Kandidatuppsats
Entreprenörers användning av sociala nätverk vid anställning i nystartade företag
Författare:
Cornelia Svangård, 19941108 Amelie Hansson, 19910706 Handledare: Daniel Ericsson Examinator: Anna Stafsudd
Abstrakt
Det finns mycket forskning gjord kring entreprenörskap samt om sociala nätverk. Det finns även mycket forskning kring rekrytering. Dock är frågan huruvida entreprenörer använder sina sociala nätverk för att rekrytera personal ett relativt outforskat område. Vi ville, genom en kvalitativ studie, öka vår förståelse för hur entreprenörer använder sina sociala nätverk för att anställa personal i sina nystartade företag. Detta gjorde vi genom semistrukturerade intervjuer där fyra entreprenörer själva fick berätta om sina erfarenheter för oss. Vi utförde studien med grund i två valda dimensioner; kön och ålder. Vi valde dessa dimensioner för att vi hade generella uppfattningar om att vi skulle kunna finna betydande skillnader mellan entreprenörer i olika åldrar och kön. Vi fann att samtliga entreprenörer i studien använt sig av sina sociala nätverk vid anställning av personal i sina företag. De skillnader vi förväntade oss mellan generationerna var dock mindre än förväntat. Vi såg istället större skillnader mellan kvinnors och mäns användning av starka respektive svaga länkar i nätverken.
Nyckelord
Entreprenörskap, sociala nätverk, socialt kapital, sociala medier, rekrytering
Tack
Vi vill framföra ett stort tack till alla dem som hjälpt oss genom uppsatsskrivandet. Speciellt vill vi tacka Olivera Bobuiescu, Cornelia Munge, Lucas Börjesson samt våra två anonyma entreprenörer för att ni varit med och deltagit i intervjuer om er själva och era erfarenheter. Tack vare er öppenhet har vi kunnat utföra denna studie med goda empiriska grunder. Vi vill även tacka Johannes Nordgren som var en av de ursprungliga entreprenörerna i vår studie men som av metodologiska skäl valdes bort. Vi vill vidare rikta ett stort tack till vår handledare för goda råd på vägen. Sist men inte minst vill vi tacka våra studentkamrater och vår examinator för god återkoppling och goda råd genom uppsatsens alla delar.
Återigen, ett stort tack!
Vänligen,
Cornelia Svangård och Amelie Hansson
Innehållsförteckning
1. Indelning ... 6
1.1 Problembakgrund ... 6
1.2 Problemdiskussion ... 7
1.3 Syfte ... 10
1.4 Disposition ... 10
1.4.1 Teoretisk referensram ... 10
1.4.2 Metod ... 10
1.4.3 Empiri ... 11
1.4.4 Tolkning av empiriska material ... 11
1.4.5 Diskussion ... 11
2. Teoretisk referensram ... 12
2.1 Entreprenörskap ... 12
2.2 Sociala nätverk ... 13
2.2.1 Nätverkens starka och svaga länkar ... 13
2.2.2 Socialt kapital ... 16
2.2.3 Sociala medier ... 16
2.3 Entreprenörens sociala nätverk ... 17
2.3.1 Entreprenörens process genom sociala nätverk ... 17
2.3.2 De sociala nätverkens betydelse för entreprenörer ... 18
2.4 Rekrytering ... 20
2.4.1 Formella och informella kanaler ... 20
2.4.2 Den psykometriska ansatsen av rekrytering ... 21
2.4.3 Den sociala ansatsen av rekrytering ... 22
2.5 Sociala nätverk i entreprenörens anställningsprocesser ... 24
3. Metod ... 26
3.1 Ontologiska och epistemologiska ställningstaganden ... 26
3.1.1 Kvalitativ forskningsmetod ... 27
3.1.2 Förklaringsmodeller ... 27
3.2 Studiens upplägg ... 28
3.2.1 Urval ... 28
3.2.2 Semistrukturerade intervjuer... 29
3.3 Metodavgränsningar ... 32
3.5 Beskrivning av analysprocessen ... 34
3.6 Etiska överväganden ... 35
3.7 Utvärdering av studiens kvalitet ... 36
3.7.1 Trovärdighet ... 36
3.7.2 Autenticitet ... 36
4. Empiri ... 38
4.1 Lyx Vxo AB ... 38
4.2 Bofint städservice AB ... 41
4.3 Vårdbolaget AB ... 43
4.4 Hantverkarfirman AB ... 45
5. Tolkning av Empiriskt material ... 48
5.1 Lyx Vxo AB ... 48
5.2 Bofint Städservice AB ... 53
5.3 Vårdbolaget AB ... 57
5.4 Hantverkarfirman AB ... 61
6. Diskussion ... 65
7. Slutsats ... 69
9. Bilagor ... 74
9.1 Bilaga 1 ... 74
1. Indelning
______________________________________________________________________________
1.1 Problembakgrund
En av de vanligaste definitionerna av entreprenörskap presenterar Johannisson (2005: 25) där han skriver att entreprenörskap är att “i konkret handling skapa nya affärer”. Under 2014 startades 71 668 nya företag i Sverige, vilket är en ökning med 3,5 procent från föregående år (Cedervärn, 2016). Med denna ovan nämnda definition antar vi att de som skapar dessa ovan nämnda nya företag är entreprenörer. Då en entreprenör här antas starta nya företag antar vi att det därmed är viktigt för företagaren att ha en kompetent och pålitlig personal. Personalen kan bidra med att driva företaget framåt och överleva långsiktigt (Bolander, 2002: 2). Därav är anställnings- och rekryteringsprocessen en viktig process för ett nystartat företag.
Det finns många tillvägagångssätt vid anställningsprocesser. Lindelöw (2003: 41) beskriver en kompetensbaserad rekryteringsstrategi som är generellt uppbyggd utav tre steg; identifiering av rekryteringsbehovet, sökprocessen och introduktionsfasen. Denna formella kompetensbaserade rekryteringsstrategi kan dock ifrågasättas. Enligt Bolander (2002) måste hänsyn tas till de sociala ansatserna inom en rekryteringsprocess vilket en formell rekryteringstrategi och/eller ansats inte gör. Bolander delar därmed upp rekryteringsprocessen i två ansatser; den psykometriska och den sociala. Dessa ansatser existerar parallellt med varandra och är grundade på olika antaganden (Bolander, 2002: 21). Den psykometriska ansatsen innefattar regler och modeller som är utformade utifrån att göra tillvägagångssättet för rekryteringen objektivt (Bolander, 2002: 198).
Den sociala ansatsen, som uppkom som en kritik mot de formella ansatserna, hanterar däremot ett subjektivt tillvägagångssätt inom rekryteringsprocessen och tar hänsyn till de berörda parterna som de sociala varelserna de faktiskt är (Bolander, 2002: 16). Vidare diskuterar även Tovatt (2013: 22) rekryteringsprocessen som både en formell och en informell process där hon lyfter fram rekrytering via sociala nätverk som en informell process.
Sociala nätverk är per definition en ordnad grupp människor och en persons sociala relationer (Chirstakis & Fowler, 2010: 26). Sociala nätverk utvecklas naturligt på grund av människors fallenhet för att finna tillhörighet. Människors nätverk kan vara stora eller små, beroende på
stödja entreprenörens handlingar och beslut. För det andra ska det sociala nätverket komplettera entreprenörens strategiska kompetens genom att hjälpa till att upptäcka förändringar i marknaden.
För det tredje ska nätverket bistå lösningar på operativa problem som uppstår. Sociala nätverk behöver dock inte alltid vara positivt för en entreprenör. Mycket beror på huruvida nätverket är kapabelt till att stötta personen i fråga (Hanson 2016). Vidare beskriver Granovetter (1973) fenomenet med positiva och negativa aspekter av sociala nätverk genom nätverkets starka och svaga länkar. Beroende på vilken storlek ditt sociala nätverk har och styrkan mellan dina olika länkar, kan det utnyttjas på olika sätt och ge mer eller mindre fördelar för individen (Granovetter, 1973: 1367).
1.2 Problemdiskussion
Granovetter (1973) behandlar sociala nätverk genom att skilja på användningen av starka och svaga länkar. Vilket förenklat kan beskrivas som personliga och opersonliga relationer. Dessa länkar kan vidare användas olika och ge olika fördelar beroende på behov. De svaga länkarna ger enligt Granovetter (1973) större fördelar när det gäller nya arbetsmöjligheter än de starka. Trots det används de starka länkarna i större utsträckning vid livsavgörande skeden, såsom arbetslöshet och vid stort behov av ett nytt jobb. Vi vill utveckla diskussionen startad av Granovetter (1973) om huruvida de personliga och opersonliga länkarna faktiskt används och hur det ser ut in en anställningsprocess. Vi är intresserade av användningen av länkarna utifrån en entreprenörs perspektiv och saknar detta i Granovetters (1973) diskussion om sociala nätverk. En annan diskussion vi saknar är entreprenörers användning av sociala nätverk via sociala medier.
I dagens samhälle präglas kommunikationen av teknologiska medier. För bara 25 år sedan kommunicerade vi via skrivna brev och fysiska möten. Den teknologiska utvecklingen har medfört att vi kommunicerar mer och mer via Internet och det är också via de internetbaserade kanalerna som Facebook och LinkedIn som många idag har sina sociala nätverk. (Selg, 2010: 7) Vidare vill vi undersöka hur de internetbaserade sociala nätverken används vid anställning och hur de påverkar nåbarheten till de starka respektive svaga länkarna i nätverken. Med grund i Parments (2008) forskning kring generationers skillnader i sociala beteenden finner vi det även intressant att undersöka användningen av sociala medier utifrån en problematisering av ålder och kön.
Att sociala nätverk spelar en stor roll i våra vardagliga liv råder det ingen tvekan om. Frågan om vad de betyder för rekryteringsprocesser i nystartade företag är dock ett relativt ouppmärksammat ämne. Det finns mycket forskning inom rekrytering och många populära och välanvända strategier har växt fram genom åren. Vi har ovan nämnt några strategier framtagna för rekrytering där en kompetensbaserad modell används för att finna rätt person att anställa samtidigt som processer där hänsyn till sociala aspekter tas vid sidan av den formella processen.
Tidigare forskning såsom både Tovatt (2013) och Bolander (2002) behandlar ämnet rekrytering och sociala nätverk. I sin forskning tar Tovatt (2013) hänsyn till de sociala aspekterna genom att dela upp rekryteringsprocessen i formell och informell rekrytering och analyserar därigenom behovet av kontakter för att skapa arbetstillfällen. Enligt hennes studier är det ett felaktigt antagande att tro att man får jobb genom att enbart ha kontakter. Dock har nätverk en betydande roll inom skapandet av arbetstillfällen men de beror på nätverkens kontext och erkännanden (Tovatt, 2013: 231). Bolander (2002) antar i sitt studium av rekrytering och sociala nätverk ett annat tillvägagångssätt; en parallell av både en psykometrisk och en social ansats. Beroende på vilken ansats rekryteraren använder antas olika grundantaganden och olika arbetsprocesser och urvalsmodeller används. Hennes slutliga analyser mynnar ut i en generell funnen rekryteringsprocess som innebär en kombination av användning av både en psykometrisk ansats och social ansats. En formell urvalsmodell är tagen förgivet av de flesta rekryterare och används även oftast i anställningsprocesser. Dock följs den inte alltid enligt formella regler utan modifieras efter sociala behov och rekryteringens kontext. Ett slutgiltigt beslut tas inte heller ensamt av en individ eller utifrån en modell, utan beslut tas mellan medlemmarna i ledningen i den givna organisationen (Bolander, 2002: 207-212). Både Tovatts (2013) och Bolanders (2002) forskning är dock tämligen avgränsad till redan väletablerade företag och tar inte hänsyn till eventuella skillnader för nystartade företag. Därav saknar vi en diskussion och analys kring uppstarten av ett företags rekryteringsprocess och eventuella skillnader som kan finnas där.
Som tidigare nämnt startas många företag i Sverige varje år. Det finns även mycket forskning och litteratur angående de sociala nätverkens kraft och betydelse för entreprenörer i uppstarten av nya företag. Exempel på detta är både Johannissons (1984, 1996, 2005) tidigare arbete kring ämnet och Bundel och Lockett (2011) som lägger stor vikt vid skapandet av sociala nätverk för entreprenörer. Johannisson (1984, 1996, 2005) kan anses vara en av de mest influensrika forskarna inom ett företagsekonomiskt perspektiv som berör ämnena entreprenörskap och sociala
en entreprenör kan skapa nya verksamheter och förverkliga sina idéer, därav beror entreprenörens framgång på det personliga nätverkets kvalitet. (Johannisson, 1984:5; 2005: 58-66) Både Johannisson (1984, 1996, 2005) och Bundel och Lockett (2011) berör betydelsen och användningen av entreprenörens sociala nätverk i ett företags uppstart. Dock för de inte någon vidare diskussion kring det sociala nätverkets betydelse inom rekryteringsprocessen inom nystartade företag. Även här vill vi utveckla diskussionen för att kunna ge ett teoretiskt bidrag.
Vår studie om sociala nätverk och deras betydelse vid anställningar berör personer vi definierar som entreprenörer. Vi tar här inte hänsyn till alla definitioner då vårt studium hade antagit en för bred ansats för vår resurs- och tidsram. Vi väljer därmed att begränsa en entreprenör, i vår studie, till en person som startar ett eller flera nya företag och som vid uppstarten av företaget har fullt ansvar för anställning av personal. Vårt primära intresse ligger därmed i att undersöka entreprenörens sida av arbetssökandet och sociala nätverk inom nystartade företag, ett område som varken Tovatt (2013) eller Bolander (2002) har berört. Vårt teoretiska bidrag är att undersöka om, och i så fall hur, entreprenörer använder sig av sina sociala nätverk i anställningsprocessen i sina nystartade företag. Detta finner vi intressant och saknar på grund av att vi har en generell förutfattad mening om att vid uppstarten av nystartade företag är det finansiella kapitalet inte så stort. Därav kan man ha ett större behov av sitt sociala nätverk, framför allt i anställningsprocessen. Vidare vill vi även tillföra en diskussion utifrån en ålders- och genusproblematisering. Vi kan där jämföra likheter och/eller olikheter mellan män och kvinnor i olika åldrar då vi tror att vi kan finna betydelsefulla skillnader mellan dessa baserat på Parments (2008) teorier om generationers olikheter.
Med grund i denna diskussion landar vi i följande forskningsfrågor;
Hur använder entreprenörer sina sociala nätverk för att anställa ny personal?
Hur använder entreprenörer sina nätverks starka respektive svaga länkar för att anställa personal?
Hur använder entreprenörer sig av sociala medier vid anställning av ny personal?
Hur skiljer sig entreprenörers användning av sociala nätverk åt vid anställning av personal, utifrån dimensionerna kön och ålder?
1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att öka vår förståelse för om och i så fall hur entreprenörer använder sina sociala nätverk för att anställa personal.
1.4 Disposition
1.4.1 Teoretisk referensram
Traditionellt sett antas en redogörelse för metodologiska val och ställningstaganden innan presentationen av den teoretiska referensramen. Dock har vi i denna uppsats valt att placera vår teoretiska referensram före metodkapitlet. Anledning till detta är att vi grundar våra metodologiska val på våra teorier. (Bryman & Bell, 2013: 110) Vi vill genom denna redogörelse av teoretisk referensram ge dig som läsare en förståelse för våra metodologiska val. I vår teoretiska referensram kommer valda teorier och teoretiska perspektiv att presenteras. Vi presenterar kända teorier av forskare så som Granovetter (1973, 1974) och hans teorier om starka och svaga länkar i sociala nätverk. Vi presenterar även flertalet teoretiska ståndpunkter gjorda av Johannisson (1984, 1996, 2005) med flera. I vår teoretiska referensram redogör vi för två grundläggande ansatser vid rekrytering, den psykometriska och den sociala ansatsen. Trots att vårt syfte till stor del riktar sig till den sociala aspekten av rekrytering ser vi ett egenvärde i att utförligt även redogöra för den psykometriska ansatsen. Detta på grund av att vi vill ge en tydligare förståelse för den sociala ansatsens skillnad gentemot den traditionella psykometriska ansatsen.
1.4.2 Metod
Till följd av vår teoretiska referensram presenterar vi vår studies metod. Vi presenterar och beskriver här vår väg för att nå vårt syfte och besvara våra fyra valda forskningsfrågor. Med ett abduktivt tillvägagångssätt börjar vi här med att presentera våra ontologiska och epistemologiska ställningstaganden till följd av vår studies urvalsprocess. Vi fortsätter sedan med att beskriva vår intervjuprocess, datainsamlingsmetod och analysprocess. Vi avslutar sedan kapitlet med att beskriva våra etiska övervägande och kvalitetsmått för en djup metodologisk förståelse för dig som läsare.
1.4.3 Empiri
I vårt empirikapitel kommer vi att presentera intervjuerna gjorda med våra fyra slutgiltiga entreprenörer. Deras individuella historier redovisas som fyra fristående berättelser. Vi har i vår empiriska redogörelse anonymiserat två av entreprenörerna då de önskat att få vara anonyma. Vi har valt att kalla de vid namn som inte är deras riktiga samt gett deras bolag fiktiva namn.
1.4.4 Tolkning av empiriska material
I detta kapitel tolkar vi entreprenörernas berättelser med grund i vår teoretiska referensram. Vi försöker att med hjälp av och med stöd i teorierna beskriva vad det är som entreprenörerna berättar för oss, för att sedan kunna dra slutsatser om entreprenörernas användning av sociala nätverk i sina rekryteringsprocesser.
1.4.5 Diskussion
I denna del av uppsatsen kommer vi att föra en diskussion av vårt tolkade empiriska material.
Denna diskussion kommer grunda sig i våra valda dimensioner; kön och ålder. Vi ser här betydelsefulla likheter och skillnader mellan entreprenörerna och dess användning av sociala nätverk. Vi svetsar här även samman våra empiriska fall och sammanställer empirin och tolkningen av den för att senare kunna dra slutsatsen som besvarar våra fyra forskningsfrågor. I vår diskussion tar vi upp, och reflekterar kring, de generella uppfattningar vi hade vid studiens start samt hur de eventuellt har förändrats under tidens gång.
1.4.6 Slutsats
Som en sista del i vår uppsats presenterar vi i det här kapitlet våra slutsatser av vår forskning. Vi presenterar här svaren på våra forskningsfrågor och ger en reflektion av vår studie. Vidare mynnar denna reflektion och dessa slutsatser ut i implikationer och förslag för fortsatt forskning och diskussion.
2. Teoretisk referensram
______________________________________________________________________________
I följande kapitel presenterar vi de teorier och teoretiska perspektiv vi valt att arbeta med i vår studie kring sociala nätverk och anställningsprocesser. Nedan beskrivs olika definitioner på entreprenörskap. Vi redogör även för klassiska teorier inom sociala nätverk såsom Granovetters
teori om nätverkens starka och svaga länkar. Vidare presenterar vi även två huvudsakliga perspektiv på anställningsprocesser; den psykometriska ansatsen och den sociala ansatsen.
______________________________________________________________________________
2.1 Entreprenörskap
En diskussion som pågått under många år är vad en entreprenör faktiskt är. Enligt Johannisson (1996: 2) finns det många definitioner på ordet entreprenör där olikheterna mellan definitionerna beror på olika antaganden och ömsesidig förståelse (Johannisson, 1996: 253). Entreprenörskap kan utföras på olika sätt i olika miljöer. En entreprenör kan exempelvis verka i en redan etablerad organisation på en marknad. Då verkar entreprenören genom att omstrukturera och förändra en redan pågående process med välkända aktörer. En entreprenör kan också bedriva sin verksamhet på en outforskad marknad och då bygga upp en organisation helt från grunden utan några tidigare aktörer och processer att ta del av. (Johannisson, 2005: 26) Själv definierar Johannisson (1984: 3) en entreprenör som en ekonomisk individ som förenar alla produktionsresurser. Han utvecklar sedan definitionen med att tillägga att entreprenören accepterar världen som den är och organiserar alla ekonomiska och sociala faktorer som är nödvändiga för ett lyckat företagande.
När en entreprenör startar ett nytt företag kan det ses som en funktion av olika möjligheter, entreprenörens motivation och tillgång till olika och behövda resurser (Aldrich & Zimmer, 1986:
3). Aldrich och Zimmer (1986) analyserar vidare entreprenören i en social kontext och bortser därmed från den traditionella synen av en entreprenör där personliga, ekonomiska och rationella egenskaper står i fokus. I sin sociala kontext kan positionen i entreprenörens nätverk grundligt undersökas och entreprenören porträtteras därmed som inbäddad i ett nätverk av olika sociala relationer. (Aldrich & Zimmer, 1986: 4-7)
2.2 Sociala nätverk
Sociala nätverk kan anta många olika former och karaktärsdrag. Johannisson (1984: 2) definierar nätverk som ett antal personer relaterade till varandra genom olika länkar som grundar sig i två parters relation. Nätverk byggs upp över tid, vilket innebär att en enda transaktion mellan två parter inte skapar en utökande länk till nätverket. Med andra ord ska transaktioner ske mellan parterna över tid för att utvidga nätverket. Nätverk kan vidare även delas upp i två extremtyper;
ekonomiska och sociala nätverk. I ekonomiska nätverk registreras varje utbyte mellan parterna.
Till skillnad från de ekonomiska nätverken, finns det inget register över transaktioner mellan parterna i de sociala nätverken. Dock ska transaktionerna i det sociala nätverket präglas av en rättvis anda. (Johannisson, 1984: 2)
Aldrich och Zimmer (1986: 11) karaktäriserar ett socialt nätverk genom att dela upp begreppet i tre delar; kommunikation, utbyte och normgivande. Relationen mellan parterna i ett socialt nätverk är uppbyggt på kommunikation i form av utbyte av information och olika varor och tjänster. Sociala nätverk har även en normgivande karaktär i den meningen att parternas förväntningar gentemot varandra ständigt byggs upp baserade på olika slags transaktioner.
Exempel på normbyggande transaktioner är fortsatta utbyten av information och kunskap.
(Aldrich & Zimmer 1986: 11)
2.2.1 Nätverkens starka och svaga länkar
En klassisk studie gjord av Granovetter (1973) är en artikel beträffande sociala nätverks betydelse. I studien analyseras olika sociala nätverk genom en djupgående analys av länkarna mellan de olika individerna i nätverken. Vidare analyseras även nätverkens täthet. Granovetter (1973: 1361) börjar med att beskriva länkarna mellan individer som svaga respektive starka. De svaga länkarna är de opersonliga relationerna en individ har i sitt nätverk och de starka länkarna de mer personliga och familjära relationerna. Styrkan på länkarna kan sedermera definieras på två olika vis. Den första definitionen mäter styrkan på länkarna genom en kombination av den spenderade tiden tillsammans, den känslomässiga anknytningen till varandra, intimiteten och ömsesidigheten gentemot varandra. Som bild ett nedan visar blir länken mellan individerna starkare desto mer tid de spenderar tillsammans. (Granovetter, 1973: 1361) Vidare definierar Granovetter (1973: 1364) även de svaga länkarna som broar i nätverksstrukturen. Teorin säger här att om det finns en stark länk mellan A och B, och även mellan A och C, finns det därmed en
länkar, i detta fall person A. Nedan visar bild två detta. Dessa svaga länkar, broar, skapar sedermera fler och kortare vägar i nätverken. (Granovetter, 1973: 1364)
Bilderna nedan visar grafiskt både den första och andra definitionen;
Bild 1. Hur svaga länkar blir starkare över tid (Egen bild).
Bild 2. Hur en gemensam stark länk bildar en svag länk (Egen bild).
Granovetter (1973) argumenterar för de svaga länkarnas betydelse i ett socialt nätverk och vikten av att underhålla dem. De svaga länkarna ökar en individs kanaler och därmed ökar även informationsflödet till och från nätverket och influenser kan både ges och tas emot på ett mer effektivt sätt. De svaga länkarna tillför fler opersonliga kontakter i en persons nätverk. Dessa kontakter kan medföra kunskap som individens starka länkar inte besitter. Därav kan de svaga länkarna ge större bidrag i kunskap och influenser. (Granovetter, 1973: 1370-1371) Hur sociala nätverk växer via svaga länkar illustreras i bilden nedan.
Bild 3. Hur nätverkens storlek påverkas av de svaga länkarna (Morgan, 2014: 1).
Det är främst genom de svaga länkarna i nätverken som individer ges diverse arbetsmöjligheter (Granovetter, 1974: 148). Förutom argumentationen ovan, kan styrkan av svaga länkar även förklaras genom informationsflödet i kedjereaktionen som följer länkarna. Beroende på spenderad tid tillsammans, med andra ord styrkan på länken mellan två berörda parter, är informationsflödet längre eller kortare. Vidare innebär detta att om det är en svag länk mellan parterna, blir informationsflödet kortare och information kommer fram fortare. (Granovetter, 1974: 61)
2.2.2 Socialt kapital
Både Tovatt (2013) och Johannisson (2005) diskuterar sociala nätverk genom en argumentation som berör begreppet “Socialt kapital”. Socialt kapital är ett begrepp utifrån sociologen Pierre Bourdieus teori, som har fått större betydelse inom företagsekonomin de senaste åren (Näslund &
Darin, 2006). Bourdieus kapitalbegrepp ses enligt Näslund och Darin (2006) som ett alternativ till nationalekonomins neoklassiska kapitalbegrepp. Bourdieus begrepp medför dock en del problem vid användning då forskare tenderar att använda Bourdieus kapitalbegrepp men tillämpar inte hela hans teorier. Vid tillämpning av endast begrepp och inte hela teorier kan ontologiska och epistemologiska antaganden kollidera och därmed skapa otrovärdiga resultat (Näslund & Darin, 2006: 315). Kapitalbegreppen inom företagsekonomisk forskning innebär att vid innehav att ett visst sorts kapital kan individer utnyttja olika fördelar utifrån kapitalets egenskaper. Socialt kapital kan då ses som att en persons kontakter kan skapa fördelar i en persons företagande (Tovatt, 2013: 32-33).
Johannisson (2005) för sedan diskussionen vidare från socialt kapital till personligt kapital. En individs personliga kapital definieras som en tillgång i form av hela kontaktnätet, starka som svaga länkar, och innefattar bland annat det sociala kapitalet. Utifrån den definitionen blir en entreprenörs personliga nätverk mer värt än det finansiella kapitalet, som exempelvis består av tillgångar i form av pengar. Detta på grund av att det personliga kapitalet förbrukas genom ens egna sociala aktiviteter och samtidigt ökar i värde allt eftersom det förbrukas. (Johannisson 2005:
58)
2.2.3 Sociala medier
Många forskare, såsom Hayes (2014: 227) och Selg (2010: 7), är överens om att kommunikation spelar en essentiell roll för hur företag utvecklas och drivs. Som tidigare nämnt kommunicerar vi allt mer via sociala medier och andra teknologiska kanaler (Selg, 2010: 8). Selg (2010: 8) definierar sociala medier som ett paraplybegrepp som innehåller en sammansättning av teknologi, social interaktion och innehåll bestämt av användarna. I begreppet sociala medier finner vi koncept såsom sociala nätverkstjänster som exempelvis Facebook och LinkedIn men även mikrobloggar, exempelvis Twitter (Selg, 2010: 8). Vidare skriver Selg (2010: 10) att vännerna på sociala nätverkstjänster som Facebook kan liknas vid vår tids sociala kapital.
År 2010 nyttjade ungefär hälften av alla internetanvändare diverse sociala medier (Internetstiftelsen i Sverige, 2016). I en rapport avseende svenskars internetanvändande, gjord av Internetstiftelsen i Sverige (2016), ser vi en ökning i användandet av sociala medier. 2015 var det hela 74 procent av alla internetanvändare som nyttjade sociala medier. Detta är en ökning med cirka 25 procentenheter på bara fem år. Lindskog (2016) ser stora möjligheter för företagande i det ökade användandet av sociala medier. Exempelvis finner många marknadsförare nya kunder via Facebook och användning av kanaler som mikrobloggen Twitter kan stärka företags varumärken och engagemang i sociala frågor (Lindskog, 2016).
2.3 Entreprenörens sociala nätverk
Entreprenörens personliga nätverk är som tidigare nämnt en kombination av de två extremtyperna ekonomiska- och sociala nätverk. Dessa två extremtyper är vidare baserade på två olika principer.
Den första principen är Gemeinschaft, vilket översatt till svenska betyder gemenskap.
Gemeinschaft innebär att människor känner tillhörighet i nätverket på grund av individernas gemensamma drag och intressen. I denna extremtyp kan medlemmarna inte själva välja huruvida de vill vara med i nätverket eller inte. Exempel på ett sådant nätverk är en familj där du föds in i nätverket. Det kan också vara ett nätverk där du måste bevisa för resten av nätverket att du förtjänar att vara en del det. Den andra principen är Gesellschaft, på svenska översatt till organisation, vilket innebär att tillhörighet och relationer skapas frivilligt och utefter individers egenintresse och mål. Denna extremtyp skiljer sig mycket från den förra. I dessa nätverk förhandlas medlemskap i nätverket via kontrakt och liknande, exempelvis en anställning.
(Johannisson, 1984: 2)
2.3.1 Entreprenörens process genom sociala nätverk
En entreprenörs handlingar och aktiviteter inom ett företag är inbäddade i entreprenörens sociala nätverk. Hela entreprenörens karriär kan därför sägas vara uppbyggd på nätverket.
Entreprenörens process vid uppstarten av ett nytt företag kan delas upp i tre olika steg;
konceptualisering, formalisering och förtvining och/eller pånyttfödelse. Som bilden nedan visar är konceptualisering det första steget i en entreprenörs process. Det är i detta steg som den nyfödda affärsidéen testas på de personliga länkarna i nätverket för att försäkra att idéen är värd att satsa på innan den formellt etableras. Steg två för en entreprenör är formalisering. Vid formaliseringen är idéen etablerad och formellt uppbyggd, med de personliga länkarna som en trygghet för framgång. Allt eftersom tiden går sker nya möten med nya människor, nya länkar
skapas, och nya idéer för entreprenören föds. Med dessa nya länkar sker ständiga självgenererade förändringar hos entreprenören vilket leder till att nya projekt utvecklas och etableras över tid.
Det sista och tredje steget är förtvining och/eller pånyttfödelse. I detta steg ser entreprenören huruvida den ursprungliga affärsidéen som skapades har blivit en fullbordad verklighet eller om affärsidéen har blivit ersatt av en annan idé som utvecklades under vägens gång. Dessa tre steg följer inte processen numeriskt korrekt under en entreprenörs karriär. Snarare kan de existera parallellt och flera projekt och processer kan hanteras samtidigt. Den enda konstanta delen i en entreprenörs karriär är att det är genom sina sociala nätverk som entreprenören skapar nya verksamheter. (Johannisson, 2005, 65-66)
Bild 4. Entreprenörens process (Johannisson, 2005: 65)
2.3.2 De sociala nätverkens betydelse för entreprenörer
Det personliga nätverket innefattar enligt Johannisson (1984) alla viktiga intressenter. Som en entreprenör kan det personliga nätverket dessutom, som nämnt ovan, bidra med tre viktiga funktioner. Det första är att nätverket kan generera stöd för entreprenörens olika val och handlingar som hon eller han måste hantera. Det andra är att tillföra kompetens vid strategiska frågor och dilemman som kan uppstå. Den tredje funktionen kan vara att hjälpa till vid plötsliga operativa problem. (Johannisson 1984: 2)
Om en entreprenör lyckas eller inte beror alltså till stor del på kvaliteten på det personliga nätverket (Johannisson, 1984: 5). Som entreprenör bör man därför vara ambitiös och företagsam kring sina sociala nätverk och lägga stor vikt vid att etablera och värna om alla sina länkar. Extra vikt ska dock läggas vid att vårda de svaga länkarna då den främsta framgången inte finns i de starka länkarna. I dagens teknologiska samhälle underlättas hantering av länkar genom att informationsflöden kan cirkulera fritt via internet och därmed kan många varierande gränser tänjas. Dock får inte nätverkandets kraft vid fysiska möten underskattas då eventuella missförstånd kan hanteras och diskuteras och djupare förtroende kan finnas i mer intima samtal.
(Johannisson, 1984: 5; 2005: 55)
Det finns enligt Aldrich och Zimmer (1986) fyra effekter av tillämpningen av sociala nätverk i entreprenörskap. Den första effekten är att de sociala krafterna som skapas mellan entreprenören och dess nätverk ökar nätverkets täthet. Med andra ord, nätverket utvidgas av fler länkar som kan gynna entreprenören vid uppbyggnaden av företaget och hjälpa organisationen framåt. Den andra effekten är att rollen av mellanhänder kan öka nåbarhet i nätverket. Det vill säga, genom att använda sig av mellanhänder i form av andra personer och organisationer kan nåbarheten ökas till olika intressenter som annars inte hade kunnat nyttjas. Den tredje effekten är vikten av de olika länkar som kan skapas och hur de kan användas för att skapa förmån för entreprenören och organisationen. Aldrich och Zimmer (1986) argumenterar här för vikten av att använda och ta tillvara på de svaga länkarna i nätverket. Den fjärde och sista effekten av nätverk och entreprenörskap är vikten av att använda och underhålla de sociala resurserna som är inbäddade i entreprenörens egna nätverk. Med hjälp av nätverken kan entreprenören, och därmed företagsutvecklingen, ständigt utvecklas och gå framåt. (Aldrich & Zimmer, 1986: 14)
2.4 Rekrytering
2.4.1 Formella och informella kanaler
Rekrytering i ett företag består av en relation mellan formella och informella tillvägagångssätt (Tovatt, 2013: 22). Den formella rekryteringen är offentlig och innefattar annonsering av tjänster för alla utomstående individer att ta del av. Exempel på formell rekrytering är annonsering i tidningar eller via kanaler såsom Arbetsförmedlingen. Den informella rekryteringen antar andra kanaler vid tillsättande av tjänster. Dessa kanaler är vanligtvis inte är offentliga. Informell rekrytering kan vara headhunting. Headhunting innebär att rekryteraren själv söker upp och kontaktar de mest attraktiva i branschen som man önskar anställa. Andra exempel på informell rekrytering kan vara rekrytering genom tips och rekommendationer. (Tovatt, 2013: 22)
Marsden och Gorman (2001) skriver om hur nätverk strukturerade med svaga länkar influerar matchningen av individer och arbeten. Vid användning av en informell process vid rekrytering går processen främst genom de svaga länkarna. De svaga länkarna överför då information och influenser från en individ till en annan. Därmed kortas rekryteringsprocessen ner genom att undgå långdragna sök- och beslutsprocesser som man behövt genomgå vid en formell rekryteringsprocess. Förutom tidsminimering bidrar den informella processen även till kostnadsminimering för rekryterare och organisationer. (Marsden & Gorman, 2001: 467) Sociala nätverk gynnar därmed entreprenören genom diverse fördelar. Nätverkets informella fördelar vid rekrytering är att genom överföring av information kan matchningarna bli bättre och mer långvarig. Detta då information om och till entreprenörer och arbetstagare lättare kan överföras (Marsden & Gorman, 2001: 469-470). Det argumenteras att användningen av informella processer vid rekrytering är mer effektivt än formella processer. Marsden och Gorman (2001) anser att ordet effektivitet är för multidimensionellt och är därmed inte är en bra slutsats då det kan tolkas på olika sätt. Dock kan informella processer vara väldigt effektiva i sökprocessen då informella processer kan leda till en mer lyckad och långvarig anställning (Marsden & Gorman, 2001: 483).
Även Bolander (2002) antar två ansatser inom rekrytering; den psykometriska och den sociala ansatsen. Den psykometriska ansatsen antar en formell rekryteringsprocess och urvalsmetod och den sociala ansatsen betonar vikten av rekryteringsprocessen som en social och informell process (Bolander, 2002: 6). Vidare kommer vi mer djupgående förklara de olika ansatserna för rekrytering antagna av Bolander (2002).
2.4.2 Den psykometriska ansatsen av rekrytering
Den psykometriska ansatsen växte fram kring det förra sekelskiftet. Forskare som Max Weber och Frederick W. Taylor och deras tankar kring effektivisering av företag hade ett stort inflytande i utformningen av denna ansats. När fokus låg på att effektivisera företagen var det också en självklar tanke att även rekryteringen skulle effektiviseras långsiktigt. Taylors tankar om att olika människor var bättre lämpade på olika arbetsplatser och hans motto; “rätt man på rätt plats”
hjälpte till att forma den modell som används vid rekrytering genom den psykometriska ansatsen.
(Bolander, 2002: 10-12)
Enligt Bolander (2002: 6) är grunden för den psykometriska ansatsen prediktion, förmågan att förutse framtiden. Med detta till grund används ofta prognostisk validitet som ett kvalitetsmått, det vill säga att framgången med att förutspå framtiden utvärderas (Bolander 2002: 7).
Anledningen till att prediktion är essentiell inom den psykometriska ansatsen är att man vill, i så stor grad som möjligt, kunna säkerställa att det är rätt person som anställs och att denna person kommer kunna bidra till en vidare effektivisering av företaget. Då prediktion innehar en stor roll inom den psykometriska ansatsen väljs ofta de urvalsinstrument som bidrar till en så hög prognostisk validitet som möjligt. (Bolander 2002: 6-7) Enligt Bolander (2002: 7) är bedömning av arbetsprov det urvalsinstrument som ger högst prognostisk validitet. Exempel på andra populära urvalsinstrument är; begåvningstester, strukturerade intervjuer samt rekommendationer från tidigare chefer (Bolander, 2002: 7).
Den psykometriska ansatsen har en väletablerad urvalsmodell för rekrytering (Bolander 2002: 8).
Enligt Bolander (2002: 8) påstår den psykometriska ansatsen att om modellen följs grundligt lyckas man med att anställa rätt person. Det första som görs i rekryteringsprocessen är att identifiera sitt anställningsbehov. Med grund i sitt identifierade behov formuleras sedan en kravspecifikation på vem man vill anställa. Krav som kan formulera är exempelvis, kompetens och personlighet. Nästa steg i rekryteringsprocessen är att annonsera ut tjänsten via lämpliga
kanaler, exempelvis via Arbetsförmedlingen, internet eller internt. Det fjärde steget innebär ett grundligt urval av de sökande med bakgrund i kravspecifikationen för att välja ut de kandidater som är mest lämpliga för tjänsten och för att inte behöva intervjua okvalificerade personer. De nästkommande två stegen är att föra intervjuer med de utvalda kandidaterna och ta upp referenser och eventuellt utsätta kandidaterna för olika arbetstest för att se hur de fungerar i verksamheten.
Det sjunde steget går ut på att besluta vem av kandidaterna som ska anställas och därefter i steg åtta erbjuda den personen anställning. Förutsatt att den utvalde kandidaten tackar ja till tjänsten kommer sedan steg nio där den nyanställde introduceras för arbetsuppgifterna. Med jämna mellanrum sker uppföljningssamtal där möjlighet ges att utvärdera den prognostiska validiteten i rekryteringen. (Bolander, 2002: 8-9)
Bolander (2002: 27) beskriver att den psykometriska ansatsens grundläggande antaganden kan delas in i tre kategorier; antaganden om människor, arbeten och urval. Som tidigare nämnt är prediktion en stor del av den psykometriska ansatsen. För att prediktion ska vara möjlig måste man anta att varken arbeten eller människor förändras över tid. Den psykometriska ansatsen antar även att en speciell arbetsuppgift kräver vissa specifika attribut hos den arbetssökande. Vidare antar även den psykometriska ansatsen att människors attribut kan mätas och utvärderas objektivt och att dessa attribut kan förutsäga en individs arbetsprestation. Därifrån kan entreprenören välja den kandidat som kommer prestera bäst. (Bolander, 2002: 27)
2.4.3 Den sociala ansatsen av rekrytering
Den sociala ansatsen har senare växt fram till följd av olika problem inom den psykometriska ansatsen. Många forskare började argumentera emot den strukturella ordningsföljden inom den psykometriska rekryteringsprocessen som inte stämmer överens med praktiken och inte heller tar hänsyn till människor som sociala varelser (Bolander, 2002: 16). Den sociala ansatsens uppkomst startar i Human relations-rörelsen som började se arbetare som mer känslomässiga och påverkbara av miljön omkring dem samt deras livssituationer. Socialpsykologin ligger som en teoretisk grund för den sociala ansatsen. Socialpsykologin studerar både människan själv och hennes relation till samhället som en social varelse, genom människans tolkning om sig själv och andra (Bolander, 2002: 23-24). Utvecklade teorier som berör ämnet är teorier framtagna av psykologerna Abraham Maslow och Douglas McGregor. Enligt Bolander (2002) är dock Peter Herriot den största förespråkaren av den sociala ansatsen (Bolander, 2002: 25-26).
Den sociala ansatsen antar rekryteringsprocessen som helt beroende av individernas interaktioner och relationer till varandra samt även ömsesidigheten mellan båda parterna (Bolander, 2002: 16).
De finns tre huvudsakliga kriterier som skiljer den sociala ansatsen från den psykometriska ansatsen. Det första kriteriet är att människor ska behandlas som subjekt och inte objekt då människan är föränderlig och inte stabil. Därmed tas hänsyn till varje människa som en egen enskild individ (Bolander, 2002: 17). Det andra kriteriet är att alla organisationer idag ser olika ut och kan förändras över tid. Detta betyder att organisationsstrukturer och centraliseringar i olika organisationer skiljer sig åt och kan inte generaliseras (Bolander, 2002: 18). Det tredje och sista kriteriet är att ansatsen måste vara realistisk. Därmed kan saker inte tas förgivet i förväg om varken individer eller organisationer då det inte är realistiskt att förutsätta att saker ser likadana ut i olika organisationer (Bolander, 2002: 18).
Rekrytering enligt den sociala ansatsen ska vara en process av engagemang från båda parter där både rekryterare och arbetssökande delar med sig av information som leder till gemensam diskussion och beslutsfattande i en ostrukturerad intervju. Informationen har en avgörande roll i den här processen. Det är ofta på grund av för lite information om varandra som parterna går miste om olika möjligheter. Det är även genom information som den realistiska bilden av varandra kommer fram och en ärlig bild kan porträtteras. (Bolander, 2002: 21-22) Urvalsinstrument inom den psykometriska ansatsen är som nämnt ovan uppbyggt på kvalitetsmåtten validitet och reliabilitet. Inom den sociala ansatsen är dock fokus borttaget från dessa kvalitetsmått. Fokus ligger istället på ett ärligt och ömsesidigt utbyte av information där egna erfarenheter och intuition förutsäger resultatet av anställningen istället för att använda statistiska metoder (Bolander, 2002: 22-23).
Även inom den sociala ansatsen kan de grundläggande antagandena delas in i de tre områdena;
antaganden om människor, arbeten och urval. Antaganden om människor är att de är under ständig förändring och deras självuppfattning är därför mycket viktig. Självuppfattningen är i sin tur subjektiv och självständig för individen. Individens beteende på arbetsplatsen påverkas dock av personens sociala samspel och konsekvenserna av dem. Antaganden om arbeten är att även de är under ständig förändring och beror på förväntningar, relationer och förhandlingar. Antaganden om sista området, urval, är att det är en ömsesidig utveckling mellan båda parterna. Det är en social process som beror på utvecklingen av förhållandet, utbyten och förhandlingar som sedan ska leda till en psykologisk kontakt. (Bolander, 2002: 26-28)
Bolander (2002) nämner tre gemensamma drag mellan den psykometriska- och sociala ansatsen.
Det första gemensamma draget mellan ansatserna är att de båda är instrumentella. Det innebär att de båda ansatserna verkar som instrument i anställningsprocesser och även i forskning om rekrytering. Den andra gemensamma faktorn är att ansatserna sätter den enskilda individen i fokus. Det tredje och sista gemensamma draget mellan ansatserna är att de båda behandlar relationen mellan den anställande entreprenören och den arbetssökande. (Bolander, 2002: 29)
2.5 Sociala nätverk i entreprenörens anställningsprocesser
Entreprenörer har ovan beskrivits på ett flertal olika sätt, dock överhängande som en individ som startar, driver och utvecklar sin verksamhet för ett lyckat företagande (Johannisson, 1984, 1996, 2005). Entreprenören har vidare studerats ur en social kontext inbäddad i ett nätverk av sociala relationer (Aldrich & Zimmer, 1986). Dessa sociala relationer återfinns genomgående i entreprenörens process där entreprenören genom sina sociala nätverk skapar nya verksamheter.
Entreprenörens personliga nätverk innefattar alla företagets intressenter och bidrar med ett antal viktiga stödfunktioner. Kvaliteten på de personliga sociala nätverken påverkar sedermera hur väl dessa stödfunktioner kan användas (Johannisson, 1984, 2005).
Nätverk kan delas in i ekonomiska- och sociala nätverk. Dessa två sorters nätverk skiljer sig mycket ifrån varandra. Dock är de uppbyggda på samma sätt med hjälp av länkar som håller ihop nätverket (Johannisson, 1984). Dessa länkar kan, som Granovetter (1973) diskuterar, vara både starka och svaga. Som entreprenör är det viktigt att ta till vara på alla länkarna i sitt nätverk, men inte minst de svaga länkarna. Detta då många forskare är överens om att det är genom de svaga länkarna som entreprenören kan finna störst tillgång till information och andra resurser. I dagens samhälle gör sociala medier såsom Facebook och LinkedIn de svaga länkarna mer lättillgängliga för de som använder de nya sociala medierna.
En av de allra viktigaste resurserna i ett nystartat företag är personalen. Personalen är en resurs som blir mer lättillgänglig via de svaga länkarna i de sociala nätverken. Forskare har tagit fram väletablerade psykometriska modeller för rekrytering, allt för att hitta rätt person att anställa (Bolander, 2002). Dock har dessa modeller sedermera ersatts av tankar som tar entreprenörens sociala nätverk och kapital i åtanke. Tovatt (2013) belyser vikten av att vara bekant med personer
information och större rekryteringsmöjligheter. Bolander (2002) tar hänsyn till dessa aspekter i hennes sociala ansats av rekrytering som visar på vikten av ärlighet och öppenhet i relationen mellan entreprenör och arbetssökande. Anställning via dessa sociala nätverk är klassiska exempel på informella kanaler. Marsden och Gorman (2001) beskriver olika effekter av dessa informella processer såsom tids- och kostnadsminimeringar vilket är av stor betydelse vid uppstart av ett nytt företag. Detta då entreprenören inte hunnit bygga upp ett starkt finansiellt kapital.
Sammanfattningsvis finns det många sätt för entreprenörer att nyttja sina sociala nätverk. Ovan nämnda forskare är alla överens om att nätverkets främsta styrka ligger i de svaga länkarna. Vi kommer vidare undersöka hur entreprenörer i dagens samhälle använder sig av sina sociala nätverk för att rekrytera sin personal.
Vår generella uppfattning är att arbetstillfällen ges via sociala kontakter och att framför allt unga entreprenörer är mer aktiva på sociala medier än de äldre. Vi tror även att de sociala nätverken spelar en allt större roll i entreprenörernas rekryteringsprocess i nystartade företag, då entreprenören vill känna till karaktären hos den person han eller hon anställer. Vidare antar vi att entreprenörers egen syn på entreprenörskap påverkar hur de ser på sociala nätverk och specifikt anställning via sociala nätverk. Genom dessa ovan nämnda teorier kommer vi tolka vårt empiriska material för att uppfylla vårt syfte och svara på våra forskningsfrågor. Genom tolkningen av empirin genom teorierna kommer vi även se huruvida vår generella uppfattning stämmer eller inte.
3. Metod
______________________________________________________________________________
I följande kapitel kommer vi att diskutera och beskriva våra metodologiska val och ställningstaganden. Vidare kommer undersökningens ansatser diskuteras i form av valda forskningsmetoder och valda forskningmodeller till följd av en redogörelse för studiens upplägg
och genomförande. Med valda metodavgränsningar och datainsamlingsmetoder presenteras sedermera analysprocessen och avslutningsvis våra etiska överväganden och kvalitetsmått.
______________________________________________________________________________
3.1 Ontologiska och epistemologiska ställningstaganden
För att skapa förståelse för våra metodologiska val vill vi först redogöra för våra ontologiska och epistemologiska antaganden. Självklart finns det olika synsätt och antaganden om människors erfarenheter, och hur människa och värld är relaterade. Vi antar att entreprenörers erfarenheter av användningen av sociala nätverk vid rekrytering är subjektiva. Vidare tror vi att dessa erfarenheter präglas av strukturen och tätheten i de sociala nätverken som entreprenörerna har. Vi anser därför inte att entreprenören kan separeras från hans eller hennes sociala nätverk. Våra antaganden om världens beskaffenhet faller därmed in i den icke-dualistiska ontologin. Ontologi kan delas upp i två huvudsakliga synsätt; objektivism och konstruktionism. Objektivister hävdar att för att kunna skapa kunskap om världen måste vi lägga våra värderingar åt sidan.
Konstruktionismen är den ståndpunkt där individer anser att värderingar alltid kommer att finnas och att vi inte kan lägga dem åt sidan. Konstruktionismen erkänner därför värderingarna som en del i vår värld, vi kan inte frigöra oss från dem. Detta innebär att sociala företeelser konstant förändras då samspelet mellan människor ändras. (Bryman & Bell, 2013: 42-43; Sandberg, 1999:
40-42)
Då vi inte anser att människa och värld kan separeras, antar vi vidare att kunskap skapas i interaktionen mellan oss människor. Detta antagande om kunskapens beskaffenhet faller inom den intersubjektivisktiska epistemologin (Sandberg, 1999: 40-42). Även epistemologi kan delas in i två huvudsakliga ståndpunkter; positivism och tolkningsperspektiv. Positivister följer naturvetenskapen i sin kunskapsuppfattning vilket innebär att de söker efter objektiva regelbundenheter mellan olika fall. Tolkningsperspektivet däremot skiljer naturvetenskapen och
(Bryman & Bell, 2013: 36-38) Som tidigare nämnt ser vi entreprenörers erfarenheter som subjektiva där många olika faktorer spelar in. Exempel på faktorer som påverkar är de enskilda individernas subjektiva erfarenheter av sociala nätverk och dess användande. Dessa erfarenheter bidrar vidare till olika, subjektiva, synsätt på användandet av sociala nätverk. Därför tror inte vi att vi objektivt kan skapa kunskap om vårt ämne. Vi har sett till vårt ämne subjektivt för att kunna tolka entreprenörers erfarenheter. Med utgång i redogörelsen för objektivism, konstruktionism, positivism samt tolkande ansats ovan, är vår studie präglad av en konstruktionistisk tolkande ansats.
3.1.1 Kvalitativ forskningsmetod
Vår uppsats är utformad utifrån kvalitativa metoder. Vi var inte intresserade av att kvantifiera våra forskningsresultat som en kvantitativ forskningsstrategi skulle bidra till. Detta på grund av att vi ville öka vår förståelse för hur entreprenörer subjektivt använder sina sociala nätverk för att anställa personal. I grund i vårt syfte och vår teoretiska referensram ville utföra intervjuer med våra valda entreprenörer där de fick tillåtelse att relativt fritt berätta om sina ståndpunkter och erfarenheter. Detta innebar att vi valde en kvalitativ intervjumetod (Bryman & Bell, 2013: 474).
Vi valde därmed att utföra en studie som genererar verbala och tolkningsbara forskningsresultat.
Vi använde oss därför av kvalitativa metoder då vårt syfte idkade till att skapa förståelse för nystartade företag och dess sociala nätverk i anställningsprocessen.
3.1.2 Förklaringsmodeller
Det finns olika sätt att dra slutsatser kring forskningsresultat. Det första sättet kallas deduktion.
Deduktion är det vanligaste förhållningssättet mellan teori och empiri (Bryman & Bell, 2013: 31).
Deduktion utgår ifrån att med hjälp av befintlig teori skapar hypoteser för att testa huruvida teorierna stämmer. Vid hypotesprövning förkastas alternativt accepteras hypoteserna och teorin formuleras därefter om. En annan förklaringsmodell är induktion. Det induktiva förhållningssättet syftar till att förklara konsekvenserna av sitt resultat med hjälp av teorierna. Teori är inom induktion resultatet av en forskningsinsats. (Bryman & Bell, 2013: 31-35) Alvesson (2008; 55) skriver att ett tredje förhållningssätt, kallat abduktion, är den vanligaste metoden i fallstudier.
Som ovan nämnt baseras deduktion på teori och induktion på empiri. Abduktion utgår istället från empiriska fakta utan att utesluta teoretiska förföreställningar. Inom abduktion används teoretisk förståelse för att tolka sin empiri och för att finna förståelse och underliggande mönster (Alvesson, 2008: 55-56). Då vårt syfte idkar till att öka vår förståelse för entreprenörers
användning av sociala nätverk vid anställning av personal har vi använt ett abduktivt förhållningssätt i vår uppsats. Det abduktiva förhållningssättet syftar även till att, som tidigare nämnt, finna mönster i empiriskt material med hjälp av teori vilket vi har nyttjat för att dra slutsatser kring vårt resultat.
3.2 Studiens upplägg
3.2.1 Urval
Som en första ansats i vår empiriska insamlingsprocess ville vi finna och studera diverse undersökningssubjekt. Som tidigare nämnt är alla människor unika. Vårt sätt att hantera och ta hänsyn till dessa olikheter var att försöka maximera olikheterna i våra valda undersökningsobjekt med hänsyn till vår studies tids- och referensram. Vi ville därmed inte arbeta fram ett representativt urval för vårt forskningsområde. Vi ville istället skapa en bra och trovärdig empirisk grund genom ett urval utifrån två valda dimensioner; kön och ålder. Dessa två dimensioner följs sedermera av att alla företag verkar inom en servicebransch för att minimera variationerna i urvalet.
Valet av dessa två dimensioner mynnade i att vi ville undersöka skillnader i användandet av sociala nätverk samt sociala medier för individer som befinner sig i olika stadier i livet. Den första dimensionen, kön, är av intresse för oss på grund av att vi ville anta ett genusperspektiv i vår forskningsanalys. Vi ville undersöka entreprenörers likheter och/eller olikheter i användandet av sociala nätverk samt sociala medier genom att problematisera män och kvinnors olika erfarenheter. Den andra dimensionen, ålder, var även intressant för oss att undersöka på grund av entreprenörernas olika individuella erfarenheter samt användningen av de nya sociala medierna och nätverken. Parment (2008: 9) skriver att olika generationers beteende skiljer sig åt och därmed har generationer varierande värderingar. Generationer kategoriseras här som generation X och generation Y. Generation X beskrevs från början som generationen med 60- och 70- talister. Generation X växte fram med en allmänt liberal livssyn på, vad allt från släkt till hela samhällsorganet, är till för och hur det ska brukas. Deras värderingar beskrivs både som liberala och sekulariserade. Generation Y tillkom sedermera med 80-talisterna. Deras generation beskrivs som respektlösa och provokativa men samtidigt ambitiösa och ständigt framåtgående. (Parment, 2008: 20-21) Vidare diskuterar Parment (2008: 22) huruvida 90-talister tillhör generation X eller
Y då 90-talister inte hade börjat etablera sig på arbetsmarknaden än vid utgivningen av hans verk och kunde därmed inte tillämpas på hans forskning.
Med vårt urval ville vi forska kring huruvida användandet av sociala nätverk och sociala medier skiljer sig åt beroende på entreprenörers olika åldrar, kön och stadier i livet. Vidare valde vi att enbart rikta oss till servicebranscher då vi anser att vi i den här studien kan skapa en djupare diskussion och analys vid den sortens avgränsning. Genom att endast rikta in oss på servicebranscher kan fler likheter och olikheter jämföras mellan våra valda fall och deras olika dimensioner kan därmed framhävas i de olika resultaten.
Utifrån tids- och referensramen för vår uppsats valde vi ett urval på fyra undersökningssubjekt som vi anser, med hjälp av dimensionerna, ger ett nyanserat urvalsresultat. På grund av entreprenörers tillgänglighet och vår geografiska avgränsning grundades de fyra urvalen även i ett icke-sannolikhetsurval (Bryman & Bell, 2013: 190). Dessa fyra undersökningssubjekt är sedermera alla entreprenörer och uppdelade enligt de två ovan beskrivna dimensionerna.
3.2.2 Semistrukturerade intervjuer
För att samla vårt empiriska material har vi utfört semistrukturerade intervjuer med våra fyra utvalda entreprenörer. Vi valde kvalitativa intervjuer istället för observationer på grund av att vi studerar entreprenörers redan utförda handlingar och erfarenheter. Då vi inte kan observera redan skedda händelser skulle observationer inte vara relevanta för oss i vårt sökande efter svar på våra forskningsfrågor.
En semistrukturerad intervju innebär att vi förhöll oss till en förutbestämd intervjuguide samtidigt som vi tillät entreprenörerna att svara öppet på våra frågor. Vi kunde även ställa följdfrågor för att skapa en djupare förståelse för entreprenörens berättelse av hans eller hennes erfarenheter (Bryman & Bell, 2013: 475-477). Vi ville genom semistrukturerade intervjuer skapa en flexibel intervjuprocess med fokus på sociala nätverk och anställning. Då intervjuerna var uppbyggda på entreprenörernas egna historier och erfarenheter ville vi inte styra allt för mycket i processen men ändå behålla ett klart fokus.
Vid alla våra utförda intervjuer inledde vi med att förklara vårt syfte för entreprenörerna. Vi ställde sedan ett antal inledande frågor om huruvida entreprenören i fråga önskade vara anonym och om entreprenören godkände att intervjun spelades in. Vi bad sedan entreprenörerna presentera sig själva och deras företag. Detta för att få en djupare förståelse för entreprenörerna
samt deras respektive verksamhet. Vidare frågade vi alla entreprenörer hur det kom sig att de startade sina företag. Genom att göra detta ville vi få en förståelse för förutsättningarna under företagens uppstart för att sedan kunna vidare koppla det till deras syn på entreprenörskap samt rekrytering. Vidare bad vi entreprenörerna berätta om hur de ser på entreprenörskap generellt samt hur de ser på sociala nätverk. Anledningen till att vi ställde dessa generella frågor var att vi ville att entreprenörerna skulle känna sig bekväma i situationen. Vi antog att om vi skulle gå rakt på sak och börja med att ställa frågor om deras personliga nätverk alternativt deras rekryteringsprocesser fanns det en risk att de inte kände sig bekväma nog för att berätta fritt och öppet om deras erfarenheter. Vidare gav också dessa generella frågor oss möjlighet att utveckla problematiseringen om huruvida unga och gamla entreprenörer ser olika på sociala nätverk som sociala medier. Sedan fick alla entreprenörer berätta fritt om hur de använt sig av sociala nätverk generellt sett i sina företag. Även detta till följd av problematiseringen kring ålder och kön.
Vidare frågade vi entreprenörerna hur de har gått tillväga för att anställa sin personal. Här fick alla entreprenörer en möjlighet att själva, öppet, berätta om sina personliga erfarenheter. Genom denna fråga ville vi få information om huruvida entreprenörerna har använt sig av formella alternativt informella kanaler. Som en fortsättning på föregående fråga undrade vi hur entreprenörerna har använt sig av sina sociala nätverk i sina anställningsprocesser. Genom detta ville vi få information om relationerna entreprenörerna har haft till de personer som de anställt och vidare undersöka länkarnas styrka till dessa personer. För att förtydliga styrkan i länkarna fick alla entreprenörer redogöra för hur relationen till personalen sett ut innan anställningen och även om det har varit positivt eller negativt att eventuellt anställa någon man står väldigt nära.
Sedan fick alla entreprenörerna redogöra för deras positiva respektive negativa erfarenheter av att anställa via sociala nätverk. För att avrunda intervjun frågade vi entreprenörerna om de själva har blivit anställda via sociala nätverk. Genom att få information om detta ville vi kunna dra slutsatser om huruvida man är mer positivt eller negativt inställd till att anställa via sociala nätverk om man själv har blivit anställd via sådana kanaler. Den fullständiga intervjuguiden återfinns i bilaga ett. Under intervjuerna fördes även anteckningar. Alla intervjuer spelades in och har sedan transkriberats för vidare analys.
3.2.2 Intervjuprocessen
Det första steget i vår intervjuprocess blev att ta kontakt med de utvalda entreprenörerna. Vi gjorde det genom att ringa och presenterade oss själva och vårt syfte, för att sedan fråga om personerna kunde tänka sig att delta i en intervju för vår studie. Efter positiva samtal kunde vi därmed boka in datum för våra empiriska intervjuer.
Vår intervjuprocess kan sedermera delas upp i två delar. Den första delen av processen innehöll ett urval på fyra entreprenörer varav tre av entreprenörerna var tidigare okända för oss och en känd sedan tidigare. Vi valde först att genomföra dessa fyra intervjuer och hantera empirin under den förutsättningen att en entreprenör var känd av oss sedan innan. Vid vidare hantering och eftertanke uppstod dock komplikationer och hinder som vi tidigare inte hade reflekterat över. Vi stod då inför ett vägskäl; att metodiskt hantera den kända relationen mer djupgående och arbeta oss igenom den och dess komplikationer eller att söka vidare efter en ny okänd entreprenör som uppfyllde kön- och ålderskraven i våra dimensioner. Vi valde det sistnämnda. Den andra delen av vår intervjuprocess blev då att söka upp en ny, för oss okänd entreprenör att intervjua i vår studie.
Efter ett antal samtal hittade vi till slut en kandidat som passade perfekt in i våra dimensioner och valda forskningsområde som tackade ja till en intervju.
Två av dessa fyra slutgiltiga intervjuer utfördes via fysiska möten på entreprenörens egna företag;
Lyx Vxo AB och Vårdbolaget AB. De två resterande intervjuerna med Bofint Städservice AB och Hantverkarfirman AB fick däremot utföras via telefon. Detta på grund av tidsbrist ifrån entreprenörernas sida och det geografiska avståndet mellan oss och vår valda entreprenör. Alla intervjuer, både de på fysisk plats och de via telefon, genomfördes på cirka 30 minuter vardera.
Nedan följer en kort beskrivning av våra intervjupersoner.
Vårt första undersökningssubjekt heter Olivera Bobuiescu. Hon är 25 år gammal och har verkat som entreprenör i mindre än ett år då hon år 2015 startade sin egen frisörsalong med idag tre anställda. Olivera placeras utefter våra dimensioner som yngre kvinna med en frisörsalong som underkategori till servicebransch. Vårt andra undersökningssubjekt heter Lucas Börjesson. Lucas är en 21 år gammal entreprenör som startade sin städverksamhet i slutet av 2014 med idag åtta anställda. Utifrån våra valda dimensioner faller Lucas därmed under dimensionerna yngre man med en städfirma som underkategori till servicebransch. Vårt tredje undersökningssubjekt har valt att vara anonym och därmed kommer ingen personlig information att offentliggöras här eller i andra delar i vår studie. Dock kommer vi endast kortfattat att här beskriva väsentlig information.
Undersökningssubjektet är en kvinna som vi väljer att kalla Mona Månsson. Mona är i 50- årsåldern och startade sin verksamhet år 2014 med idag cirka tio anställda. Enligt våra valda dimensioner placeras Mona i dimensionerna äldre kvinna och med vårdsektorn som underkategori till servicebransch. Även vårt fjärde och sista undersökningsobjekt har valt att vara anonym. Vi kommer referera till honom som Erik Eriksson. Erik är i 40-årsåldern och startade sitt företag 2014 och har idag cirka 15 anställda. Enligt våra valda dimensioner är Erik en äldre man som driver en hantverkarverksamhet som underkategori till servicebransch.
Nedan illustreras våra dimensioner grafisk.
Bild 5. Matris (Egen bild)
3.3 Metodavgränsningar
På grund av vår bristande tidsram valde vi att avgränsa vår studie till fyra nystartade företag. För att kunna göra vårt urval av intervjupersoner valde vi att avgränsa nystartade företag till maximalt två år gamla företag. Vi valde även att bara rikta oss till företag i servicebranschen för att få ett så rättvisande resultat som möjligt. I och med dessa avgränsningar är vårt resultat ett överblickande resultat som inte kan generaliseras och vara representativt för alla nystartade företag. Vidare avgränsar vi vår studie till att enbart intervjua entreprenören eller den som har ansvar för rekryteringen i de företag vi undersöker. Vid intervjuer med personal hade en djupare analys av rekrytering via sociala nätverks betydelse för arbetssituationen inom företaget varit möjlig. Men då det inte är direkt kopplat till vårt syfte och med hänsyn till vår begränsade tidsram bortser vi från detta.
