• No results found

Detta kan bli spännande”Om en rödgrön samregeringska bli riktigt framgångsrik och långsiktig krävs att denomvandlas till mer av en gräs-rotsallians än en uppgörelsemellan partiledningar.”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Detta kan bli spännande”Om en rödgrön samregeringska bli riktigt framgångsrik och långsiktig krävs att denomvandlas till mer av en gräs-rotsallians än en uppgörelsemellan partiledningar.”"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Arbetaren 51–52/2008

10 Nyheter

Så enades dåsocialdemokraterna och miljöpartiet med vänsterpartiet om att bilda en koalitionsregering efter en valseger 2010. Den senaste tidens diskussioner visar att ett samlat vänsteralternativ har större möjligheter att vinna valet 2010 än om debatten om splittring och oklara besked hade fått fortsätta. Nu finns möjligheten att i lugn och ro utforma politiken och stärka förtroen- det mellan de tre partierna inför valet.

Det är bra. För vänsterpartiet blir det en ny och ovan roll. Det gäller att inse både maktens möjligheter och dess begränsningar för ett litet parti i koalition med ett större. Jag tror att vänsterpartiet kan fungera som en garant för en bättre fördelningspolitik, en stark arbets- rätt och nödvändiga satsningar på offentliga investe- ringar. Det är inte att förakta. Dessutom tror jag att de som nu ojar sig över att socialdemokraternas förnyelse, i betydelse högervridning, försvåras av ett vänstersamar- bete har rätt. Det är ett extra plus.

Det är inte bara tre partier som ska samarbeta. Inom socialdemokratin finns en höger och en vänster. För vänsterpartiet kommer LO och den socialdemokratiska vänstern att bli den naturliga allierade inom koalitio- nen.

För att uppgörelsen skulle lyckas fick vänsterpartiet godta de ekonomiska ramverken med dess budgettak.

Det är illa, men inte oväntat. Samtidigt är det inte främst vänsterpartiet utan den ekonomiska verklighe- ten och den pågående recessionen som hotar normpoli- tiken. Min prognos är att budgettaket kommer att blåsa av redan innan valet 2010. Se bara på de sista

veckornas krav på räddningsaktioner för bilindustrin, press på att skjuta till mer pengar till bankerna och nödrop från kommunerna. Lägg till det allmänt förnuf- tiga i att mota lågkonjunkturen med offentliga klimats- marta investeringar och höjd köpkraft för de med lägst inkomster.

Den stela normpolitiken är på väg att kraschlanda mot verkligheten. Miljöpartister och högersossar kom- mer säkert att vilja döpa den nödvändiga omprövning- en till något annat, och det må så vara.

På många områden som klimatpolitiken, återställande av socialförsäkringar och jämställdhet tror jag att sam- arbetet kommer att vara relativt smärtfritt. Men det finns också risker och problem på vägen. Om socialde- mokraterna tror att de kommer att kunna formulera politiken ensamma på utrikesområdet så kommer de rödgröna att gå in i flera kriser. Där krävs kompromisser precis som på andra områden.

När det gäller EU skulle de rödgröna kunna formule- ra en mer folkligt förankrad politik som inte bara god- tar alla bisarra påbud från Bryssel. En rödgrön regering måste ta stenhård strid för de svenska kollektivavtalen i EU, det inbegriper krav på garantier i EU:s fördragstext.

När det gäller Sveriges deltagande i det USA-ledda kri- get i Afghanistan så måste frågan upp på bordet. Det är ett krig som går allt sämre, saknar klar strategi och inte ser ut att kunna vinnas militärt. Ändå ska fler svenska soldater sändas dit. De resurserna borde i stället använ- das till politisk dialog och civil uppbyggnad av det krigs- härjade landet.

Om denna rödgröna samregering ska bli riktigt fram- gångsrik och långsiktig krävs att den omvandlas till mer av en gräsrotsallians än en uppgörelse mellan partiled- ningar. För det krävs gemensamma lokala möten och idédebatt, rådslag och förslag underifrån. Det är där- ifrån kraften kan hämtas. Om det lyckas och om de röd- gröna dessutom pressas från vänster av en livaktig utomparlamentarisk rörelse så kan detta bli riktigt spännande.

redaktionen@arbetaren.se

Detta kan bli spännande

”Om en rödgrön samregering ska bli riktigt framgångsrik och långsiktig krävs att den omvandlas till mer av en gräs- rotsallians än en uppgörelse mellan partiledningar.”

Jonas Sjöstedt Initierat

Arbetarens andra nyhetskrönikörer: Katrine Kielos, Gustav Fridolin, Cecilia Verdinelli

”Kvinnor dör inte av sjukdomar vi inte kan bota. De dör för att samhällen ännu inte har bestämt sig för om deras liv är värda att rädda.” År 2000, tre år efter att den egyptiske gynekologen Mahmoud Fathalla gjorde detta konstaterande, enades FN:s medlemsländer om åtta mätbara mål för att minska fattigdomen i världen till år 2015. Ett av målen var att den globala mödradödlig- heten skulle minska med med 75 procent jämfört med 1990.

Utsikterna för att lyckas med detta är dock mycket små och detta femte milleniemål är också det som ligger allra sämst till.

Globalt hade den genomsnittliga minskningen behövt ligga på 5,5 procent årligen för att nå målet.

Hittills har den legat på mindre än 1 procent om året.

I dag dör drygt 500 000 kvinnor årligen i samband med graviditet, förlossning eller inom en sexveckorsperiod därefter.

Det innebär ett dödsfall i minu- ten och 99 procent av dessa sker

i utvecklingsländer. Det kvinnor rent konkret dör av är blödning- ar, blodförgiftning, havande- skapsförgiftning, komplikationer i samband med osäkra aborter samt olika problem vid födseln.

Staffan Bergström, professor i internationell hälsa vid Karolin- ska institutet, har kallat mödra- döden för ”vår tids skandal” då han menar att nästan samtliga dödsfall skulle kunna förebyggas om den politiska viljan fanns. En

viss förbättring har de senaste åren konstaterats i medelin- komstländer i Nordafrika, Syd- ost- och Östasien och detta beror på att antalet förlossningar som sker i närvaro av professionell vårdspersonal har ökat. I Afrika söder om Sahara, som är den region som står för den största andelen dödsfall, har däremot nästan ingenting hänt de senaste femton åren.

KRISTINA LINDQUIST

VAD HÄNDER…

… med mödradödligheten i världen?

Arbetaren uppmärksammar bortglömda konflikter runt om i världen. Är det något du vill veta mer om – skicka ett mejl till redaktionen@arbetaren.se.

NEJ!

JA!

Ibland längtar utlandssven- skan i mig hem till ärtsoppa, tv-kanaler utan reklam och knarrande snö under sko- sulorna.

Vissa saker saknar jag inte Sve- rige, jämför bara DN:s och SvD:s ledarsidor med Paul Krugman i New York Times, reaktionärt gnäll kontra intellektuell spänst.

ANNONS:

Nu öppnar SACen insamling till stöd för organisations- enheter och medlemmar som blivit utsatta för attacker från högerextremister. Vi uppmanar alla, organisationer såväl som privatpersoner, att bidra.

Det är viktigtatt vi ger utsatta och drabbade medlemmar allt vårt stöd, och minst lika viktigt att vi fortsätter verksam- heten som vanligt. Högerextrema åsikter är inte något som enbart bemöts under november och december i diverse städer, utan något som utmanas genom långsiktigt arbete, inte minst genom facklig kamp på arbetsplatserna!

Pg: 80 99 23-6

Stöd de som drabbats av

högerextremism

Märk inbetalningskortet "decemberinsamlingen"

I Afrika söder om Sahara har situationen för barna- födande kvinnor i stort sett varit den- samma de senaste fem- ton åren.

Ur veckotidningen Arbetaren nr. 51-52 2008

References

Related documents

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om lärande och undervisning i informell statistisk inferens. I studien användes en kvalitativ

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

I och med detta ser jag det som ett högaktuellt och angeläget forskningsområde att som blivande specialpedagog undersöka olika åtgärdsprogram som är upprättade för elever

Grundat i Foucaults idéer kan detta förstås dels som en auktoritär men även en omsorgsfull handling (jmf Foucault 1975/2006,s. Förskolläraren behöver ibland styra för att forma

I denna studie framkommer att detta inte är någon bild respondenterna har av skandinaver i Tanzania, utan snarare av andra. expatriates som britter och amerikaner som arbetar

Projektchefen har inte fört en dialog med delprocessledarna kring syftet med kick-off:en vilket leder till svårigheter för delprocessledarna att bemöta kritik från rektorerna

Jag håller med om Tanners (2014) uppmaning till fler etnografiska undersökningar med inriktning på respons och interaktion i klassrummet. Denna studie har bara

En problemlösande är alltid enklast om man skall göra en långsiktig affär. Här förstår man varandra och arbetar för att nå ett gemensamt mål. En mildrande stil