Nätdejting:: - EN ÖVERGRIPANDE STUDIE AV FENOMENET NÄTDEJTING -

UPPSALA UNIVERSITET

Institutionen för informationsvetenskap Enheter för medier och kommunikation

C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2005

Nätdejting:

Från pinsamt till folkligt?

- E N ÖVERGRIPANDE STUDIE AV FENOMENET NÄTDEJTING -

110100 01100 10110101011 1101100010 1010101001010001 111010101010101 101010111011010010010101101011010101 10010101110110100101101010110110101010 10110010110101011101110110001010101011 101010100101000101111010101010101010

01010101110110100100101011010110 1001010111011010010110101011

101100101101010111011101 10101010010100010111

010101011101101 101011101101

100101 011 0

Författare: Lina Fabó

Handledare: Amelie Hössjer

ABSTRACT

Title: “Net dating: from embarrassing to popular culture? A

comprehensive study of the phenomenon of internet dating.”

(”Nätdejting: från pinsamt till folkligt? En övergripande studie av fenomenet nätdejting.”)

Number of pages:

35

Author:

Lina Fabó

Tutor:

Amelie Hössjer

Course:

Media and Communication Studies C

Period:

Autumn term 2005

University:

Division of Media end Communications, Department of Information Science, Uppsala University

Purpose/aim:

The aim of this essay is to make a comprehensive study of the phenomenon of net dating, both among those who have dated on the internet and among those who haven’t tried it at all. Key questions to be answered are what attitudes are associated with net dating? How do the attitudes differ between those who have tried compared to those who haven’t? What kind of positive and negative aspects is there with net dating? Are there any prejudices against net dating and – if so, what kind of prejudices? How does the future look for net dating?

Material/method:

Qualitative method with eight interviews divided into two groups depending weather the person has tried net dating or not.

Main results:

The study shows that net dating is a phenomenon that will continue to grow and attract more users. The most significant result from the interviews are the different prejudices that are articulated. The common opinion amongst those who haven’t tried internet dating, is that it’s okay for everyone else to do it – but not for them selves. However, the analyse shows that the awkwardness that surrounds internet dating will probably diminish as more people start use this dating forum. The analyse also discuss how the identities are being experimented with, since internet is a place where the visible features such as body and style are unimportant.

Instead it’s up to the individuals to decide how they want to present themselves on the internet.

Keywords:

Internet dating, relations, identity, new media, digitalisation,

attitudes, prejudices, network society, social psychology.

SAMMANFATTNING

Nätdejting är ett fenomen som fått ett stort genomslag på bara några få år. Det blir mer och mer etablerat bland unga såväl som gamla, på landsbygd såväl som i städerna. Enligt undersökningar använder varannan svensk singel internet för att hitta en partner. Syftet med min uppsats har varit att göra en övergripande studie av fenomenet för att skapa mig en bild av det. Centrala frågor att besvara är vilka attityder det finns till nätdejting generellt. Hur attityderna skiljer sig åt mellan de som har testat det mot de som inte testat. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med nätdejting? Vidare har jag intresserat mig för de fördomar som finns kopplade till nätdejting samt hur framtiden ter sig.

Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom åtta samtalsintervjuer indelade i två grupper; de som har nätdejtat samt de som inte har gjort det. Jag valde att intervjua personer i åldrarna 24-35 år eftersom jag anser att det är en intressant åldersgrupp då det är i den åldern som många skaffar en fast partner, familj och karriär. De teorier som används är i huvudsak kopplade till tankar om nya medier samt sociala relationer. Bland annat tar jag upp teorier om nätverkssamhället, digitala och flexibla identiteter, attityder, självpresentation, sociala representationer och hur jaget fungerar i en medierad värld.

Kortfattat visar resultatet att nätdejting är ett fenomen som tenderar att bli mer och mer vanligt samt få ökad acceptans. Båda grupperna ser ungefär samma för- respektive nackdelar med nätdejting. Bland annat nämns möjligheten till att lära känna personen ett bra tag innan och sökfunktionerna som fördelar, medan nackdelar kan vara att den bild av personen man målar upp i sitt inre sällan stämmer med verkligheten. Det som fascinerade mig mest i analysen av resultatet är de fördomar som framfördes, både uttalade och sådana som kan utläsas genom att studera kroppsspråk och tal. Nätdejting är fortfarande förknippat med en hel del fördomar, även om intervjupersonerna ogärna vill se sig själva som fördomsfulla personer.

Det är främst de som inte har provat på nätdejting som innehar dessa fördomar, den allmänna inställningen är att det är i sin ordning om andra nätdejtar, men de själva vill inte göra det eller bli förknippade med det.

Trots allt verkar nätdejtingen ha kommit för att stanna och vi bör kunna se olika vidareutvecklingar av det, bland annat nämns webbkameran av flera som ett framtida verktyg.

I min slutdiskussion kommer jag fram till att vi bara sett början av nätdejtingen, men det som

vi kan fundera över är vilka effekter det får på vårt identitetsskapande. Individen står fri att

välja att presentera sig själv på nätet på det sätt hon vill, vilket öppnar upp för en lekfullhet

och experimenterande med identiteten. Frågan är om det kommer skapa en splittrad eller

tillfredsställd känsla för individen?

Innehållsförteckning

1. INLEDNING... 2

1.1SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR... 2

1.2METOD... 3

1.3AVGRÄNSNINGAR... 3

1.4DEFINITIONER... 3

1.5TIDIGARE FORSKNING... 4

1.6FAKTA OM NÄTDEJTING... 4

1.7DISPOSITION... 5

2. TEORIER OM NY TEKNIK OCH SOCIALA FAKTORER ... 6

2.1NY TEKNIK... 6

2.1.1 Nätverkssamhället... 6

2.2SOCIALA FAKTORER... 7

2.2.1 Social representation ... 7

2.2.2 Attityder & balansteorin ... 8

2.2.3 Självuppfattning & självpresentation ... 9

2.3JAGET I EN MEDIERAD VÄRLD... 10

2.3.1 Nya medier och nya identiteter... 11

3. METOD... 13

3.1KVALITATIV OCH KVANTITATIV METOD... 13

3.2FOKUSGRUPP ELLER KVALITATIV SAMTALSINTERVJU... 13

3.3MÅLGRUPP OCH URVAL... 14

3.3.1 Presentation av intervjupersonerna... 15

3.4PLANERING OCH TEMATISERING... 15

3.5BEARBETNING OCH ANALYS AV DATA... 16

3.5.1 Utformandet av kategorier ... 17

3.6VALIDITET OCH RELIABILITET... 17

3.7ETISKA FRÅGOR... 18

3.8UNDERSÖKNINGENS BEGRÄNSNINGAR... 19

4. RESULTAT AV INTERVJUER... 20

4.1GENERELLA ATTITYDER GENTEMOT NÄTDEJTING... 20

4.1.1 Kontaktannonser... 22

4.1.2 Vilka nätdejtar? ... 22

4.1.3 Varför så populärt? ... 22

4.1.4 Ekonomiska aspekter ... 23

4.2FÖRDELAR RESPEKTIVE NACKDELAR MED NÄTDEJTING... 23

4.3FÖRDOMAR GENTEMOT NÄTDEJTING... 25

4.4NÄTDEJTINGENS FRAMTID... 26

5. RESULTATANALYS & SLUTDISKUSSION... 28

5.1RESULTATANALYS... 28

5.2SLUTDISKUSSION... 31

6. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 33

LITTERATURFÖRTECKNING ... 34 BILAGA 1 - INTERVJUGUIDE

BILAGA 2 - SAMMANFATTNING AV INTERVJUER

1. Inledning

Kan varannan svensk singel ha fel? Nätdejting är ett fenomen som har ökat snabbt under bara några få år, det är ett led i våra nya kommunikationsvägar med mejl, chatt, sms och mms. Idag är många av våra privata och arbetsrelaterade relationer digitala. Vår vardag präglas av flexibilitet, krav på föränderlighet och nätverkande – att ha tillgång till dator är numera nästan ett måste för att klara av de mest enkla vardagsbestyr. Trots att det traditionella mötet mellan fyra ögon kan tyckas allt mer ovanligt, är vi emellertid fortfarande människor med behov av omtanke, sociala relationer och fysisk beröring.

Likväl har även detta elementära behov dragits in i den digitaliserade spiralen. Människor idag är mer anpassningsbara, kringflackande, stressade och globala – det är inte konstigt att även dejtandet flyttat ut i cyberrymden. I Sverige idag finns flera olika dejtingsajter som erbjuder hundratusentals singlar av olika slag för den som känner sig manad. Och det gör svenskarna, nätdejtingen har kommit att ta en stor plats bland unga såväl som äldre.

Med bakgrund av detta tyckte jag det vore spännande att undersöka hur resonemangen kring nätdejting ser ut, både bland de som har provat på nätdejting men även bland de som aldrig gjort det. För trots att nätdejting har blivit ett relativt etablerat fenomen, finns det en stor skara singlar som väljer att inte nätdejta. Varför? Jag är intresserad av att veta hur dessa personer ser på nätdejting och varför de fortfarande föredrar att hitta sin partner på krogen eller arbetsplatsen istället för på internet? Vilka attityder finns det gentemot nätdejting?

En annan aspekt av fenomenet nätdejting är hur den sätts i relation till tidningarnas kontaktannonser? Hur står sig långa skogspromenader och mysiga hemmakvällar mot en chatt på internet och en dejt i IRL

? Kontaktannonser har bland vissa och främst yngre varit behäftat med något genant, nätdejtingen lockar dock denna målgrupp och mitt intresse har varit att ta reda på varför. Vari ligger skillnaden? En tredje aspekt av nätdejting är hur det kommer utvecklas i framtiden, kommer krogarna att gapa tomma då Sveriges alla singlar istället sitter hemma och nätdejtar vid datorn? Eller är nätdejting en fluga som snart kommer att försvinna?

Om det är så att vi bara sett början på nätdejtingen, är det även intressant att fundera över hur våra identiteter och självbilder kommer förändras när allt fler kontakter sker över nätet.

Plötsligt blir synliga attribut som kropp, kläder och stil oväsentligt – det är personligheten som räknas. Frågan är då bara vilken personlighet? Det står fritt till individen att välja själv hur hon ska presentera sig över internet, det finns ingen som kan kontrollera sanningshalten i framställningen. Kommer det att leda till att vi har oräkneliga virtuella identiteter som vi själva kan laborera och leka med? För en sak är säker – kärleken och sökandet efter den rätte kommer vi aldrig ifrån. Eller?

1.1 Syfte/frågeställningar

Syftet med undersökningen är att få kunskap om hur resonemanget kring nätdejting ser ut, både bland dem som själva provat på denna dejtingform samt de som aldrig gjort det.

Konkreta frågeställningar i detta sammanhang är:

•

Vilka attityder finns det till nätdejting generellt?

•

Hur skiljer sig attityderna åt mellan de som har testat mot de som inte har testat?

1 IRL = in real life (i verkliga livet)

•

Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med nätdejting?

•

Finns det fördomar kopplade till nätdejting, hur ser de ut i så fall?

•

Hur ser framtiden ut för nätdejtingen, vad blir nästa steg?

1.2 Metod

Undersökningen baserar sig på kvalitativ metod genom åtta samtalsintervjuer indelade i två grupper, dels de som provat på nätdejting samt de som inte har gjort det. Intervjuerna är av explorativ karaktär och har strukturerats med hjälp av en intervjuguide. Resultat och slutdiskussion bygger på de teorier som jag funnit relevanta och som presenteras i teoriavsnittet. Mer utförlig information om metoden presenteras i kapitel 3.

1.3 Avgränsningar

Att arbeta med ett forskningsämne genererar naturligtvis flera intressanta frågeområden och möjliga sidospår. Det kan vara svårt att lämna spännande idéer bakom sig, men det är en nödvändig åtgärd i syfte att smala in och gynna uppsatsens kvalitet. I min undersökning har jag valt att enbart studera svenska förhållanden med personer i åldrarna 24-35 år. Denna grupp representerar personer som är i början av sin karriär och som ofta står i beredskap att skaffa sig en partner och mer eller mindre stadga sig.

På grund av arbetets omfattning och tidsram har jag valt att genomföra totalt åtta samtalsintervjuer med personer i Stockholmsområdet, vilket underlättat kontakten och mötet med intervjupersonerna. Ämnet som sådant kan ses ur flera olika perspektiv och kontexter, jag har dock avgränsat uppsatsen till att analysera resultatet ur två huvudsakliga teoretiska aspekter: ny teknik i medierna samt sociala relationer. Även metodavsnittet har begränsats avsevärt och jag har prioriterat och endast tagit upp det som är det mest centrala för undersökningen. I intervjuerna har mitt fokus inte legat på hur de genomförda dejterna har gått till eller upplevts, istället är det fenomenet nätdejting som sådant som har varit väsentligt och själva kärnan i undersökningen.

1.4 Definitioner

Jag har valt att i min uppsats konsekvent använda mig av termen ”nätdejting”, som kommer från engelskans ”internet” och ”date” vilket i en försvenskad form blir nätdejt. Ordet finns (ännu?) inte att hitta i nationalencyklopedin eller Svenska Akademins ordlista, men det är så pass vanligt förekommande i vardagligt tal att jag ändå valt att hålla mig till detta. En sökning på ”nätdejting” på Googles hemsida ger 19 700 träffar.

Detta bekräftar min uppfattning om att begreppet existerar och att det används, nätdejting är också det ord som dejtingsajterna själva använder. Wikipedia är en ordbok online där vem som helst kan lägga in betydelser av ord samt egna artiklar. På denna sida beskrivs nätdejting som en internettjänst där man kan söka en partner för ett tillfälligt eller långvarigt förhållande. Vidare skrivs att nätdejting uppstod runt år 2000 och att det till skillnad från kontaktannonser framför allt är yngre åldersgrupper som ägnar sig åt nätdejting.

Även om Wikipedias sanningshalt inte kan garanteras som i exempelvis nationalencyklopedin, kan det ses som ett uttryck för hur fenomenet beskrivs i ett forum som allmänheten står sig fritt i att utveckla.

2 www.google.se, sökning på ”nätdejting” 2005-11-20.

3 www.wikipedia.org, sökning på ”nätdejting” 2005-11-20.

1.5 Tidigare forskning

Nätdejting är ett fenomen som funnits i cirka sex-sju år och som ständigt ökar. Däremot finns det inte särskilt mycket svensk forskning i ämnet, vilket kan bero just på att fenomenet är så pass nytt. Det finns emellertid en uppsjö av artiklar om nätdejting i nyhetsmedierna, såsom Svenska Dagbladet, Metro, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Internet World och Expressen.

Vidare har varje dejtingsajt gjort egna undersökningar som de redovisar olika resultat från.

Emellertid är det betydligt svårare att hitta någon tidigare forskning på ämnet nätdejting som kan anses ha en högre vetenskaplig grund. Det finns ingenting publicerat på någon av de stora universiteten eller högskolorna i Sverige, inte heller finns något offentliggjort material hos exempelvis Vetenskapsrådet, forskning.se eller KK-stiftelsen (som stödjer forskning inom IT och samhälle).

Dejtingfenomenet som sådant, både på internet och i verkligheten, finns skildrat i flera böcker. Eva Wisten är en frilandsjournalist som är bosatt i New York sedan flera år, hon har skrivit ”Singel på Manhattan” som är en subjektiv skildring av hennes upplevelser av dejtingkulturen i New York. Psykologen Eva Rusz har tillsammans med Kicki Norman skrivit

”Den ultimata singelhandboken” som ger handfasta tips hur man ska träffa någon med metoder som bygger på kognitiv beteendeterapi. Marie Hagberg titulerar sig som dejtingcoach och författare och har skrivit ”Börja dejta! En lustfylld och praktisk guide i kärleksdjungeln”

där hon hjälper läsaren att komma igång med sitt dejtande.

I den populärvetenskapliga tidskriften Framtider skriver Kristina Engwall en artikel med rubriken ”Hellre singel än ett halvdåligt förhållande?”.

Artikeln bygger delvis på en studie som är gjord vid Institutet för Framtidsstudier. Singlar mellan 25 och 40 år som är medlemmar på Spraydate har intervjuats om sina erfarenheter av singelskap, tvåsamhet och barn. Engwall har även tittat på gamla kontaktannonser och veckotidningar från 60-talet fram till idag. Bland annat visar resultatet att inställningen till att vara singel har förändrats markant. På 60-talet uppmanades Vecko-Revyns läsare att hålla fast vid sin make och de menade att ”ensamheten var en tvångströja i kvinnans liv”. På 2000-talet uppmanas istället kvinnorna att ta kontrollen över sina liv och leva ut som singel. Engwall kommer fram till att kraven idag är betydligt högre och att man hellre är singel än har ett halvbra förhållande.

Ovanstående visar endast ett axplock ur den svenska skildringen av dejting i verkliga livet och på internet. Internationellt finns säkerligen mer vetenskaplig forskning på området, men jag har valt att begränsa uppsatsen till att endast ta upp fenomenet i en svensk kontext.

Ovanstående litteratur och forskning är mer av populärvetenskaplig och litterär art, än strikt vetenskaplig – därför bör den studeras med det i åtanke. Även om det rimligtvis finns mer svensk forskning inom området, är det uppenbarligen inte ett speciellt vanligt forskningsområde. Min undersökning kan därför sägas fylla en lucka inom denna forskningskontext, då jag studerar nätdejtingen både ur ett medievetenskapligt och socialpsykologiskt perspektiv.

1.6 Fakta om nätdejting

Nätdejting är ett internationellt fenomen och det tillkommer ständigt nya dejtingsajter världen över. I Sverige finns det flera olika sajter, de största är Match.com, Spraydate, Meetic och Mötesplatsen. Branschen omsätter minst 100 miljoner kronor i Sverige och varannan svensk

4 Dategates hemsida 2005-12-22, länk: http://www.dategate.se/boktips/boktips/boerja_dejta.html

5 Framtider, nummer 2/2004, länk: http://www.framtidsstudier.se/index4.htm

singel använder internet idag för att hitta en partner.

De svenska dejtingsajterna finansieras i huvudsak genom annonser samt genom att medlemskapet eller en uppgradering av det kostar.

Match.com har funnits i Sverige sedan 2002 och har mer än 400 000 medlemmar i Sverige samt drygt 15 miljoner medlemmar internationellt. Match.com riktar in sig mot människor i åldrarna 25 till 45 år som verkligen vill hitta en partner. Majoriteten av medlemmarna är välutbildade medan fördelningen mellan storstad och småstad är relativt jämn. Ett medlemskap kostar från 249 kr/månad, det finns även olika paketpriser att utnyttja.

Match.com anser sig vara en seriös dejtingsajt som enbart finansieras via medlemsintäkter.

Spraydate har cirka 550 000 svenska medlemmar och finns i Europa, USA och Asien.

Medelåldern ligger runt 25-34 år. Ett medlemskap på Spraydate är gratis, men för att få tillgång till ytterligare funktioner och bli så kallad Deluxemedlem får medlemmen betala cirka 30 kr/månad.

Spraydates ledord är kul, gratis och online, de ser sig själva mer som en bar på nätet istället för en renodlad matchmakingtjänst.

Meetics information på hemsidan är knapphändig, bland annat vad gäller medlemsantalet.

Meetic har funnits i Sverige sedan 2002 och finns även i övriga Europa samt Asien. Även här är registreringen gratis, men för att få tillgång till ytterligare funktioner kostar det från 126 kr/månad.

Mötesplatsen startades 2001 och har till skillnad från de övriga sajterna privata ägare, medelåldern är 38 år och de har cirka 48 000 medlemmar. Mötesplatsen sorterar dock bort de medlemmar som inte loggat in sig på deras sajt på fyra veckor, därför kan deras medlemsantal anses vara mest korrekt.

Enligt Nielsen//NetRatings var det en miljon unika besökare på någon dejtingsajt i Sverige för knappt ett år sedan, denna siffra har enligt Match.com säkert ökat sedan dess men det finns inga färska uppgifter på det. Nielsen//NetRatings presenterade i oktober 2004 en rapport som visade att Match.com var den internetsajt som hade ökat allra mest de senaste 12 månaderna, ökningen var på 253%. Enligt Match.com kan det ses som signifikativt för branschen.

1.7 Disposition

Jag har strävat efter att ordna uppsatsen efter en logik som ska vara lätt för läsaren att följa. I kapitel 2 presenteras de teorier som analysen bygger på; ny teknik och sociala relationer, samt hur individen klarar sig i det mediala samhället. Kapitel 3 innehåller en redogörelse för de metoder och medvetna val som gjorts under arbetets gång, här finns också en beskrivning av intervjupersonerna. I kapitel 4 presenteras resultatet av intervjuerna empiriskt, det syftar till att informera läsaren om resultatet på ett neutralt plan för att sedan i kapitel 5 analysera resultatet med stöd av teorierna, samt föra en diskussion om resultatet. Kapitel 6 innehåller förslag till vidare forskning. Sist i uppsatsen finns källförteckning samt bilagor.

6 ”Ingen svår match att hitta partner på nätet” 2005-07-23 Svenska Dagbladet, länk:

http://www.svd.se/dynamiskt/naringsliv/did_10184854.asp

7 Match.com hemsida 2005-12-12, länk: www.match.com

8 Sprays hemsida 2005-12-13, länk: http://www.spray.se/press/

9 Sprays hemsida 2005-12-12, länk: http://spraydate.spray.se/spraydate/faq.jsp?category=faq_configuration

10 ”Ingen svår match att hitta partner på nätet” Svenska Dagbladet, länk: se ovan.

11 Meetics hemsida 2005-12-12, länk: http://www.meetic.se/misc/conditions_v.php#prix

12 ”Kärlek på nätet – en lönsam affär” 2004-12-17, InternetWorld, länk:

http://internetworld.idg.se/ArticlePages/200412/17/20041217143312_IW831/20041217143312_IW831.dbp.asp

13 Enligt mailintervju med medarbetare på Match.com 2005-11-15.

2. Teorier om ny teknik och sociala faktorer

Det följande kapitlet tar upp de teorier som analysen bygger på. En introducerande beskrivning av ny teknik och internet följs av teorier om nätverkssamhället, sociala relationer, identitet och jaget i en medierad värld.

2.1 Ny teknik

Medielandskapet har varit i förändring under lång tid, men det är först under de senaste två decennierna som dess struktur och innehåll förändrats i en sådan snabb takt. Detta har främst skett inom tre områden: ny teknik, globalisering samt konkurrens och koncentration.

Även om dessa företeelser egentligen inte är något nytt på massmediemarknaden, är konvergensen dem emellan det. Den digitala tekniken har skapat en gemensam grund som gjort det svårare att skilja mellan olika medier. Den nya tekniken präglar organisatoriska och ekonomiska funktioner, såväl som innehållsliga. Förändringen av medielandskapet har likaså medfört en högre grad av individualisering, utbudet växer ständigt och individen kan själv välja tid och rum för sitt medieanvändande.

Internet började spridas under början av 90-talet och har ökat explosionsartat sedan dess; 1995 beräknades att det fanns cirka 20 miljoner användare världen över, en siffra som år 2002 hade ökat till 800 miljoner.

Sverige har alltid legat högt upp på användarskalan globalt sett, 2001 låg Sverige i topp vad gäller andel internetanslutna hushåll, tätt följt av Nederländerna och USA.

Tre procent av de svenska hushållen hade tillgång till internet 1995, nio år senare var siffran 71 procent.

Internetanvändningen har dock mattats av och ökar inte längre i samma takt, vilket beror på att nätet är på väg att finna sin roll. Internet används primärt till mejl och informationssökning, på senare år har även bankärenden, näthandel, nöjen och andra tjänster ökat. Medieforskarna Hadenius och Weibull menar att ”nätet håller på att bli mera av ett individmedium och mindre av ett massmedium”.

2.1.1 Nätverkssamhället

Manuel Castells menar att den informationsteknologiska utvecklingen genomsyrar alla mänskliga aktiviteter, tekniken är samhället och samhället kan inte längre förstås eller representeras utan sina tekniska verktyg.

Ny informationsteknologi håller på att integrera världen i globala, instrumentella nätverk. Människor kommunicerar med andra världen över utan att behöva reflektera över avståndet dem emellan. Verkligheten blir allt mer digital och nätverken möjliggör nya former av organisering och integration. Anthony Giddens talar om en paradox eftersom vi lever i en allt mer anonym tillvaro där ”the world of neighbours” har blivit ”the world of strangers”.

Trots denna anonyma tillvaro har vi mer intim kunskap och erfarenheter om andra idag än vad vi hade förr, vilket beror på mediernas och nätverkens väldiga spridning och genomslagskraft.

14 Hadenius & Weibull (2003), s. 254.

15 Ibid., s. 263.

16 Ibid., s. 264 f.

17 Mediebarometern 2005-12-07, länk: www.nordicom.gu.se

18 Hadenius & Weibull (2003), s. 264.

19 Castells (1999), s. 18 f.

20 Webster (2002), s. 207 f.

Castells utgångspunkt är att den moderna världen genomgår en övergång från den traditionella materiella kulturen, till ett nytt tekniskt paradigm som är organiserat kring informationsteknologin.

Den nya tekniken innebär inte bara nya verktyg att använda, utan även nya processer att utveckla och modifiera. En stor skillnad mot tidigare medieutveckling är att den nya tekniken möjliggör att användare och utförare kan vara samma person, användarna kan således ta kontroll över tekniken, exempelvis internet. Ett exempel på det är hemsidor eller bloggar som privatpersoner lägger upp på internet.

Datorerna med dess uppkoppling mot omvärlden har alltså möjliggjort nätverkens spridning.

Företag och organisationer organiseras kors och tvärs i olika dynamiska nätverk, detta medför att arbetsprocessen blir mer individualiserad och att arbetet splittras. Kapitalflödet och de verksamheter de genererar sprids i olika nätverk och gör marknaden än mer flexibel men på samma gång diffus. En nätverksbaserad samhällsstruktur är enligt Castells ett starkt dynamiskt och öppet system som kan ta emot nya innovationer utan att balansen hotas.

Nätverk har förvisso funnits tidigare, men den nya informationsteknologin utgör grunden för nätverkens framgångsrika utbredning som har förändrat hela samhällsstrukturen.

Närvaro eller frånvaro i nätverket är avgörande faktorer till dominans och förändring i det moderna samhället, som Castells därför menar kan kallas nätverkssamhället.

2.2 Sociala faktorer

Inom psykologin och socialpsykologin finns en uppsjö av teorier och begrepp som kan tillämpas på de mest skilda fenomen. Nedan presenteras några av de mest välkända teorierna som är relevanta för denna studie. Syftet är att dessa teorier ska tillföra ytterligare en dimension till analysen.

2.2.1 Social representation

Serge Moscovici myntade begreppet sociala representationer, vilket är ett tämligen vagt och mångtydigt begrepp. Moscovici definierar det som ett system av värden, tankar och sedvänjor med två uppgifter. Dels skapar de sociala representationerna en ordning med vars hjälp individer kan orientera sig i den materiella världen och kontrollera den. Dels underlättar de kommunikationen mellan medlemmar i en grupp genom att erbjuda en kod för att benämna och klassificera olika delar av gruppens värld och dess historia.

Sociala representationer erbjuder individen en tolkningsmodell för den sociala och materiella omvärlden. Midsommarfirandet är ett exempel på en social representation. Denna tradition förefaller helt naturlig bland svenskar, den sociala representationen ger en innebörd och tolkning till begreppet ”midsommar”. Den ger även namn på materiella fenomen, såsom

”midsommarstång”, ”blomsteräng” och ”sill”. Vidare ger den också namn till sociala fenomen såsom ”små grodorna”, ”nubbevisor” och ”sju sorters blommor under kudden”. Sociala representationer är följaktligen förknippat med vårt vardagsvetande där sedvänjor, tankar och värden är oskiljaktigt sammanknutna. Om en kines ombeds att beskriva midsommar ställer han sig säkert frågande, men om en svensk ombeds göra detsamma kommer troligen något av ovanstående ord att komma fram.

21 Castells (1999), s. 41.

22 Ibid., s. 472.

23 Ibid., s. 471.

24 Helkama (2004) s. 159.

Teorin om social representation bygger på tanken om två grundläggande processer;

objektifiering och förankring.

Objektifiering innebär att okända och abstrakta begrepp och tankar omvandlas till konkreta vardagsrealiteter vilka lagras i minnet som en figurativ kärna.

Exempelvis har det gjorts associationsexperiment på barn där de fått i uppgift att teckna en intelligent person, som vanligen blivit avbildad som en skallig, medelålders man med glasögon. Den andra grundläggande processen är förankring, vilket innebär att okända och främmande objekt benämns och klassificeras så att de jämställs med tidigare bekanta kategorier. En av Moscovicis studier visade bland annat att ett analytiskt terapisamtal jämställdes med den katolska bikten.

Sociala representationer kan således sammanfattas som ett gemensamt sätt att förstå ett socialt betydelsefullt fenomen som finns i vardagsmedvetandet i en viss grupp eller kultur.

2.2.2 Attityder & balansteorin

Attityder är sammanknippade med sociala representationer, men har en mer traditionell förklaringsgrund. En attityd är ett positivt eller negativt förhållningssätt till ett socialt objekt.

Eftersom föremålen för attityderna är socialt konstruerade företeelser i en social värld, tillägnas attityderna genom inlärning.

Vid skapandet av en attityd medverkar ett flertal olika processer, blott exponering-fenomenet (mere exposure) är en vanlig komponent. Fenomenet innebär att bara det att en individ exponeras för ett objekt eller till och med enbart det att objektet tillhör individen får henne att gilla det. Detta har bevisats genom en rad olika experiment. Ett klassiskt exempel som socialpsykologen Helkama tar upp är parisarnas ogillande av Eiffeltornets uppförande, men som idag är en av landets mest kända och omtyckta symboler. Ju mer exponering, desto mer gillande. Exponeringen är dock inte oändlig utan leder till slut till en slags mättnad. På samma sätt har det visat sig att siffer- eller bokstavskombinationer som innehåller exempelvis delar av ens personnummer eller namn, gillas mer än kombinationer som inte innehåller dessa likheter.

Balansteorin är en av de mest kända attitydteorierna och formulerades av Fritz Heider på 50- talet, den syftar till att systematisera och klarlägga attitydernas logik. Teorin bygger på en triangulering där parterna är jaget, en annan samt en tredje person eller sak.

Balansteorin innebär kortfattat att jaget alltid strävar efter att vara i balans, om exempelvis en vän beter sig oärligt och en ovän är generös uppstår obalans. Obalansen i attitydvärlden måste elimineras genom att personen intalar sig själv att vännens beteende var berättigat och ovännen är falsk.

När balansen är återställd mår individen bra igen.

En av de stora lagbundenheterna inom socialpsykologin är att människor med likadana åsikter och värderingar gillar varandra.

Balansteorin visar att individen kan uppfatta att människor som hon gillar delar hennes åsikter, vidare gillar individen människor som har likadana attityder och värderingar som henne själv. Attityderna är viktiga för individens grupptillhörighet, sociala relationer och sociala identitet. Individens strävan att befinna sig i balans med den sociala miljön, kan förklara attitydförändringar och dess genomslag.

Individen tenderar att antingen anpassa sig till omgivningens förväntningar och normer eller

25 Helkama (2004), s. 160.

26 Ibid., s. 160.

27 Ibid., s. 161 f.

28 Ibid., s. 163 f.

29 Ibid., s. 164.

att söka sig till en miljö som överensstämmer med de värden och attityder som är centrala för henne.

I diskussionen kring attityder är det dock viktigt att göra en åtskillnad mellan attityder och handlingar. En positiv attityd till sopsortering innebär inte nödvändigtvis att individen sorterar sina sopor, attityden kan uttrycka en socialt önskvärd åsikt medan handlingen inte återspeglar detta. Det är tillgängligheten till attityden som har betydelse och den stärker attitydens samband med handlingen. När tillgängligheten till attityden är god är attityden lättare att återkalla i minnet och det kan ske snabbare.

Detta kan relateras till uppsatsens frågor kring nätdejting, även om intervjupersonen uttrycker en positiv eller negativ attityd till nätdejting, är det inte säkert att de handlar därefter. En attityd kan vara tillrättalagd eller anses vara socialt korrekt, medan individens handlingar avslöjar den egentliga attityden gentemot fenomenet.

2.2.3 Självuppfattning & självpresentation

Självuppfattningen innefattar individens alla tankar om och känslor gentemot sig själv och är uteslutande ett socialt fenomen. Det är i interaktion med andra människor som individen lär känna sig själv och det sociala beteendet påverkas av självuppfattningen. Många jagteoretiker menar att självuppfattningen i själva verket återspeglar andras uppfattningar om individen, det så kallade ”spegeljaget”. Det är dock inte alla människors åsikter som räknas, utan andras synsätt anammas bara när det kommer från personer som är betydelsefulla för individen.

Individen agerar också självständigt utifrån de intressen och erfarenheter som hon har själv.

Självuppfattningen växer fram i tidig ålder men omformas sedan ständigt eftersom den är beroende av de sociala relationerna som skiftar över tid.

Självuppfattningen är alltså individens sätt att definiera och klassificera sig själv. Varje individ har flera olika uppfattningar om sig själv vad gäller personliga drag, kunskaper, kapacitet med mera. Alla dessa självuppfattningar bildar ett slags självschema som hjälper till att strukturera ny information. Individens självuppfattning påverkas av vilken ny information om sig själv som denne tar till sig, samt hur snabbt denne är beredd att göra det.

En individ har även olika roller som har betydelse för självuppfattningen, exempelvis uppfattar individen sig själv olika beroende på om hon just då är mamma, karriärkvinna eller miljöaktivist.

Beroende på vilken roll individen befinner sig i, speglas beteendet och självuppfattningen i det. Alla roller är dock inte lika viktiga, de viktigaste rollerna påverkar beteendet oftare än de mindre viktiga.

En individ ska inte bara leva med sin självuppfattning, ett ofrånkomligt steg är också att presentera sig själv för andra. Denna självpresentation innebär inte en ensidig kommunikation, utan det sker i interaktion med andra och är ett led i det sociala samspelet.

Individen försöker med hjälp av självpresentationen att bli behandlad på ett önskvärt sätt.

Människor har en tendens att dels framställa sig själva på ett gynnsamt sätt, dels förmedla en sanningsenlig bild av sig själva. Ervin Goffman talar om intryckskontroll (impression management) som ett verktyg där individen kan styra andras beteende gentemot sig själv.

Enligt Goffman är det en kausal kedja där andras uppfattningar om en individ beror på vilket intryck som individen sänder ut. Det ligger således i individens intresse att manipulera

30 Helkama (2004), s. 169.

31 Ibid., s. 310.

32 Ibid., s. 311.

intrycket hon ger av sig själv. Intryckskontrollen behöver dock inte nödvändigtvis vara medveten, utan människor vill oftast bli stärkta i sin självuppfattning och handlar därefter utifrån den bild som de verkligen har om sig själva.

2.3 Jaget i en medierad värld

Thompson tar i sin bok ”Medierna och moderniteten” upp frågor kring hur jaget formas och utvecklas i den allt mer medierade verklighet som vi lever i. Förr kommunicerade människor med varandra ansikte mot ansikte och de erfarenheter som de samlade på sig var som regel självupplevda. Idag är situationen en annan, medierna matar oss med nya kunskaper som inte begränsas av tid och rum. Jagbildningen har i och med detta blivit mer reflexiv och flexibel.

Den är mindre platsbunden eftersom ny information från avlägsna källor blir tillgänglig via den medierade kommunikationens växande nätverk.

Medieutvecklingen skapar även en ny typ av intimitet som skiljer sig från det slags intimitet som uppkommer i den direkta kommunikationen ansikte mot ansikte. Thompson menar att skillnaden ligger i ömsesidigheten, som inte ska förväxlas med jämlikheten. I den medierade världen behöver inte de intima relationerna vara ömsesidiga, som de exempelvis är i ett samtal.

Ett exempel på det är den intimitet som uppstår mellan en tv-tittare och en nyhetsuppläsare, där kommunikationen knappast kan sägas vara ömsesidig. Ett mejl eller telefonsamtal skiljer sig också från den traditionella intimiteten, då relationen förvisso kan sägas vara ömsesidig, men den saknar delandet av plats som förr var en förutsättning för kommunikation. De nya formerna av medierad kommunikation skapar således nya slag av intima relationer.

De intima relationerna medför en prövning för jaget. Thompson menar att jaget ska ses som ett symboliskt projekt som individen aktivt konstruerar.

Det innebär att jaget varken är ett statiskt element som är lätt att överblicka eller en produkt av yttre fastställda förutsättningar, istället betonas jagets aktiva och skapande karaktär. Individens självidentitet förändras således över tid beroende på den sociala omgivningen och nya erfarenheter. I detta perspektiv blir det tydligt hur stor verkan kommunikationsmedierna har haft på den moderna människans jagbildning. Förr var det i huvudsak de platsbundna erfarenheterna som gjordes ansikte mot ansikte som gav näring åt jagbildningsprocessen. Dessa erfarenheter bestod i lokal kunskap som återberättats från generation till generation.

I vår moderna verklighet menar Thompson att jagbildningen blir allt mer beroende av tillgången till de medierade kommunikationsformerna. Det enorma utbudet av information ger individen stora möjligheter att få inblick i andra alternativ och världar och på så sätt kritiskt reflektera över sig själv och sin egen vardag. Det är således medierna som bidrar stort till vårt omskapande av jaget. Detta överflöd av information kan dock även bli till en last för individen eftersom det blir svårare att behålla en stabil grund och individen blir allt mer beroende av stora sociala system som hon har liten eller ingen kontroll över. Utbudet kan också medföra en desorientering, Thompson kallar det för en ”symbolisk överbelastning” med vilket han menar att det inte bara erbjuds en infallsvinkel att reflektera över, utan tusentals.

Hans svar på hur individerna handskas med detta ständigt växande flöde av symboliskt

33 Ibid., s. 319 f.

34 Thompson (2001), s. 257.

35 Ibid., s. 258.

36 Ibid., s. 260.

material är att använda sig av betydelsefulla andra.

Individerna avlastar sig själva genom att lyssna till och förlita sig på människor som finns i deras närhet och vars åsikter de respekterar.

De betydelsefulla andra får en viktig roll för att tolka och vidareberätta en subjektiv verklighet för individen.

Att leva i en medierad värld är således inte helt lätt enligt Thompson. Han skriver att ”jaget har sugits in i en splittrad samling medierade tecken”.

Samtidigt som individen blir mer och mer mottaglig för medierade budskap, blir jaget allt mer fragmenterat och decentraliserat. Den medierade erfarenheten spelar en central roll och är väsentlig för jagets skapandeprocess.

Även om individen fortfarande lever och verkar i en verklighet, kan hon också uppleva händelser, interagera med avlägsna andra och tillfälligt förflytta sig in i och mellan pseudovärldar genom den medierade världen. Den upplevda erfarenheten kompletteras, eller ersätts i vissa fall, med den medierade erfarenheten. Allt detta ställer stora krav på jaget och dess dynamiska omformande, det innebär nya möjligheter och alternativ, men det kan också upplevas som en börda av ansvar och diffusa mål. Individens uppgift blir att finna en balans i jagbildningsprocessen för att kunna leva och rättfärdiga sig själv.

2.3.1 Nya medier och nya identiteter

I boken ”New media: a critical introduction” diskuterar Lister med flera hur den ökande digitaliseringen av kommunikationsmedier påverkar vårt vardagliga liv. Nya medier innebär nya upplevelser i tid och rum, mellan identitet och gemenskaper. De nya medierna bidrar till nya relationer mellan användarna och producenterna och skapar nya sätt att presentera världen på. Digitaliseringen, interaktiviteten och spridningen är några av de karaktäristika som de nya medierna har. Teoretiker har skiftande syn på de nya mediernas betydelser. Medieforskaren Marshall McLuhan tillhör den skara som anser att nya medier förändrar och revolutionerar allt. Han har en tes och menar att ”the medium is the message”, vilket innebär att det inte är mediets innehåll som har betydelse – utan hur det används.

Det är således hur ett medium förändrar mönster, vanor och spår i samhället som är det centrala. Media anses ha makt att strukturera sociala arrangemang och relationer. McLuhan spetsar sin teori ytterligare med att säga att eftersom vi ska ägna mindre uppmärksamhet till mediernas innehåll och mer uppmärksamhet mot dess fysiska effekter, kan man byta ut ”message” (meddelande) till

”massage” (massage).

McLuhan ser teknologin som en förlängning av människans kapacitet och hennes sinnen, därför blir teknologi i hans ögon ett fysiskt medium.

Den nya digitala kulturen är inte längre en del av vardagslivet, utan den är vardagslivet.

Internet erbjuder nya dimensioner för individerna att leva och vissa teoretiker menar att idén om traditionella kännetecken för identitet försvinner över nätet. Kroppen blir ointressant.

Synliga ledtrådar som kön, ålder, etnicitet och social status suddas ut, istället väljer individen själv hur hon vill presentera sig. Negativa aspekter behöver inte lyftas fram utan individen kan välja att visa en mer idealiserad eller fördelaktig bild av sig själv. Forskaren Sherry Turkle menar att datorer utmanar användarnas känsla för identitet, det pågår en ständig identitetsworkshop. Ett enda jag är inte längre centralt, utan det kan multipliceras i all oändlighet. Det skapas möjligheter att leka med sin identitet och testa nya.

Lister med flera

37 Ibid., s. 266 f.

38 Thompson (2001), s. 286.

39 Ibid., s. 287 f.

40 Lister m.fl. (2005), s. 78 f.

41 Ibid., s. 90.

42 Ibid., s. 247 f.

menar dock att de nya teknologierna inte betyder slutet för vardagslivet och verkliga

relationer, den reella världen kommer inte försvinna.

3. Metod

En avgörande fråga att besvara i detta uppsatsarbete har varit vilken metod som var bäst lämpad att använda för att uppnå mesta möjliga med undersökningen; kvantitativ eller kvalitativ metod, eller kanske en triangulering? Metodvalet har stor betydelse för undersökningen då den ligger till grund för hela arbetet. Här följer en genomgång av de vägval jag gjort samt de metodologiska resonemang jag fört.

3.1 Kvalitativ och kvantitativ metod

Kvantitativ metod är regelstyrd och innehåller ofta många enheter men få variabler. Den är bra lämpad vid mätning av antalet förekomster eller då resultatet ska vara representativt för en större population. Kvalitativ metod däremot är mer flexibel och är att föredra då själva innehållet är av större intresse än antalet enheter. Metoden bygger på få enheter men många variabler och har ofta en större närhet till det som ska studeras. Den kvalitativa metoden är mer induktiv, vilket innebär att forskaren empiriskt studerar verkligheten och utifrån det bygger upp en förståelse och teorier. Den kvantitativa metoden är på motsvarande sätt ofta deduktiv, från teori till empiri. Forskaren testar sina hypoteser mot verkligheten.

Möjligheten till att generalisera resultatet till att gälla för en större population finns inte vid kvalitativ metod på samma sätt som vid kvantitativ metod. Kvalitativ metod bygger ofta på ett för litet urval och är av mer subjektiv art. Resultatet är likväl av intresse, exempelvis kan resultatet från en kvalitativ studie ge inblick i hur ett visst fenomen uppfattas eller implementeras i en viss grupp, det kan också väcka vidare frågor inom forskningsområdet.

Min förkunskap i ämnet nätdejting var relativt begränsad och jag insåg tidigt att jag kommer att röra mig i ett ganska diffust område där jag inte vet vilka svar eller variationer jag har att vänta. Mitt val föll således på att använda mig av kvalitativ metod eftersom det lämpade sig bäst med tanke på mina förutsättningar och undersökningens syfte. En kvantitativ undersökning hade förvisso varit möjlig, men det hade krävts någon form av kvalitativ pilotstudie först för att jag skulle kunna skapa mig en bild av fenomenet och finna relevanta teman. Därefter hade jag kunnat konstruera en kvantitativ undersökning med mätbara variabler. Uppsatsens omfattning vad gäller tid och resurser kräver dock en nödvändig begränsning.

3.2 Fokusgrupp eller kvalitativ samtalsintervju

Vid attitydundersökningar är den allmänna rekommendationen att använda sig av fokusgrupper, vilket innebär att forskaren genomför ett antal gruppintervjuer för att få djupare kunskap inom vissa områden. Initialt ansåg jag därför att fokusgrupper skulle vara den bästa metoden för min undersökning. Efter diskussioner med handledare och andra personer, kom jag dock fram till att fokusgrupper inte var den bäst lämpade metoden på grund av ämnets känsliga karaktär.

Nätdejting kan vara ett svårt och kanske även pinsamt ämne att diskutera vilket skulle kunna leda till att svaren från fokusgrupperna skulle bli tillrättalagda och homogena. För att kunna säkerställa kvaliteten på resultatet från fokusgrupper skulle det krävas mer tid och resurser, vilket jag inte hade i detta fall. Således valde jag att genomföra enskilda samtalsintervjuer för att öka möjligheten mer uppriktiga svar.

43 Esaiasson m.fl. (2005), s. 146.

Samtalsintervjuer lämpar sig särskilt väl då forskaren inte har så stora kunskaper i ämnet eller då denne vill lära sig något om människors vardagliga erfarenheter.

Metoden passar således bra för min utforskande ansats. Intervjun ger, till skillnad från exempelvis enkäter, möjligheter till att gå djupare i ämnet, ställa följdfrågor och fånga upp oväntade svar. En annan stor fördel med den enskilda samtalsintervjun anser jag är möjligheten till tystnad och eftertänksamhet. Intervjupersonen ges utrymme till att fundera på frågan och svara i lugn och ro, i en fokusgrupp råder ofta inte samma eftertänksamma klimat då den innehåller fler respondenter.

Syftet med min undersökning är att få kunskap i hur människor resonerar kring nätdejting, både bland dem som aldrig provat på samt de som har provat. Min strävan är att försöka se fenomenet genom mina intervjupersoners ögon och inte värdera vad som är rätt eller fel, vilket är ett av samtalsintervjuns signum. Det som skiljer den vetenskapliga intervjun mot ett vanligt samtal är att forskaren aktivt ställer frågor och följdfrågor, intervjun följer även en mer eller mindre strukturerad mall. Vid en samtalsintervju krävs det en bra balans mellan intervjuare och intervjuperson, båda ska känna sig bekväma med varandra i den roll de befinner sig. Det är viktigt att forskaren förberett intervjuerna noggrant, förlitar sig på sin roll och visar empati gentemot intervjupersonen.

3.3 Målgrupp och urval

Vid samtalsintervjuer är det inte antalet intervjuer som är det centrala, istället är det just den specifika intervjun som blir intressant. Utmaningen består i att komma intervjupersonerna så nära att man verkligen fångar deras tankevärld.

Två intervjuer kan i princip vara lika givande som tvåhundra, det beror på undersökningens syfte. Fler intervjuer genererar inte automatiskt en bättre undersökning – kvantitet bidrar inte till kvalitet.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur människor resonerar kring fenomenet nätdejting. Jag genomförde totalt åtta intervjuer uppdelade i två grupper; fyra som säger sig aldrig har provat på nätdejting, samt fyra som säger sig ha gjort det. Jag vill här markera att jag inte helt säkert kan veta om de valda intervjupersonerna verkligen aldrig har testat, respektive har testat nätdejting, utan jag kan bara lita på deras utsagor. För att minimera risken för detta ställde jag kontrollfrågor till intervjupersonerna (se bilaga 1).

För att begränsa mig valde jag att intervjua människor i åldrarna 24-35 år, eftersom mitt huvudsakliga intresse var att undersöka hur unga människor resonerar kring fenomenet. Vid samtalsintervjuer finns det flera användbara urvalsprinciper. De två mest vanligt förekommande principerna är intensitet i urval samt maximal variation.

Min undersökning bygger på det första alternativet som innebär att jag valt ut intervjupersoner som förväntas passa in i den profil jag söker. Uppsatsens fokus ligger på hur unga människor som är i början av sin karriär och som ännu inte har familj, resonerar kring fenomenet nätdejting.

Intervjupersonerna förväntas inneha ett koncentrat av kunskap gällande det ämne jag undersöker. Maximal variation innebär att undersöka så många olika respondenter som möjligt. Vid samtalsintervjuer är målsättningen att få inblick i personens tankevärld och

44 Ibid., s. 279 f.

45 Esaiasson m.fl (2005), s. 286.

46 Kvale (1997), s. 99.

47 Esaiasson m.fl (2005), s. 287.

därför kan intervjupersonerna väljas ut genom detta förfarande. Syftet är inte att resultatet ska kunna generaliseras, utan att det ska kunna bidra till djupare kunskap om ett visst fenomen.

För min undersökning valde jag således människor i min omgivning som jag ansåg passade in i någon av de två grupperna. Jag undvek att välja personer i min direkta närhet, bland annat för att minimera risken för att intervjupersonen omedvetet skulle utesluta till synes självklara eller redan diskuterade svar. Grupperna skulle spegla en någorlunda jämn fördelning av killar och tjejer. Bland de som testat nätdejting var det viktigt att de verkligen varit ute på en dejt i det verkliga livet och inte bara chattat med personer online, på detta sätt hade de fullföljt hela processen i nätdejting. I den andra gruppen var jag noga med att alla var singlar. På detta sätt undvek jag nekande svar som att personen inte testat nätdejting eftersom denne redan är upptagen.

3.3.1 Presentation av intervjupersonerna

De transkriberade intervjuerna publiceras inte i fullformat, istället har jag valt att sammanfatta varje enskild intervju (se bilaga 2) i syfte att hålla intervjupersonerna anonyma. För att underlätta för läsaren har jag valt att ge alla intervjupersoner fiktiva namn. Namnen börjar antingen på J eller N, beroende på om personen har provat på nätdejting (Ja) eller inte (Nej).

Har provat på nätdejting:

• Jakob: Är just nu singel, 35 år och bor i innerstan. Jobbar inom finansbranschen och har

nätdejtat i ett par år.

• Jessika: Är sambo sedan fyra år tillbaka, 29 år och bor fem mil utanför Stockholm.

Jobbar inom IT-branschen och har testat nätdejting och communities i ett par år innan hon träffade sin nuvarande sambo på nätet.

• Jens:

Är nu sambo och nybliven pappa, 26 år och bor i innerstan. Jobbar inom

friskvården och har testat nätdejting i något år innan han träffade sin nuvarande sambo, dock inte via nätet.

• Johanna: Är just nu singel, 25 år och bor i innerstan. Hon läser statsvetenskap på

universitetet och har nätdejtat i knappt ett år.

Har inte provat på nätdejting:

• Natalie: Är just nu singel, 24 år och bor i innerstan. Hon läser kriminologi på

universitetet.

• Niklas: Är just nu singel, 31 år och bor väster om Stockholm. Han jobbar inom

försäkringsbranschen.

• Nelly:

Är just nu singel, 27 år och bor söder om Stockholm. Hon jobbar inom kosmetikabranschen.

• Nils:

Är just nu singel men dejtar en person, 27 år och bor i innerstan. Han jobbar i mediebranschen.

3.4 Planering och tematisering

En stor fördel med kvalitativa intervjuer är dess öppenhet och avsaknad av explicita standardregler, men detta kan också vara en nackdel om undersökningen inte är väl planerad.

Innan intervjuerna tar vid bör forskaren ha skapat sig en teoretisk förståelse för det fenomen

som ska studeras, det är viktigt för att exempelvis snabbt upptäcka att intervjuerna egentligen

inte tillför något ny kunskap till forskningsområdet. En vetenskaplig undersökning syftar som regel till att generera ny kunskap, därför bör intervjuerna tillföra ny information som forskaren kan använda för att hitta intressanta kopplingar mellan teori och empiri. Ett användbart verktyg för denna planering är att tematisera fenomenet genom att besvara tre nyckelfrågor kring intervjuns vad, varför och hur.

Vad innebär att jag skaffade mig förkunskap om mitt ämne genom att bland annat söka efter artiklar om nätdejting, besöka dessa sidor online, läsa litteratur om bland annat nya mediers påverkan i samhället samt prata med vänner och bekanta. Den andra frågan att besvara är varför, vilket innebär att klargöra undersökningens syfte. Intervjuer kan ha ett explorativt syfte eller användas för prövning av hypoteser. Mina undersökningar faller inom ramen för det första syftet. Explorativa intervjuer är öppna och föga strukturerade, intervjuaren introducerar en fråga eller ett fenomen som ska kartläggas. De svar som intervjuerna genererar används för att skapa en bild av fenomenet och bidra med nya infallsvinklar till ämnet.

Vidare kan en undersöknings syfte antingen vara teoretiskt eller empiriskt. Det första innebär att pröva konsekvenserna av en teori, det vill säga undersöka hur teorin fungerar i empirin. Det senare innebär istället att samla in empirisk information om ämnet, vilket jag gjort i denna undersökning.

Den tredje och sista nyckelfrågan som ska besvaras är hur undersökningen ska göras. Detta bygger på de svar som definierats i de tidigare vad och varför. Hur genomförs undersökningen på bästa sätt? Här gjorde jag upp en tidsplan, läste in mig på intervjuteknik och olika intervjuformer samt kontaktade intervjupersoner. I detta arbete ingick också att utforma en intervjuguide. Mitt första utkast av denna testade jag genom att genomföra en provintervju.

Syftet med provintervjun var att ringa in fler teman som skulle kunna vara relevanta för undersökningen och att pröva hur frågorna fungerade i realiteten.

Med provintervjun som underlag utformade jag därefter två intervjuguider; en för de som aldrig provat på nätdejting samt en för de som har provat på detta (se bilaga 1). Jag valde att genomföra halvstrukturerade intervjuer, vilket avspeglas i min intervjuguide. Det finns formulerade frågor i en viss ordning, men det finns även utrymme för att diskutera nya intressanta spår. Anledningen till detta tillvägagångssätt är att jag vill säkerställa så att jag får svar på vissa bestämda frågor, men även vara lyhörd för andra infallsvinklar som jag inte tänkt på tidigare. Mitt mål är att frågorna ska vara både tematiska, det vill säga ha relevans för forskningsämnet, samt dynamiska vilket innebär skapandet av ett givande samspel mellan intervjuare och intervjupersoner.

3.5 Bearbetning och analys av data

För att minimera effekten av missförstånd, minnesluckor och annat så bandades intervjuerna.

På detta sätt kunde jag koncentrera mig på intervjupersonerna och deras svar på ett mer avslappnat sätt. Efter genomförda intervjuer transkriberades dessa, transkriptionerna omfattar cirka 6-10 sidor per intervju. Transkription innebär alltid en tolkning, ett muntligt samtal ska överföras till skriftlig form. Ett samtal består inte av fullständiga meningar med punkter och kommatecken, istället är det ett löpande flöde i en annan och talspråklig struktur. Det är omöjligt att avgöra vad som är den riktiga utskriften. Det finns ingen sann eller objektiv

48 Kvale (1997), s. 91 f.

49 Ibid., s. 94.

50 Ibid., s. 121.

omvandling från muntlig till skriftlig form, istället måste valet av transkriptionssätt styras av vad som bäst lämpar sig i den aktuella undersökningen.

På grund av uppsatsens tidsram valde jag att inte transkribera intervjuerna ordagrant med harklingar, stamningar och klockade pauser. Jag tog detta beslut då jag anser att det inte kommer påverka analysen nämnvärt då syftet inte är att göra en lingvistisk analys utan en innehållsmässig. Istället valde jag att transkribera intervjuerna relativt detaljerat med upprepningar, slanguttryck och felsägningar för att ändå få grepp om känslan vid intervjuerna.

När transkriberingen var klar läste jag igenom alla intervjuer flera gånger, överflödigt material som inte tillhörde forskningsområdet sorterades bort. I marginalerna skrev jag ner spontana ord och tankar. Efter att ha funderat ett tag över de svar som framkommit, markerade jag stödord och sökte mönster. Därefter klippte jag bokstavligen itu intervjuerna och grupperade svaren i olika kategorier. Genom detta förfarande blev det enklare att få en överskådlig blick, samt lättare att göra jämförelser inom och mellan intervjugrupperna.

3.5.1 Utformandet av kategorier

Vid bearbetningen av data framkom ett flertal olika teman. För att strukturera resultat- och analysavsnitten, valde jag att definiera ett mindre antal kategorier genom att gruppera de olika temana i fyra kategorier:

1. Generella attityder gentemot nätdejting 2. Fördelar respektive nackdelar med nätdejting 3. Fördomar gentemot nätdejting

4. Nätdejtingens framtid

Utformandet av kategorier syftar därmed till att göra undersökningen mer lättfattlig för läsaren. Det är utifrån dessa kategorier som jag har tittat på mitt material, bearbetat och analyserat det. De motsvarar även de frågeställningar kring nätdejting som min undersökning har som mål att besvara.

3.6 Validitet och reliabilitet

Validitets- och reliabilitetsfrågorna i en undersökning är grundläggande men också komplexa.

Enligt Esaiasson med flera i Metodpraktikan är validitet till och med det svåraste och samtidigt mest centrala problemet för den empiriska samhällsvetenskapen. Att operationalisera begrepp så de blir vetenskapligt mätbara är en svår uppgift. Det blir inte enklare av att de menar att problemet är kroniskt och i princip olösligt då det är en konsekvens av att vetenskapen både rör sig på den empiriska och teoretiska nivån.

Med detta sagt vill jag ändå presentera de åtgärder jag vidtagit för att söka stärka uppsatsens validitet och reliabilitet.

Validitet handlar om att undersöka det vi påstår att vi undersöker, det vill säga om operationaliseringen mellan teori och empiri har varit lyckosam. Validitet är inte en manifest kontrollpunkt, utan det bör genomsyra hela undersökningen från dess första planeringsstadier till rapportering.

Under intervjuerna ställde jag kontrollfrågor till ena gruppen för att

51 Ibid., s. 152 f.

52 Esaiasson m.fl. (2005), s. 61.

53 Kvale (1997), s. 214.

försäkra mig om att intervjupersonen verkligen inte hade provat nätdejting. Genom att ställa frågor som var formulerade på olika sätt gällande huruvida intervjupersonen skulle vara öppen med att de nätdejtar, kunde jag ytterligare minimera risken för falska utsagor. Hade intervjupersonen exempelvis svarat att denne inte skulle berätta för någon om att de nätdejtade, så hade jag avfört intervjupersonen från undersökningen då det inte går att säkerställa huruvida personen verkligen inte har provat nätdejting eller inte. Även andra kontrollfrågor ställdes i syfte att försäkra mig om att jag uppfattat svaren korrekt. Ytterligare åtgärder jag gjort för att stärka validiteten är att söka relevant litteratur i planeringsstadiet för att finna den bästa metoden för undersökningen. En annan del är att fastställa hur transkriberingen ska ske för att uppnå en konsekvent struktur. Ett sätt att stärka begreppsvaliditeten är att i början av uppsatsen definiera de begrepp jag använder, samt på motsvarande sätt förklara det för intervjupersonerna. Även om dessa åtgärder gjorts är validiteten svår att säkerställa helt, eftersom undersökningen och analysen till syende och sist innehåller många subjektiva faktorer. Resultatet och analysen är i grund och botten tolkningar, något som är omöjligt att komma ifrån.

Validitet innebär att undersöka det vi avser att undersöka, vilket betyder frånvaro av systematiska fel. Reliabilitet däremot innebär frånvaron av slumpmässiga fel.

Dålig reliabilitet kan orsakas av slarv eller trötthet, då spelar det ingen roll hur pass väl underbyggd undersökningen är – vi får ändå ett felaktigt resultat. För att stärka reliabiliteten i min undersökning undvek jag att ställa ledande frågor och försökte vara medveten om de omedvetna gester eller mimik som kan bidra till att få vinklade svar. Jag valde också att göra transkriberingarna när jag hade gott om tid, var pigg och inte riskerade att behöva avbryta mitt i. Vid intervjuerna valde jag att använda mig av en bandspelare och inte anteckna någonting, istället kunde jag rikta min uppmärksamhet mot intervjupersonen i syfte att inte gå miste om detaljer. När materialet skulle bearbetas och kodas underlättades det metodiska arbetet av att det enbart var jag som arbetade med detta. Intervjuerna klipptes isär och placerades i olika kategorier, vilket innebar en slags kontroll av att intervjusvaren höll även om de ”ryckts ur sitt sammanhang”. På dessa sätt anser jag mig ha stärkt min uppsats validitet och reliabilitet på ett tillfredsställande sätt.

3.7 Etiska frågor

Vid samtalsintervjuer är det ett absolut krav att de personer som intervjuas har givit ett informerat samtycke, det vill säga att de är medvetna om att de ingår i en vetenskaplig studie.

När jag kontaktade mina intervjupersoner informerade jag om undersökningens generella syfte och utlovade konfidentialitet i form av anonymitet. Jag upptäckte att det var nödvändigt att så att säga ta ner deras roll på rätt nivå, många kände sig först obekväma vid att ställa upp på en intervju. Mitt antagande är att många tyckte det kändes för stort och

”vetenskapligt”, men när jag förklarade syftet med uppsatsen så gav alla sitt samtycke.

Anonymiteten vidhålls genom hela uppsatsen då jag givit intervjupersonerna fiktiva namn och banden raderades efter transkriptionen.

En samtalsintervju handlar om intervjupersonens personliga åsikter och tankar, det kan därför ha inverkan dennes känslor. Efter intervjun kan personen känna sig blottad eller osäker på om man sagt för mycket, det kan också hända att personen har ett behov av att fortsätta prata en

54 Esaiasson m.fl. (2005), s. 67.

55 Ibid., s. 285.

stund efteråt. Som intervjuare har jag försökt vara lyhörd för detta och försäkra mig om att intervjupersonerna varit nöjda med intervjun och på det sätt de presenterade sina tankar.

3.8 Undersökningens begränsningar

En undersökning av detta slag medför en rad ställningstaganden och vägval som gör att vissa prioriteringar måste göras. Kritik kan riktas mot mitt val av intervjupersoner då vissa personer känner till mig sedan innan, samt bor i Stockholmsområdet. Detta beror dels på svårigheten med att hitta personer som kan tänka sig ställa upp på en intervju, samt rent praktiska skäl avseende tidsbrist och resurser. Jag anser dock inte att detta bör påverka min undersökning negativt, det kan istället gynna undersökningen då personerna jag valt är sådana som inte är främmande för att berätta om sina tankar och känslor.

Ett allmänt problem med samtalsintervjun som metod är risken för intervjuareffekt, en rekommendation brukar vara att låta flera forskare genomföra intervjuerna för att på så sätt minimera risken för intervjuareffekt.

På grund av undersökningens omfattning har jag valt att inte ha fler intervjuare, som skulle ha kunnat minskat intervjuareffekten. För att kompensera detta har jag försökt få intervjupersonen att känna sig bekväm och avslappnad, jag har agerat så neutralt och uppmuntrande som möjligt för att föra diskussionerna framåt.

Det går dock aldrig att helt eliminera risken för intervjuareffekt, problemet finns även vid fokusgrupper, telefonintervjuer och till och med enkätfrågor. De åtgärder jag gjort menar jag ändå bidrar till att minska intervjuareffekten.

Denna uppsats bygger på kvalitativ metod med åtta samtalsintervjuer. Resultatet kommer därför aldrig gå att generalisera så att det gäller för en större population. Mitt mål med arbetet har dock inte varit att undersöka ett stort antal respondenter för att få representativa svar, utan att istället göra en djupare undersökning i ett relativt nytt och outforskat område. Min förkunskap i ämnet ansåg jag vara begränsad, varför en kvantitativ undersökning med fördefinierade variabler hade varit svår att utforma. Mot bakgrund av detta bör läsaren betrakta undersökningens resultat och analys som en intressant djupdykning i fenomenet nätdejting. Samtalsintervjuerna ger diversifierade och komplexa infallsvinklar i ämnet på ett sätt som en standardiserad enkät skulle haft svårt att ge på motsvarande sätt. När jag i uppsatsen refererar till materialet, avser jag aldrig att generalisera det för en större population, utan att jämföra det med de andra intervjupersonernas svar.

56 Esaiasson m.fl. (2005), s. 261 f.