Kinna centrum och LyckeskolanKinna i Marks kommun, Västra Götalands länUpprättat av Bygg- och Miljökontoretpå uppdrag av Kommunstyrelsen, Marks kommun

(1)

SAMRÅDSHANDLING

Dnr 2016-458 530 Planprogram för

Kinna centrum och Lyckeskolan

Kinna i Marks kommun, Västra Götalands län Upprättat av Bygg- och Miljökontoret

på uppdrag av Kommunstyrelsen, Marks kommun

Flygfoto över Saharaområdet från väster med Kinna kyrka i bakgrunden. Foto Ola Erikson

(2)

Planprogram för

Kinna centrum och Lyckeskolan

Upprättat våren 2018 av Bygg och miljökontoret på uppdrag av Kommunstyrelsen i Marks kommun

INNEHÅLL

INTRODUKTION - Planprogram och process

- Bakgrund, syfte och läge

TIDIGARE BESLUT - Översiktsplan

- Fördjupad översiktsplan

- Bostadsförsörjningsprogram

- Detaljplan

- Övriga ställningstaganden

PROGRAMFÖRSLAG - Det framtida Sahara

- Utbyggnadsområden

- Exploateringsekonomi

- Fritid, service och socialt liv

- Natur och grönstruktur

- Gator och trafik

- Kollektivtrafik

- Teknisk försörjning

UTGÅNGSPUNKTER - Markägoförhållanden

- Bebyggelse

- Historia

KONSEKVENSER - Behovsbedömning

- Sammanfattning av bilaga

- Miljökonsekvenser

- Miljömål

- Miljökvalitetsnormer

- Sociala konsekvenser

- Ekonomiska konsekvenser

- Noll-alternativet

FORTSATT PLANERING - Detaljplan och MKB

INTRODUKTION

Planprogram och process

Innan kommunen påbörjar ett detaljplanearbete kan ett planprogram tas fram för att översiktligt utreda utgångspunkter och mål för ett område. Det är upp till kommunen att avgöra om ett planprogram behöver tas fram eller inte. I det här fallet så har det bedömts vara ett lämpligt steg eftersom området är omfattande och intresse har visats av allmänhet och företagare i Kinna centrum.

Under våren 2018 har därför en omfattande dialogprocess genom- förts med en workshop i Rydal den 23 januari med deltagare från såväl politiska partier, som lokala företagare och fastighetsägare, en utställning om Kinna centrum från mars månad, ett öppet föredrag om klimatsmart stadsutveckling och handel i april och en särskild workshop för ungdomar i Mark den 17 maj. Dialog har förts med ett antal intresserade större fastighetsägare och intresserade exploatö- rer och avstämning har skett med regelbundenhet till näringslivsråd och kommunens styrgrup.

Detta planprogram grundar sig på de synpunkter som inkommit under processens gång, från medborgardialog, näringslivsråd och samtal med intresserade exploatörer och fastighetsägare. Planpro- grammet skickas efter godkännande på samråd till myndigheter, all- mänhet och olika intressenter för att få in synpunkter på förslaget inför den fortsatta planeringen. Efter beslut om godkännande av pl- anprogrammet följer framtagandet av detaljplaner. I samband med detaljplaneläggningen ges ytterligare möjlighet att lämna synpunkter på respektive detaljplaneförslag.

Bakgrund, syfte och läge

Under hösten 2017 fick Bygg- och miljökontoret i uppdrag av kom- munchefen att ta fram en första sammanvägd bild av det nya sk Saharaområdet där såväl en högstadieskola som både bostäder, kontor och handel kan rymmas. Uppdraget grundar sig på beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott från 2016-12-07 § 252/2016 och förväntas ge svar på placering av en ny högstadieskola samt explo- ateringsförutsättningar för resterande delar av Skoltomten 15.

Området är stort, närmare ca sju hektar och till ytan ungefär en tred- jedel av det som idag utgör nuvarande centrala Kinna. I det per- spektivet förstår var och en att det är ett väldigt viktigt uppdrag. I ett historiskt perspektiv inser vi att det förmodligen är det största utvecklingsprojekt som berört centrala Kinna under överskådlig tid.

Av den anledningen har vi valt att studera tätortens utveckling under 175 år, med start från år 1860 och avtrycket från dåvarande härads- kartan med en horisont i år 2035 då det finns rimliga chanser att det vi nu planerar kan vara realiserat och fullt utbyggt.

Detta tidsperspektiv väcker en viss respekt och vi inser att det vi gör och tänker måste fungera långsiktigt. Vi måste kunna ge våra kommande generationer ett gott samhälle att ta över och ge förut- sättningar för det goda livet i Marks kommun.

Karta ovan utsnitt ur grundkarta 2018 med en röd heldragen linje för markering av pro- gramområde.

Karta ovan utsnitt ur grundkarta 2018 med med röda linjer för gatunät, gul linje för järn- väg samt grömarkerat område för det sk Sa- haraområdet.

(3)

TIDIGARE BESLUT

Översiktsplan ÖP 2017

” Kinna är kommunens centralort och beskrivs i gällande översikts- plan tillsammans med orterna Skene och Örby som nod i både kommunal och regional strukturbild. Detta ger tydlighet om kommunens förväntningar på tillväxt och prioriteringar och därmed också viktig information till andra aktörer och samverkansparter. Genom att kraft- samla i Kinna förstärks kommunens centrumfunktioner.

Vi har i Sverige under lång tid haft för vana att sprida ut ny bebyggelse på värdefull jordbruks- och naturmark runt våra tätorter. Genom att istället bygga inåt och förtäta bebyggelsen och blanda bo- städer, mindre störande verksamheter och olika typer av servi- ce, minskar avstånden mellan olika funktioner och tillgänglig- heten ökar. Det underlättar också för kollektivresande, cykling och gång och gör de tekniska försörjningssystemen mer effektiva och robusta. En tätare bebyggelse leder också till att offentliga rum blir mer levande.” (citerat ur ÖP 2017 Del 1 Strategier och avvägningar sid 15)

Fördjupad översiktsplan FÖP

I den något äldre fördjupade översiktsplanen för centralorten Kin- na Skene Örby antagen av fullmäktige september 2010 anvisas en långsiktig strategi för utbyggnad i tätortens ytterkanter, t ex Vråsjön, Kinnasten och Barrsjön. Dessa områden har översiktligt studerats men ej blivit exploaterade. Strategin från 2009 är i någon mån mot- sägande avsikterna i den nyligen antagna ÖP som citeras ovan. Ef- terfrågan på exploaterbar mark är idag huvudsakligen belägen centralt. Detta planprogram utgår ifrån att ÖP 2017 är styrande.

Bostadsförsörjningsprogram

Utbyggnad rekommenderas av bostäder i Kinna som är kommunens viktigaste knutpunkt och utvecklingsnod. Utbyggnaden ska komplettera ortens bostadsutbud och bidra till att stärka servicen.

Uppmärksammas bör olika gruppers behov, särskilt unga, personer med funktionsnedsättning och äldre.

Detaljplaner

Inom hela programområdet gäller ett flertal detaljplaner med olika tillkomstda- tum. Det största området som kallas Sa- hara utgörs i stort av en äldre detaljplan anvisad för A, Allmänna ändamål och en fastighet Skoltomten 15. Där finns erforderlig byggrätt för att kunna bevilja bygglov för en ny högstadieskola.

I den intilligande bilden redovisas gäl- lande detaljplan. Rödmarkerat område

är anvisat för A, Allmänna ändamål. Foto från Sätraplan, Kinna centrum 2017 med

Kinna kyrka i bakgrunden.

Övriga ställningstaganden Ekologisk hållbarhet

En genomtänkt och medveten lokalisering för utbyggnad av bostä- der, handel och service, centralt i Kinna ger bra förutsättningar för miljöeffektiva lösningar och ett robust samhälle. Strategier för håll- bara vatten och avloppslösningar, begränsning av hårdgjorda ytor, lokala och synliga dagvattensystem bidrar till biologisk mångfald, levande miljöer och lägre belastning på teknisk infrastruktur. Bebyg- gelsen bör präglas i sin helhet av miljötänkande, företrädevis upp- förd i trä eller andra traditionellt beprövade och långsiktigt hållbara material. En omsorgsfull och karaktärsfull bebyggelse ger Marks kommun en stärkt profil och ett stärkt varumärke.

Social hållbarhet

En tätare och mer uppblandad bebyggelse, ökar tillgängligheten och närheten mellan bostäder och service, ökar kontaktytorna mellan människor och underlättar för fler grupper att ta del av samhället och den sociala infrastrukturen. En medveten styrning av tilldelade byggrätter ökar förutsättningar för variationer mellan bostadsrätter, hyresrätter och större respektive mindre lägenheter och ger därmed möjlighet för bostäder till alla människor.

Ekonomisk hållbarhet

Ett ökat profilstarkt och attraktivt bostadsbyggande ger förutsätt- ningar för ökad tillväxt av kommunens befolkning och skattekraft och därmed ökade möjligheter att upprätthålla grundläggande kommunal ekonomisk stabilitet och därmed god service till medborgarna.

Gällande detaljplaner för Saharaområdet, fastigheten Skoltomten 15.

(4)

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

GG

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G G

G G

G

G G

G

G G

G

o

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

o G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G G

G G G G

G G

G

G G

G

G G

G

G G G

G

G o

G

o G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

o

o o o

G G

G

G G G

G G G G G G G G

GGG

G G G G G o

G

G G G G

G

G G

UU p

d

p

q q

q

q q

q

q q q q

q q

q

q q q

q

qq

q

q q

q

q qq

qq qq

q q

q

q qq

q

q q q q

q

q q

q

qq

q q q

q

q q q q

?

Tillfälligt Tillfälligt Tillfälligt

2 2

2 5

1

6

3

1

2 2

9 4

6 3

9

8 2

9

1 4

2 7

5

1

2 6

4

1

7

2

1

8 1

6

10

14 12

10 16

11

13

10

21 23

12

18

17

21

15

14 16

11

14

11

16

16 10

11 13

15

18

20 15

17

17 3>1

1>2

1>1

15>1 15>2

KÖP-

EKEN LUND S:38

SÄTRA

KINNA LYRAN

LÖVÅS

24:181

LINDEN TALLÅS

24:117

24:182

24:116 SANDEN

MANNEN TALLÅS

ÄCKRE-

YTTERÅS

KRICKAN

KNALLEN

24:83>8

YTTERÅS 24:125>8

24:106>1

24:184>1 24:125>3

24:125>1

24:184>1 24:121>7

24:104>2

24:125>7

KÖPMANNEN

KÖPMANNEN KINNASTRÖM

FOLKSKOLAN

KOMMUNALHUSET

0 25 50 100Meter

1:1 000

¯

i A1

IDROTT

PARK

HANDEL TORG HANDEL

HANDEL

parkering

HANDEL

parkering bussangöring

Planillustration Kinna centrum /

15 maj 2018 Måns Hallén

HANDEL

BOSTÄDER

Total exploateringsyta

Bostäder 26.250 m2 bruttoyta (motsvarande 3 våningsplan) Handel 8.750 m2 bruttoyta (motsvarande 1 våningsplan) Skollokaler 12.700 m2 bruttoyta (inkluderat aula + idrottshallar)

NYALYCKE SKOLAN KUL

TeateraulaTUR

SKATEPARK

Illustrationen visar en lämplig placering av nya Lyckeskolan med pri- märt skolområde direkt knutet till skolfunktionerna och kortare raster men också ett sekundärt skolområde med parker såväl för planerade skolaktiviteter som social samvaro och avkoppling för alla i tätorten.

Vidare kan utläsas en förstärkning av det befintliga huvudstråket från Hemköp vid Sätraplan, förbi Mor Kerstins torg och längre ut mot väster dit entréer till kulturaula och idrottshallar är förlagda.

Utbyggnadsområden och tidplan

I den preliminära tidplanen ligger utbyggnaden av nya Lyckeskolan samt grundläggande gatu- och infratruktur som en etapp 1 och den har bedömts möjlig att påbörja i januari 2019 eller så snart projekte- ring genomförts. Bygglov kan erhållas med gällande äldre detaljplan som beslutsgrund. Övrig tänkt bebyggelse kan tillkomma därefter i etapp 2, då en ny detaljplan tagits fram och vunnit laga kraft, dock troligen tidigast under andra halvåret 2019. Då den nya skolan upp- förts och tagits i bruk kan den kvarvarande gamla Lyckeskolan rivas och där uppföras ny bebyggelse och park.

Exploateringsekonomi

Totalt ryms ca 350 - 400 lägenheter om bebyggelsen uppförs i genomsnitt i fyra våningar. Då är en våning undantagen till handel och kontor, vilket motsvarar ca 8.750 m2. Vidare finns plats för en högstadieskola med skolgård och dessutom en väl tilltagen aula för samlingar, musik och teater och två hallar för gymnastik och idrott.

Kostnader för p-platser är beräknad utifrån delvis parkering under mark och delvis i parkeringsdäck.

Priset för bostadsrätt har bedömts till ett nuvärde om 1300 kr/kvm BTA och hyresrätter till 900 kr/kvm BTA. Priset för handel/kontor har bedömts till ett nuvärde om 1000 kr/kvm BTA. Kostnader för exploa- teringen beräknas till 32.800.000 kr och intäkterna till 39.000.000kr.

Intäkter från markförsäljning beräknas efter fördelningen hyresrätter 40% och bostadsrätter 60%.

PROGRAMFÖRSLAG

Det framtida Sahara

På bilden till höger ser ni en illustration av Saharaområdet i en tänkt traditionell småstadskaraktär. Bilden är framtagen för att synliggöra möjligheter och ge en beräkningsgrund till exploateringsekonomi.

Den är i sig inget färdigt förslag till hur området skall byggas men den visar en ambition, en tydlig entré, vägen in mot Kinna centrum är självklar och tydlig med sina raka alléer. Bebyggelsen föreslås bli indelad i kvartersstruktur med hus utmed gatan och öppna inre går- dar, bostäder i tre plan samt en förhöjd bottenvåning med möjlighet för handel och kontorsverksamhet. Vissa byggnader har prövats i betydligt högre antal våningar och bedömts fungera i sammanhanget. Några andra större byggnadsvolymer är själva högstadieskolan, idrottshallarna och redan befintliga köpgallerior utmed huvudgatan.

(5)

Fritid, service och socialt liv

I förarbetet till detta programförslag har stor vikt lagts vid bebyggel- sens innehåll och då inte bara det fysiska, utan hur livet är tänkt att levas mellan husen i det offentliga rummet. Kopplat till social håll- barhet är ytor för mötesplatser och ytor för att bara vistas i av stor betydelse. Av illustrationen går att utläsa avsevärda ytor som är disponerade för park, aktivitetspark eller torgytor.

Diskussioner har förts angående behov av ett kulturhus och möj- ligheterna för att långsiktigt lokalisera en sådan funktion till områ- det. Kultur- och fritidsförvaltningen har genom omfattande utredning fastställt behov av lokaler för fritidsaktiviteter, för idrott och för kultur, till två idrottshallar och en aula i samverkan med skolan. I planil- lustrationen är en teateraula sammanbyggd med skolbyggnaden men med möjlighet till egen entré och idrottshallarna är uppförda som en egen byggnad. Båda dessa byggnader är lokaliserade som en västra nod i huvudstråket för Kinna centrum, den gamla Boråsvä- gen som bör byta namn till Kinna Storgata. Parker, torg och offentliga byggnader för kultur och idrott har en oerhört stor betydelsen för det lokala livet i centrala Kinna och bidrar i allra högsta grad till trivsel och social hållbarhet.

Natur och grönstruktur

Kinna tätort är omgiven på alla sidor av milsvida skogar, av grön- skande ängar och åkermark och därmed kan tätorten sägas ha mycket nära tillgång till orörd natur och grönstruktur generellt. Inte desto mindre planerar vi för ett Kinna centrum där parker och grön- ska är ett karaktärsdrag och en av huvudambitionerna är att väva in en levande grönstruktur i området genom parker, naturområden, synliggjorda dagvattenlösningar, anlagda fördröjningsmagasin och avrinning ner till Viskan längs med anlagda gång- och cykelvägar.

Avsikten är att knyta bebyggelsen i centrum närmare Viskan.

Gator och trafik

Principen är att gator och trafik ska utformas som stadsgator, med anvisade körbanor för dubbelriktad fordonstrafik, väl tilltagna trotto- arer och cykelbanor, klassiskt utformade med kantsten och hällar för gående. Tydliga alléer in mot centrum och väl definierade gaturum.

Boråsvägen döps om till Kinna Storgata.

Varsam trafikering i max 30 km/tim ska gälla i hela centrum med un- dantag av områden för gångfartzoner och vissa mindre gränder och GC-stråk helt anvisade för gång och cykel.

Kollektivtrafik

Kollektivtrafiken leds genom centrum i lika omfattning som tidigare.

En plats för angöring av bussar till skolan är anvisad i planen.

Teknisk försörjning

Hela området skall anslutas till kommunalt vatten och avlopp, fiber- nätverk och kommunalt fjärrvärmenät. Avsikten är att anlägga synliga dagvattensystem i den utsträckning det är möjligt.

UTGÅNGSPUNKTER

Markägoförhållanden

Marks kommun är ägare till fastigheten Skoltomten 15 som utgör merparten av aktuell mark för kommande detaljplanearbete.

Bebyggelse

Området är ett fd skolområde som aldrig tidigare har varit bebyggt med annat än skolbyggnader. Det var så sent som fram till 1960-talet aktiv jordbruksmark tillhörande familjen Ludvigson på Arvidsgår- den. Tätorten hade under åren fram till dess framförallt vuxit mot nord och nordost samt söder om järnvägen i anslutning till de stora industrierna vid Häggån. Mellan den gamla skolan och kyrkan finns en blandning av enskilda bostäder, flerbostadshus, butikslokaler, köpgallerior och kontor i varierande skala. Denna struktur har vuxit sakta i ett tämligen oorganiserat mönster. De mer centrala platserna utgörs av Sätraplan samt Mor Kerstins torg.

Historik och kulturmiljö

Kinnas historia är starkt knuten till textilindustrin som växte fram under slutet av 1800-talet, då området gjorde sig vida känt för sin omfattande produktion. Riksväg 41 mellan Varberg och Borås utgjor- de livsnerven som sedemera kompletterades av Viskadalsbanans järnvägsttrafik. Stationen anlades i nära anslutning till kyrkan och förstärkte ortens centrum.

Gator och trafik

Efter en omfattande ombyggnad av gatunätet i tätorten på tidigt 2000-tal är inte det naturliga vägvalet längre att passera genom, utan för första gången i historien, förbi Kinna centrum. Detta gjordes med syfte att skapa en gåvänlig och trygg miljö och få bort störande och tung biltrafik. Trafiken är idag nere på i genomsnitt ca 4.700 fordon/dygn och upplevs av många som en lugn miljö. Tung trafik väljer i huvudsak den anvisade leden söder om centrum och ansluter till motorväg via järnvägsövergång eller vid påfart 1 km längre österut.

Handel och service

Ombyggnaden har inneburit en väsentligt försämrad tillgänglighet till handel och service i Kinna centrum, vilket präglar dagens situation med butiksnedläggningar och svag köpkraft. Tätortens handelsindex är mycket lågt till förmån för större och attraktivare köpcentrum utan- för kommungränserna. Staden eller samhällets grundfundament är mötesplatsen och desto fler människor som är i rörelse och trafike- rar denna plats desto större livskraft för handel och servicenäringar.

I backspegeln kan man idag säga att konsekvenserna för stadens handel ej var analyserade innan ombyggnaden genomfördes.

(6)

Natur och grönstruktur

Tätortens grönstruktur omfattar såväl kommunägd mark som privat mark där parker, trädgårdar, idrottsområden, gröna zoner i gatu- rummet och i verksamhetsområden samt angränsande natur- och skogsområden ingår. En sammanhängande grönstruktur bör efter- strävas från omgivande naturområden in mot bebyggelsen. Dessa gröna kilar skär in i bebyggelsestrukturen och ska särskilt beaktas vid förtätning. Gröna kilar fungerar som spridningskorridorer för väx- ter och djur och har betydelse för rekreation och landskapsbild.

Inom Saharaområdet är situationen lite som namnet låter, en avri- ven skoltomt, en stor sandhög. I de södra delarna ned mot förbifart och järnväg finns dock en naturlig grönska av gräsbevuxna slänter med blandlövskog i varierande ålder. I planförslaget är denna gröna kil reserverad från byggnation och anvisad till slingrande gc-vägar mellan stationsområdet och västra rondellen. Illustrationen försöker också redovisa en vilja att knyta samman detta gröns atråk med om- rådet runt Viskan. Det finns i det sammanhanget skäl att åter väcka frågan om anläggning av en strandpromenad från Kinnaström ned till Assbergs raviner.

Risker, störningar och buller.

I takt med upprättande av detta planprogram har ett antal riskut- redningar utförts inom område trafik, geoteknik och va. Trafikmät- ningar har utförts i hela tätorten, översiktliga analyser har utförts med inriktning på trafikstockning, bullerproblem och tillgänglighet.

Förbifarten söder om centrum är trafikerad med drygt 9000 fordon per/dygn i genomsnitt, vilket får konsekvenser för bullernivåer både för den planerade bostadsbebyggelsen och framförallt utemiljön vid skolan. Här kan behövas olika former för akustisk avskärmning och lösningar med solpaneler eller reella byggnader har nämnts som förslag. Geotekniska provborrningar finns från i stort sett hela områ- det och det konstateras mycket stabila markförhållande med ned till 5 meters packad sand. Slänterna söderut är mer instabila och be- döms preliminärt kräva pålning som grundläggning för bebyggelse.

Avståndet till störande industri och järnvägstrafik kommer behöva utredas ytterligare under detaljplaneskedet.

KONSEKVENSER

Behovsbedömning

Den planerade utbyggnaden av Kinna centrum kommer av allt att döma medföra betydande miljökonsekvenser. Av den anledningen ser vi en miljökonsekvensbeskrivning MKB som nödvändig inom ra- men för kommande detaljplanearbete.

Konsekvenser

Miljökonsekvenser blir en naturlig följd av att ett ca 7 ha stort centralt område skall exploateras med byggnader, gator, parker och teknisk infrastruktur.

Vi avser studera konsekvenser för avrinning av dagvatten med av- sikt att eftersträva lokal hantering och synliga fördröjningsmagasin, - konsekvenser för miljön av att omfördela trafiken, förändringar av bullerstörning samt likaledes sociala konsekvenser av ökad tillgäng- lighet till handel och tillvaro i offentliga rum,

- kulturella konsekvenser, för befintlig bebyggelse, trädgårdar, parker och gaturum som antas bli följden av en proportionellt så stor omdaning av ett tätortscentrum,

- ekonomiska konsekvenserna för kommunen, med tanke på ökad efterfrågan av kommunal service kontra ökade skatteintäkter.

Agenda 2030

Hela exploateringsprojektet kan analyseras med utgångspunkt i lokala miljömål för hållbar samhällsbyggnad och bli en del i kommunens visionsarbete och arbete med Agenda 2030.

FORTSATT PLANARBETE

Planeringsprocess

Denna handling är ett planprogram som tagits fram under våren 2018 inför kommande arbete med detaljplan för Kinna centrum och Lyckeskolan. Ett omfattande dialogarbete har genomförts med start under hösten 2017 och mest intensivt under våren 2018. Dialogerna har givit omfattande synpunkter in i projektet från såväl medborgare och föreningsliv till företagare, verksamheter inom handel och service, politiker och tjänstemän. Processerna har bedrivits transparanta och väl uppmärksammade i lokal media.

Detta förslag till planprogram skall presenteras för den kommunala styrgruppen, kommunstyrelsens arbetsutskott i juni 2018. Här fattas vidare beslut om att ge Plan- och byggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ny detaljplan som följer inriktningen i programmet.

Information skall också delges den centrumgrupp med representan- ter från Företagarna, Fastighetsägarna, Handel i Mark och Marks kommun som följt processen från start.

I enlighet med tidigare beslutad tidplan skall detaljplanearbetet kon- kret påbörjas direkt efter sommaren 2018 och vara ett prioriterat planärende.

I uppstarten bör samtidigt en miljökonsekvensbeskrivning MKB ut- arbetas och sammanställning ske av de utredningar som påbörjats under våren 2018, geoteknik, Va, trafik. Vidare eller fördjupningar av utredningar kan komma att bli aktuella.