E X A M E N S A R B E T E
Styrning utan riktning
En studie med fenomenologisk ansats om gymnasieelevers uppfattning av målen i samhällskunskap A
André Engström Mikael Lidberg
Luleå tekniska universitet Lärarutbildning
Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap
2006:123 - ISSN: 1652-5299 - ISRN: LTU-LÄR-EX--06/123--SE
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning ... 2
Syfte och frågeställningar ... 3
Avgränsningar ... 3
Disposition... 3
Metod och teoretisk referensram ... 4
Kvalitativ intervju ... 4
Urval... 5
Genomförande ... 6
Metod för tolkning och analys... 7
Reliabilitet ... 9
Validitet ... 9
Fenomenologi ... 9
Bakgrund ... 11
Målstyrning... 11
Skolans målstyrning... 12
Lpf94 ... 13
Kunskapsformer... 14
Resultat ... 17
Uppfattning av faktakunskapsmålet ... 18
Uppfattar väl... 18
Uppfattar till viss mån ... 19
Ringa uppfattning ... 20
Uppfattning av förståelsemålet ... 21
Uppfattar väl... 21
Uppfattar till viss mån ... 22
Ringa uppfattning ... 23
Uppfattning av färdighetsmål ... 24
Uppfattar väl... 24
Ringa uppfattning ... 26
Uppfattning av förtrogenhetsmålet ... 27
Uppfattar väl... 27
Uppfattar till viss mån ... 28
Ringa uppfattning ... 29
Måluppfattning och kunskapsformer... 31
Elever som uppfattar väl ... 31
Elever som uppfattar till viss mån... 32
Elever som har ringa uppfattning ... 33
Sammanställning av samtliga mål ... 34
Diskussion ... 36
Reliabilitet och validitet ... 36
Resultatdiskussion... 37
Pedagogisk tillämpning... 39
Referenser ... 41
Tryckt litteratur och rapporter ... 41
Hyperlänkar... 41
Bilaga
Inledning
När Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo-94) och Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf-94) introducerades innebar detta en rad nyheter för skolan. En av dessa är övergången till målstyrning. Såväl skolans arbetssätt med kurser och ämnen som
betygskriterierna kastades in i denna metamorfos. Arbetssättet som sådant var ingen nyhet utan var sedan länge etablerat inom såväl den privata som den offentliga sektorn.
Grundtanken med målstyrning är att den organisation som brukar sig av denna
styrningsmetod är en decentraliserad organisation med stark mål- och resultatorientering. En offentlig institution som långt tidigare än skolväsendet anammade detta arbetssätt var
försvarsmakten. Här har varje övning tydliga och konkreta mål som utförs och följs av en direkt utvärdering. När sedan ytterligare en hierarkisk institution, skolan, 1994 omdanades till målstyrning, följdes det även av en decentralisering av skolan. Från att tidigare varit en regelstyrd statlig verksamhet fick nu kommunerna ansvaret att utforma verksamheten utefter de nationella riktlinjer som är fastsatta av riksdag och regering.
På den lokala nivån har rektorn det övergripande ansvaret för skolans resultat. Elever och lärare skall tillsammans tolka målen samt ta ställning till vilket material som väljs för att förverkliga styrdokumenten. Interaktionen mellan elever och lärare skall fortlöpa i val av arbetssätt och undervisningsorganisation. För att eleverna skall kunna uppnå målen krävs att det att de väl införstådda med målens innebörd.
1Detta innebär att läraren tillsammans med eleverna skall simplifiera och konkretisera kursmålen så att alla elever är införstådda och har god uppfattning om vilka mål de skall uppnå vid kursens slut.
Personliga erfarenheter av vår pre- och postgymnasiala tid i skolan samt reflektioner under den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen gör att vi ställer oss frågande om detta arbetssätt efterlevs på ett önskvärt sätt nu nästan ett drygt decennium efter införandet av målstyrning i skolan? Vår uppfattning är att elever och studenter på samtliga nivåer har begränsat inflytande under utformningsprocessen av målen samt har brister gällande deras uppfattning av målen. Frågan vi ställer oss är, finns det brister i skolans målstyrning eller fungerar det i praktiken?
1 http://www.skolverket.se/sb/d/208/a/3062 2006-04-10
Syfte och frågeställningar
Syftet är att utifrån ett uppfattningsperspektiv se hur väl gymnasieeleverna uppfattar kursmålen i samhällskunskap A.
För att underbygga syftet används följande frågeställningar:
•
Finns det någon genusrelaterad differentiering i uppfattning av målen hos eleverna?
•
Finns det någon programrelaterad differentiering i uppfattning av målen hos eleverna?
•
Finns det någon i ämnet samhällskunskap A prestationsrelaterad differentiering i uppfattning av målen hos eleverna?
Avgränsningar
För att få en högre grad av reliabilitet omfattar undersökningen endast gymnasienivå. En undersökning som omfattar alla nivåer i skolan skulle kräva en allt för stor arbetsinsats för att kunna rymmas inom vår tidsram. Detta ger även författarna som blivande gymnasielärare ett material som kan underlätta för oss i vårt kommande yrkesliv. Ytterligare avgränsningar i underökningen är de ämnen studien omfattar. Valet föll på teoretiska ämnen på grund av att kursmålen där är mindre konkreta än i praktiska ämnen och därmed mindre greppbara.
Fördelen med detta är att ett mindre konkret mål torde ge mer differentierade uppfattningar om målen som fenomen och på så sätt få en klarare bild på dessa eventuella skillnader.
Dessutom hade dessa ämnen varit av föga intresse för vår profession.
Disposition
I bakgrunden ämnar vi beskriva målstyrning som företeelse samt hur denna metod används på bästa sätt i praktiken. Här kommer också tidigare forskning presenteras för att ha en
utgångspunkt för tolkning och bearbetning av resultatet. Avhandlingen består av en
redovisning av den empiriska studien, vilken består av intervjuer. I resultat analyseras detta
och i resultatdiskussionen tolkas det med tidigare forskning som grund
Metod och teoretisk referensram
Studien görs utifrån ett uppfattningsperspektiv, med fenomenologisk ansats om elevers uppfattning gällande skolans målstyrning. Vi ämnar ge en utifrån de tre frågeställningarna generell elevuppfattning gällande målstyrning, varvid djupintervjuer med tolv elever avses att genomföras. I följande kapitel förs ett resonemang kring de faktorer, vilka gjorde att valet föll på denna metod. Även uppsatsens teoretiska utgångspunkt förklaras samt metoder för
tolkning och analys.
Kvalitativ intervju
Med en kvalitativ intervju försöker man upptäcka och identifiera egenskaper och
beskaffenheten om något fenomen i dennes livsvärld, man kan därför inte formulera färdiga svarsalternativ för respondenten eller avgöra vad som är det rätta svaret på en fråga. Man försöker genom intervju skapa ett samtal mellan intervjuare och intervjuperson. Rollerna skiljer sig dock något åt eftersom man som forskare försöker belysa ett forskningsproblem medan intervjupersonen ställt upp på intervjun utan att kanske direkt ha någon nytta av denna.
2Styrkan i den kvalitativa intervjun är att undersökningsmetoden liknar ett vardagligt samtal och man skall eftersträva att intervjupersonen skall få påverka samtalets utveckling.
3Vid kvalitativa intervjuer pratar man om låg och hög grad av standardisering, med detta menar man att om standardiseringen är låg så ger man intervjupersonen stor frihet att svara fritt med egna ord. I dessa intervjuer kan man också bestämma intervjuns strukturering, i fall den skall vara hög eller låg. Vid hög strukturering ställer intervjuaren frågorna i bestämd ordning och vid låg strukturering ställer han frågorna som det faller sig bäst beroende på intervjupersonen.
42 Patel & Davidson 2003 s.78 3 Holme & Solvang, 1997 s 28 4 Patel & Davidson 2003.s 72
Hög grad av Låg grad av strukturering strukturering Hög grad
av standardisering
Låg grad av standardisering
figur 1
Vi ämnar göra en kvalitativ intervju med låg grad av strukturering och en låg grad av standardisering. Detta för att ge intervjupersonerna maximalt med utrymme att svara på frågorna.
Urval
Grundsynen på ett urval av den population, vilken en undersökning åsyftar att studera är att dels slumpmässigt urval, dels icke- slumpmässigt. Slumpmässiga urval används med fördel i kvantitativa studier, efter som denna studie ämnats vara kvalitativ så gjordes urvalet
följaktligen icke- slumpmässigt.
De tre vedertagna icke-slumpmässiga urvalsmetoder som används är kvoturval,
bekvämlighetsurval samt strategiskt urval. Den första av dessa, kvoturval, skall ge en extakt återspegling av den undersökta populationen i sin helhet
5. Uppsatsen syfte är att undersöka gymnasieelevers uppfattning vilket ger en population på alla gymnasieelever. Ett kvoturval ur denna population skulle kräva en insats av herkuliska mått för att statistiskt säkerhetsställa och bli orimligt stor för en uppsats på c-nivå. Den skulle också bli tidskrävande och ekonomisk dyrbar.
Bekvämlighetsurval bygger på öppna frågor och lämnas till dem som frivilligt vill svara på dessa frågor. Denna metod är lämplig vid undersökningar av en viss del grupp av
populationen, p.g.a. av att man ofta får svar av dem som är intresserade och entusiastiska.
65 Trost, 2005 s. 28-29 6 Ibid. s. 30-21
enkät med fasta enkät eller intervju svarsalternativ med öppna frågor när man önskar göra
en kvantitativ analys projektiva metoder läkarens upptagning intervjuer där man av tidigare sjukdoms- önskar göra en historia kvalitativ analys av resultaten
fokuserade intervjuer journalistiska intervjuer
Vi vill dock ha viss variation i undersökningsunderlaget varvid ett strategiskt urval ansågs ge en ökad bredd av populationen. Skulle bara de intresserade av ämnet svara så är möjligheten stor att svaren inte skiljer sig nämnvärt åt och därför bli svåra att kategorisera.
Genomförande
I ett strategiskt urval behöver urvalet på intet sätt vara statistiskt representativa, här gjordes istället ett val av variabler med teoretisk betydelse Generellt skiljer sig kvinnor och män åt.
7Det gav en given första variabel. Andra variabler som använts är olika program med olika inriktning samt hög/låg presterande elever. Eleverna sattes in i kategorierna hög- respektive lågpresterande med deras betyg i det valda ämnet som utgångspunkt, betygen MVG och VG anses som högpresterande, IG som lågpresterande.
Klasserna valdes med åtanke på att få en spridning på studieinriktningarnas teoretiska respektive praktiska karaktär. Fordonsprogrammet valdes pga. att det är ett
studieförberedande program och har praktisk inriktning av undervisningen.
För att skapa en konstrast till de ovan nämnda praktiska programmet valdes den undersökta skolans program med högst intagningsbetyg, nämligen Diploma Programme. Detta är ett studieförberedande program som ger allmän behörighet till universitetsstudier till ett flertal länder utöver Sverige. Valet av dessa två program var tämligen givet pga. den tydliga distinktionen mellan yrkesförberedande/studieförberedande samt praktisk/teoretisk.
Dock kunde en svaghet i detta urval skönjas. Eftersom Diploma Programme har höga intagningskriterier och därför en sannolik överrepresentation av högpresterande elever har ytterligare ett teoretiskt inriktat program adderats till undersökningen. Valet föll på
samhällsprogrammet som har ett lägre intagningsbetyg, likvärdigt med fordonsprogrammet.
Detta gjordes med åsyftning till att få just det strategiska urval som eftersträvas. Det vill säga elever från skilda program med differentierad prestationsnivå i ämnet samhällskunskap, för att ge en bred syn på det subjektiva elevuppfattningarna om kursmålen.
7 Trost, 2005, s. 32
Kön Flickor Pojkar
Klass Diploma Samhälls Fordons Diploma Samhälls Fordons
Prestation Hög Låg Hög Låg Hög Låg Hög Låg Hög Låg Hög Låg
Elever A B C D E F G H I J K L
Figur 2
Figuren visar vilka variabler som använts i det strategiska urvalet. Dessa variabler syftar tillbaka mot de frågeställningar som använts för att precisera syftet.
Metod för tolkning och analys
Enligt Svenning
8finns tre steg för kodning av data, det vill säga, processen att överföra data från den form i vilken den empiriskt registrerades till begreppsmässig text. Kodningen bidrar genom sin abstraktisering till en djupare penetrering av materialet och följaktligen en av det studerade fenomenet förhöjd grad av förståelse. Denna process sker i tre steg, öppen kodning, axiell kodning och slutligen selektiv kodning. I öppen kodning skall forskaren med öppet sinnelag läsa igenom data i avsikt att hitta ansatser och mönster, samtliga data skall
analyseras. I nästa fas, axiell kodning, skall begrepp och sekvenser i materialet sammanflätas efter ett djupare intrång i data. Slutligen, i den sista fasen, selektiv kodning, söker forskaren specifika fall som kan bidraga med illustrationer av diverse teman, vilka frambringats i tidigare kodning.
9Med Kvales
10tankar om att genom meningskoncentrering skapa en mer hanterbar form av data,
11bearbetades rådata och bearbetades med till mindre omfång för att skapa ordning och överblick. Målet med arbetet är att ge elevernas uppfattning om mål varvid
meningskoncentreringen ämnades vara så nära elevens subjektiva uppfattning som möjligt.
Detta åsyftar till att skala bort irrelevanta formuleringar och fånga det essentiella i den uppfattning som framförts.
Vi avsåg att utifrån den inhämtade, koncentrerade empiriska data skulle en kategorisering av de svar som erhölls vid intervjuerna göras. Denna kategorisering baseras på en uppdelning i tre kategorier uppfattning av varje använt mål. Dessa är fundamenterade på olika nivåer av uppfattning, uppfattar väl, uppfattar till viss mån samt har ringa uppfattning.
8 Svenning, 1997.
9 Ibid. s 32 10 Kvale, 1997 11 Ibid. s. 174
Schematiseringen görs efter att samtliga svar på det specifika målet lästs igenom och komparerats med varandra. Syftet med denna process är att få så tydlig distinktion av kategorierna som möjligt.
Uppfattningskategorierna grundas på hur väl det meningskoncentrat som framkommit ur varje elevs individuella och subjektiva uppfattning av vart och ett av målen uppfyller de
bedömningskriterier, vilka vi anser nödvändiga för kategorin i fråga.
Uppfattar Väl Uppfattar till viss mån Ringa uppfattning Eleven diskuterar, reflekterar,
analyserar och/eller värderar angående det berörda målet.
Eleven förhåller sig på ett mer redogörande, beskrivande, sammanställande och/ eller exemplifierande sätt till målet.
Elevens beskrivning är vaga, inkonsekventa och/eller felaktiga, varvid
uppfattningen av målen blir otydlig.
Figur 3. Figuren visar de tre kategorierna av uppfattning samt de kriterierna som brukats vid tolkningen av elevernas uppfattning.
Intervjuurvalet gjordes med stor differentiering av prestationsnivå, detta torde kunna resultera i en likartad fördelning i svarsfrekvens om det finns en korrelation mellan prestationsnivå och måluppfattning. En sådan korrelation kan anses vara rimlig eftersom prestationen skall
bedömas utifrån hur väl eleven uppfyller de betygskriterier, vilka baseras på de nationella kursmålen.
1212 www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp=5&skolform=21&sprak=sv&id=3754&ar=0304&extraid=&valt yp=
Reliabilitet
Reliabilitet innebär att ett instrument ger tillförlitliga och stabila utslag. Om någon upprepar försöket vid ett annat tillfälle och med ett annat urval, kommer fram till samma resultat, då har mätinstrumentet hög reliabilitet.
13Man brukar skilja på fyra komponenter hos begreppet reliabilitet:
1. kongruens, likhet mellan frågor som avser att mäta samma sak.
2. precision, intervjuarens sätt att registrera svar.
3. objektivitet, olika intervjuares sätt att registrera en sak. Om de registrerar samma sak likadant så är objektiviteten hög.
4. konstans, tidsaspekten och utgår ifrån att fenomenet eller attityden inte ändrar sig.
14Validitet
En god validitet innebär att en undersökning verkligen undersöker det man har för avsikt att undersöka, detta är det viktigaste kravet på ett mätinstrument. Om ett instrument inte mäter vad det är avsett att mäta spelar det inte så stor roll om själva mätningen är bra.
15Fenomenologi
Enligt Kant (1724-1804) finns det utanför människans medvetande en objektverklighet, en verklighet människan är medveten om men aldrig medveten om hur den är utformad. Det enda hon kan veta om objektet är hur det ter sig för just henne som individ. Detta benämner Kant, fenomenvärlden.
16Det är inom denna värld uppsatsen skall ha sin kärna. Hur uppfattar eleven som subjekt olika fenomen inom målstyrning, där fenomenen är givna kursmål?
Tanken om en fenomenvärld utvecklades vidare till en egen filosofisk gren av tysken Edmund Husserl (1859-1938). Hans grundprincip var att genom studier av fenomenets essens, hitta tillbaka till sakerna själva. Erfarenhet är ett grundläggande begrepp inom fenomenologin och det är genom den vi får tillträde till sakerna själva. Våra erfarenheter gör att vi ser på världen genom ett subjektivt perspektiv. Fenomenologin ämnar således försöka hitta ”sakerna” på det
13 Patel & Davidson, 2003. s.63 11 Trost, 2005. s. 111
15 Kvale, 1997. s 221 16 Stensmo, 1994, s.96
sätt de avspeglar sig i erfarenheten och söka meningslägga dem.
17I denna uppsats sökes följaktligen den essentiella uppfattningen hos varje individ, utifrån dennes erfarenhets subjektiva syn på givna kursmål, begreppsläggas och i viss mån kategoriseras.
Det brydsammaste med fenomenologin är det krav som ställs på den som skall tolka någon annans uppfattning av ett fenomen utan att låta det färgas av dennes egen erfarenhet. Enligt Husserl
18krävs följande.
Att man skall koppla bort alla hittillsvarande tankebanor, upptäcka och rasera de andliga skrankor med vilka de omgärdar vårt tänkandes horisont, för att sedan i full tankefrihet greppa de äkta, helt nya filosofiska
problemen, vilka blir möjliga att formulera först sedan horisonten allsidigt öppnats upp – det är inga obetydliga fodringar.
19Enligt Kroksmark
20är fenomenologi en forskningsmetod, vilken är empiriskt använd och bygger på kvalitativ analys. Den utgår även från att samma företeelse har olika innebörd för olika människor. Den har som ansats att göra den uppfattade verkligheten så stor rättvisa som möjligt. Fenomenologi är således ett induktivt forskningssätt, det vill säga att det studerade objektets enskildheter uttrycks och formas till generella slutsatser.
2117 Alerby, 1998, s.33-34 18 Husserl, 2004 19 Ibid. s.53 20 Kroksmark, 1987 21 Ibid. s.224-227
Bakgrund
I följande kapitel kommer målstyrning som styrmetod som helhet att belysas. Även viss kritisk litteratur kommer att framlyftas. Målstyrningens grundtanke som styrsystem i affärsvärlden samt inom skolan kommer beröras.
Målstyrning
Ramström
22menar att begreppet målstyrning har sitt ursprung i affärsvärlden, han menar att målstyrning innebär att de centralt formulerade målen skall genomsyra hela verksamheten.
Vidare säger han att det inte är så lätt att föra över näringslivets målstyrning på offentlig verksamhet på grund av att näringslivet riktar in sina mål mot största möjliga lönsamhet.
Ramström menar att man kompletterar centrala organisationsstyrningen genom att involvera verksamheten i målstyrningen på ett sådant sätt att ledningsperspektivet också får ett
verksamhetsperspektiv. Han menar att all form av delegering av ansvar i målstyrningen också kräver hårdare uppföljning. Målstyrning blir en fråga om att säkra ordergången.
23Enligt Weber
24går det inte överhuvudtaget att styra mot mål eftersom dessa inte så som medlen låter sig preciseras. Han menar att mål är ett uttryck för individens strävan till inre harmoni och yttre balans. Mål är mättade värden och därför oberäkneliga. Han menar att dessa omformuleras till för styrningen för stunden lämpliga dvs. preciserbara medel. Målen har då omarbetats på ett sådant sätt att deras värdeinnehåll förminskats till mätbara data.
Målstyrningen förvandlas då från sitt faktiska syfte till något endast retoriskt legitimerande.
De som formulerar målen kan inte avkrävas något direkt ansvar för att dessa genomförs eftersom de inte är närvarande. Han menar att målen måste reduceras till något annat än mål, på grund av att de blir ouppfyllda, som mål betraktade.
25Danell
26påpekar liknande problem om svårigheter för reformer på formuleringsarenan har svårigheter nå fram till realiseringsarenan. Dessa svårigheter innefattar inte bara styrsystemet utan även intentioner i skolans reformer som upplevs svåra att uppfatta och följa.
2722 Ramström, 1988 23 Ibid. s. 4 24 Weber, 1983 25 Ibid. 1983 s.24 26 Danell. 2003 27 Ibid. .s 93
Skolans målstyrning
Dagens skola har skiftat i karaktär från en regelstyrd skola till en målstyrd. Målstyrning som begrepp är inte entydigt utan definieras på olika sätt, i propositionen ”skolans utveckling och styrning”
28menas att styrstrategin för skolan skall handla om en ansvars- och
beslutsfördelning mellan beslutsnivåer samt mellan politiker och professionella. Politikerna sätter upp ramar och de professionella använder sina kunskaper för att utforma och utveckla verksamheten.
29I en målstyrd skola avses en verksamhet där målen preciseras medan medlen för att nå dessa lämnas öppna. Ansvaret för den dagliga verksamheten och administration läggs på
kommunen. Det finns också en tanke att alla direkt berörda, skolledning, elever, föräldrar och övrig skolpersonal aktivt skall samverka för att utveckla skolan. De här processerna kallas ibland deltagande målstyrning. Den deltagande målstyrningen förverkligas genom samtal, i bedömningar och i urval som görs i skolan och i klassrummet och som resulterar i en lokal tolkning av målen. Målen blir operationaliserade först när lärare och elever har tagit ställning till vilket stoff och vilka metoder som främjar lärandet.
30Målen skall uttrycka organisationens och verksamhetens syfte, vilket förutsätter att alla medlemmar i organisationen tar till sig organisationens underliggande värdesystem.
Huvudmålen bryts ned till delmål och dessa skall ha en inverkan på varje medarbetare arbete så denne bidrar till helheten på bästa sätt. Ett problem som kan uppstå i denna styrning är att det oftast är svårt att skilja målen från medlen – de griper in i varandra och en konflikt bildas.
Å ena sidan kan man verkligen vilja svara upp mot läroplanens inriktning, å andra sidan behöver den faktiska möjligheten att göra så när villkoren försämras, inte föreligga (ex. sämre resurser och större klasser). Det är lättare att styra organisationen än verksamheten. Vid sidan av effektivisering och demokratisering finns professionalisering som ett bakomliggande motiv för målstyrning i stället för regelstyrning. Meningen är att decentralisering och avreglering ska flytta ansvaret för skolans verksamhet närmare lärarna.
31Problemet med att
individualisera och flytta ansvaret närmare lärarna är att det ytterligare försvårar möjligheten till styrning och kontroll. Eftersom det i skolan inte förekommer någon omfattande
dokumentation av verksamheten har de styrande politikerna svårt att kontrollera
28 Proposition 1988/89:4 29 Alexandersson, 1999 s. 12 30 Lindensjö, Lundgren, 1986 s.25 31 Alexandersson, 1999s. 12
verksamheten. Kopplingen mellan mål, bedriven verksamhet och resultatuppnåelse blir på så sätt vaga.
32Skolans målstyrning har två sidor, dels en styrning av verksamheten genom målen, dels en genom uppföljning och utvärdering. Med uppföljning menas en återkommande insats för att registrera avvikelser och förändringar i verksamheten. Med utvärdering avses att analysera och värdera ett resultat. Efter detta utförs en värdering utifrån mål, kriterier eller en jämförelse med en liknande verksamhet. För att begränsa tolkningsutrymmet över vad som skall
förmedlas i undervisningen gäller det att tydliggöra mål och värdegrund, liksom goda ämneskunskaper samt goda pedagogiska kunskaper hos lärarna.
33Inom detta område får också målstyrningen kritik, Alexandersson menar att en grundläggande kritik för målstyrning gäller just utvärdering och uppföljning. Han menar att om de centrala målen för skolan är oklara, dubbeltydiga och sinsemellan oförenliga så kan inte verksamhetens resultat på ett enkelt sätt jämföras med målformuleringarna.
34Lpf94
Enligt gällande styrdokument, Lpf94
35måste skolan utvecklas så att den uppfyller ställda mål.
Vidare framlyfts de demokratiska värderingarna och vikten av ett demokratiskt arbetssätt.
Elevernas inflytande på såväl innehåll som metoder anses vara essentiella för utbildningen.
Även skolan har mål att sträva mot inom denna aspekt av skolarbetet.
Skolan skall sträva mot att varje elev
• tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
• aktivt utövar inflytande över sin utbildning,
• utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former,
• utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor.
3632 Alexandersson, 1999, s 12-15
33 SOU 1992:94 Skola för bildning s.118 34 Alexandersson, 1999, s 16
35 http://www.skolverket.se/skolfs?id=259 36 Ibid
Med detta samt den tidigare nämnda grundtanken
37att eleverna i grad med ökad ålder skall få allt större inflytande torde eleverna på en gymnasieskola i hög utsträckning deltaga i
utformningen av de mål, vilka de ämnas arbeta emot. Vid ett sådant arbetssätt torde även de berörda eleverna och lärare få besluta om målens utformning, besluts- och realiseringsarenan skall följaktligen vara densamma.
Kunskapsformer
Det förekommer olika former av kunskap, t.ex. att veta hur saker och ting förhåller sig, eller hur något skall göras och kunna göra det. Sammanhang och innebörder kan förstås och handling kan ske med gott omdöme. Författaren lyfter fram fyra olika kunskapsformer: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Dessa samspelar med varandra och utgör
förutsättningar för varandra. Faktakunskaper är kunskap om information, konventioner och regler. Det är en kunskap över att veta hur något förhåller sig och det kan mätas i
benämningar om mer eller mindre, något som has eller inte has, saker som koms ihåg eller har glömts, t.ex. informationskunskap. Förståelsekunskap menas vara av en kvalitativ dimension jämfört med faktakunskapen som räknas som kvantitativ. Ett specifikt fenomen kan förstås olika av olika människor. Dessa människor kan inte förstå mer eller mindre, däremot kan de förstå kvalitativt på olika sätt. Personer kan alltså bedömas i termer av mer eller mindre kvalificerad förståelse. Att förstå kan vara att uppfatta innebörden av ett fenomen. För att få en gemensam referensram som möjliggör kommunikation så lär vi oss att förstå begrepp och strukturer som byggs runt olika ämnesområden. Dessa förs sedan över till gemensamma referensramar genom språket. Att utvecklas språkligt innebär att tillskansa sig fler ord och begrepp som möjliggör alltmer mångskiftande uppfattningar. Fakta och förståelse är beroende av varandra. Förståelse avgör vilka fakta vi kan uppfatta men samtidigt är fakta förståelsens byggstenar. Begrepp är något som kan knyta direkt till förståelse snarare än fakta. Förstås inte begreppen i en mening är det också svårt att förstå helheten. Det är därför viktigt att i
läromedel reducera vissa begrepp till termer som definieras och därigenom reduceras till faktakunskap.
38Färdighet är när individen vet hur något skall göras och kan utföra det, det är alltså en praktisk kunskapsform. En färdighet är ”ett mönster av motoriskt beteende utfört genom
37 http://www.skolverket.se/skolfs?id=259
38 Skolverket, 1994 Bildning och kunskap, särtryck ur skola för bildning s 31-32
medveten ansträngning mot ett mål, som är väl känt av utföraren, även om det inte går att uttrycka i ord”.
39Det är alltså motsvarigheten till den teoretiska förståelsen. Med
förtrogenhetskunskap eller som det ibland kallas bakgrundskunskap eller kunskapens tysta dimension menas det vi känner med våra sinnen. Vi vet genom våra sinnen ex. lukt, syn när något är på gång, skall avbrytas eller påbörjas. Förtrogenhetskunskap visar sig i t.ex.
bedömningar. När vi medverkar i olika praktiska verksamheter lär vi oss dess regler för t.ex.
hur begrepp skall användas och på vilka sätt i just den situationen. Genom att medverka i många situationer så lär vi oss att se likheter i olikheterna. Vi använder oss därför av tidigare erfarenheter i de nya situationerna. Alla dessa fyra former finns inom alla kunskapsområden och kan se olika ut inom olika områden och mellan olika personer. Det är därför viktigt att vi alla kan utveckla samtliga färdigheter i vår vardag.
40De mål som används i intervjuerna för att fastställa elevernas uppfattning av målen har sin grund i skolverkets ovan nämnda syn på kunskap. Utifrån de nationella målen i
samhällskunskap valdes de fyra mål, vilka ansågs vara mest kompatibla med var och en av de fyra kunskapsformerna. Denna selektion gjordes med åsyftning till att tillgängliggöra en kategorisering senare i arbetet.
De fyra nationella målen i samhällskunskap A som ansågs ha mest explicit koppling till vardera kunskapsform är:
•
Faktakunskap: eleven skall ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt.
•
Förståelsekunskap: eleven skall kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiska som framtida perspektiv.
•
Färdighetskunskap: eleven skall kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor.
•
Förtrogenhetskunskap: eleven skall känna till hur åsikter och attityder uppstår samt vara medveten om hur värderingar och ställningstaganden formas.
Punkterna ovan är en sammanställning av skolverket 1994
41beskrivning på olika kunskapsformer samt de nationella kursmålen för samhällskunskap A
.4239 Skolverket, 1994 Bildning och kunskap, särtryck ur skola för bildning. s 33 40 Ibid. 33-34
41 Ibid 33-34
42 www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp=5&skolform=21&sprak=sv&id=3754&ar=0304&extraid=&valt yp=
Denna uppdelning i mål avser att underlätta vid den nalkande kategoriseringen på så sätt att de potentiella skillnaderna i uppfattning hos de valda variablerna kan sammankopplas med olika mål och på så sätt kunna bidra med eventuella konklusioner. En skillnad i till exempel kön skall kunna härledas till en viss sorts kategori av kunskap.
Kunskap och genus
Enligt Larsson, Ohrlander
43har allt sedan Aristoteles uppdelning av kunskap i vad som kan kallas manlig och kvinnlig kunskap existerat. Den manliga kunskapen har sedan dess haft högre status och i mångt och mycket använts som normgivande för kunskap i stort. Ingen kunskap är genetiskt bunden men socialiseringsprocessen medför en uppdelning i vad pojkar och flickor förväntas vara intresserade av.
44Vidare anser Larsson, Ohrlander
45att detta leder fram till vad de benämner som en
”könskodning” av kursplane- och programtexter, vilken sker i ett traditionsbundet mönster.
De stereotyper som skapats utanför texten förstärks av densamma.
46Om det finns en könskodning av kursplaner skulle detta kunna återspeglas i de mål som existera i dessa. En sådan kodning skulle kunna ge skilda uppfattningar utifrån genus.
De betygsundersökningar som gjorts av skolverket visar på att de differenser som påvisats under tidigare år finns kvar mellan könen.
47Flickor har generellt bättre studieresultat än pojkar i alla ämnen i skolan - även om skillnaden i flera ämnen är liten.
4843 http://www.skolverket.se/sb/d/150/url/
44 Ibid.
45 Ibid.
46 Ibid.
47 http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/
48 http://www.skolverket.se/sb/d/1226/a/5174
Resultat
I kapitlet nedan följer en redovisning av insamlad data. Initialt delas vart och ett av de berörda målen upp och kategoriseras i vilken typ av elever som uppfattat målet enligt de tre
kategorierna av uppfattning.
Analysen har sitt fundament i de tre graderna av uppfattning som använts. Var nivå skall fyllas med de olika variablerna som nyttjats, program, kön samt prestationsnivå. Detta ger ett sammanlagt antal variabler av sju stycken. Detta demonstreras schematiskt och grafiskt.
Vartefter en konklusion av vart och ett av målen följer i direkt anslutning till figuren. Dessa skall sedan begagnas i diskussionsdelen för vidare analys och återkoppling till bakgrunden För att se om det finns samband samt utröna eventuellt andra similariteter och mönster, skall varje mål analyseras var för sig.
Nedan redovisas de fyra valda målen på basis av de tre kategorierna av uppfattning. Även de bakomliggande faktorerna till att eleverna är kategoriserade till den specifika
uppfattningsnivån redogörs. De sju variablerna kommer nästintill lämnas än så länge dit hän, utan återkommer senare i resultatet. Varje mål presenteras vart för sig med underrubrik som hänsyftar till det tre determinerade kategorierna av uppfattning. Dessa inleds med en
översiktlig redovisning av de elever som finns i varje kategori, därefter följer ett
meningskoncentrat som ligger så nära elevernas egna uppfattningar som möjligt. Slutligen
kommer en sammanställning och analys av detta resultat. Att meningskoncentraten skiljer sig
åt i omfång orsakas av dels antal elever i varje kategori men huvudsakligen på grund av
rådatans kvantitet. Det vill säga desto högre grad av uppfattning ju mer större kvantitet av
rådata. De mer analytiska och reflekterande uppfattningarna var helt enkelt mer omfattande.
Uppfattning av faktakunskapsmålet
Mål 1: eleven skall ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt.
Uppfattar väl
Figuren visar antal elever som uppfattar mål 1 väl samt vilken eller vilka av de undersökta variabler eleven tillhör.
Figur 4. Av figur 4 framgår att två pojkar samt en flicka uppfattar målet väl, av dessa återfinns två i Diploma Programme samt en i samhällsprogrammet, två i högpresterande och en lågpresterande.
Bakom dessa siffror döljer sig en hel del uppfattningar som att, ta till vara på vad alla tycker, vad demokrati är, hur den fungerar samt hur demokrati syns i hur samhället styrs. Andra saker som uppdagades var, det är väl hur demokrati funkar i Sverige, man lyssnar och säger vad man tycker, hur det kommer bli i framtiden, hur det är med typ presidenter i andra länder.
Även framåtsyftande reflektioner, såsom, alltså vara med och bygga upp Sverige kanske. För vi måste ju ha en fungerande demokrati, där alla får säga till. Alla får inte rösta blankt, det är inte bra för demokratin.
De tre elever som finns representerade här visar samtliga på god uppfattning genom sitt diskuterande resonemang angående demokratins framväxt och funktion. Samtliga definierar ett demokratiskt arbetssätt på ett reflektivt sätt.
Antal pojkar: 2 Antal flickor: 1 Program Dp: 2 Fp: 0 Sh: 1
Högpresterande: 2
Lågpresterande: 1
Uppfattar till viss mån
Figuren visar antal elever som uppfattar mål 1 till viss mån samt vilken eller vilka av de undersökta variabler eleven tillhör.
Figur 5. Av figur 5 framgår att två pojkar samt en flicka uppfattar målet till viss mån, av dessa återfinns två i Diploma Programme samt en i fordonsprogrammet, två i högpresterande och en lågpresterande.
I detta meningskoncentrat återfinns lite mindre djuplodande uppfattningar som t. ex. kunna arbeta med andra, veta vad demokrati är, det ska vara rättvist, vara demokratiskt. Hur demokrati utvecklas i olika länder, hur den kom till och varför. Att alla har lika rätt att bestämma, dom tycker alla ska ha kunskap om det här, det kan vara bra att veta.
Några av dessa elever uppfattar delar av målet på en analytisk nivå men visar samtidigt brister i andra delar, medan en elev förmedlar endast sin uppfattning på ett beskrivande sätt placeras dessa två i samma kategori av uppfattning.
Antal pojkar: 2 Antal flickor: 1 Program Dp: 2 Fp: 1 Sh: 0
Högpresterande: 2
Lågpresterande: 1
Ringa uppfattning
Figuren visar antal elever som uppfattar mål 1 ringa samt vilken eller vilka av de undersökta variabler eleven tillhör.
Figur 6. Av figuren framgår att två pojkar och fyra flickor har ringa uppfattning om detta mål. Dessa återfinns i lika antal på fordoms- och samhällsprogrammet, två är hörpresterande och fyra är lågpresterande.
Här var de beskrivna uppfattningarna kortfattade, exempelvis, Jag vet inte, ja hur den har förändrats under årens lopp. Hur en demokrati fungerar allmänt. Att det inte är en diktatur och motiveringarna till målet, kan vara bra att veta för vi bor väl i ett demokratiskt land.
Under denna kategori återfinns en hel del svar som uttrycker brist på förståelse av målet. En elev uppfattar ett demokratiskt arbetssätt på följande sätt ”att det inte är en diktatur” och en annan svarade ”det vet jag inte vad det är.”
Sammanfattningsvis framgår av figur fyra till och med sex visar hur väl eleverna uppfattar det faktakunskapsrelaterade målet. Här är pojkar och högpresterande elever jämt fördelade i de olika uppfattningsnivåerna, medan flickorna är överrepresenterade i kategorin för ringa uppfattning. I denna grupp finns ingen elev från det mest teoretiska programmet, Diploma Programme. Beträffande de övriga två programmen återfinns 3 av 4 i den lägsta graden av uppfattning.
Antal pojkar: 2 Antal flickor: 4 Program Dp: 0 Fp: 3 Sh: 3
Högpresterande: 2
Lågpresterande: 4
Uppfattning av förståelsemålet
Mål 2: eleven skall kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiska som framtida perspektiv.
Uppfattar väl
Figuren visar antal elever som uppfattar mål 2 väl samt vilken eller vilka av de undersökta variabler eleven tillhör.
Figur 7. Av figuren framgår att tre pojkar samt en flicka uppfattar målet väl, av dessa återfinnes tre i Diploma Programme samt en i samhällsprogrammet. Tre stycken är högpresterande och en lågpresterande.
I denna kategori syns uppfattningar som, att kunna formulera sina åsikter om hur
samhällsfrågor kunde uppstå och varför det blev som det blev. Motverka att det händer igen, beroende på samhällsfråga, att kunna berätta och förklara vad som händer och kunna förstå själv. Att man ser om det är bra eller dåligt och kan motivera varför, lära sig av misstag förr, vad man ska kunna göra i framtiden och kunna förstå hur det skulle kunna se ut. För att kunna påverka någonting så att man själv ska kunna göra det bra. Samtidigt finns här åsikter som visar ett reflektivt förhållande till målet, t.ex. förhindra och bemöta problem när de kommer men det finns en anledning att det är som det är. Ta ut samhällsfrågan, vad den innebär och prata om den, förstå vad den har gjort, betyder, funktion och dess syfte. Tänka lite längre, se vad som kan hända, se om det är någon skillnad och varför det fungerar.
Antal pojkar: 3 Antal flickor: 1 Program Dp: 3 Fp: 0 Sh: 1
Högpresterande: 3
Lågpresterande: 1
Dessa elever uppvisar en djupare grad av uppfattning gällande målet och dess innehåll, t.ex.
som en elev initialt uppfattade detta mål.
” Det var väldigt brett, samhällsfrågor kan ju bestå av vad som helst. Men jag tror att det är för att man skall kunna se dom här frågorna, vart de kommer ifrån, hur det har sett ut förr och vad det kommer att hända i framtiden i olika samhällsfrågor.”
Uppfattar till viss mån
Figuren visar antal elever som uppfattar mål 2 väl samt vilken eller vilka av de undersökta variabler eleven tillhör
Figur 8 av figuren framgår att två flickor uppfattar målet till viss mån, dessa återfinns i Diploma Programme och fordonsprogrammet. Av dessa är en högpresterande och en lågpresterande.
Meningskoncentratet ser ut som följer, att se problem som man hade förr, förstå dem samt om man hade ändrat på dem hur det då blir i framtiden om problem fick fortsätta. Vi som växer upp när problemet finns, kommer vara med och ändra på hur Sverige ser ut i framtiden.
Vidare framhölls vikten att förstå samhällsfrågor och sånt, vad som varit och vad som kommer hända i framtiden. Begreppen formulera och reflektera fick följande beskrivning:
skriva ner något, reflektera: hur frågorna är uppbyggda och vad som ligger bakom, för att se ändringar.
Båda eleverna i denna kategori visar förståelse av målet men saknar den mer djuplodande uppfattning som beskrivs i kategorin för uppfattar väl.
Antal pojkar: 0 Antal flickor: 2 Program Dp: 1 Fp: 1 Sh: 0
Högpresterande: 1
Lågpresterande: 1
Ringa uppfattning
Figuren visar antal elever som uppfattar mål 2 ringa samt vilken eller vilka av de undersökta variabler eleven tillhör.
Figur 9 av figuren framgår att tre flickor och tre pojkar uppfattar målet ringa, av dessa återfinns tre i fordonsprogrammet och tre i samhällsprogrammet. Av dessa är två hörpresterande och fyra lågpresterande.
I denna kategori är kommentarerna knapphändiga och kortfattade, exempelvis: det är väl bra, förstår inte alls, vet inte och jag vet inte varför målet finns med, det kan väl vara bra att veta.
Jag vet inte riktigt vad samhällsfrågor menas med. Begreppen reflektera och formulera får denna beskrivning. Reflektera är väl allmänt såhär men alltså hur det kan gå i framtiden.
Alltså det som står i princip, alltså tänker över förut och hur framtiden ser ut. Formulera är väl att skriva så man fattar själv. Formulera och reflektera, det första är när man säger det, det andra är när man tänker själv. Angående de olika tidsaspekterna framkom följande; vad som har hänt och vad som kommer att hända, framtida och historiskt är väl hur samhällsfrågor ändras, hur det är nu och hur det var då. Ytterligare ett yttrande från en elev är:
”Vi lever ju i nuet, om tio år så lever vi inte i nuet som vi levde i för tio år sen.”
De elever som återfinns i denna kategori visar brister i uppfattning gällande målet. Svaren är ofta kortfattade och samma elev som i tidigare mål visat reflektiv förmåga saknar här den uppfattningen.
Sammanfattningsvis framgår det i resultatet att det mål som anses vara kopplat till
förståelsekunskap visar att Diploma Programme återigen håller till i de två högre graderna av Antal pojkar: 3
Antal flickor: 3 Program Dp: 0 Fp: 3 Sh: 3
Högpresterande: 2
Lågpresterande: 4
uppfattning. Även här är fler pojkar än flickor representerade i kategorin som uppfattar väl.
En tydlig separation av de hög respektive låg presterande eleverna kan skönjas.
Uppfattning av färdighetsmål
Mål 3: eleven skall kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor
Uppfattar väl
Figuren visar antal elever som uppfattar mål 3 väl samt vilken eller vilka av de undersökta variabler eleven tillhör.
Figur 10. Av figuren framgår det att två pojkar uppfattar målet väl, båda från Diploma Programme och följaktligen i varsin prestationsnivå.
Här är dessa uppfattningar representerade, använda olika källor och inte alltid använda bara en bok om det vi studerar och ta det den säger, då blir det ganska smalt. Väldigt subjektivt. Vi skall ha ett bredare utbud av källor som vi studerar. Metoder kan väl vara att man både
diskuterar och skriver uppsatser om det. När vi har tillgång till Internet, tidningar och allt är därför viktigt att använda sig av olika kunskapskällor och använda olika metoder. Källkritik, man kollar inte bara på ett ställe och kollar att fakta stämmer och att det inte är helt åt fanders och att man arbetar på olika sätt för att få variation och kanske få ut mer fakta på det sättet.
Att man vet att man har rätt i det man pratar om när man behandlar sådana frågor.
Antal pojkar: 2 Antal flickor: 0 Program Dp: 2 Fp: 0 Sh: 0
Högpresterande: 1
Lågpresterande: 1
De två elever som återfinns i denna nivå av uppfattning är de enda som talar om källkritik och risk för subjektivitet. Det framhåller även vikten av olika källor samt riskerna vid enkelspårig källanvändning.
Uppfattar till viss mån
Figuren visar antal elever som uppfattar mål 3 till viss mån samt vilken eller vilka av de undersökta variabler eleven tillhör.
Figur 11. Av figuren framgår att tre pojkar och samma antal flickor uppfattar målet till viss mån, fördelningen är jämn över samtliga variabler.
Här finns många elever representerade och därför följer ett relativt stort koncentrat. Det är väl att vi kanske ska kunna tillämpa rätt alltså. Inte bara sitta och läsa i en bok. Alltså blanda, ja alltså olika kunskapskällor. Ja men kunskapskällor det är ju typ Internet och ja allt möjligt. Ja allt där man får kunskap ifrån. Det finns egentligen hur många som helst, det är inte säkert att det stället är det rätta. Ja men det kan ju vara att fråga folk, alltså. Ja men lägga upp arbetet på olika sätt. Det låter mer som att det ska vara varierande för än själv än att sitta och läsa i en bok. För att man ska kunna arbeta på olika sätt för att komma fram till olika saker. Det kan vara lärare, det kan vara en data, en tidning. Grupparbete till exempel, jobbar ensam. För att inte sitta låst bara vid datorn man måste kunna ta åt sig nyheter från tv och radio också. Ja det är väl att man ska kunna använda sig av en massa olika. Få fram den information man vill ha om en specifik samhällsfråga.
Här finns för eleverna vissa svårigheter att särskilja begreppen kunskapskällor och metoder.
En del elever uppfattar inte heller något syfte med detta mål.
Antal pojkar: 3 Antal flickor: 3 Program Dp: 2 Fp: 2 Sh: 2
Högpresterande: 3
Lågpresterande: 3
Ringa uppfattning
Figuren visar antal elever som uppfattar mål 3 ringa samt vilken eller vilka av de undersökta variabler eleven tillhör.
Figur 12. Figuren visar att en pojke och tre flickor har ringa uppfattning av dessa finns två i följande variabler;
samhällsprogrammet, fordonsprogrammet, låg respektive högpresterande.
Bakom detta resultat finns följande meningskoncentrat. Att man ska kunna ta reda på fakta på olika sätt typ. Uppslagsverk, föreläsningar, alltså att man kan arbeta på olika sätt. Sen
muntligt, skriftligt, ja jag vet inte riktigt, förutom lärarna då. Är det bara att man ska slå upp i en bok eller? Att kunna gå tillbaka och se hur det var förr för att få svar på en samhällsfråga.
Då kommer vi tillbaka till historia, att man skall kunna gå tillbaka och kolla. En ganska
”wierd” fråga, typ skriva, forska från böcker och läsa, jag ser både saker på Internet och saker i böcker, böcker är skrivet för ett tag sedan så det är ju historia. Samhällsfrågor är så aktuellt så då måste man gå på Internet.
Samtliga tre elever i denna kategori säger sig inte ha någon uppfattning om olika metoder, då de inte vet vad det är.
Det mest uppseendeväckande resultatet i det färdighetsbaserade målet är att flickorna inte har någon representant i den första gruppen och pojkarna endast en i gruppen för ringa
uppfattning. Här finns även ingen som helst differentiering av de hög respektive låg
presterande eleverna. Gällande program finns tydliga likheter mellan gruppfördelningen av de båda programmen samhällskunskap och fordonsteknisk.
Antal pojkar: 1 Antal flickor: 3 Program Dp: 0 Fp: 2 Sh: 2
Högpresterande: 2
Lågpresterande: 2
Uppfattning av förtrogenhetsmålet
Mål 4: eleven skall känna till hur åsikter och attityder uppstår samt vara medveten om hur värderingar och ställningstaganden formas.
Uppfattar väl
Figuren visar antal elever som uppfattar mål 4 väl samt vilken eller vilka av de undersökta variabler eleven tillhör.
Figur 13. Av figuren framgår att tre pojkar och tre flickor uppfattar målet väl, av dessa representerar fyra stycken Diploma Programme och två fordonsprogrammet, fyra högpresterande och två är lågpresterande.
Detta meningskoncentrat har delats upp i tre stycken som vardera behandlar varsin aspekt på målet, det första behandlar åsiktsaspekten, det andra värderingsaspekten och det tredje motiveringsaspekten. Dessa elever såg en tydlig distinktion mellan de olika begreppen som t.ex. åsikt och attityd. Alla får väl ha sin egen åsikt och därifrån kommer attityden. Åsikt är då när man tycker något och attityd då agerar man ju. Attityd är något man utvecklar hur man säger den där åsikten, dessa varierar från person till person, alla åsikter är inte lika. Det beror på hur man är uppväxt och uppfostrad. Det är viktigt att veta att det finns folk med andra åsikter och annorlunda attityd och hur man ska tackla det om man stöter på det. Man ska respektera andras åsikter.
Värderingar kan du ju ha om olika saker medan ställningstagande tar du ställning för en viss grej. Men hur värderingar och ställningstagande formad tycker jag var väldigt svårt att förstå vad som menas med, och hur man ska uppnå det. Men kanske att man studerar olika kulturer.
Värderingar är väl mera hur det är i vissa kulturer, vilka värderingar som finns mellan fattiga och rika länder och att man skall tänka på olika värderingar och åsikter mellan olika folkslag
Antal pojkar: 3 Antal flickor: 3 Program Dp: 4 Fp: 2 Sh: 0
Högpresterande: 4
Lågpresterande: 2
och uppfostringar Att man skall lära sig att folk tycker olika och har olika åsikter och att man skall vara tolerant. Inse att det finns olika sorters värderingar. Det är ganska viktigt. Jag tänker på demokrati, att ta till vara på folks åsikter och inte köra över någon.
Att du vet hur folk kommer fram till det, vad de tycker och varför de tycker så. Och varför man tar ställning till det här. Att man har en anledning till det man gör, man ska känna till att det är mycket föräldrarna som formar en som person, det är mycket dom man umgås med och vad man gör.
Detta är det mål i vilket det återfinns flest elever på denna grad av uppfattning. Gemensamt för dessa elever är att de ser distinktioner mellan de begrepp som nämns i målet samt värderar och reflekterar över målets innebörd. De uppfattar även en underliggande outtalad humanism, som ger sig uttryck i citat så som: ” Att man skall lära sig att folk tycker olika och har olika åsikter och att man skall vara tolerant. Inse att det finns olika sorters värderingar. Det är ganska viktigt.”
Uppfattar till viss mån
Figuren visar antal elever som uppfattar mål 4 till viss mån samt vilken eller vilka av de undersökta variabler eleven tillhör
.Figur 14. Av figuren framgår att en pojke och en flicka från fordons- och samhällsprogrammet, båda lågpresterande uppfattar detta mål till viss mån.
I denna kategori finns antydningar till djupare uppfattning men de är något knapphändiga i sin utformning t.ex. alltså åsikt är vad man tycker och attityd är hur man beter sig, alltså hur man är. Jag förstår knappt vad dom vill ha fram Ja, attityd är hur man är och åsikt är hur man
Antal pojkar: 1 Antal flickor: 1 Program Dp: 0 Fp: 1 Sh: 1
Högpresterande: 0
Lågpresterande: 2
tänker. Jo, man kan ha olika värderingar och åsikter och sånt där, men det är inte alltid man tar ställning. Kanske att alla folk är olika och hur man ska bete sig mot varandra
I kategorin för uppfattar till viss mån finnes endast två elever, dessa är aningen mer
återhållsamma i sin syn på målet. De påvisar inte heller någon mer reflektiv eller analyserande uppfattning av målet som fenomen.
Ringa uppfattning
Figuren visar antal elever som uppfattar mål 4 ringa samt vilken eller vilka av de undersökta variabler eleven tillhör.
Figur 15. Av figuren framgår att vardera två pojkar och flickor har ringa uppfattning om detta mål, en från fordonsprogrammet och tre från samhällsprogrammet, två vardera i de olika prestationsnivåerna.
I den sista av dessa tolv kategorier ser vi exempel på kortfattade svar och svårigheter med terminologin, detta återspeglas här. Typ hur man ställer sig till en viss sak, hur man tycker och tänker kanske. De kunde va på ett enklare sätt så man fattar. Alltså åsikter är ju det man står för och attityder är sättet. Det är knappt någon skillnad på nåt. Nej, jag vet inte hur dom tänker alls. Det känns så gammalt. Det skriver så krångligt. Man får inte ut något av det. Åsikter är ju det man tycker, man tar ställning till någonting. Värderingar och ställningstaganden, det vet jag inte riktigt.
Antal pojkar: 2 Antal flickor: 2 Program Dp: 0 Fp: 1 Sh: 3
Högpresterande: 2
Lågpresterande: 2
De uppfattningar som här ådagaläggs är ytterst sparsamma. Elevernas uppfattning ter sig bristfälliga. Här finns få spår av begreppsuppfattning samt uttryck som tyder på svårigheter med icke konkretiserade texten.
Vad gäller det förtroendekunskapsbaserade målet syns en explicit distinktion mellan
programmen. Fordonsprogrammet finns representerade i alla kategorier varav två i den högsta
graden av uppfattning. I samma grupp återfinns samtliga elever från Diploma Programme och
inga från samhällsprogrammet. Högpresterande elever är något överrepresenterade i grupp ett
medan lågpresterande är helt jämt fördelade i samtliga nivåer.
Måluppfattning och kunskapsformer
För att ytterligare kategorisera samt visa på eventuella åtskillnader och närheter i elevernas uppfattning utifrån valda variabler skall en koppling mellan uppfattning och kunskapsformer göras. Dock bör noteras att samma elev kan vara representerad i samtliga former av kunskap.
Elever som uppfattar väl
Figuren visar samtliga elever som uppfattar de olika målen väl.
Uppfattar väl
0 1 2 3 4 5
Pojkar Flickor Dp Fp Sh Hög P Låg P
Variabler
Antal elever
Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet
Figur 16
Resultatet i denna undersökning visar att pojkar i större utsträckning uppfattar målen väl, än flickor. Vidare kan en distinkt skillnad mellan programmen urskönjas, Diploma Programme är representerade på alla former av kunskap samt att de har flest elever med högsta graden av uppfattning. De fordonselever som visade hög uppfattningsnivå var båda på
förtrogenhetskunskapsmålet, medan samhällsprogrammet endast finns representerade i fakta och förståelse. Beträffande hög respektive lågpresterande elever syns en klar men inte total åtskillnad. Gällande det färdighetsrelaterade målet finns exempelvis ingen skillnad i
uppfattning mellan dessa elevgrupper.
Resultaten ovan tyder på att det finns en ett samband i samtliga tre valda
undersökningsvariabler. Denna korrelation är starkast i den variabel som berör elevens program men kan även detekteras i såväl genus- som prestationsvariabeln.
Elever som uppfattar till viss mån
Figuren visar samtliga elever som uppfattar de olika målen till viss mån.
Måttlig uppfattning
0 1 2 3 4 5
Pojkar Flickor Dp Fp Sh Hög P Låg P
Variabler
Antal elever
Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet
Figur 17
Ovan illustreras frekvensen av elever med måttlig måluppfattning. Här är antalet flickor fler än antalet pojkar, särskilt inom förståelsekategorin, där pojkarna inte har någon representant.
Programuppdelningen är inte lika markant som i den högre graden av uppfattning. Noterbart
är att samhällseleverna endast finns med i två av de fyra kunskapsformerna.
Vad gäller de eleverna med differentierad prestationsnivå så har de lågpresterande inte bara närmat sig utan har en högre frekvens av måttlig uppfattning. Detta är särskilt markant inom förtrogenhetsmålet.
Det totala antalet elever som anses ha måttlig uppfattning av alla mål är tretton, av dessa finns sju i färdighetsformen av kunskap. Inom samtliga variabler finns detta mål på ensam eller i ett fall på delad första plats.
Man kan här fråga sig varför det mål som baseras på färdighet, vilket även är det mest konkreta målet, har störst genomslagskraft och så många elever uppfattar det i högre grad än övriga mål? Detta paradoxalt nog trots att det minst antal elever som uppfattar detta mål väl.
Elever som har ringa uppfattning
Figuren visar samtliga elever som har ringa uppfattning av de olika målen.
Ringa uppfattning
0 1 2 3 4 5
Pojkar Flickor Dp Fp Sh Hög P Låg P
Variabler
Antal elever
Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet
Figur 18
Det mest påtagliga med denna figur är avsaknaden av elever från Diploma Programme. Här
har många av de differenser som tidigare utkristalliserats nu nivellerats. Denna utjämning går
att skönja inom alla variabler, utom det tidigare nämnda Diploma Programme. Tabellen
ådagalägger dock en viss genusrelaterad distinktion gällande det faktakunskapsgrundade
målet. Där flickorna var dubbelt så många som pojkarna.
De prestationsbaserade variablerna åtnjuter en relativt tydlig skillnad. Elever med låg
prestationsnivå i ämnet samhällskunskap förekommer mer frekvent än högpresterande i denna uppfattningskategori. Dock har de högpresterande eleverna ett svar som tolkas till ringa uppfattning mer än de lågpresterande i det mål som har sitt fundament inom den
färdighetsbaserade kunskapsformen.
Resultaten ger en indikation på att de eleverna med högst intagningsbetyg uppfattar målen i högre grad än övriga. Övrigt kan tilläggas att de mål som samankopplas med fakta och förståelse finns fler högpresterande än lågpresterande elever en åtskillnad som inte är lika tydlig vad gäller färdighets- och förtrogenhetsbaserad mål. Kan det om möjligt vara så att det är kunskaper inom fakta och förståelse som har en prioriterad roll vid betygsbedömning?
Sammanställning av samtliga mål
Avslutningsvis kommer en sammanställning av alla elevers uppfattning om samtliga mål.
Orsaken till denna sammanställning är att få en mer generell bild av elevers uppfattning än vad som givits i tabellerna ovan.
Uppfattning samtliga mål
0 2 4 6 8 10 12 14
Pojke Flickor Dp Fp Sh Hög P Låg P
Variabler
Antal elever
Uppfattar väl
Uppfattar till viss mån Ringa uppfattning
Figur 19
