Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Patienters upplevelser av sömn på sjukhus
En litteraturöversikt
Författare Handledare
Emily Eriksson Nathalie Godman
Erika Erni
Examensarbete i omvårdnad 15hp Examinator
Sjuksköterskeprogrammet 180hp Maria Carlsson
2021
Nyckelord: Sömn, omvårdnad, vårdmiljö, patientupplevelse
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov och är väsentlig för människors hälsa. Under sömnen återhämtar sig kroppen. Brist på sömn försämrar läkningsprocessen hos patienter.
Trots sömnens betydelse har patienter upplevt olika sömnstörande faktorer på sjukhus.
Syfte: Syftet med den här litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser av sömn inom slutenvården.
Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design. Det som inkluderades var elva stycken artiklar med kvalitativ metod eller multimetod där endast den kvalitativa ansatsen
analyserades och redovisades i resultatet. Artiklarna kvalitetsanalyserades med granskningsmallar och resultaten kategoriserades in i olika huvud- och subkategorier.
Resultat: I resultatet redovisades fyra huvudkategorier med tretton subkategorier. I
vårdmiljön uppkom det att ljud, ljus, temperatur och brist på bekvämlighet påverkade sömnen och gjorde det svårare att sova. Vissa fann trygghet i omgivningens ljud och renlighet
främjade sömnen. Olika psykiska och fysiska faktorer som smärta, sjukdom, oro, tankar och hotad integritet försvårade insomningen och en sammanhängande sömnen. Omvårdnaden från personal, kontroller och administrering av läkemedel störde den sammanhängande sömnen, ju mer vården anpassades efter patienten desto tryggare kände sig patienterna och hade lättare för att somna. Patienterna upplevde att bemötande och information från
vårdpersonal kunde påverka sömnen både positivt och negativt beroende på om de upplevde det som ett bra eller dåligt bemötande och om de kände sig välinformerade eller inte.
Slutsats: Patienterna upplevde att sjukhus har flera faktorer som påverkar sömnkvaliteten
negativt. Individanpassad omvårdnad bidrar till trygghet vilket ger en god sömn. Vidare
behövs det mer forskning om sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder som kan användas kliniskt
på olika avdelningar.
Keywords: Sleep, nursing care, hospital environment, patients, experience
ABSTRACT
Background: Sleep is a basic need and is essential for human health. During sleep, the body recovers. Lack of sleep impairs the healing process for patients. Still patients have
experienced various factors in hospitals that disturbs their sleep.
Purpose: The aim of this literature review was to describe patients experiences of sleep in a hospital.
Method: A literature review with descriptive design. The eleven articles that were included had a qualitative method or a multi-method where only the qualitative parts were analyzed and reported in the results. The articles were quality reviewed and the results were
categorized into various main- and sub categories.
Result: The results consisted of four main categories with thirteen subcategories. In the health facility environment it emerged that noise, light, temperature, poor cleanliness and comfort affected sleep and made it more difficult to fall asleep. Some patients found the sounds in the surroundings to provide a sense of security. Various mental and physical factors such as pain, illness, anxiety, thoughts and lack of integrity made it difficult to fall asleep and also the continuity of sleep were disrupted. Nursing from healthcare workers, controls and administration of drugs disturbed the sleep. The patients felt safer and had an easier time to fall asleep when the care was adapted to their personal needs. The patients found that treatment and information from healthcare workers could affect sleep both positively and negatively depending on whether they experienced it as a good or a bad treatment and whether they felt well informed or not.
Conclusion: The patients experienced that hospitals have several factors that negatively
affect the sleep quality. Individualized care provides a sense of security which helps with
sleep. More research is needed on care that improves the sleep quality for patients in different
wards.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION 1
Sömn 1
Sömnens struktur 1
Sömnstörning & dess konsekvenser 2
Sömnstörande faktorer i vårdmiljön 2
Sjuksköterskans ansvar 3
Teoretisk referensram 4
Problemformulering 4
Syfte 5
METOD 6
Design 6
Sökstrategi 6
Inklusions- och Exklusionskriterier 6
Bearbetning & Analys 7
Kvalitetsanalys 7
Resultatanalys 7
Forskningsetiska överväganden 8
RESULTAT 9
Vårdmiljö 9
Ljud 9
Ljus 10
Temperatur 10
Renlighet & Bekvämlighet 11
Psykologiska faktorer 11
Oro & Ångest 11
Tankar i sjukhusmiljön 11
Integritet 12
Fysiologiska faktorer 13
Smärta 13
Sjukdom 13
Omvårdnad 13
Kontroller & Medicinering 13
Individanpassad Vård 14
Bemötande från vårdpersonal 15
Information 15
DISKUSSION 16
Resultatdiskussion 16
Vårdmiljöns betydelse för välbefinnande och trygghet 16
Upplevelser och tillstånd som försämrar sömnen 17
Rutiner & Mötet 18
Förlängd vårdtid 19
Metoddiskussion 20
Val av design 20
Sökprocess 21
Analysmetod 21
Slutsats 22
SJÄLVSTÄNDIGHETSDEKLARATION 23
REFERENSER 24
BILAGOR 29
Bilaga 1. Tabell över litteratursökning. 29
Bilaga 2. Tabell med en översikt av utvalda artiklar. 30
Bilaga 3. Granskningsmall för kvalitativa studier. 34
Bilaga 4. Granskningsmall för kvantitativa studier. 36
INTRODUKTION Sömn
Sömn är ett grundläggande behov för människor enligt Asp och Ekstedt (2014). Det finns fortfarande många kunskapsluckor förklarar Buysse (2014) om vad sömnen reglerar och vad som sker under sömn. Sömn är det viktigaste medlet för återhämtning och det behövs mer kunskap om hur sömn fungerar och hur den regleras för att kunna skapa goda förutsättningar till sömn (Buysse, 2014). Enligt Asp och Ekstedt (2014) sjunker puls, blodtryck
andningsfrekvens, muskeltonus, kroppstemperatur, blodflödet till hjärnan,
ämnesomsättningen och stresshormoner när människan sover. Mängden uppbyggande hormoner ökar så som exempelvis tillväxthormoner, prolaktin samt testosteron och immunsystemet aktiveras. Det här sammantaget gör att kroppens energidepåer fylls på och det som slitits i centrala nervsystemet och i kroppens övriga vävnader återuppbyggs (Ask &
Ekstedt, 2014). Människor behöver således sömn för läkning. Under perioder med större belastning på kroppen ökar sömnbehovet (Ask & Ekstedt, 2010). Därför borde sömnen inte kompromissas under sjukhusvistelser om möjligt. Kriterier på en god sömn är insomning inom 30 till 45 minuter. Uppvaknande skall vara färre än fem under en natt och behovet av sovtider, sömnlängd och regelbundenhet skall upprätthållas. God sömn behöver vara djup och sammanhängande (Asp & Ekstedt, 2014).
Sömnens struktur
Sömnen delas in i 4 olika stadier samt REM sömn (Asp & Ekstedt, 2014). Det första stadiet beskrivs som gränslandet mellan sömn och ett vaket tillstånd. Vakenhetsgraden och
uppmärksamheten sjunker, men det är lätt att bli väckt av ljud, ljus och andra
störningsmoment. Skulle någon bli väckt i det här stadiet skulle personen uppleva att den inte fått någon sömn överhuvudtaget. Det andra stadiet omfattar bassömnen som står för ca 50%
av hela sömnen. I stadium tre och fyra är det djupsömnen, även kallat deltasömnen eller
“slow wave sleep” (långsamma ögonrörelser), som står för ca 15-20% av sömnen. I
djupsömnen återhämtar sig hjärnan som mest (Asp & Ekstedt, 2014). REM-sömnen, som står
för den engelska översättningens Rapid Eye Movement-sleep, har blivit uppkallat efter den
del av sömnen då ögonen rör sig snabbt under ögonlocken då personen drömmer. De här
stadierna tyder på att hjärnan lagrar signalsubstanser som noradrenalin och serotonin vilka är
essentiella för minne och inlärning. Det är inte ovanligt att vakna till under natten, normalt
sett vaknar en person ungefär fem-tio gånger men de är så pass korta att det inte går att komma ihåg (Asp & Ekstedt, 2014).
Sömnstörning & dess konsekvenser
Sömnstörning innefattar problem med sömnkvaliteten och kvantiteten där dygnsrytm och psykologiska problem med sömnen inkluderas förklarar Asp och Ekstedt (2014). Det vanligaste är tillfällig insomni som kommer i perioder av stress, stora livshändelser eller sjukdom. I Adamsen och Tewes (2000) artikel studerades vilka problem patienter upplevde på sjukhus i Danmark. Deltagarna i studien var 120 patienter på olika avdelningar på sjukhuset och 53 av dem uppgav sömn som det huvudsakliga somatiska problemet. För lite sömn kan försämra livskvaliteten markant och förvärra sjukdomstillstånd samt öka risken för skador och olyckor (Asp & Ekstedt, 2014). En omedelbar effekt vid sömnbrist är trötthet och att ögonlocken känns tyngre, vilket kan innebära en stor säkerhetsrisk vid exempelvis
bilkörning. Enligt Medic, Wille och Hemels (2017) är de kortsiktiga konsekvenserna av sömnbrist trötthet, fördröjd reaktionsförmåga, svårigheter med koncentration och minne, försämrad problemlösningsförmåga, försämrat logiskt tänkande och nedsatt förmåga att inhämta ny information, försämrad förmåga att hantera stress, nedstämdhet och ångest. De långsikitga konsekvenserna av sömnbrist är depression och ökad risk för självmord hos vuxna och tonåringar (Medic et al., 2017). För lite sömn gör att en person lättare misstolkar
information och skapar falska minnen (Lo, Chong, Ganesan, Leong & Chee, 2016). Enligt Asp och Ekstedt (2014) resulterar sömnbrist fysiologiskt i försämrad läkningsförmåga då immunförsvaret sänks, infektionskänsligheten ökar och även smärttröskeln sänks. De
långsiktiga konsekvenserna innebär en högre risk för att utveckla metabolt syndrom, diabetes typ 1 samt hjärt- och kärlsjukdomar (Asp & Ekstedt, 2014).
Sömnstörande faktorer i vårdmiljön
Redan på 1800-talet uppmärksammade Florence Nightingale vårdmiljön och dess påverkan
på välbefinnande och hälsan hos patienter. Nightingale lyfter fram faktorer som ljus, frisk
luft, renlighet och en lugn vårdmiljö som betydande aspekter för bland annat sömn hos
patienter. Ljud tas upp som en essentiell faktor för en god sömn och att patienter aldrig bör
väckas avsiktligt eller av misstag under den första delen av sömnen. Nightingale hävdar att
viskning och långa konversationer med patienter under natten är ansvarslöst och onödiga
oljud ser hon som umbärligt. Bekvämlighet är också en faktor som påverkar sömnen och då
tas framförallt sängens bekvämlighet upp som en faktor (Nightingale, 1902). I en
litteraturstudie av Troynikov, Watson och Nawaz (2018) upplevdes extremt låga, höga och fluktuerande temperaturer i omgivningen på sjukhus, framförallt att det var varmt.
Mikroklimatet i sängen har stor inverkan på kroppens förmåga att reglera temperatur och svettproduktion. Kvaliteten på sängkläder och vilka kläder patienten har på sig är avgörande för hudens temperatur. I mätningarna går det att se att hudtemperaturen är beroende av materialval samt rumstemperatur. I Bevan och medarbetares (2019) studie undersöktes sömnkvaliteten hos inneliggande barn med deras föräldrar. Studien visade att den uppmätta ljudnivån överskred WHO:s rekommenderade 30.0 dB (48.6 dBA på sjukhus och 34.7dBA i hemmiljön). I Wallace och medarbetares (1999) artikel studerades patienter som var
inneliggande på en intensivvårdsavdelning om upplevelser av ljud- och ljus i vårdmiljön. De kom fram till att ljud och ljud var påtagliga faktorer i vårdmiljön.. Enligt Asp och Ekstedt (2014) går det inte att kontrollera eller prestera sömn, men det går att skapa goda
förutsättningar för att få en optimal sömn. Sovmiljön ska vara mörk, tyst och stilla, en så intryckslös miljö som möjligt för att optimera en god sömn. Sömnbehovet och hur lättväckta personer är varierar under livet och är individuellt, alla har olika rutiner innan de ska sova (Asp & Ekstedt, 2014).
Sjuksköterskans ansvar
Kauffmann och medarbetare (2018) utförde sin studie på en avdelning med äldre patienter där det var vanligt att patienterna hade sömnproblem under sjukhusvistelsen. Sjuksköterskor gav ofta patienterna sömnmedicin för att främja sömnen. Sjuksköterskorna intervjuades för att ta reda på vilka omvårdnadsåtgärder de brukar göra för att tillgodose sömn istället för att medicinera och de vanligaste åtgärderna var att reglera temperatur och ljus i rummet, prata med patienten under natten, fråga patienten vilka sovrutiner den har hemma samt vilka knep de själva tar till när det har svårt att sova. I omvårdnadsprocessen finns sömn med som ett delmål där omvårdnaden kretsar kring ett samspel mellan patient och sjuksköterska förklarar Asp och Ekstedt (2014). Första steget i att bilda en uppfattning om en optimal och
personcentrerad omvårdnad är att samtala med patienten för att ta reda på individuella sömnvanor och behov. I teorin finns många omvårdnadsåtgärder som kan appliceras men utan den individuella planeringen för varje patient trängs patienten in i ett förväntat och ansträngt beteende vilket missgynnar sömnen. Enligt Asp och Ekstedt (2014) har en vuxen individ ett sömnbehov på 6,5 upp till 9 eller 10 timmar per dygn. Sömnbehovet skiljer sig från person till person och de individuella behoven bör beaktas av sjuksköterskor (Asp &
Ekstedt, 2014). Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor är sjuksköterskans fyra
grundläggande ansvarsområden att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Då sömnen är ett grundläggande behov för en god hälsa är det sjuksköterskans plikt att optimera patientens sömnbehov (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Teoretisk referensram
I det här arbetet kommer Virginia Hendersons behovsteori om individers omvårdnadsbehov att användas. År 1960 presenterade hon fjorton omvårdnadsbehov som sjuksköterskan bör se till i vårdande av patienter, en av dem är sömn och vila (i Kristoffersen, 2006). I behovsteorin är människans grundläggande behov essentiella för god hälsa, tillfrisknande och en fridfull död. Människan ses som en kropp och själ som är nära förbundna med varandra och därav bör omvårdnaden vara individanpassad och behoven tillgodoses förklarar . Behovsteorin lägger vikt i att patienten ska vara oberoende och när patienten inte är det fullt ut ska
sjuksköterskan hjälpa patienten att nå optimal hälsa och se till att de grundläggande behoven uppfylls. Det beror inte alltid på sjukdom utan teorin beskriver att det även kan bero på att patienten saknar nödvändiga resurser för självständighet i form av kunskap, vilja eller kraft.
Teorins tyngdpunkt ligger i sjuksköterskans ansvar och roll i att assistera patienten att uppnå hälsa. Sjuksköterskan ska assistera patienten i att uppnå sömn, vila samt att facilitera för patienten att kommunicera med andra och uttrycka sina känslor och behov. Patienten känner sig själv och sina behov allra bäst och har bestämda åsikter eller uppfattningar om hur specifika egenvårdssysslor ska utföras. Sjuksköterskan måste fundera kring sin kontext så omvårdnadsinsatserna kommer se olika ut beroende på vilken plats omvårdnaden utförs.
Behovsteorin beskriver även att behoven ska tillgodoses på olika sätt för varje enskild individ och att det är viktigt att sjuksköterskan tar sig tiden att lära känna patienten väl, även om det är mycket krävande eller till och med svårt. Patienten har en egen “livsvärld” som måste förstås genom att sjuksköterskan samlar in information för de 14 omvårdnadspunkterna.
Utifrån vad sjuksköterskan får fram, samt baserat på expertis kring människans normala funktion, görs därefter en bedömning av omvårdnadsbehov vilket ska resultera i
omvårdnadsåtgärder (i Kristoffersen, 2006).
Problemformulering
På vårdavdelningar finns det flera faktorer i miljön som kan störa patienters sömn. Det kan vara allt från en hög ljudnivå, temperatur, personal eller andra patienter som går omkring, till väckning för nattliga kontroller. Inneliggande patienter på sjukhus är där för att bli
behandlade för sin sjukdom eller skada och utan en god sömn kan läkningsprocessen
försämras. När sömnbrist leder till att patienten blir förvirrad eller får svårare att ta till sig information, skulle det kunna bidra till att vården blir sämre när patient och personal inte förstår varandra, samt att patienten kan bli orolig om den misstolkar informationen. Det finns stora kunskapsluckor om patienters upplevelser av sömn på sjukhus. I den här studien
kommer patienters upplevelser av sömn på sjukhus sammanställas för att ta reda på vad de upplever som störande.
Syfte
Syftet med den här litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser av sömn inom
slutenvård.
METOD Design
Det här arbetet skrevs som en litteraturöversikt med en deskriptiv design vilket, enligt Friberg (2020) beskrivs som en sammanställning av analyser utifrån utvalda artiklar. Designen passar det här arbetet då syftet var att beskriva ett befintligt fenomen. Friberg förklarar att både kvantitativa och kvalitativa studier kan användas i en deskriptiv litteraturöversikt för att hitta information (Friberg, 2020). Därav har kvalitativa och multimetodstudier använts i det här arbetet.
Sökstrategi
Söktermer och MeSH- termer skapades utifrån syftet och har använts för att hitta
vetenskapliga artiklar på databaser som Pubmed, CINAHL, Psychinfo och Svemed+. Några exempel på de sökord som användes var sleep, sleep deprivation, patient, experience, perception, hospital, environment. Vid sökningar på de olika databaserna användes de booleska operatorerna OR och AND, trunkering med en asterisk (*) samt citattecken (“).
Enligt Uppsala universitetsbibliotek (i.d.) används operatorn OR för att kunna utnyttja synonymer på ord och på så sätt utöka utfallen. Den andra operatorn AND används för att sätta ihop de olika sökorden. Trunkering är en metod för att vidga ord med olika ändelser och därav få flera träffar och användes som en sökstrategi. Citattecken runt sökord med flera ord kallas frassökning för att smalna av sökningen (Uppsala universitetsbibliotek, 2020). Den här metoden användes för att hitta specifika artiklar utefter syftet. Det preliminära urvalet var utifrån läsning av abstract och metoden för att utläsa om artikeln var relevant för den här studien. Se bilaga 1 för tabell över resultat av litteratursökningen.
Inklusions- och Exklusionskriterier
Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara vetenskapliga originalartiklar, publicerade
från 2000 och framåt för ett färskt och relevant resultat. De skulle vara skrivna på svenska
eller engelska och deltagarna i studierna ska vara över 18 år. Artiklarna ska även belysa
patienters upplevelser av sömn på sjukhus. Exklusionskriterierna som uteslöt artiklar var att
de inte blivit godkända av etiska kommittén eller för ett etiskt resonemang, artiklar som inte
gick att hitta elektroniskt och artiklar där deltagarna hade diagnostiserade sömnstörningar.
Bearbetning & Analys Kvalitetsanalys
De utvalda artiklarna till den här studien analyserades utifrån två olika granskningsmallar.
Till de kvalitativa studierna användes SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser (2012), se bilaga 3. För att se om
multimetodstudierna, de studier med både en kvalitativ- och en kvantitativ undersökningsdel, hade en god kvalitet användes samma granskningsmall för att analysera studiernas kvalitativa inslag. Dessutom användes en granskningsmall för att analysera de kvantitativa delarna i multimetodstudierna. Den kvantitativa granskningsmallen var Linné universitetets modifierade version av Willman, Stoltz och Batzevahni (i.d.), se bilaga 4.
SBU:s (2012) granskningsmall bestod av 21 frågor som kryssades i med antingen “Ja”,
“Nej”, “Oklart” eller “Ej tillämplig”. Om svaret blev “Ja” gavs en poäng, medan “Nej” och
“Oklart” gav noll poäng. Svaret “Ej tillämplig” kryssades i då frågan inte är relevant och uteslöts från kvalitetsuträkningen. Den hopräknade poängen dividerades med antalet relevanta frågor. Artiklarna blev av “Hög”, “Medelhög” eller “Låg” kvalitet beroende på vilken poängprocent, antal “Ja” av totala mängden relevanta frågor, som den fick. Artiklar som fick mellan 81% - 100% var av “Hög” kvalitet, 51% - 80% var “Medelhög” kvalitet och mindre än 50% hade en “Låg” kvalitet. Artiklar med låg kvalitet uteslöts ur litteraturöversikt.
Linné universitetets kvantitativa granskningsmallen bestod av 17 frågor som besvarades med
“Ja”, “Nej” eller “framgår ej”. Om svaret blev “Ja” gavs en poäng. Blev svaret “Nej” eller
“Framgår ej” gavs noll poäng. Samma uträkning av kvalitetspann (samma procentgränser) som för SBU:s mall användes för Linné universitetets granskningsmall. Utefter de här granskningsmallarna fick tre artiklar hög kvalitet och åtta artiklar medelkvalitet. Det slutgiltiga urvalet blev elva artiklar utifrån kvalitetsanalys på de preliminärt utvalda
artiklarna, se bilaga 1. Av de elva artiklarna var sex stycken kvalitativa studier med intervjuer som metod och fem multimetodstudier med enkätundersökningar där formulären innehöll öppna frågor. För en översikt av artiklar samt deras kvalificering av kvalitet, se bilaga 2.
Resultatanalys
Resultaten analyserades i de kvalitativa studierna samt endast den kvalitativa delen i
multimetodstudierna. Enligt Polit och Beck (2012) brukar de kvantitativa- och kvalitativa
resultaten i multimetodstudier analyseras separat utan att resultaten integreras. I den här
studien användes endast den kvalitativa delen. Resultatanalysen byggde på Fribergs (2020)
metod som är uppdelat i fem olika steg för att analysera artiklars resultat. Det första steget var
att läsa igenom artiklarna var och en för sig flera gånger och noggrant. Det här gjordes för att få en helhetsbild över samtliga artiklar. Det andra steget var att hitta meningsbärande enheter eller “nyckelfynd” som Friberg (2020) kallar det, vilka ska vara relevanta för syftet och svara på det den här studien avsåg att undersöka. Nyckelfynden identifierades och kategoriserades
Tabell 1. Exempel på kategorisering av nyckelfynd i olika artiklar.
Artikel Nyckelfynd Subkategori Huvudkategori
(Gulam, Xyrichis & Lee,
2019) “There was too much noise.
Sometimes I couldn’t get up for physio one of the days. I was just too tired”
Ljud Vårdmiljö
(Veale, Ali, Papageorgiou
& Gournay, 2019) “Sometimes they turn the flore-scent room lights on in the night, that’s horrible.”
Ljus Vårdmiljö
(Hultman, Coakley,
Annesse & Bouvier, 2012) “You wake up and they take your blood, they take your
temperature, and it takes an hour to get back to bed.”
Kontroller Omvårdnad
Forskningsetiska överväganden
Enligt vetenskapsrådet (i.d.) bör författarna till en studie förhålla sig till de fyra forskningsetiska principer. Den första principen är tillförlitlighet, där de inkluderade artiklarnas kvalitet redovisas för att säkerställa trovärdigheten. Den andra principen är ärlighet i granskning och redovisning av information på ett rättvist, öppet och objektivt sätt.
Den tredje är respekt för deltagarna i artiklarna, för kollegor och samhället. Sista och fjärde
principen handlar om att ta ansvar för studien och från idé till publikation samt om dess
konsekvenser (vetenskapsrådet, i.d.). Författarna i den här studien har inkluderat all
information oavsett infallsvinkel och författarnas förförståelse för att undvika subjektiva
åsikter i resultatet. De inkluderade artiklarna i den här studien har granskats och håller god
tillförlitlig kvalitet. Samtliga artiklar var godkända av en etiskkommité eller förde ett etiskt
resonemang för att undvika exploatering av deltagarna.
RESULTAT
Utifrån de kvalitativa resultaten i artiklarna identifierades tretton subkategorier som indelades i fyra olika huvudkategorier vilka blev vårdmiljö, psykologiska faktorer, fysiologiska faktorer och omvårdnad.
Tabell 2. Översikt av huvudkategorier respektive subkategorier.
Vårdmiljö Psykologiska
faktorer
Fysiologiska faktorer
Omvårdnad
Ljud Oro & Ångest Smärta Kontroller &
Medicinering
Ljus Tankar i
Sjukhusmiljön
Sjukdom Individanpassad vård
Temperatur Integritet Bemötande från
vårdpersonal Renlighet &
Bekvämlighet
Information
Vårdmiljö Ljud
Patienterna upplevde att de hade svårt att somna på grund av olika ljud i sjukhusmiljön (Delaney, Currie, Huang, Lopez & Van Haren, 2018; Ding, Redekier, Pison, Yaggi &
Knauert, 2017; Gellerstedt, Medin & Karlsson, 2014; Gulam et al., 2019; Hultman et al., 2012; Johnson, Gaughwin, Moore & Crane, 2005; Lane & East, 2008; Richardson, Allsop, Coghill & Turnock, 2007; Veale et al., 2019; Yuen-Lee, Pau-Le-Low & Twinns, 2005). Ljud från andra patienter som skrik, bankande och gråtande orsakade oro och obehag hos
patienterna vilket påverkade sömnen negativt (Hultman et al., 2012; Terp et al., 2018; Veale et al., 2019). Patienterna upplevde att de mest störande ljuden kom från vårdpersonalen. De uppgavs höra livliga konversationer mellan personal och då de pratade i telefon, fotsteg då personalen gick förbi, klirrande med nycklar och smällande med dörrar (Delaney et al., 2018;
Gellestedt et al., 2014; Gulam et al., 2019; Richardson et al., 2007; Terp et al., 2018; Veale et al., 2019).
“I told the nurses to be quiet. They disturbed my sleep and I was not able to go to my therapy session” (Gulam et al., 2019).
Främmande ljud från medicinsk utrustning upplevdes som en sömnstörande faktor med de pipande larmen, infusionspumparna och nebulisatorerna samt hjulen på vagnar som drogs fram och tillbaka (Delaney et al., 2018; Gellestedt et al., 2014; Gulam et al., 2019; Hultman et al., 2012; Lane & East, 2008; Richardson et al., 2007; Yuen-Lee et al., 2005). Patienterna förväntade sig också olika ljud på sjukhus och påverkades inte av den det (Delaney et al., 2018; Ding et al., 2018). Patienterna uttryckte även att främmande ljud från avdelningen var betryggande (Gellerstedt et al., 2014; Ding et al., 2018).
”It was calm at night in the MICU. It was normal, I guess, for a hospital to be noisy.
I don’t think it was loud.” (Ding et al., 2018).
Ljus
Patienter har upplevt att ljus på avdelningen gör det svårt att sova och att det är lättare att vakna utav det (Ding et al., 2018; Gellestedt et al., 2014; Gulam et al., 2019; Richardson et al., 2007; Veale et al., 2019). Det upplevdes både att lampor används på ett osmidigt sätt av personal och att oavsett hur de användes var ljuset för bländande vilket påverkade sömnen negativt (Ding et al., 2018; Gellestedt et al., 2014; Gulam et al., 2019; Veale et al., 2019).
“The nurses try to use a lower voltage bulb in an attempt not to startle you. But when the room is dark to begin with any light looks so bright” (Veale et al., 2019).
I Gellerstedts och medarbetares (2014) artikel upplevde patienter att ljuskällorna var felplacerade och att det gjorde ljuset mer bländande än om de hade varit placerade på ett annat ställe.
Temperatur
Den skiftande temperaturen upplevdes som en störande faktor för sömnen (Gulam et al., 2019; Lane & East, 2008; Richardson et al., 2007; Terp et al., 2018). Patienterna kunde inte sova för att det var för kallt vilket gjorde att de låg och spände sig eller huttrade (Gulam et al., 2019; Terp et al., 2018). Medan andra låg och svettades för att det var för varmt (Lane &
East, 2008; Richardson et al., 2007; Terp et al., 2018).
“It was too cold on the ward. They gave me a blanket...” (Gulam et al., 2019).
“It's unbearably hot in here ... fans are a necessity."(Lane & East, 2008)
Renlighet & Bekvämlighet
Patienterna påpekade att renlighet bidrog till en god sömn, särskilt rena påslakan och örngott i sängen upplevdes ha en positiv inverkan på sömn (Gellestedt et al., 2014). Sängen kunde även upplevas som obekväm för patienter (Gellestedt et al., 2014; Richardson et al., 2007).
“Kept sliding down the bed” (Richardson et al., 2007).
Även den medicinska utrustningen, som droppslangar och katetrar i olika slag, kunde hamna i vägen och bidra med en känsla av att ligga fastspänd i sängen vilket gjorde det obekvämt vid insomningen (Gellestedt et al., 2014).
Psykologiska faktorer Oro & Ångest
Patienter beskrev på olika sätt hur oro och ångest hade påverkat deras sömn (Ding et al., 2018; Gellerstedt et al., 2014; Lane & East, 2008; Richardson et al., 2007; Terp et al., 2018).
I en artikel uppgav patienter att de kände sig desorienterade eller nedstämda vilket påverkade sömnen (Lane & East, 2008). Oron och ångesten kunde leda till fysiska symtom som
hjärtklappning och upplevelsen av att kroppen skakade vilket försvårade sömnen (Gellerstedt et al., 2014). Många patienter upplevde oro och ångest i samband med sin sjukdom (Ding et al., 2018; Gellerstedt et al., 2014; Lane & East, 2008) .
”I feel really nervous about learning and dealing with my ileostomy as I’m already emotionally drained from tiredness.” (Lane & East, 2008).
Tankar i sjukhusmiljön
När patienter fått dåliga besked hade de mycket att tänka på (Ding et al., 2018; Gellerstedt et al., 2014). Även grubblande över vad som hände utanför salen runtomkring på sjukhuset störde sömnen (Gellerstedt et al., 2014). Något annat som försvårade sömnen var att patienter kände sig irriterade av att de vaknade under natten, för då visste de att de skulle börja grubbla på sina problem vilket gjorde det svårare att somna om (Terp et al., 2018).
“...It is because of the darkness I think and because no one interrupts my thoughts.” (Terp et al., 2018).
För en del bidrog TV:n till att de kände sig trötta och därför somnade lättare. För andra var den till hjälp när de vaknade på nätterna och kunde skingra tankarna med hjälp av TV:n (Gellerstedt et al., 2014).
Integritet
Patienter som kände att deras integritet var hotad kände sig sårbara, oroliga och att de var utom kontroll vilket hade en negativ inverkan på sömnen (Gellerstedt et al., 2014; Veale et al., 2019; Yuen-Lee et al., 2005). Det som hotade integriteten var framförallt placering på flerbäddssal. Andra patienter kunde få patienterna att känna sig spända och otrygga vilket gjorde det svårt att sova (Gellerstedt et al., 2014; Veale et al., 2019; Yuen-Lee et al., 2005).
Patienterna föredrog enkelsal vilket stärkte tryggheten samt integriteten och därav sömnen.
De uttryckte även en större oro över att störa andra än att själva bli störda (Gellerstedt et al., 2014; Yuen-Lee et al., 2005). Medan patienter i Veale och medarbetares (2019) studie ansåg att de andra patienterna inkräktade på deras privatliv.
“When at home, I can just switch off the TV and go to bed. But I can’t do that here because it’s public. It’s different in a ward. Diapers need to be changed. Sometimes others are unwell and have requests. If you’re unlucky enough to come across patients who cry loudly, you just can’t sleep at all. I’m not used to it and it’s
difficult for me to have peace of mind” (Yuen-Lee et al., 2005).
Bristande respekt av integritet påverkade också sömnen negativt då patienterna kände sig otrygga (Gellerstedt et al., 2014; Veale et al., 2019; Yuen-Lee et al., 2005). Patienter upplevde att personalen inte lyssnade på dem, trodde dem eller att personalen gjorde intrång genom att de kontinuerligt observerade dem. Det här resulterade i att det terapeutiska förhållandet gick förlorat mellan patienten och personalen (Gellerstedt et al., 2014; Veale et al., 2019;
Yuen-Lee et al., 2005). Patienterna upplevde att samspel med vårdpersonalen, och att därigenom kunna påverka sin egen vård, stärkte deras egen integritet vilket hade en positiv inverkan på sömnen (Gellerstedt et al., 2014 ;Veale et al., 2019).
Fysiologiska faktorer Smärta
För många av patienterna var smärta en stor bidragande faktor till att inte kunna sova. Det
kunde vara smärta efter operation, från ett amputerat ben, trycksår eller kronisk smärta
(Gellerstedt et al., 2014; Gulam et al., 2019; Hultman et al., 2012; Richardson et al., 2007;
Lane & East, 2008). För patienterna gjorde smärtan att det inte gick att slappna av och att det inte gick att sluta tänka på den (Gulam et al., 2019).
“Yes as I cannot relax and not think about pain.” (Gulam et al., 2019).
Patienter hade även problem med att de vaknade under natten med smärta (Lane & East, 2008). De kände att smärtan kom och gick i vågor av olika intensitet och hade svårt att sova när smärtan tilltog vilket gjorde att de kunde vakna flera gånger under en natt (Gellerstedt et al., 2014). Flera klagade på inadekvat smärtlindring och att det var jobbigt att vakna av smärta och behöva vänta länge på att smärtlindringen skulle verka (Gellerstedt et al., 2014;
Lane & East, 2008).
Sjukdom
Fysiska besvär eller sjukdomstillstånd som störde sömnen hos patienter var framförallt hosta och andningssvårigheter (Richardson et al., 2007; Yuen-Lee et al., 2005). En patient kunde inte sova på grund av slembildning.
“But it happened that after coughing out the phlegm and going to bed, I had to get up again. I felt lika a bottle.
When I went to bed, the phlegm was blocking my throat again so I had to get up and cough it out. I had to cough out the phlegm again before sleeping.” (Yuen-Lee et al., 2005).
Patienterna kunde inte sova för att de kände sig omtöcknade och hade en allmän sjukdomskänsla som gjorde det svårt att sova (Veale et al., 2019).
Omvårdnad
Kontroller & Medicinering
Många patienter upplevde att personalen störde deras nattsömn och insomning på olika sätt.
De flesta patienter uttryckte att väckning för kontroller hade en negativ inverkan på sömnen
(Ding et al., 2018; Gellerstedt et al., 2014; Hultman et al., 2012; Johnson et al., 2005; Veale et
al., 2019). Administrering av läkemedel under natten av personal beskrevs också som att det
påverkade sömnen negativt (Gellerstedt et al., 2014). Patienterna upplevde det problematiskt
att somna om igen efter att kontrollerna tagits men också att de inte hann somna om innan
nästa kontroll skulle tas.
”they’ll (staff) wake me up again. Sometimes I am awake for hours! And then when you do get back to sleep, and finally sleep, it’s time to wake up again!” (Gellerstedt et al., 2014).
I Veales och medarbetares (2019) artikel uttryckte patienter att de hade svårt att sova på grund av att de kände obehag när vårdpersonal kollade till dem. De tyckte även att det var mycket skrämmande att vakna och i mörkret bara kunna skönja någons siluett (Veale et al., 2019).
Individanpassad Vård
Patienter uttryckte önskemål om att vården ska vara mer personcentrerad och individanpassad för att öka möjligheten till god nattsömn (Gellerstedt et al., 2014; Terp et al., 2018; Yuen-Lee et al., 2005). I Gellerstedts och medarbetares (2014) artikel var rutinerna på avdelningarna det som behövde anpassas mest enligt patienterna.
”If you could go to bed when you wanted instead of when they want you to, they expect that you go to bed at nine, which I would never do at home. …” (Gellerstedt et al., 2014).
Patienterna uttryckte att de hade velat vara med och själva bestämma i sin egen vård när det kom till rutiner, åtminstone när de skulle gå och lägga sig samt när de skulle gå upp för att förbättra sömnen (Gellerstedt et al., 2014). I Yuen-Lee och medarbetares (2005) artikel uttryckte patienter att de inte kände sig utvilade på morgonen men var ändå tvungna att gå upp och starta dagen. Det var även patienter som hade önskemål gällande mat. I Terp och medarbetares (2018) artikel uppgav patienter att de uppskattade att kunna be om att få en kopp te och sen läsa några sidor i sin bok när de hade svårt att sova. Andra patienter hade önskemål om vad de inte ville förtära för att få en god sömn (Yuen-Lee et al., 2005).
“If I have a bowl of soup, like vegetable soup, I have to go to the toilet very frequently in the night. Therefore I avoid drinking vegetable soup at home. Sometimes I make lotus seed soup. That’s better. I don’t have to go to
the toilet as often after drinking it.” (Yuen-Lee et al., 2005).
Bemötande från vårdpersonal
Patienterna ansåg att beroende på om de fick ett bra eller dåligt bemötande väcktes olika
känslor och att det påverkade deras sömn. Personal som bemötte patienterna med ett glatt
humör, lyssnade och respekterade dem gav patienterna känslor av trygghet och lugn vilket
gynnade sömnen (Gellerstedt et al., 2014).
“To be listened to creates, at least for me, the feeling that you can relax and feel safe. All this affects the healing process but also I feel relaxed and can flow with the treatment and not least relax and sleep.” (Gellestedt et al.,
2014)
Om vårdpersonalen uppfattades som stressade, sura, irriterade eller ointresserade resulterade i en otrygghetskänsla och en känsla av hjälplöshet hos patienterna vilket påverkade sömnen negativt. (Gellerstedt et al., 2014; Veale et al., 2019; Yuen-Lee et al., 2005).
Information
En viktig faktor i interaktioner ansågs vara informationen eller brist på den. Brist på information gav negativa känslor som oro, stress och otrygghet vilket resulterade i
svårigheter att sova (Gellerstedt et al., 2014; Lane & East, 2008; Veale et al., 2019; Yuen-Lee et al., 2005). Information om planering och ett schema över bland annat ronder bidrog till trygghet hos patienterna och en känsla av kontroll som kunde förbättra sömnkvaliteten (Lane
& East, 2008).
“The most important thing that influences my sleep is that I know what is going to happen. If you know what’s planned and that there is a plan I can feel calm and relaxed and then I can sleep.” (Gellestedt et al., 2014).
Patienter som inte fick reda på den information de behövde om vad som skulle ske eller om hur behandlingar kunde påverka kroppen fick negativa upplevelser och känslor som
försvårade insomningen (Gellerstedt et al., 2014; Lane & East, 2008; Veale et al., 2019;
Yuen-Lee et al., 2005).
“I could feel my body shaking and my heart was beating really fast. They (the staff) came in and took my pulse and blood pressure and said that my heartbeat was regular and fine, but I could feel myself and I had this anxiety
in my body and I couldn’t sleep.” (Gellestedt et al., 2014).
DISKUSSION
Patienters upplevelser av sömn inom slutenvård påverkades av flera olika faktorer. I
vårdmiljön framkom det att faktorer som påverkade sömn negativt var ljud från olika källor, ljus, temperatur samt brist på renlighet och bekvämlighet. Vissa fann ändå trygghet i
omgivningens ljud. Olika psykiska och fysiska faktorer som smärta, sjukdom, oro, tankar och integritet försvårade insomningen och även sömnens kontinuitet. Omvårdnaden från personal med kontroller och administrering av läkemedel störde sömnen samt dygnsrytmen. Ju mer vården anpassades efter patienten desto tryggare kände sig patienterna och det påverkar sömnkvaliteten positivt. Patienterna upplevde att bemötande och information från
vårdpersonal kunde påverka sömnen både positivt och negativt beroende på om de upplevde det som ett bra eller dåligt bemötande och om de kände sig välinformerade eller inte.
Resultatdiskussion
Vårdmiljöns betydelse för välbefinnande och trygghet
Sjukhus är en främmande plats för patienter där ljud, ljus, temperatur och bekvämligheten skiljer sig ifrån vad patienterna är vana vid. Vi anser att det här inte är förvånande. Studier har påvisat att dessa faktorer i vårdmiljön kan störa sömnen (Bevan et al., 2019; Troynikov et al., 2018; Wallace et al., 1999). De mest framträdande faktorerna som påverkade sömnen var ljud och ljus. Asp och Ekstedt (2014) förklarar att det första stadiet i sömnen är extra känsligt för ljud och ljus och även om personen har somnat upplever personen inte som att den har gjort det om den väcks i det tidiga stadiet. Ljud var dock betydligt mer påtagligt vilket har visats i den här studiens resultat samt i tidigare forskning ( Hume, Brink & Basner, 2012;
Oleksy & Schlesinger, 2019; Park et al., 2014). I Bevan och medarbetares (2019) studie har ljud på sjukhus påvisats överskrida WHO:s rekommendation 30.0 dBA till 48.6 dBA på sjukhus. Den höjda ljudnivån på sjukhus visades ha en påverkan på sömnen och förkortade sömnen för både barn och vuxna med ungefär en timme från deras normala sömn (Bevan et al., 2019). Vissa ljud upplevdes ändå betryggande för patienterna vilket tyder på att miljön upplevs olika beroende på individen och dennes förutsättningar. Enligt ICN:s etiska kod (2017) har sjuksköterskor ett ansvar att interagera med patienten för att individanpassa omvårdnaden till deras behov för att främja hälsan. Enligt Henderson i sin behovsteori är en av sjuksköterskans uppgifter att skapa förutsättning för optimal sömn (i Kristofferssen, 2006).
Vi anser att det kan vara problematiskt då vissa ljud på avdelningar inte går att bortse ifrån.
Larm och pipande är nödvändigt för att personalen ska veta vad som händer. Olika
omvårdnadsåtgärder, kontroller eller administrering av läkemedel kräver ljus för att kunna utföras. De här problemen skulle eventuellt kunna lösas med exempelvis öronproppar och sovmask vilket skulle vara en kostnadseffektiv lösning (Richardson et al., 2007). Problemen som patienterna har erfarit i sjukhusmiljön går att åtgärda med enklare medel. Dock finns det störande faktorer som skulle kunna undvikas från början genom att vårdpersonalen
uppmärksammas om betydelsen av god sömnen. Patienterna upplevde att ljud från personalen var mest påtagligt och bör undvikas under natten. För att vårdpersonalen ska kunna åtgärda dessa problem behöver de kunskap om vilka faktorer i miljön som patienter upplever störande och på vilket sätt för att finna åtgärder som optimerar sömnen i vårdmiljö.
Upplevelser och tillstånd som försämrar sömnen
Hotad integritet skapade känslor av otrygghet, sårbarhet och inverkade negativt på sömnen.
Placering i en flerrumssal var det största integritetshotet medan att sova på enkelsal ökade integriteten, tryggheten och gav bättre sömn. Beroende på individ kan flerrumssalar ha en fördel genom att ha någon att prata med för att distrahera tankarna, diskutera eller fråga om hjälp. Vårdmiljön bör anpassas efter den individuella patienten och dennes behov för att uppnå en god sömn (Asp & Ekstedt, 2014). Patienter känner inte samma behov av att finnas i ett sammanhang med andra, just när de är sjuka och behöver fokusera på sitt eget
tillfrisknande. Hur patienter känner kring frågan kan bero på hur allvarligt sjuk personen är och hur den är som person i sin helhet. Vårdpersonalen måste vara lyhörd för hur patienterna vill ha det och vid behov samt när det är möjligt att erbjuda enkelsal till de som önskar.
Patienter har behov av att personalen respekterar deras integritet då de blir lyssnade på och betrodda. Att få erkännande är en del är ett av människans grundläggande behov och är viktigt för att främja hälsan menar Henderson (i Kristoffersen, 2006).
Medic och medarbetare (2017) förklarar att sömnbrist kan förvärra den psykiska hälsan och redan befintliga psykiska diagnoser och symtom. Enligt Lo och medarbetare (2016) leder sömnbrist till att information kan misstolkas och att falska minnen skapas. Det här är
alarmerande då patienter behöver vara lyhörda på sin behandling särskilt när det kommer till
egenvård där patienter har ett eget ansvar över medicinering. De falska minnena kan även
bidra till ett felaktigt intryck av vården och ge dåliga upplevelser av sjukhusvistelser som
leder till oro och ångest inför senare sjukhusbesök. Patientens psykiska hälsa bör tillgodoses
för att uppnå god hälsa vilket inte är möjligt vid långvarig sömnbrist. Patienterna upplevde att
ha en TV på sitt rum distraherade tankarna och underlättade insomningen. En annan åtgärd är att samtala med patienten för att göra personen välinformerad och trygg. Vårdpersonal
behöver kunskap om att sömnbrist påverkar den psykiska hälsan, särskilt gällande patienter med psykisk ohälsa.
Patienterna upplevde även att fysiska faktorer påverkade sömnen som smärta och sjukdomsbesvär i form av hosta, andningsbesvär och slembildning. Den vanligaste
anledningen till att patienter vårdas på sjukhus är somatiska sjukdomar och de kommer alltid att existera och påverka sömnen i olika utsträckningar. Adekvata behandlingar gör att dessa symtom lindras. Därav är det viktigt att patienten är med och tycker till om sin behandling för att kunna anpassa behandlingen efter patientens behov. I tidigare forskning har smärta tagits upp som en tydlig sömnstörande faktor (Brennan & Liebermann., 2009; Lautenbacher, Kundermann & Krieg., 2006; Marshansky et al., 2017). Smärtan har påverkat sömnen
negativt och sömnbristen kan förvärra smärtan (Krause, Prather, Wager, Lindquist & Walker., 2019). Det är därför viktigt med adekvat smärtlindring där läkemedel, beredningsform och styrka spelar in. Patienterna är de som vet bäst vad som fungerar för dem och därför bör patienterna vara med i utformningen av smärtbehandlingen för bästa möjliga effekt. I
Hendersons behovsteori är det viktigt att uppnå självständighet i sin egen vård (Kristoffersen, 2006). Genom att underlätta för patienten att kunna förse sig själv med smärtlindring vid behov, minskar inte bara patientens smärta utan stärker även känslan av självbestämmande och kontroll.
Rutiner & Mötet
Enligt Asp och Ekstedt (2014) är kriterier för en god sömn att en person somnar snabbt från det att den lägger sig, har mindre än fem korta uppvaknanden och att sömnen är
sammanhängande. Det här störs utav de kontinuerliga rutinerna av kontroller och
medicinering som vårdpersonalen utför. Avdelningar har satta tider för när kontroller skall tas under dygnet och det utförs även på natten, ibland varannan till var femte timme. Om en patient väcks var fjärde timme hinner inte hjärnan återhämta sig i djupsömnen (Asp &
Ekstedt, 2014). Vi anser att för en stabil patient är det här en onödig utformning. Vården bör i
möjligaste mån anpassas efter personen. Ett samspel mellan sjuksköterska och patienten om
bestämda tider för exempelvis kontroller kan ge en sammanhängande sömn så patienten når
djupsömnen. Genom att öppna upp för samtal med patienterna och göra dem involverade i
vården gynnas känslan av självbestämmande och kontroll vilket skapar trygghet.
Resultatet visade att ett gott bemötande från personal hade en positiv effekt på sömnen hos patienterna i och med att det gav en känslan av trygghet. Personalen som uppvisade ett gott bemötande var de som hade ett glatt humör, lyssnade på patienten, respekterade deras självbestämmande och var öppna för ett delat beslutsfattande gällande vården. Delat beslutsfattande bygger upp relationer mellan sjuksköterskor och patienter (Ekman et al., 2011). Tryggheten i att ha en bra relation med sin sjuksköterska ger ett lugn som gynnar sömnen. Även information fick patienterna att känna sig mindre spända och stressade. Enligt patientlagen har alla patienter rätt till att få den information de behöver och vill ha (SFS, 2014:821). Här är det individuellt beroende på vilken information och hur mycket information patienten vill ha för att känna trygghet. Patientens önskan om att få avstå information ska respekteras (SFS, 2014:821). När patienter inte vet vad som ska hända härnäst kan det skapa förvirring, irritation, misskommunikation och stress. Det möte som gynnar sömnen hos patienter är ett väl informativt möte, ett öppet sinne och medkänsla hos personalen samt delaktighet i vården och beslutsantaganden.
Förlängd vårdtid
Sömnen återuppbygger vävnader, återhämtar hjärnan och gynnar läkningsprocessen (Asp &
Ekstedt, 2014). Det här är särskilt viktigt för patienter som är sjuka och skadade för att
optimera tillfrisknandet. Under en period med försämrad sömnkvalitet kan läkningsprocessen
dra ut på tiden och därav förlänga behandlingen och sjukhusvistelsen för patienter. Tröttheten
försvårar det för patienter att uppnå kriterium för utskrivning (Gulam et al.,2019) vilket
också kan förlänga vårdtiden. Vi har insett att det saknas studier av god kvalitet som belyser
att just sömnbrist kan leda till förlängda vårdtider. Dock indikerade studier i resultatet att det
finns ett samband (Gulam et al.,2019; Johnson et al., 2005). Vi anser att det är viktigt att
uppmärksamma det här sambandet.Vårdpersonal behöver informeras om sömnen och dess
innebörd för hälsan och läkning för att korta ner vårdtiderna. Kunskap om sömn, hur viktig
sömnen är för hälsan och hur den kan främjas på sjukhus kan bidra till mindre belastning på
vården och en bättre hälsa för befolkningen.
Metoddiskussion Val av design
Att använda en litteraturöversikt för att besvara syftet var ett lämpligt val. Det har medfört en sammanställd översikt av befintlig forskning om patienters upplevelser av sömn på sjukhus.
Svagheten med en litteraturöversikt enligt Friberg (2020) är risken för ett selektivt urval med studier som stödjer författarnas åsikter. All relevant information har redovisats objektivt i den här studien. Dock finns det en risk att information kan ha tolkats fel eller fått en annan
innebörd i översättning från engelska till svenska. Författarna läste igenom texterna noggrant och flera gånger var för sig för att sedan kunna överlägga med varandra för att undvika missuppfattningar. Det bidrog till minskad påverkan från författarna och en god
anpassningsbarhet (Lincoln & Guba, 1985). Den här studien avsåg undersöka upplevelser och det undersöks med kvalitativa ansatser (Fridberg, 2020). Multimetodstudier användes
framförallt för att de kvalitativa undersökningarna, av det som eftersträvades i den här studiens syfte, var mycket få. För att få den mängd artiklar som en kandidatuppsats av den här sorten kräver inkluderades även artiklar med multimetodstudier.
Sökprocess
Det var svårt att hitta relevanta artiklar trots användandet av fyra olik databaser för att få ett så stort urval som möjligt. Anledningen till det snäva utbudet kan bero på det specifika sökorden som kan ha exkluderat artiklar från databaserna. Sökorden kan även varit felaktiga men den risken sågs till att minimeras då författarna använde sig av en bibliotekarie på Uppsala universitet för att få hjälp med sökorden. Orden från sökningen skulle behövas ses över för att se om eventuella fraser kan plockas bort för att få ett bättre underlag. Det snäva urvalet av relevanta artiklar kan även bero på inkluions- och exklusionskriterierna att artiklarna skulle vara publicerade efter 2000-talet och att deltagarna skulle vara över 18 år.
Dessa kriterier utelämnade artiklar vilka hade kunnat användas i resultatet. Dock hade förmodligen resultatet påverkats drastiskt av dessa artiklar. Särskilt de studier med deltagare under 18 år då barns och vuxnas sömn skiljer sig markant (Gau & Merikangas, 2004).
Analysmetod
Antalet artiklar var i minsta laget med tanke på att flera artiklar var multimetodsartiklar med
en mindre mängd kvalitativ data att analysera. Eftersom det inte hittades någon specifik
granskningsmall för just multimetodstudier fick två olika granskningsmallar användas utefter
ansats. Användandet av två granskningsmallar var tidskrävande och onödigt då författarna
endast använde de kvalitativa delarna av artiklarna. Det uppstod också en osäkerhet om en granskningsmall visade medelkvalitet medans en annan visade låg kvalitet. De artiklarna sågs till att granskas igen eller uteslutas. Vissa delar av granskningsmallarna upplevdes som svårtolkade vilket kan ha gjort att någon annan skulle tolka det annorlunda och applicerat en annan kvalitet på artiklarna. För att undvika detta kvalitetsgranskade författarna artiklarna var för sig och sedan jämförde kvalitetsresultatet. Endast två artiklar fick hög kvalitet medans de resterande nio fick medelkvalitet. Eftersom de flesta artiklar hade medelkvalitet finns det en risk att resultatets trovärdighet inte kommit upp till sitt fulla potential.
Arbetet med analysering av resultaten utgick från Fribergs (2020) femstegsmetod vilket var tidskrävande men det blev i slutändan konkret med kategorierna. En svaghet i metoden var att det kunde vara svårt att kategorisera vissa nyckelfynd och veta under vilka huvudkategorier som subkategorierna tillhörde. I slutändan blev vi nöjda med kategoriseringen och såg till att alla nyckelfynd inkluderades i dem. De meningsbärande enheterna användes även för att styrka de olika kategorierna och information i resultatet vilket ökade den här studiens tillförlitlighet (Lincoln & Guba, 1985). De kvalitativa resultaten i multimetodstudierna hade inte undersökts i samma utsträckning som de kvantitativa resultaten. Dock var de kvalitativa resultaten både relevant för syftet och tillförlitliga. De utvalda artiklarna var gjorda i olika länder i som Australien, USA, England, Sverige, Danmark och Kina. Studierna var även utförda på olika avdelningar som medicin-, ortopedi, intensivvård-, akut- och
psykiatriavdelning. Detta kan ses som en styrka då patienternas upplevelse av sömn blir globalt och på olika avdelningar. I resultatet har patienterna liknande upplevelser om sömn oavsett land och avdelning vilket gör att resultatet har en god överförbarhet (Lincoln & Guba, 1985).
Slutsats
Det som framkom utifrån resultatet var att patienter upplever många olika faktorer på sjukhus som försämrar sömnkvaliteten. Flera faktorer i vårdmiljön kan åtgärdas för att patienterna ska få en bättre upplevelse av sömn på sjukhus. Den individanpassade vården och ett gott
bemötande från personal bidrog till trygghet vilket hade en mycket positiv inverkan på
sömnen. Vårdpersonal behöver ta hänsyn till patientens behov av sömn. I en sjukhusmiljö
med olika yttre faktorer som stör sömnen som och där patienten inte kan styra över miljön
själv, är det sjuksköterskan uppgift att skapa förutsättning för god sömn. Vidare behövs det
mer forskning på omvårdnadsåtgärder som främjar sömn.
SJÄLVSTÄNDIGHETSDEKLARATION
Författare Emily Eriksson och författare Erika Erni har i lika stor omfattning bidragit till alla
delar i detta examensarbete.
REFERENSER
Artiklar som använts i resultatet är märkt med en asterisk (*).
Adamsen, L. & Tewes, M. (2013). Discrepancy between patients perspectices,
staffs`documenatation and reflections on basic nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 14(2): 120-129. doi.org/10.1111/j.1471-6712.2000.tb00572.x.
Asp, M. & Ekstedt, M. (2014). Trötthet, vila och sömn. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (s.363-419). Lund: Studentlitteratur.
Bevan, R., Grantham-Hill, S., Bowen, R., Clayton, E., Grice, H., Venditti, H. C., Stickland A.
& Hill, C. M. (2019). Sleep quality and noise: comparisons between hospital and home settings. BMJ Journals. 104(2): 147-151. doi: 10.1136/archdischild-2018-315168.
Brennan, M.J. & Liebermann, J.A. (2009). Sleep disturbances in patients with chronic pain:
effectively managing opioid analgesia to improve outcomes. Current Medical Research and Opinion. 25(5): 1045-1055. doi: 10.1185/03007990902797790.
Buysse, D.J. (2014). Sleep health: can we define it? does it matter?. SLEEP. 37(1): 9-17.
doi.org/10.5665/sleep.3298.
*Delaney, L., Currie, M., Huang, H-C., Lopez, V. & Van Haren, F. (2018). “They can rest at home”: an observational study of patients’ quality of sleep in an Australian hospital. BMC Health Services Research. 18(1): 524. doi:10.1186/s12913-018-3201-z.
*Ding, Q., Redeker, N.S., Pisani, M.A., Yaggi, H.K. & Knauert, M.P. (2017). Factors influencing patients’ sleep in the intensive care unit: Patient and Clinical Staff Perceptions.
Am J Crit Care. 26(4): 278-286. doi:10.4037/ajcc2017333.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E,...Sunnerhagen, K.S.
(2011). Person-centered care—ready for prime time. European Journal of Cardiovascular
Nursing. 10(4): 248-510. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008.
Friberg, F. (2020). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur.
Gau, S. & Merikangas, K. (2004). Similarities and differences in sleep-wake patterns among adults and their children. Sleep. 27(2): 299–304. doi.org/10.1093/sleep/27.2.299.
*Gellerstedt, L., Medin, J. & Karlsson, M.R. (2014). Patients’ experiences of sleep in hospital: a qualitative interview study. Journal of Research in Nursing. 19(3): 176–188. doi:
10.1177/1744987113490415.
*Gulam, S., Xyrichis, A. & Lee, G.A. (2019). Still too noisy – an audit of sleep quality in trauma and orthopaedic patients. International Emergency Nursing. doi:
10.1016/j.ienj.2019.100812.
Hume, K., Brink, M. & Basner, M. (2012). Effects of environmental noise on sleep. Noise and Health. 14(61): 297-302. doi: 10.4103/1463-1741.104897.
*Hultman, T., Coakley, A.B., Annesse, C.D. & Bouvier, S. (2012). Exploring the sleep experience of hospitalized adult patients. Creative Nursing. 8(3): 135-139 doi:
10.1891/1078-4535.18.3.135.
*Johnson, A., Gaughwin, B., Moore, N. & Crane, R. (2005). Long-stay views from the hospital bed: patient perspectives of organisation of care and impact of hospitalisation.
Australian Health Review. 29(2): 235-240. doi: 10.1071/ah050235.
Kauffmann, L., Heinemann, S., Himmel, W., Hauβmann, O., Schlott, T & Weiβ, V. (2018).
Non-pharmacological treatment of hospital patients with sleeping problems – the nurse perspective. Pflege. 31(6): 291-300. doi: 10.1024/1012-5302/a000639.
Krause, A. J., Prather, A. A., Wager, T. D., Lindquist, M. A. & Walker, M. P. (2019). The pain of sleep loss: a brain characterization in humans. The journal of neuroscience, 39(12):
2291-2300. doi: 10.1523/JNEUROSCI.2408-18.2018.
Kristoffersen, N.J. (2006). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. I N.J. Kristoffersen, F.
Nortvedt & E. Skaug (Red.), Grundläggande omvårdnad 4 (s. 33–37). Stockholm: Liber.
*Lane, T. & East, L.A. (2008). Sleep disruption experienced by surgical patients in an acute hospital. British journal of Nursing. 17(12): 766-71. doi: 10.12968/bjon.2008.17.12.30306.
Lautenbacher, S., Kundermann, B. & Krieg, J-C. (2006). Sleep deprivation and pain perception. Sleep Medicine Reviews. 10(5):357–369. doi: 10.1016/j.smrv.2005.08.001.
Lincoln, Y.S. & Guba, E.G. (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, Calif.: Sage.
Linnéuniversitetet. (i.d.). Kvantitativ granskningsmall. Växjö: Linnéuniversitet. Hämtad 1 februari, 2021, från http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1085086/FULLTEXT03.pdf
Lo, J. C., Chong, P. L. H., Ganesan, S., Leong, R.L.F. & Chee, M.W.L. (2016). Sleep deprivation increases informationen of false memory. Journal of sleep research, 25(6):
673-682. doi: 10.1111/jsr.12436
.Marshansky, S., Mayer, P., Rizzo, Dorrie., Baltzan, Marc., Denis, R. & Lavigne, G.J. (2017).
Sleep, chronic pain, and opioid risk for apnea. Progress in Neuropsychopharmacology &
Biological Psychiatry. 20(87):234-244. doi: 10.1016/j.pnpbp.2017.07.014.
Medic, G., Wille, M. & Hemels, M.EH. (2017). Short- and long-term health consequences of sleep disruption. Dove press journal. 2017:9 151–161.
Nightingale, F., (1902). Notes on nursing. New York: D. Appleton & Company.
Oleksy, A.J. & Schlesinger, J.J. (2019). What´s all that noise- Improving the hospital soundscape. Journal of Clinical Monitoring and Computing. 33(4): 557-562. doi:
10.1007/s10877-018-0215-3.
Park, M.J., Yoo, J.H., Byung, W.C., Kim. K.T., Jenng, W-C. & Ha, M. (2014). Noise in
hospital rooms and sleep disturbance in hospitalized medical patients. Environ Health
Toxicol. 29(18). doi: 10.5620/eht.2014.29.e2014006. eCollection 2014.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (9th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
*Richardson, A., Allsop, M., Coghill, E. & Turnock, C. (2007). Earplugs and eye masks: do they improve critical care patients’ sleep?. British Association of Critical Care Nurses.
12(6): 278-86. doi: 10.1111/j.1478-5153.2007.00243.x.
SBU. (2012). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik- patientupplevelser. Hämtad 29 januari, 2021, från
https://moodle.med.lu.se/pluginfile.php/16690/course/section/3462/Mall_kvalitativ_forsknin gsmetodik.pdf
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag -2014821_sfs-2014-821
Slatore, C. G., Goy, E.R., O´hearn, D. J., Boudreau, E. A., O´Malley J. P., Peters, D. &
Ganzini, L. (2012). Sleep quality and its association with delirium among veterans enrolled in hospice. The american journal of geriatric psychiatry, 20(4): 317-326. doi.
10.1097/JGP.0b013e3182487680.
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening.
*Terp, R., Bergholt, M., Harboe, G., Herning, M., Noiesen, E., Szöts, K., Torsborg, I. &
Konradsen, H. (2018). To sleep or not to sleep during hospitalization. Nordisk sygeplejeforskning. doi:10.18261/ISSN.1892-2686-2018-01-04.
Troynikov, O., Watson, C.G. & Nawaz, N. (2018). Sleep environments and sleep physiology:
a rewiev. Journal of Thermal Biology. 78(2018):192–203. doi:
10.1016/j.jtherbio.2018.09.012.
Uppsala universitetsbibliotek. (i.d.). Söktips och sökstrategier. Uppsala: Uppsala universitet.
Hämtad 21 januari, 2021, från https://libguides.ub.uu.se/sok/sokteknik
*Veale, D., Ali, S., Papageorgiou, A. & Gournay, K. (2019). The psychiatric ward
environment and nursing observations at night: A qualitative study. J Psychiatr Ment Healt Nurs. 27(4): 342-351. doi:10.11111/jpm.12583.
Vetenskapsrådet. (i.d.). Etik i forskningen. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 24 mars, 2021, från https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html
Wallace, C. J., Robins, J., Alvord, L. S. & Walker, J.M. (1999). The effects of earplugs on sleep measures during exposure to simulated intensive care unit noise. American journal of critical care. 8(4): 210-218. doi:10.4037/AJCC1999.8.4.210.
Wesselius, H.M., Ende, E.S., Alsma, J., Maaten, J.C., Schuit, S.C.E., Stassen, P.M.,…
Nanayakkara, P.W.B. (2018). Quality and Quantity of Sleep and Factors Associated With Sleep Disturbance in Hospitalized Patients. JAMA Intern Med. 2018;178(9): 1201-1208.
doi:10.1001/jamainternmed.2018.2669.
*Yuen-Lee, C., Pau-Le-Low, L. & Twinn, S. (2005). Older men’s experiences of sleep in the
hospital. Journal of Clinical Nursing. 16(2):336-343. doi:10.1111/j.13.65-2702.2005.0149.
BILAGOR
Bilaga 1. Tabell över litteratursökning.
Databas
&
Sökdatum
Sökord Filter Träffar Preliminärt
urval
Slutgiltigt antal
Pubmed 22/01-2021
Sleep [MeSH] OR "Sleep deprivation*" [Title/Abstract] OR
"Deprivation of
sleep"[Title/Abstract] OR Sleep disturbances [Title/Abstract] OR sleep disruption* [Title/Abstract]
AND patient [MeSH] OR inpatient [MeSH] OR Patient
experience*[Title/Abstract] OR
“Patient´s experience*”
[Title/Abstract] OR “Patients´
experience*” [Title/Abstract] OR
“experience* of the patient*”
[Title/Abstract] OR “Patient*
Perception” [Title/Abstract] AND Hospital [MeSH] OR Environment [MeSH] OR Health facility [MeSH]
OR Hospital* [Title/Abstract] OR Environment* [Title/Abstract] OR Health Facility [Title/Abstract]
Från år 2000 och framåt.
232 11 6
Psychinfo 28/01-2021
sleep OR sleep deprivation OR sleep disturbance OR sleep quality OR insomnia AND "patient experience*"
OR "patient perception*" OR
"patient opinion*" OR "patient attitude*" OR "patient view*" AND hospital* OR health facility OR
"health facility environment" OR environment OR setting AND interview OR qualitative
Från år 2000 och framåt.
26 1 1
CINAHL 28/01-2021
sleep OR sleep deprivation OR sleep disturbance OR sleep quality OR insomnia AND "patient experience*"
OR "patient perception*" OR
"patient opinion*" OR "patient attitude*" OR "patient view*" AND hospital* OR health facility OR
"health facility environment" OR environment OR setting AND interview OR qualitative
Från år 2000 och framåt.
93 5 3
Svemed+
28/01-2021
Sleep AND hospital 27 2 1
Sammanställning 19 11
