsten 2018).

Utöver att peka ut andra länder, väljer en tidningens ledarskribenter också att sätta klimatets förändring i relation till hur det påverkar vår ekonomi:

FN:s klimatpanel IPPC uppskattar att jordens värmeökning kan orsaka skador för motsvarande två procent av BNP mot slutet av seklet. Det betyder att det är ett problem, men inte den ragnarök som en del febriga förutsägelser vill få det till. Parisfördraget om klimatförändringarna […]. kommer att kosta världen i trakten av en till två biljoner dollar i dämpad tillväxt och högre energipriser.

SvD ledarskribent förklarar att dels kommer själva värmeökningen i sig att kosta en hel del, men att följa Parisavtalet skulle kosta världen betydligt mer, vilket han menar skulle

framförallt drabba de fattiga som inte har råd med de prisökningar på energi som avtalet föreslår. Utifrån detta underlag kan vi göra antagande om att SvD gärna publicerar artiklar som ramar in de ekonomiska aspekterna av klimatförändringarna som lyfter fram de faktorer som ser till ekonomins bästa. Det innebär att det skulle ge mindre effekter på ekonomin om vi lät temperaturerna stiga, jämfört med om vi försökte stoppa utvecklingen av kliamtförändringarna.

7.1.2. Konsumtion och livsstil som orsak

Av de fem tidningar som är valda för denna studie visar sig konsumtions- och

livsstilsramen som orsak enbart på ETC:s och Aftonbladets ledarsidor. ETC publicerade en ledarartikel som framhäver att människor prioriterar “egna privilegier framför orättvisorna de orsakar” och att detta blir “en återkommande bromskloss för all progressiv

samhällsförändring” (Gustavsson 2016). “Individer gillar tanken på status quo” och vill att mänskligheten ska kunna fortsätta exakt som tidigare (ibid.). Detta är synsätt som ETC:s ledarskribent ställer sig som motståndare till och menar i stället att vi borde ta vårt ansvar här och nu. Aftonbladets ledarskribenter har ett liknande sätt att se på det, men gör det inte på ett lika uttalat och rättframt sätt som ETC, de väljer i stället att linda in det med att påpeka svenskars alldeles för stora konsumtionsvanor. Vidare framhävs det i deras

ledarartiklar att svenskar konsumerar för mycket köttprodukter och importerade produkter samt kör bil och flyger utomlands för ofta (Franchell 2015b; Sima 2018, Franchell 2018). En av Aftonbladets ledarskribent betonar att “vi äter och flyger som om det inte fanns någon morgondag.” (Franchell 2015b), men “i själva verket borde vi inte flyga alls.”

(Franchell 2018). I tidningen framhävs det i en ledarartikel att svenskar borde skämmas och anklagar svenskarna för att påstå sig ha klimatångest, men ändå inte vill göra någon

förändring i vardagen eller i livsstilen (Franchell 2015b). Det förtydligas i en annan artikel där ledarskribenten anser att personer som turistar i medelhavet och som tar flyget dit borde skämmas (Franchell 2018).

7.1.3. Politik som orsak

Inom ramen för politik har vi placerat de ledarartiklar som vi såg ramades in av vem som bär ansvaret för klimatförändringarna eller vem som benämns vara motståndare till att åtgärda problemet. Alla tidningarnas ledarskribenter har åsikter gällande vem eller vilka som bär ansvaret för orsakerna till klimatförändringarna. De flesta är kritiska mot den sittande regeringen på ett eller annat sätt. Aftonbladets och Samtidens ledarartiklar framhåller kritik mot regeringen mest uttryckligen. I en av Aftonbladets ledarartiklar framhävs det att regeringen är för feg gentemot oppositionen (Sima 2018) medan i en av Samtidens ledarartiklar framhålls det att regeringen gör fel som stänger ner kärnkraftverk och investerar i elcyklar:

Så elcyklarna ska i framtiden drivas med el producerad av smutsig och koldioxidskapande gas- och koleldning! Snacka om att öka växthusgaserna. Just den sorts klimatpåverkande effekter som beskylls för att orsakar hettan och skogsbränderna.

(Erixon 2018a).

Tre ledarartiklar från ETC, Aftonbladet och DN framhåller att den bidragande orsaken till klimatförändringarna är de som motsäger eller förnekar dess existens (Gustavsson 2016; Sima 2018; Liby Troein 2018a). Vidare förtydligar en av ETC:s ledarskribenter att de ser klimatförnekaren som “egoistisk, intellektuellt trögrörlig och snarast bakåtsträvande” (Gustavsson 2016), medan en av Aftonbladets ledarskribenter uttrycker att de är “hopplösa tillbakablickare” (Sima 2018). I sin tur trycker DN:s ledarredaktion på att det handlar om andra länder som bromsar de globala förändringar som krävs för att åtgärda problemet:

Ingen ger förstås villigt ifrån sig bekvämligheter. Men vissa är mer motsträviga än andra. Till dem hör Ryssland, USA, Saudiarabien och Kuwait. Därtill motsatte sig den aspirerande regnskogsskövlaren Brasilien förslagen som ska försvåra kohandel med utsläppsrättigheter. (DN:s ledarredaktion 2018a).

Ledarartiklar i både ETC och DN lyfter grundproblemet som de menar att

klimatmotståndare har gemensamt, det vill säga att inte tro på vetenskaplig forskning som bevisar att klimatförändringarna existerar (Gustavsson 2016; Liby Troein 2018a). Men i tidningarna finner vi något olika svar på vilken grupp som anses tillhöra dessa

klimatförnekare. I en av ETC:s ledarartiklar dras det en parallell mellan klimatförnekare och konservativ ideologi (Gustavsson 2016). En av DN:s ledarskribenter sätter i stället samman de med högerpopulister samt anklagar de ytterligare och menar att det är de som gör det svårare att hejda klimatförändringarna eftersom de sprider falska nyheter (fake news) (Liby Troein 2018a).

Samtidens ledarskribent lägger i sin tur i stället ansvaret på länderna som smutsar ner mest, vilket poängteras inte är Sverige (Erixon 2018b). Aftonbladet har också ledarartiklar där Sveriges utsläpp sätts i relation till andra länder. Men till skillnad från Samtidens ledarartiklar påpekar Aftonbladets att det är Sverige som har betydligt större utsläpp jämfört med, i detta exempel, indier och kineser (Franchell 2015b). Trots det lägger vi svenskar över ansvaret på kineserna som måste minska sina utsläpp i stället (ibid.). I en av SvD:s ledarartiklar framhålls det en annan syn på det där det förklaras att världen är på väg in i en politisk återvändsgränd till följd av Parisavtalet (Lomborg 2016). Vidare poängteras det att klimatet inte är en politiskt prioriterad fråga bland individer i världen, vilket baseras på en undersökning gjord av FN. “FN frågade närmare 10 miljoner människor världen över om deras viktigaste politiska prioriteringar. Utbildning, sjukvård och mat prioriterades högst. Klimatet hamnade sist.” (Lomborg 2016). Vi kan se en parallell mellan dessa två synpunkter som betonas i ledarartikeln. Kanske menar ledarskribenten att bristen på intresse från folket gällande klimatfrågan kan förklaras med att vara en konsekvens av den politiska återvändsgränd som tidningen menar att Parisavtalet är på väg att leda till? Samtidens ledarskribent går i en annan riktning och menar att klimatfrågan används som ett sätt att koncentrera makt, inte bara inom länderna utan även på FN-nivå, så att en