Nätdejting Personlig marknadsföring på Sveriges största dejtingsajt - Match.com.

Uppsala Universitet

Institutionen för informationsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap C HT 05

Nätdejting

Personlig marknadsföring på Sveriges största dejtingsajt - Match.com.

Författare: Joanna Stokowska

Handledare: Amelie Hössjer

ABSTRACT

Title: ”Dating Online. Self-Marketing Through Sweden's Biggest Dating Site – Match.com”

Number of pages: 34

Author: Joanna Stokowska Tutor: Amelie Hössjer

Course: Media and Communication Studies C Period: Autumn term 2005

University: Division of Media and Communication Studies, Department of Information Science, Uppsala University

Purpose/aim: The aim of this paper is to study the online dating phenomenon. The questions to be answered are: how do people form their personal

profiles? Does the method of how one markets him/herself, within an online dating service, vary among different age groups?

Material/method: 100 personal profiles have been downloaded and analysed from Sweden's largest dating website, Match.com. Both quantitative and qualitative methods were used when analysing the data.

Main results: Match.com gives clear instructions on how to form a profile. The company makes sure that the content of all the personal sites fulfils the company’s policy. The differences in how people in different age groups and of different gender advertise themselves, through profiles, are relatively small. Most of individuals tend to focus on descriptions of their personality, favourite

activities and body. Interaction through the profiles (seen as channels) tends to have an intimate form.

Keywords: Dating online, personal profiles, mediated intimacy, mediated interaction.

SAMMANFATTNING

I det senmoderna samhället har ett nytt och mycket intressant fenomen vuxit fram. Människor har börjat använda så kallade ”dejtingsajter” på Internet när de söker efter sin partner. Intresse för sajterna är stort och växer konstant. Sajterna blir fler och fler.

Jag har i detta arbete understrukit nätdejtingsfenomenet. Jag har laddat ner 100 s.k. ”profiler”, dvs.

kontaktannonser på Internet, från Sveriges största dejtingsajt Match.com, för att se hur människor marknadsför sig på en sajt av detta slag. Jag har intresserat mig för hur människor utformar sina profiler och vad de satsar på när de beskriver sig själva. En annan viktig fråga för min undersökning gällde skillnader mellan olika generationer. Kan man hitta några gemensamma drag för hur människor inom olika generationer marknadsför sig på Match.com?

Teorierna som utgjorde ramverket för mitt arbete var hämtade från John B. Thompsons bok

”Medierna och moderniteten” och gällde dels tre olika typer av mellanmänsklig interaktion och dels en teori om ”intimiteten på avstånd”.

De personliga profilerna på Match.com initierar en specifik typ av mellanmänsklig interaktion.

Kommunikationen har en mycket intim natur samtidigt som den sker i skilda tidsliga och rumsliga kontexter, sett ur deltagarnas perspektiv. Personerna skriver öppet om sin livssituation, sin personlighet, sina drömmar och dylikt. Identitetsuppgifterna hålls hemliga vilket ger personerna en större frihet att skriva vad de vill och uttrycka hur de känner utan någon risk att göra bort sig eller bli illa bemötta. Min studie har dock visat att människor som använder Match.coms tjänst inte är så experimentella som de kunde vara i och med det rumsliga och tidsliga avståndet och anonymiteten.

Match.com har ganska stort inflyttande på hur profilerna utformas. Företaget genomför kontroller

av profilernas innehåll och ser till att det inte strider mot policyn. Själva sajtens användare följer

oftast Match.com anvisningar angående profilernas utformning ganska noga. Detta gör att de flesta

personliga sidor ser likadant ut och innehåller en viss typ av information. De flesta singlar satsar på

beskrivningar av sin personlighet och favoritaktiviteter. Givetvis finns det generationsskillnader i

utformningen av profilerna. Skillnaderna är dock inte så stora och är mestadels av språklig natur.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

1.

1. 1. Introduktion... 5

1. 2. Bakgrund... 6

1. 3. Syfte... 7

1. 4. Tidigare forskning... 8

2.

2. 1. Thompsons tre typer av interaktion... 9

2. 2. Intimitet i en medierad värld... 11

3.

3. 1. Match.com... 11

3. 2. Dejting på Match.com... 13

3. 3. Profilerna... 14

4.

4. 1. Avgränsningar... 16

4. 2. Metod... 16

4. 3. Materialinsamling... 17

4. 4. Tabellerna... 18

5.

5. 1. Åldersgrupp I: 18-29... 19

5 .1. 1. Utgångsläget... 19

5. 1. 2. Framförda önskemål om den andre... 21

5. 2. Åldersgrupp II: 30-39... 22

5. 2. 1. Utgångsläget... 22

5. 2. 2. Framförda önskemål om den andre... 24

5. 3. Åldersgrupp III: 40-49... 25

5 .3. 1. Utgångsläget... 25

5. 3. 2. Framförda önskemål om den andre... 26

5. 4. Åldersgrupp IV: 50-59... 27

5 .4. 1. Utgångsläget... 27

5. 4. 2. Framförda önskemål om den andre... 28

5. 5. Åldersgrupp V: 60+... 29

5 .5. 1. Utgångsläget... 29

5. 5. 2. Framförda önskemål om den andre... 30

6.

7.

8.

9.

1. INLEDNING

1. 1. Introduktion

Människan är en social varelse. Ett av hennes mest naturliga beteenden är att hon söker kontakter med människor och inte minst letar efter en partner för livet. Skälen till detta beteende är ett ämne för ett annat arbete. Här kan vi bara konstatera att behovet av att hitta en livskamrat har legat till grund för olika ritualer och traditioner som har utvecklats inom alla slags kulturer genom mänsklighetens epoker.

I vår västerländska kultur har kärlek, relationer och äktenskap inte alltid haft samma betydelse. I forna tider hade de flesta äktenskap en tvångsform. Unga kvinnor var antingen bortlovade till män eller kidnappade och tvingade till äktenskap med helt främmande män. Anordnade giftermål var en mycket vanligt förekommande företeelse. Ändamålet med dessa var ofta en ekonomisk eller politisk allians. Det romantiska var alltså oftast helt frånvarande i förhållanden i forna tider.

Under medeltiden fick kärlek och det romantiska i förhållanden lite större uppmärksamhet. Detta kom som en reaktion på de arrangerade giftermålen. Många traditioner, såsom ”damer först”-traditionen, och som fortfarande lever kvar i vår kultur, kommer just från medeltida ridderlighet. Oavsett sin växande betydelse var kärleken inte något främsta skäl till giftermål under medeltiden.

Det var så sent som under den viktorianska eran som förhållanden börjades byggas på ömsesidig attraktion och kärlek. 1800-talens par levde dock i ett samhälle som var mycket formellt och styrt av väldigt många regler. Det var förbjudet för män att ta kontakt med kvinnor de var intresserade av och börja ett samtal. Det behövdes mycket tid och artigheter innan det passade sig för ett par att träffas och synas tillsammans.

Idag lever vi i ett samhälle som har alla dessa erfarenheter i bagaget men som samtidigt har gått

vidare och utvecklat nya traditioner. Nuförtiden kan man välja sin partner relativt fritt. Hinder för

parbildning har rent allmänt blivit färre. Vanligen har människor erfarenheter av en rad olika

partners. Förhållanden kan både bildas och avslutas snabbt. Kärleken i förhållanden betraktas som

grundpelare. Det romantiska spelar en relativt stor roll. Inte minst har förhållanden fått nya former, här syftar jag på sambor, sexpartners och dylikt.

I det senmoderna samhället har ett nytt och mycket intressant fenomen vuxit fram. Människor har börjat använda s.k. dejtingsajter på Internet när de söker efter sin partner. Intresse för sajterna är stort och växer konstant. Sajterna blir fler och fler.

Denna utveckling väcker en rad frågor. Samhällsvetare frågar sig exempelvis vilken betydelse som sajterna har för enskilda individer, deras identiteter och beteende, samt samhället i stort. Ekonomer intresserar sig för frågor angående nätdejtingens snabbväxande industri, som i Sverige omsätter minst 100 miljoner kronor

. Fenomenet väcker intresse inte minst inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Internet är ett relativt nytt medium som nu har fått ytterligare ett nytt användningsområde - det har blivit en mötesplats där människor söker efter en partner.

Detta arbete kommer att beröra själva meddelanden som lämnas på dejtingsajterna. Meddelandena, s.k. ”profiler”, är det första steget i kommunikationsprocessen som sker genom sajterna. Det är genom just dessa profiler som människor driver ett slags marknadsföring av sig själva.

Jag kommer att koncentrera mig på Sveriges största dejtingsajt, Match.com

. Sajten kommer att betraktas som en modell för hur en sajt av detta slag fungerar. Underlaget för arbetet kommer att utgöras av materialet bestående av en rad profiler. Profilerna kommer att hämtas från just Match.com.

1. 2. Bakgrund

Användning av Internet i den utvecklade delen av världen blir allt bredare. Under de senaste åren har många s.k. ”singlar” börjat använda nätet som en kanal genom vilken de får träffa andra människor och knyta nya kontakter. Möten sker oftast via sajter som är skapade just för att individer ska kunna komma i kontakt med varandra. Sajterna är många och har olika former och regler.

Grundidén för alla dessa sajter är dock detsamma. Nätdejting bygger på tre enkla regler. För att

1 Svenska Dagbladet Näringsliv, 2005-07-23 2 Nielsen/NetRatings, www.netratings.com

börja utnyttja tjänsten får man först och främst registrera sig på sajten. Dessutom får man skapa en egen profil, dvs. en kort beskrivning av sig själv kompletterad med ett foto, på sajten där man är medlem. Sist men inte minst får man vara aktiv, besöka sajten regerbundet och leta efter människor som verkar vara intressanta.

Kontakten med andra medlemmar tas på olika sätt. På Match.com kan man exempelvis börja med att skicka en s.k. ”virtuell puss” till den man tycker verkar intressant. Den första riktiga kontakten mellan personerna sker dock oftast genom e-post. I de flesta fallen får man betala för att få tillgång till andra medlemmars adresser, så är fallet på Match.com. Vissa sajter är dock helt gratis vilket innebär att man där får full information om alla personer utan några avgifter. Vidare kontakt mellan medlemmarna kan tas via telefon och inte minst ansikte mot ansikte.

I Match.coms fall finns det två grader för medlemskapet. Först får man logga in sig på sajten helt gratis. Det som man får tillgång till är då en full inblick i andra medlemmars profiler och en möjlighet att skapa en egen. Som en icke-betalande medlem får man dock inte kontakta andra.

Utbyte av e-post är möjligt under förutsättning att båda sidorna är andragradersmedlemmar, dvs. att båda köper en prenumeration på Match.com. Kommunikationen sker genom sajtens egna anonyma e-postsystem.

Internet är ett relativt nytt medium som har blivit till en ny och allt viktigare sfär i dagens samhälle.

Många av våra vardagssysslor har förflyttats till detta nya virtuella område. Vi använder Internet när vi utövar aktiviteter inom både den privata och den offentliga sfären. Det är just vår användning av nätet inom de intima områden som jag här intresserar mig för.

1. 3. Syfte

Jag vill här undersöka nätdejtingsfenomenet. Jag intresserar mig för hur den urgamla ritualen av pararbildning fungerar i den virtuella världen. En viktig fråga för mig gäller människornas marknadsföring av sig själva på en dejtingsajt. Hur gör de? Hur utformar de sina personliga profiler? Profilerna anses här ingå i en strategisk plan där ändamålet är att ”fånga” en dejt. Frågan är då: kan man finna någon gemensam nämnare för den strategi som sajtens olika medlemmar har?

Hur lockar man det motsatta könet på Match.com? Hur presenterar man sig på en profil? Vad satsar

man på när man gör en beskrivning av sig själv?

En annan fråga för den här undersökningen gäller skillnader mellan olika generationer. Kan man hitta några gemensamma drag för hur människor inom olika generationer marknadsför sig på Match.com? Vad är det för slags information som individer i olika åldrar fyller sina profiler med?

Hur använder man sig av det lilla virtuella utrymmet för en egen reklam beroende på hur gammal som man är?

1. 4. Tidigare forskning

Dejting på nätet är en trend som har uppstått i vårt samhälle nyligen. Trenden är såpass ny att en sökning efter själva begreppet ”nätdejting” i Nationalencyklopedin inte ger några träffar.

Nätdejtingsfenomenet har dock redan väckt vetenskapsvärldens uppmärksamhet, i och med sin växande omfattning och oklara sociala konsekvenser. Dess natur har undersökts och undersöks ständigt av forskare vid universiteten och organisationer världen över. Frågorna som ställs av vetenskapsmän gäller bland annat dejtarnas beteende, betydelsen av faktumet att dejtingen sker anonymt, skäl till sajternas popularitet och frågan om varför så många singlar anlitar just denna tjänst. Man intresserar sig inte minst för hur erfarenheten av den virtuella världen, med dess regler och möjligheter, påverkar människornas beteende i den verkliga världen, och tvärtom.

Bland dessa undersökningar inom området som redan har gjorts finns bland andra en studie av australiensiska nätdejtare genomförd av Dr Jo Barraket och Dr Millsom Henry-Waring, verksamma vid samhällsvetenskapliga institutionen vid Melbourne universitet

. Studien gäller frågan om nätdejtingens växande popularitet. Dess resultat visar att intresse för dejtingsajter har sina rötter i den världsordningen som det senmoderna samhället har fört med sig och att fenomenet avspeglar pågående sociala förändringar. Enligt forskarna har sajternas popularitet ingenting att göra med faktum att tjänsten gör dejtingen lättare för de singlar som är blyga och rädda för avslag, vilket man tidigare hade trott

. Ett av de första arbetena på området har gjorts av svensken Petter Holme vid Umeå universitet. Forskaren har loggat sig in på en dejtingsajt, Pussokram.com, och observerat medlemmarnas beteende i 17 månader. Slutsatserna av denna studie är att människor skapar sociala nätverk i den virtuella världen på ett liknande sätt som de gör i verkligheten. Skillnaden mellan de två sociala världarna, den virtuella och den verkliga, är enligt Holme att människor i den virtuella sfären drar en klar gräns mellan vänskapskretsar och potentiella kandidater för en flört och visar inte någon attraktion för vännerna lika gärna som man skulle ha gjort i verkligheten

.

3 Melbourne University, http://uninews.unimelb.edu.au/articleid_2170.html 4 Melbourne University, http://uninews.unimelb.edu.au/articleid_2170.html 5 News in Sience, http://www.abc.net.au/science/news/stories/s1095852.htm

Man skulle kunna göra en lång lista över forskningsarbeten som har gjorts inom området ”online dating”. Jag har dock inte kommit åt någon forskning som berör ämnet för mitt eget arbete.

Profilerna och dess utformning har tydligen inte väckt något större intresse bland forskarna. Inte heller har man lagt mycket arbete på en fråga om olika generationers användning av tjänsten.

Det är värt att tillägga at mycket forskning om nätdejtingen görs av dejtingsajter själva, eller på deras uppdrag. Denna forskning fungerar som en marknadsundersökning. Den hjälper företagen att förstå marknaden, förbättra tjänsten och genomföra en effektiv marknadsföring. Match.com presenterar sin forskning på en separat sida, döpt till ”Corporate”

.

2. TEORI

2.1 Thompsons tre typer av interaktion.

John B Thompson skiljer mellan tre olika typer av mellanmänsklig interaktion

. Den första typen, som samtidigt är äldst av alla, är den som sker ”ansikte mot ansikte”. Denna typ av interaktion äger rum i en ”kontext av samtidig närvaro”, dvs. tiden och rummet för budskapens producenter och mottagare är densamma. Deltagarna i interaktionen har, som Thompson skriver, ”en gemensamt rumsligt-tidsligt referensram”. De kan använda deiktiska, utpekande, uttryck och anta att budskapet kommer att förstås

. Några andra utmärkande dragen för denna slags interaktion är dess dialogiska natur, eller med Thompsons ord: ”ett dubbelriktat flöde av information och kommunikation”, och förekomsten av en mångfald symboliska signaler

. Det är både verbala och icke-verbala signaler som ingår i interaktionen, dvs. orden kompletteras med kroppsspråket, intonationen och dylikt.

Risken att alla möjliga slags oklarheter kan förekomma minskas av deltagarna genom att de ständigt jämför de olika symboliska signaler som skickas av sändaren.

Nästa typ av interaktion som presenteras av Thompson kallas för ”medierad interaktion”. Denna interaktions grundläggande egenskap är att den förutsätter användning av ett tekniskt medium. Tack vare detta medium överförs information eller symboliskt innehåll till mottagare som inte delar tiden eller rummet (eller både och) med sändaren

. Thompson menar att deltagarna i interaktionen inte har samma rumsliga-tidsliga referenssystem och därför är tvingade att använda ett begränsat system av symboliska signaler. Beroende på vilket medium som interaktionen sker igenom bevaras och

6 http://corp.match.com/index/newscenter_research_prefs.asp

7 John B Thompson, ”Medierna och moderniteten”,Daidalos 2001, sid.108 8 John B Thompson, ”Medierna och moderniteten”,Daidalos 2001, sid.108 9 John B Thompson, ”Medierna och moderniteten”,Daidalos 2001, sid.109 10 John B Thompson, ”Medierna och moderniteten”,Daidalos 2001, sid.109

framhävs vissa system av symboliska signaler medan andra förbigås. I och med att den medierade interaktionen innebär en begränsning av symboliska signaler är det betydligt svårare för deltagarna att minska oklarheter. Ömsesidig förståelse beror här mycket på deltagarnas egna resurser när de tolkar de budskap som sänds

.

Den tredje typen av interaktion kallar Thompson för ”medierad kvasiinterakton”. Termen står enligt Thompson för ”det slags sociala relationer som upprättas genom masskommunikationsmedier (böcker, tidningar, radio, TV etc.)”

. Denna interaktion sträcker sig över rum och tid och liksom medierad interaktion innebär en vis begränsning av tillgängliga symboliska signaler. Det finns två aspekter av interaktionen som utmärker denna. För det första skickas budskapen i den medierade kvasiiteraktionen till en obestämd mängd potentiella mottagare. I de två ovannämnda typerna av interaktion riktar sig deltagarna däremot till specifika andra. För det andra är medierad kvasiinteraktion monologisk, eller med andra ord informationsflödet inom denna är enkelriktat

, till skillnad från de andra typerna som är av en dialogisk natur. Detta faktum gör att medierad kvasiinteaktion har en mindre grad av ömsesidighet och interpersonell specificet

. Men om så är fallet, hur kommer det sig att medierade kvasiinteraktionen överhuvudtaget är en interaktion? Enligt Thompson är förklaringen att trots den låga graden av ömsesidighet skapar kommunikationsflödet en social situation där individer binds samman i en kommunikations- och utbytesprocess av symbolisk natur

.

Thompson menar inte att hans åtskillnad mellan de tre typer av mellanmänsklig interaktion är den absoluta och att all slags interaktion kan delas upp på ett så enkelt sätt. Han är medveten om att det finns olika specifika interaktionella situationer som inte sammanfaller med en av de tre typerna och som har en hybridkaraktär istället, dvs. blandar olika former av interaktion

.

Profilerna som skapas av dejtingsajternasanvändare har just formen av en hybrid. I första hand har de nämligen en form av ett meddelande som skickas till ett oklart antal potentiella mottagare.

Kommunikationsflödet är enkelriktad och ömsesidigheten begränsad. Interaktionen i detta fall är alltså klart av medierad kvasiinteraktions typ. Profilerna är dock enbart ett första steg i en mer komplicerad kommunikationsprocess. De är avsedda att inleda en interaktion som har en dialogisk natur och där deltagarna riktar sig mot specifika andra. Interaktionen i de personliga profilernas fall

11 John B Thompson, ”Medierna och moderniteten”,Daidalos 2001, sid.110 12 John B Thompson, ”Medierna och moderniteten”,Daidalos 2001, sid.110 13 John B Thompson, ”Medierna och moderniteten”,Daidalos 2001, sid.110 14 John B Thompson, ”Medierna och moderniteten”,Daidalos 2001, sid.111 15 John B Thompson, ”Medierna och moderniteten”,Daidalos 2001, sid.111 16 John B Thompson, ”Medierna och moderniteten”,Daidalos 2001, sid.111

kan alltså klassificeras som både medierad kvasi- och medierad interaktion.

2. 2. Intimitet i en medierad värld.

Inom alla de ovannämnda typerna av interaktion har en speciell form av intimitet utvecklats. Under interaktionen ansikte mot ansikte har intimiteten mellan individer en ömsesidig karaktär.

Deltagarnas intima relationer vilar på en utbytesprocess där handlingar och yttranden, vinster och förluster, rättigheter och skyldigheter flödar i båda riktningar

. De två typerna av medierad interaktion som jag beskrev ovan innebär en begränsning av ömsesidigheten i relationen. Rumsligt och tidsligt avstånd mellan deltagarna gör att de är delvis eller helt befriade från skyldigheter.

Jag har tidigare nämnt att interaktionen som sker genom profilerna i dess tidiga stadium klassificeras som den medierade kvasiinteraktionen. Det är just den tidiga fas av profilernas tillvaro som detta arbete kommer att beröra. Det som utmärker intimiteten under den medierade kvasiinteraktionen är att den har en icke-ömsesidig karaktär. Thompson kallar denna företeelse för

”intimitet på avstånd” och menar att den kan vara mycket lockande. Eftersom individer befinner sig på avstånd i både tiden och rummet kan de njuta av relationer, utforska dem och använda dessa i egna syften utan att hamna i en väv av ömsesidiga engagemang och skyldigheter

. Dessutom får individerna en hel del utrymme till att skapa den form av relation som de vill ha till de avlägsna andra. Deltagarna i interaktionen har en stor frihet att fastställa villkoren för engagemanget och forma de andras karaktärer. Möten genom medierna ger utrymme för föreställningar om andra som är befriade från verklighetsbestämmande drag som präglar interaktionen ansikte mot ansikte

.

3. FÖRETAGET OCH DEJTINGTJÄNSTEN 3. 1. Match.com

Match.com är en nätdejtingtjänst för seriösa singlar som söker långsiktiga relationer. Företaget driver 32 abonnemangsbaserade dejtingsajter på 18 olika språk och finns på sex kontinenter.

Huvudbudskapet i sommar- och höstkampanjen 2005 är att Match.com är till för dem som tar kärleken på allvar och föranleder därmed fler bröllop än någon annan dejtingsajt.

17 John B Thompson, ”Medierna och moderniteten”,Daidalos 2001, sid.258 18 John B Thompson, ”Medierna och moderniteten”,Daidalos 2001, sid.271 19 John B Thompson, ”Medierna och moderniteten”,Daidalos 2001, sid.272

Det är gratis att registrera sig, söka efter andra singlar och lägga upp sin profil på Match.com. Det kostar först när man vill kontakta någon. Månadsavgiften är då 249 kr. Prenumerationen, alltså den ovannämnda avgiften, är Match.coms enda intäktskälla. Företaget själv menar att denna kostnad är en slags kvalitetssäkring. Match.com övertygar sajtens medlemmar om att olika slags åtgärder tas för att tjänsten ska vara så seriös och effektiv som möjligt. Kundtjänsten läser igenom alla profiler för att säkerställa att Match.coms produkt håller så hög kvalitet som möjligt. Kunskap om sajtens användare samlas genom undersökningar och kontinuerlig dialog med medlemmarna. Allt detta görs i syfte att identifiera singeltrender, förstå målgruppen, effektivisera tjänsten och försäkra företagets framgång.

I Sverige utsågs Match.com av Nielsen/NetRatings, ett världsledande Internetmätningsföretag, till den under året 2004 snabbast växande sajten i samtliga kategorier

. I juni 2005 utsåg samma mätningsföretag Match.com till Sveriges största nätdejtingsajt. Under februari, mars och april 2005 hade den svenska sajten 398 000 unika besökare, medan Spraydating.se, Mötesplatsen.se och Meetic.se, andra ledande svenska dejtingsajter, hade respektive 129 000, 134 000 och 161 000 unika besökare under samma period

. Enligt ett annat mätningsföretag, comScores Media Matrix, är Match.com Europas största dejtingsajt med sina sammanlagt 5,7 miljoner unika besökare på kontinentens alla regionala versioner i januari 2005

. Match.com har mer än 15 miljoner medlemmar världen över. Statistik visar att mer än 200 000 medlemmar i det globala nätverket träffade den person de sökte på Match.com varje månad

.

Sajtens svenska version har nästan 400 000 medlemmar och har funnits sedan 2002. Dess primära målgrupp är singlar i ålder mellan 25 och 45

, men både yngre och äldre åldersgrupper finns representerade bland medlemmarna. Det är flera män än kvinnor som använder tjänsten. Även homosexuella singlar finns bland Match.coms användare. Sajten har sina kunder över hela landet.

Storstadsbor är dock överrepresenterade. Många utav medlemmarna är välutbildade och singelföräldrar.

20 www.netratings.com 21 www.netratings.com

22 Com Scores Media Matrix, http://newscentrese.match.com/dynamaster 23 http://www.matchnewscenter.com/index/newscenter_internatl_glance.asp 24 Match.coms pressrum, http://newscentrese.match.com

3. 2. Dejting på Match.com

Vägen från en ide att börja använda en dejtingsajt till det moment då man verkligen träffar någon genom den är lång. Jag har skapat en egen modell för hur dejtingen brukar gå till på Match.com.

Enligt denna ser dejtinprocessen ut på följande sätt:

EN IDÉ / REKOMMENDATION / NYFIKENHET etc.

PROVANVÄNDNING AV SAJTEN

(som en icke-medlem på Match.com har man tillgång till ofullständiga profiler;

man får dock inte kontakta sajtens medlemmar)

INLOGGNING PÅ MATCH.COM / SKAPANDE AV EN EGEN PROFIL (det är gratis att logga in på sajten och skapa en egen profil; man får då tillgång till alla profiler i deras fulla version men får fortfarande inte kontakta andra medlemmar som man har blivit intresserad av eller ta emot e-post från dem som har blivit

intresserade av en)

PRENUMERATION

(för 249 kr i månaden får man tillgång andra medlemmars adresser och får ta emot e-post från dem som har blivit intresserade av en)

KOMMUNIKATION GENOM E-POST OCH TELEFON

(kontakten mellan individer som har blivit intresserade av varandra initieras genom e-post; Match.com har ett eget system för utbyte av elektroniska brev mellan medlemmarna)

EN ”RIKTIG” DEJT

3. 3. Profilerna

Kommunikationen mellan individer som initieras på Match.com har sin början då de personliga profilerna skapas. De enkla sidorna som är fyllda med information om en respektive person är en slags meddelande som skickas ut i den virtuella världen. Detta meddelande tas sedan emot av en person/personer som kan befinna sig både långt bort och mycket nära i den ”verkliga världen”, men har alltid samma ändamål - att hitta någon att dela livet med. Profilerna är, liksom de första 10 minuterna i en film, avsändarens lilla stund då han/hon får en möjlighet att fånga publikens uppmärksamhet. De spelar en roll av en slags reklam som får locka potentiella partners till avsändaren.

Match.com är en seriös sajt för seriösa singlar. Sajtens slogan är: ”Match.com-när du tar kärleken på allvar”. De som är anställda på företaget ser till att sajten håller sin höga kvalité. Kundtjänsten genomför kontroller av profilernas innehåll. Inget material som strider mot sajtens sekretesspolicy får publiceras på profilerna. Match.coms policy garanterar att ”nätverket är en säker och trygg plats bland annat genom manuella granskningar av nya medlemmar liksom regler för kontaktinformation och garantier gällande anonymitet”

. Sajtens medlemmar får inte vara annat än seriöst intresserade och verkligen söka efter en partner.

Hur skapar man en egen profil då?

Man måste ha ett eget användarnamn och lösenord, eller med andra ord, vara registrerad, på Match.com för att kunna skapa en egen profil. När man väl har blivit medlem på sajten får man med några snabba och enkla steg utforma en egen sida. Match.com har förberett en matris som man helt enkelt fyller i med information om sig själv. Detta sker på några minuter och kräver inga större kunskaper i dataanvändning.

En profil består av: en ruta med ett kort på personen, en lista med allmän information om honom/henne (såsom ålder, civilstånd, plats där de bor, intresse, matvanor, religion, etnisk påbrå, antal barn osv.) och tre texter där han/hon beskriver sig själv och vad hon/han letar efter. Den allmänna informationen väljs ut från långa listor av möjliga svar på frågor om ens intressen, religion, matvanor osv. De tre korta texterna skrivs fritt av personen själv. Match.com hjälper dock en och ger olika idéer om vad som texterna kan beröra. Rubrikerna för texterna är: ”Allmänt”,

”Utseende” och ”Söker”. För varje tema finns det ett litet förslag på vad som den kan innehålla. För

25 www.newscentrese.match.com, ”Match.com Sverige”

rubriken ”Allmänt” har Match.com exempelvis följande förslag:

”Börja med att beskriva vem du är, din personlighet och hur du föredrar att tillbringa din tid. Ett tips är att skriva om dina intressen och/eller hobbies, ditt arbete, din familj och dina vänner, reseminnen och var du är uppväxt. Var god skriv minst 4 rader.”

Inför beskrivningen av ens utseende ger Match.com följande råd:

”Ge mer specifik information om din längd, frisyr och kroppstyp. Vilka är dina bästa sidor? Vilken klädstil har du - konservativ, modern eller ledig klädsel?”

Inför beskrivningen av vem som man letar efter hjälps man på följande sätt:

”Vad söker du efter i ett förhållande? Vad är viktigt och acceptabelt för dig? Moral och värderingar? Vad för slags utseende och personlighet föredrar du? Vilka intressen eller resor vill du dela med dem? Var vill du helst att de bor? Var god skriv mellan 3 och 20 rader”

Efter att man har fyllt i alla tomma rader och avslutat utformningsprocessen är profilen klar att användas. Meddelandet är skickat. Nu får man bara vänta på något svar av andra medlemmar. Det är värt att tillägga att man alltid har en möjlighet att ändra profilens innehåll om man vill.

Det finns oerhört många sidor på Internet där man kan få tips och råd om nätdejting. De här sidorna erbjuder inte minst hjälp med utformningen av en effektiv profil. Några exempel på sådana sidor är Profilehelper.com, E-cyrano.com eller Dating.about.com. Det som man får hjälp med på dessa sidor är utformning av en ny och effektiv profil, granskning av en redan existerande, kritik gällande det publicerade fotot och ”personal coaching” i nätdejtingen. Man får även en del säkerhetsråd, dvs.

vad man ska tänka på innan man börjar nätdejta för att undvika eventuella problem/obehagligheter

men även förebygga faror. De som driver sådana rådgivande sajter säger sig vara erfarna nätdejtare

och ger gyllene råd såsom: var ärlig, publicera ett bra foto på dig själv, leta efter singlar som är ute

efter samma typ av förhållande, lägg mycket tid på profilutformningen osv.

4. METOD OCH MATERIAL 4. 1. Avgränsningar

Match.com är en sajt för allvarliga singlar som söker kärlek. Sajten är primärt avsett för människor i ålder mellan 25 och 45. Målgruppen för Match.com är alltså klart definierad. Detta betyder dock inte att människor som inte ingår i målgruppen är frånvarande på sajten. Representanter av både yngre och äldre åldersgrupper finns bland medlemmarna. Även homosexuella singlar och människor som inte nödvändigtvis är singlar men söker sexuella relationer finns representerade.

Det är alla åldersgrupper som ingår i min studie. Detta därför att en av grundläggande frågor för detta arbete berör generationsproblematiken, dvs. hur människor i olika åldrar och skeden i livet beter sig vid dejtingsituationen. Jag har dock valt bort att titta på profilerna skapade av homosexuella singlar samt människor som söker enbart sexuella relationer. Det är alltså bara de heterosexuella singlar som söker kärlek som jag här intresserar mig för. Detta framför allt därför att det är just dessa som utgör den absoluta majoriteten bland sajtens användare men även därför att jag helt enkelt intresserar mig här för de heterosexuellas användning av profiler. Jag har dessutom valt bort att titta på regionala skillnader. Jag har alltså inte tänkt dela upp singlarna i två grupper, exempelvis storstadsbor och landsbygdsbor, och undersöka om deras profiler skiljer sig på något sätt. En sådan undersökning ryms inte inom tidsramar för detta arbete.

4. 2. Metod

Jag har använt både kvalitativa och kvantitativa metoder i min undersökning. Det är dock en kvantitativ innehållsanalys som detta arbete bygger på. Jag har samlat in ett material som består av 100 profiler. Tillvägagångssättet i min undersökning var densamma som presenteras av Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson och Lena Wängnerud i deras bok ”Metodpraktikan.

Konsten att studera samhälle, individ och marknad”, då de beskriver arbete med samtalsintervjuer.

Man kan dra en parallell mellan mitt material och det som man får under arbetet med intervjuer. I båda fallen kommer man åt en rad svar på konkreta frågor (i mitt fall: kan du beskriva dig själv, din personlighet och vanor? Hur ser du ut? Vad letar du efter?). Svaren är personliga och mer eller mindre detaljerade. Analysen av dessa leder till en slutsats/svar på en forskningsfråga.

Under den första fasen av mitt arbete sammanfattade jag materialet genom en kategorisering av den information som fanns på profilerna

. Jag tolkade innehållet (detta var ett kvalitativt arbete) och

26 Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena, ” Metodpraktikan. Konsten att studera

delade upp det i olika kategorier, såsom ”personlighet”, ”kropp” eller ”aktiviteter” (dvs. jag genomförde ett arbete som i stor utsträckning liknar ett kvantitativt sätt att arbeta). Steg två i min undersökning, dvs. det som i ”Metodpraktikan” kallas för ”på väg mot det mer generella”

, gick ut på att jag kvantitativt analyserade data. Jag använde mig av kartläggningsmetoden, dvs. jag utgick ifrån ett fenomen och kartlade olika aspekter av detta fenomen i detalj

. Jag räknade helt enkelt förekomsten av olika typer av information och försökte hitta någon gemensam nämnare som skulle gälla för de flesta profiler.

En eventuell kritik av de metoder som jag har använt är att de gav alltför stort utrymme för godtycke. Jag gjorde en egen tolkning av profilernas innehåll och delade upp det i kategorier som jag själv har valt. Samtidigt ledde detta tillvägagångssätt till en klar kartläggning av informationen och, till följd av detta, gjorde det möjligt att dra några generella slutsatser om tendenser för det material som jag jobbade med.

4. 3. Materialinsamling

Min undersökning bygger på en samling profiler som alla är hämtade från Sveriges största dejting sajt, Match.com.

I och med att jag vill titta närmare på vad det är för meddelanden som människor, som befinner sig i olika skeden i livet, skickar, har jag delat upp sajtens medlemmar i fem åldersgrupper: 18-29, 30-39, 40-49, 50-59, 60+. Detta för en senare analys av den information som individer inom de olika grupperna fyller sina profiler med. Jag är medveten om att den gruppindelning som jag har bestämt att använda kan väcka invändningar. Vissa kanske tycker att man inte kan dela upp livets cirkel i en rad perioder som är lika långa, rent tidsmässigt. Man utvecklas ju inte alltid lika intensivt. Vissa stadier av ens liv varar lite längre än andra. Enligt mig är dock den uppdelning som jag här vill använda den mest logiska.

För att komma åt materialet har jag loggat in på sajten. Det var först då som jag fick tillgång till alla profiler i deras fulla version. Som en icke-medlem får man nämligen endast ladda ner delar av profiler som är registrerade på sajten. De små profildelarna som är tillgängliga för alla sajtens besökare består av en liten bild på en respektive person och en bit av hans/hennes beskrivning av

samhälle, individ och marknad”, andra upplagan, Nordstedts Juridik AB, Stockholm 2005, sid. 296

27 Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena, ” Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad”, andra upplagan, Nordstedts Juridik AB, Stockholm 2005, sid. 298

28 Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena, ” Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad”, andra upplagan, Nordstedts Juridik AB, Stockholm 2005, sid. 298

sig själv.

Som medlem på Match.com fick jag alltså insyn i alla fullständiga profiler. Jag laddade ner 20 profiler för varje åldersgrupp, 10 skapade av män och 10 skapade av kvinnor. Jag har valt ut profilerna slumpmässigt. Jag använde Match.coms sökmotor och fick fram ett urval profiler som stämde överens med mina önskemål (personernas ålder och kön). Som ett resultat av detta har jag fått ett material som består av 100 profiler.

Jag har bestämt mig för att fokusera på vissa delar av profilerna. Det som ingår i min studie är medlemmarnas egna korta eller längre meddelanden där de beskriver sig själva och de egenskaper hos den person som de söker. Jag har valt bort att analysera bilderna och den allmänna informationen om medlemmana. Visst hade det varit intressant att undersöka vilken innebörd som korten på medlemmarna har och vad det är för budskap som meddelas genom dem. En sådan analys skulle dock beröra ett helt annat ämne, semiotiken, och vara ett tema för ett skilt arbete. När det gäller den allmänna informationen om personerna, anser jag att den är mindre intressant eftersom den inte är lika personlig som medlemmarnas egna texter. Den har nämligen en form av en formulär fylld med en rad egenskaper som personerna väljer från en lång lista. Listorna med valmöjligheter är långa och ger en massa idéer om vad som personen ifråga kan ta upp och hur han/hon kan presentera sig själv. Formulären är alltså på förhand genomtänkta av Match.coms formgivare och fylls i av sajtens medlemmar.

4. 4. Tabellerna

Första steget i min undersökning var insamlingen av profilerna. När detta var klart började jag skapa en databas där jag sammanställde den informationen som fanns på profilerna. Jag skapade två olika slags tabeller. Den ena kallade jag för en ”Utgångsläget”-tabell och den andra för en

”Tomrummet”-tabell. Den förstnämnda innehöll all information om personernas egenskaper och situation. Variablerna i denna tabell var: personlighet, kropp, klädstil, aktiviteter, län, ålder, civilstånd, tomrum, stil/språk, övrigt och textens längd. Jag har delat upp texternas innehåll i dessa områden därför att jag hoppades på att på så sätt kategorisera, täcka och få in i tabellerna all information som fanns på profilerna. En sådan uppdelning av texternas innehåll var avsedd att lägga till grund för en senare sammanställning av vad som sades, hur ofta man nämnde enskilda egenskaper och vilka kategorier som var mest populära.

Den senare tabellen innehöll information om vad som respektive person sökte, eller med andra ord,

vilken slags partner som han/hon var ute efter. I denna tabell fanns följande variabler: personlighet, syfte, utseende, aktiviteter, kroppskontakt, övrigt och textens längd. Återigen ville jag, genom en sådan uppdelning av texternas innehåll, täcka all information och komma åt materialet för en senare sammanställning av vad som personerna nämnde/satsade på när de skapade sina profiler.

Enheterna för båda tabeller var respektive profiler.

5. REDOVISNING AV PROFILER

5. 1. Åldersgrupp I : 18-29.

5. 1. 1. Utgångsläget.

Utav 20 personer, både män och kvinnor, i ålder mellan 18 och 29 var det två män som inte satsade på en beskrivning av sin personlighet. Alla andra personer beskrev sina egenskaper ganska rikt. De absolut flesta menade att de var glada, sociala och hade mycket humor. Utöver dessa allt som oftast nämnda egenskaper förekom en del andra. De flesta killar i denna åldersgrupp underströk framför allt sin sociala kompetens, spontanitet, snällhet och inte sällan avslöjade sina ambitioner. Tjejerna däremot beskrev sig själva oftast som glada, positiva, trevliga, varma och nyfikna. Många utav åldersgruppens kvinnliga representanter menade dessutom att de var galna och mycket aktiva. Det fanns individer bland både killar och tjejer i denna grupp som inte var rädda för att prata om sina dåliga sidor. Tre tjejer och två killar nämnde något negativt drag kopplat till sin personlighet.

90 % utav individerna i denna åldersgrupp var singlar. Två personer var separerade. 70% utav tjejerna gav en klar definition av vad som de saknar i sina liv. En singelkvinna från Uppsala skrev till exempel att hon saknar en ”själsfrände”. En separerad kvinna från Kungsbacka saknade ”någon som skulle acceptera den hon är”. Killarna var mer sparsamma när det gäller beskrivningen av tomrummet i sina liv. Bara 30% nämnde kort vad som de längtade efter. En singel från Lund skrev till exempel att han saknade den rätta kvinnan. En separerad man från Halland önskade att han hade ett förhållande.

70% av alla killar i denna åldersgrupp skrev om sin karriär. Motsvarande siffra för tjejer är 50%.

Tre utav killarna var studenter men alla nämnde samtidigt sina framtida planer angående jobb eller

skrev att de redan jobbar vid sidan av sina studier. Tjejerna i åldersgruppen var inte lika seriösa när det gäller karriärämnet. De som överhuvudtaget nämnde sin karriär skrev kort om att de antingen studerade eller hade/letade efter ett jobb.

De aktiviteter som de flesta män inom åldersgruppen ägnade sig gärna åt var idrott, möten med kompisar och festande ute på krogen. Tjejerna gav betydligt rikare beskrivningar av de aktiviteter som de var intresserade av än killar. De flesta skrev att de var intresserade av träning, kultur (inklusive musik och film), sport och resor. Många kvinnor nämnde även att de gillade att sola, träffa vänner, festa samt att de levde aktiva liv.

50% av kvinnorna inom åldergruppen nämnde sina boendeförhållanden, dvs. var de bodde, var de hade bott innan eller om de tänkte flytta. Motsvarande siffra för männen är 20%. Två utav killarna nämnde dessutom sitt ursprung.

100% av personerna som ingick i denna åldersgrupp beskrev sin kropp. Båda könen betonade i största allmänhet samma saker när de beskrev sina kroppar. De absolut flesta, ca 90%, angav sin längd och vikt. Relativt rika beskrivningar av frisyrer var vanligt förekommande. 80 % av alla individer angav sin hårfärg och hårlängd. 60% av personerna gav en mer detaljerad bild av sin frisyr och nämnde bl.a. sin hårtyp och om de hade slingor. 70% av alla personer beskrev sin kroppstyp, dvs. om de var sportiga, muskulösa eller normalbyggda. Ett litet antal individer kommenterade sitt utseende (40% kvinnor och 20% män). Det var också få, 30%, som beskrev sina ögon.

40% utav tjejerna lämnade ut beskrivning av sin klädstil. Motsvarande siffra för män var 10%. De flesta kvinnorna som nämnde detta ämne skrev att deras klädstil inte var bestämd och att de klädde sig efter humöret/tillfälle. De flesta män däremot gav ett intryck att de bryr sig om sin klädsel. En utav männen var modeintresserad, resten menade att de klädde sig modernt och rent, oftast i jeans och t-shirt.

Språket som individerna använde på sina profiler var vardagligt med avslappnad framtoning. Alla individer skrev ganska slarvigt och byggde ofullständiga meningar. Slangord, såsom ”mjukisar”,

”typ” eller ”att mixa”, och talspråket, dvs. användning av ord som t.ex. ”å” istället för och eller

”tillbaks”, var vanligt förekommande. 30% av personerna använde s.k. ”smileys”, dvs. tecken

såsom t.ex. ”:-)”, eller ”:-P”. Det var väldigt få som skrev kort och sakligt. Genomsnittlig längd av

texten där individer beskrev sig själva var ca 615 tecken. Det var bara 30% av personerna som skrev

kort och sakligt. En person ville inte alls avslöja mycket utan lovade att berätta mer vid något fika

tillfälle.

5. 1. 2. Framförda önskemål om den andre.

Nästan 100% av alla individer inom åldersgruppen definierade den typen av personlighet som de var attraherade av. Det var bara en man som inte gav någon beskrivning av den andre och menade att : ”det är svårt att veta vad man letar efter innan man har hittat det”. Tjejerna hade betydligt mer komplicerade bilder av den personligheten som den önskade den andre skulle ha. Alla slags möjliga egenskaper listades ut. Beskrivningarna varierade ganska mycket från en kvinna till annan. Den egenskapen som upprepades flest gånger var dock humor, snällhet, omtänksamhet och självsäkerhet. Enligt vissa tjejer bör mannen vara beskyddande, rolig, allvarlig, intelligent, sympatisk aktiv och acceptera den hon är. Männen däremot önskade sig en kvinna som i första hand var självsäker, glad, lika sinnad och hade mycket humor. En del sökte även tjejer som var ärliga, öppna, modiga, glada och trevliga.

Förväntningar som personerna hade mot den andre inom åldersgruppen varierade starkt. Man hoppades på allt från bekantskap och vänskap till romans och giftermål.

50% utav alla profilerna innehöll anmärkningar om den andres utseende. Två utav kvinnor menade att utseendet är mindre viktigt än personligheten. Lika många män delade denna uppfattning. Det som kvinnorna önskade sig var långa, starka och sportiga män. Killarna däremot sökte tjejer som var framför allt söta och sportiga.

Väldigt få personer (bara 30%) definierade vad som de hoppades på att få göra tillsammans med personen som de eventuellt skulle träffa. Varje man som tog upp detta ämne nämnde olika aktiviteter, bl.a. resor, mysiga hemmakvällar och träning. Kvinnorna önskade däremot att de fick framför allt ha roligt / festa och dela sportintresse med männen. Vissa nämnde även mysiga hemmakvällar och resor.

Tre utav tjejerna nämnde vilken slags kroppskontakt de önskade sig ha med den andre. En kvinna skrev att hon ville ”dela sängen med någon och ha en stor famn att krypa upp i”. Två andra tjejer nämnde att de ville ”mysa” / ”gosa” med den andre. Killarna undvek detta ämne nästan helt. Det var nämligen bara en man som skrev att han ville ”mysa”.

Bland övriga saker som nämndes under rubriken ”sökes” fanns i tre utav männen fall en fras ”hör

av dig”. Två utav kvinnor nämnde däremot sina önskningar angående männens hemvist.

5. 2. Åldersgrupp II: 30-39

5. 2. 1. Utgångsläget.

100% av alla kvinnor inom denna åldersgrupp satsade på en rik beskrivning av personligheten. 80%

av männen gjorde likadant. Både kvinnor och män använde sammanlagt ett 20-tal olika adjektiv för att beskriva sina personligheter. De påståenden som kvinnorna gjorde oftast var att de var glada, nyfikna, omtänksamma och gillade livet. Dessutom menade en del kvinnor att de var sociala, trevliga, söta, aktiva och kunde lyssna. De egenskaperna som nämndes mest av männen var humor, ett gott intellekt, snällhet och värme. En del män tyckte dessutom att de var glada, ömsinta, öppna, självsäkra och aktiva. Två kvinnor nämnde även dåliga sidor av sin personlighet. Tre män gjorde likadant.

80% av männen i denna åldersgrupp var singlar, en man var skild och en änkeman. 90% av kvinnor var singlar, en tjej var separerad. Väldigt få personer inom gruppen beskrev tomrummet i sin vardag. De kvinnorna som nämnde vad som de saknade skrev att de behövde t.ex. ”drömprinsen”,

”en livskamrat” eller ”Dig som känner sig kallad”. Det var fyra män som skrev om det som de saknade. En utav dessa skrev att han behövde ”någon att få en liten fristad med”. Andra skrev att de saknade ”Dig”, ”en djupare tjej” eller ”någon speciell”.

80% av männen inom åldersgruppen nämnde sin karriär. De flesta berättade vilket jobb som de hade. En 30-årig man var en student och en 38-åring planerade att börja studera. Det var bara 40%

av kvinnorna som nämnde detta ämne. De som gjorde detta hade antingen goda positioner eller trivdes med arbetet. En 31-åring var studerande.

Alla kvinnor satsade på en beskrivning av sina favoritaktiviteter. Det som var mest populärt att syssla med inom åldersgruppen var att resa, umgås med familjen och vännerna, träna/sporta och vara ute i naturen. En del kvinnor skrev även att de tyckte om att ha kul på krogen, dansa, hemmakvällar och var intresserade av kultur, mat och dryck. Männen hade ett brett spektrum aktiviteter de ägnade sin tid åt. De flesta tyckte om att träna, umgås med vänner (det var bara en man som skrev att han umgicks med sina barn på fritiden) och ta del av den populära kulturen (titta på film, läsa böcker och lyssna på musik). Några individer tyckte även om att resa och gå ut på krogen. En man hade bestämt sig att låta bli att skriva om sina favoritaktiviteter.

Det var relativt populärt bland kvinnorna inom åldersgruppen att nämna sitt ursprung och hur

många barn som de hade. 30% har gjort detta. Männen satsade hellre på en beskrivning av vad som de ägde och var som de bodde.

Båda könen satsade på beskrivningar av i stort sett samma egenskaper av sina kroppar. Både kvinnor som män angav i de absolut flesta fallen sin längd, hårtyp, kroppstyp samt beskrev frisyren.

Många kommenterade dessutom sitt utseende och beskrev sina ögon. Enbart två personer hänvisade till bilder som fanns på deras profiler.

80% av männen inom åldersgruppen beskrev sin klädstil. Det är svårt att dra någon slutsats om vad som det utmärkande draget för dessa beskrivningar är. Man kan dock säga ett det som upprepades flesta gånger var att klädstilen var modern eller praktisk och enkel samt att både kostymen och jeansen användes. Alla kvinnor beskrev sin klädstil. De flesta menade att stilen berodde på tillfälle.

Många tyckte dessutom mest om att klä sig modernt och i jeans. Två utav kvinnorna klädde sig kvinnligt.

Språket som användes av männen var för det mesta vardagligt. Slangord (såsom ”grabb” eller

”tajt”), talspråk (t.ex. ”för” istället för ”eftersom”, ”hmmm..”) användes av 90% av män inom åldersgruppen. Tre personer använde smileys (”:-)”) och två riktade sina meddelanden till ”Dig”. I överlag kan man säga att männens texter var mycket originella och idérika. Två profiler hade en brevform. En person gjorde i början av sin text klart för läsaren att han inte tar nätdejtingen på allvar och att han här kommer att försöka göra den bästa möjliga reklamen för sig själv. En annan person, istället för att beskriva sin situation, ställde en rad frågor till läsarinnan om hon inte kände likadant angående vissa aspekter av livet. Sist men inte minst började en utav männen sin text med en kort beskrivning av vem som han letar efter och bad alla individer som inte motsvarade denna att sluta läsa med detsamma. De flesta kvinnor i åldersgruppen skrev sakligt och avslappnat samt använde slang ord, talspråk och smileys. Bara två utav kvinnorna försökte skämta. Det var också två som riktade sina texter till ”Dig”. En person inom gruppen hade en originell och klart marknadsföringsbaserad ide då hon åkallade ”Dig som kan möta de gladaste blåa ögon du nånsin sett”.

Genomsnittlig längd av texterna inom gruppen var 350 tecken.

5. 2. 2. Framförda önskemål om den andre.

Hela 100% av kvinnor definierade klart det slags personlighet som de var attraherade av.

Motsvarande siffra for männen var 90%. Önskemålen angående den andres personlighet varierade starkt inom båda åldersgrupperna. Över hälften av alla kvinnor tyckte att humor, intellekt och självsäkerhet var de viktiga egenskaperna av en mans personlighet. Därutöver skrev en hel del kvinnor att mannen bör helst vara utåtriktad, ödmjuk, aktiv, ärlig, lugn och harmonisk, inte svartsjuk och ha ett stort hjärta. Tre kvinnor tyckte dessutom att ”han” måste kunna uppskatta kvinnan. Männens önskemål angående kvinnopersonligheten var framför allt att ”hon” bör vara glad, trevlig och ha humor. Detta upprepades av över hälften av åldersgruppens manliga del. En hel del män tyckte även att olika sociala kompetenser och värme/godhet var viktiga.

Det som individer inom gruppen hoppades på oftast var en romans, förhållande eller vänskap. Dessa önskemål nämndes av 60% utav personerna. Det var bara några få personer som hade mer specifika planer för en gemensam framtid. En kvinna skrev att hon sökte en livskamrat, någon att bygga framtid med. Två män ville hitta någon speciell att dela tillvaron med. En man hoppades på att träffa någon att få fristad och njuta av vuxenlivet med. 50% av kvinnorna definierade de aktiviteter som de var intresserade av att göra tillsammans med den andre. Det som nämndes var att de ville skratta, ha roligt och göra saker tillsammans. Männens önskemål angående gemensamma aktiviteter var få, 40% nämnde detta. Dessutom varierade de starkt. I överlag får man säga att männen önskade att njuta av livet med den andre.

70% av kvinnorna hade något att säga om teman ”mannens utseende”. 30% tyckte att det inte var lika viktigt som insidan. 40% tyckte däremot att det var viktigt och att mannen bör de bra ut/ha stil.

Männen hade betydligt mindre att säga om detta ämne. Bara 40% skrev någonting om kvinnans utseende. En man beskrev ganska rikt vad för slags kroppstyp som han var intresserad av. 2 män tyckte att utseende inte var lika viktigt som personlighet. Det var också två män som erkände att yttre är viktigt för dem och att kvinnan bör vara vacker och ta hand om sig själv.

Enbart 10% av alla personer inom denna åldersgrupp nämnde någonting om kroppskontakten och

attraktionen. De två personerna som gjorde det tyckte naturligtvis att detta var viktigt och borde

finnas där.

5. 3. Åldersgrupp III: 40-49

5. 3. 1. Utgångsläget

Nästan alla personer inom denna åldersgrupp satsade på en rik beskrivning av sin personlighet. Det var bara en kvinna som lät bli att beskriva vilken slags person som hon var. Båda könen nämnde alla slags möjliga egenskaper. Det var bara en person i gruppen som nämnde någon av sina dåliga sidor. En hel del män tyckte att de var glada, nyfikna, lugna, harmoniska, trogna, omtänksamma, tålamodiga, hade humor och pojksinnet. De egenskaper som upprepades flest gånger på kvinnoprofiler var självständighet, nyfikenhet, intresse för natur. En del kvinnor tyckte att de var goda, glada, ärliga, positiva och gillade att ha roligt.

90% av alla kvinnor definierade sitt civilstånd som singel. Motsvarande siffra för männen var 50%, hälften menade nämligen att de var antingen separerade eller skilda. Det var också hälften av alla män som beskrev tomrummet i sina liv. De menade att de behövde värme och kärlek och ville göra slut med ensamheten. Hela 70% av kvinnorna gjorde samma sak, dvs. definierade det som de saknade i sin vardag. Fyra av sju kvinnor ville göra slut med ensamheten och hitta någon att dela livet med. Tre av sju kvinnor var mer romantiska och letade efter drömprinsen.

Männen nämnde sin karriär, familj, egendom och boendeförhållanden mycket oftare än kvinnor.

Hela 60% av all män skrev om sina barn, medan bara 20% av kvinnorna gjorde samma sak. 50% av männen skrev om sin karriär och 40% beskrev sina boenderelationer och egendom. Motsvarade siffror för kvinnor var 30% och 10%. Fem personer inom åldersgruppen nämnde även några av sina motton eller levnadsvisdomar.

90% av personerna beskrev sina favoritaktiviteter. De populäraste sysslorna som männen ägnade sig åt var sport/träning, matlagning, resor och olika sysslor som har med populär kultur att göra.

Kvinnorna gillade mesta att syssla med sporten, resorna, kulturaktiviteterna, matlagningen. De gillade dessutom att umgås med barnen och vännerna och promenera.

Kvinnorna var betydligt mer detaljerade i beskrivningar av sina kroppar än män. Männen skrev

vanligtvis om längden, vikten och den kroppstypen som de hade. En man lät dessutom bli att berätta

om sin kropp. Kvinnorna däremot berättade gärna inte bara om längden, vikten och kroppstypen

men även om frisyren (90%), ögonen (40%) och tillade någon kommentar om sitt utseende (50%).

Ungefär hälften av kvinnorna inom åldersgruppen klädde sig efter tillfälle. De menade att de hade jeans på sig till vardags och klädde gärna upp sig vid något speciellt tillfälle. 30% av kvinnorna förbigick ämnet. 80% av männen gav en oftast kort bild av sin klädstil. Den var ledig stil med jeans tillvardags som dominerade denna bild. 30% av männen klädde sig efter tillfälle. Några få personer var modeitresserade och gillade kavaj till vardags.

Personerna inom denna åldersgrupp skrev i överlag sakligt och använde talspråket. Texterna var skrivna på ett vuxet, dvs. ganska formellt, allvarligt språk. Profilerna innehöll en blandning av två skilda stilar: en med rikt ordförråd och en mer avslappnad, vardaglig. Två personer riktade sig till

”Dig”. En person använde latinska fraser.

Genomsnittlig längd av texterna inom denna åldersgrupp var 540 tecken.

5. 3. 2. Framförda önskemål om den andre.

Kvinnorna i denna åldersgrupp gav mycket detaljerade beskrivningar av männen som de önskade träffa. Varje kvinna hade en skild bild av den perfekta personligheten hos den andre. Man kan dock dra en slutsats att det som uppskattades oftast var humor, intelligens och manlighet. Kvinnorna ville dessutom träffa gentleman som gav trygghet, gillade barn, var omtänksamma, trogna och ungdomliga. Männen inom gruppen var mer sparsamma i sina beskrivningar av den personligheten som de önskade att deras kvinna hade. De egenskaper som nämndes oftast var humor, ärlighet, intelligens, målmedvetenhet och godhet.

Det som båda könen hoppades mest på att få utav möten med den andre var ett förhållande. På andra plats kom romans, sedan vänskap och bekantskap. Några personer hoppades även på giftermål eller en resevänskap. Ingen av personerna nämnde att han/hon ville skaffa sig en aktivitetskompis.

Bara 50% av männen nämnde något om den andres utseende. Två män tyckte att inre var viktigare än yttre. Tre män tyckte däremot att utseendet var viktigt och önskade att kvinnan var kort. 70% av alla kvinnor inom gruppen tog upp detta ämne. Flest av de tyckte att utseendet var viktigt och beskrev drömprinsen. Två kvinnor tyckte att inre var viktigare än yttre.

40% av kvinnor ville ha roligt och resa med den andre. Resten ville exempelvis mysa hemma, gå ut

och äta, träna någon sport eller bara göra saker tillsammans. Det var bara en man som tyckte till om detta ämne och skrev kort att han ville göra saker tillsammans.

Det var bara en man och en kvinna som tog upp teman av kroppskontakt. Kvinnan skrev att hon var kramig, mannen menade att han brukade skämma bort sin kvinna med närhet, ömhet och kärlek.

Fyra män avslöjade dessutom vad som de tyckte var viktigt i ett förhållande. Några kvinnor gjorde likadant. Många utav både män och kvinnor skrev om eventuella barn, egendom, karriär osv. var något hinder.

5. 4. Åldersgrupp IV: 50-59

5. 4. 1. Utgångsläget

Både män och kvinnor inom denna åldersgrupp skrev ganska rikt om sig själva. Egenskaperna som listades ut var många. Männen nämnde oftast att de var tålamodiga, ärliga, lugna, glada, ungdomliga och att de hade mycket humor. Kvinnorna däremot underströk oftast sin intelligens, humor, ärlighet och omtänksamhet. Några tyckte dessutom att de var ungdomliga och livsglada.

60% av kvinnorna definierade sitt civilstånd som singel, resten var skilda. En tredje del av männen var skilda. Lika många var singlar och separerade. Hälften av männen nämnde tomrummet i sina liv. Detta definierades oftast som ett fastare förhållande. Fallet med kvinnorna var likadant.

Det var 60% av alla personer som nämnde sin karriär/ sitt arbete. För de absolut flesta var barnen och familjen ett viktigt ämne som beskrevs ganska väl.

Både kvinnor och män inom gruppen var intresserade av resor och olika slags fysiska aktiviteter.

Att vara ute i naturen, spendera tiden med nära och kära eller mysa hemma med god mat och dryck fanns också med de populäraste sysslorna. En hel del personer tyckte även om att syssla med mer kreativa aktiviteter som t.ex. att måla eller göra någonting med villan.

Kroppsbeskrivningarna inom gruppen var oftast sparsamma. Kvinnorna skrev för det mesta om

vilken typ av kroppen som de hade, ögonfärgen, håret och längden. Männen var fokuserade på

kroppstypen, vikten och längden. Hälften av männen och 30% av kvinnorna kommenterade sitt

utseende eller skrev om det som andra brukar tycka om deras yttre.

Kvinnorna beskrev sin klädstil oftast som modern, ungdomligt och en som berör på tillfället. 50%

gillade att klä sig i jeans till vardags och finare vid speciella tillfällen. Precis som i kvinnornas fall berodde det som männen hade på sig på tillfället. Många tyckte bäst om att ha på sig jeans och hade ledig stil. Två utav männen tyckte att de hade en ungdomlig / modern stil.

De flesta personer skrev kort och sakligt. Språket som de använde var oftast vuxet, med rikt ordförråd, men även talspråk. Texterna var skrivna med ett avslappnat tonfall. Några få texter hade en originell form. En kvinna började t.ex. sin text med : ”Hej alla glada och goa människor jag är en livsglad spontan kvinna i ”medelåldern”...” och fortsatte med denna ton texten igenom, vilket gav en tv-reklams känsla. Texternas medellängd inom denna åldersgrupp var ca 530 tecken.

5. 4. 2. Framförda önskemål om den andre.

90% av männen beskrev den personlighet som de önskade att kvinnan skulle ha. De flesta värdesatte ärlighet, omtänksamhet, öppenhet, erfarenheter och glädje hos den andra personen.

Kvinnorna önskade oftast att mannen skulle dela hennes intressen. Kvinnorna sökte framför allt män som var ärliga, varma, hade humor och barnasinnet kvar.

Hälften av alla personer uttryckte sina önskningar angående den andres utseende. Männen använde ord som ”söt”, ”kortare”, ”sportig”. En man beskrev sin drömprinsessa ganska ordentligt.

Kvinnorna önskade sig långa män med normal kroppsbyggd. Två kvinnor menade dessutom att utsidan inte är lika viktigt som ömsesidig överenskommelse.

De flesta, både män och kvinnor ville resa, ägna sig åt njutning, kultur och segla med den andre. En del ville också gärna laga mat eller gå ut och äta tillsammans. Vikten av fysisk närhet nämndes av fyra män och en kvinna.

De flesta kvinnor, 90%, och alla män hoppades på ett förhållande. Bekantskap, vänskap, romans,

resevänskap fans också på de flesta personers önskelista. Bland övriga önskningar ville många

personer inom denna åldersgrupp att den andre skulle bo i närheten.

5. 5. Åldersgrupp V: 60+

5. 5. 1. Utgångsläget

100% av kvinnor och 70% av män beskrev sin personlighet. Kvinnorna menade oftast att de var glada, ungdomliga, kreativa, positiva, snälla, och hade barnasinnet, pigga och friska själar och livslust. Männen däremot tyckte att de i första hand var glada och positiva. Andra egenskaper som nämndes av männen var frihet från mentala problem, vitalitet, lojalitet, snällhet och förmåga att lyssna.

60% av alla män var änkemän. Kvinnornas civilstånd var mestadels ”skild”. Över hälften av kvinnorna definierade det som de saknade i sina liv och menade att de behövde någon vid sin sida.

En kvinna önskade sig någon som ”inte har gubbat till sig”. En annan sökte enbart nya vänner. En tredje ville hitta drömprinsen. 80% av männen gjorde likadant och nämnde den tomma plasten i sina liv som de ville fylla på med hjälp av sajten. De flesta män saknade sällskap, en partner. Några få erkände att de önskade någon djupare relation med den andre.

Det var bara tre kvinnor och tre män inom denna åldersgrupp som nämnde sin karriär. Däremot beskrev människorna gärna sin familj, barn, nämnde var de bodde/hade bott och var de kom ifrån.

Personerna inom denna åldersgrupp hade mycket tid över till de aktiviteter som de hade lust att syssla med. Kvinnorna skrev oftast att de använde sin tid till resor, olika sportaktiviteter, kultur, diskussioner och trädgårdsarbete. Några nämnde också att de gillade att umgås med familjen.

Männen använde sin tid till resor, motion, kultur, pyssling med huset / sommarstugan och möten med vännerna.

När det gäller kroppsbeskrivningar har båda könen varit ganska ”duktiga” med dessa. De flesta kvinnor beskrev sitt hår, kroppstyp och längd. Männen fokuserade sig på samma egenskaper samt nämnde i några fall sin vikt. Båda könen kommenterade gärna sina kroppar. Två personer nämnde att deras kroppar var friska, pigga och problemfria. Klädstilen beskrevs av 80% av personerna.

Männen skrev att de klädde sig enkelt, efter tillfälle, helst ledigt. Två män klädde sig vårdat och konservativt. Kvinnorna tyckte mest om ledig / sportig, modern och fräsch klädsel. En kvinna nämnde faktum att hon försöker undvika ”tantstilen”.

Personerna i denna åldersgrupp skrev i överlag kort och sakligt. Texter hade ofta en form av