Bofint Städservice AB

Lucas definition av en entreprenör går hand i hand med Johannissons (2005: 26) ena definition av en entreprenör som en person som startar och driver en organisation på en tidigare outforskad marknad. Enligt Lucas skapar en entreprenör någonting genom att vara risktagande och egendrivande. Vidare är entreprenören ingenting utan sitt nätverk. Lucas sätt att se på en entreprenör kan därmed även ses genom Aldrich och Zimmers (1986: 4-7) teorier som ser entreprenören i en social kontext där relationerna till entreprenören står i fokus och spelar störst roll i jämförelse med entreprenörens attribut och personlighet.

Enligt Lucas behöver en entreprenör sina vänner men även andra kontakter för att lyckas, vilket vidare kan antas beskriva behovet av Granovetters (1973) starka men även svaga länkar. Lucas vänner definierar vi här enligt teorierna som starka länkar och “andra kontakter” som svaga länkar. Detta genom Granovetters (1973: 1361) första definition av styrkan på länkar som definieras genom den spenderade tiden tillsammans. Genom den ytliga beskrivningen av vänner och andra kontakter antar vi här att Lucas har spenderat mycket tid tillsammans med sina vänner.

Därigenom skapat en djupare intimitet och ömsesidighet än Lucas har med de “andra kontakterna”. Vidare kan även Lucas påstående om att entreprenörer behöver sina vänner och andra kontakter för att lyckas kopplas ihop med Johannissons (2005: 58) diskussion angående socialt och personligt kapital. Trots att Lucas inte yttrat sig om det finansiella kapitalet utifrån en entreprenörs synvinkel kan hans påstående antas uttala ett medhållande med Johannisson (2005) om att det personliga kapitalet har den största betydelsen för en entreprenör och inte det finansiella kapitalet.

Ett socialt nätverk definieras enligt Lucas som alla en persons kontakter, allt från vänner till sponsorer och kunder. Johannissons (1984: 2) definition av sociala nätverk som ett antal olika länkar relaterade till varandra stämmer därmed överens med Lucas beskrivna definition.

Johannissons (1984: 2) uppdelning av de två extremtyperna, ekonomiska och sociala nätverk, kan däremot inte lika tydligt utläsas i Lucas fall. Utifrån Lucas berättelse beskrivs ett socialt nätverk som mestadels företagslänkar som skapats genom företaget och på olika event och tillställningar.

Vi kan vidare då anta Lucas beskrivna sociala nätverk till mestadels består av ett ekonomiskt nätverk, där transaktioner registreras, och inte ett socialt nätverk. Detta på grund av att träffar och kontaktutbyten mestadels skett på arbetstid och via Bofint Städservice AB och inte genom Lucas personligen. Hade kontaktutbyten skett personligen via Lucas hade antagandet vidare varit att det

rört sig om ett mer socialt nätverk definierat av Johannisson (1984). Karaktäriseringen utifrån Aldrich och Zimmers (1986: 11) teorier på sociala nätverk kan även de beskriva Lucas sociala nätverk genom deras tre begrepp kommunikation, utbyte och normgivande. Lucas beskrivning av sociala nätverk startade i hans påstående om att en entreprenör behöver sociala nätverk för att lyckas. Genom sitt sociala nätverk av vänner, kunder och intressenter kan diverse träffar som Lucas beskriver antas bestå av kommunikation mellan parterna men även utbyte av information och företagets tjänster. Vidare kan även en normgivande anda antas i form av att starka och långvariga relationer byggs upp genom dessa träffar som kan bidra till fortsatta förväntade transaktioner mellan parterna.

Om vi diskuterar Lucas vänner eller “andra kontakter” kan man genom hans historia se att tillhörigheten och relationerna i nätverket skapas frivilligt och utefter individernas egenintresse och mål. Detta tyder på att nätverket är uppbyggt på principen Gesellschaft enligt Johannisson (1984: 2). Lucas diskuterar inte sina nätverk som uppbyggda inom en familj eller via något medfödd medlemskap, därmed utesluter vi principen Gemeinshaft i den här diskussionen. Vidare beskrivs som ovan nämnt det sociala nätverket som väsentligt för entreprenören, och också som välanvänt, inom uppstarten av ett företag. Lucas har inom sin entreprenöriella process använt sitt sociala nätverk vid diverse tillfällen. Innan uppstarten användes Lucas sociala nätverk för rådgivning och mentorskap genom sin pappas bekant. Huruvida Lucas pappas bekant är en stark eller svag länk enligt Granovetters (1973) teorier förtäljer inte historien men vi antar här att den startade som svag länk. Vi bedömer länken till pappans bekant som svag och vidare som en bro i nätverksstrukturen. Detta på grund av Lucas och sin pappas starka länk och pappans starka länk till sin bekant. Därigenom skapades det en svag länk mellan Lucas och pappans bekant som sedan nyttjades. Med den beskrivning av mentorskapet och hjälpen som sedermera bekanten gav till Lucas antar vi vidare att mycket tid har spenderats tillsammans och därmed har deras länk blivit till en stark länk genom Granovetters (1973: 1361) definition.

Vidare i Lucas entreprenöriella process har hans sociala nätverk, främst genom länken till pappans bekant, använts inom både konceptualiseringen innan företaget skulle startas och vid formaliseringen där trygghet skapades vid den färdigt etablerade idén och organisationen (Johannisson, 2005: 65-66). Det tredje steget enligt Johannisson (2005), förtvining och/eller pånyttfödelse, har vi genom Lucas berättelse tolkat som pånyttfödelse av den ursprungliga idén

viktiga funktionerna Johannisson (1984: 2) diskuterar i sina teorier. Den första funktionen, stöd vid olika val och handlingar, har han fått genom hela sin entreprenöriella resa genom sin pappas bekant i form av tips och råd. Den andra funktionen, bidrag av kompetens, har tillika Lucas pappas bekant tillfört genom att dela med sig av kunskap och stöd genom att själv besitta flera års erfarenhet av branschen och företagande. Den tredje funktionen, plötslig hjälp vid operativa problem, har vi ingen direkt information om men kan vidare anta också ha tillförts, eller kommer att tillföras, av pappans bekant vid behov.

Lucas har anställt sina åtta anställda på diverse olika vis. Han har använt både informella och formella processer enligt Tovatts (2013: 22) definitioner. De informella processerna har skett genom exempelvis en rekommendation av Lucas bror och hans brors flickvän att anställa flickvännens kompis, men även genom att han anställt människor som han inte haft någon kontakt med sedan tidigare men som har lämnat in spontanansökningar. Broderns flickväns kompis är en svag länk som kan definieras genom en bro i nätverksstrukturen inom Granovetters (1973: 1364) teori. Detta visar att han använt sitt nätverk för att anställa personal. Vid spontanansökningarna kände han inte till personerna sedan innan, men använda sina sociala medier, Facebook, för att ”kolla upp” personerna innan de kom på intervju för eventuell anställning. Vidare har Lucas även använt Facebook för diverse tjänsteannonseringar till sitt företag, det vill säga formella anställningskanaler (Tovatt, 2013: 22). Detta kan påvisa Selgs (2010) och Lindskogs (2016) uttalande om att sociala medier används mer och mer för kommunikation idag och är den plattform där socialt kapital kan finnas och användas.

Arbetsförmedlingen har även använts av Lucas som en formell kanal vid anställningsprocesser.

Vid annonsering och vidare ansökningar berättar Lucas att Facebook använts även här för att hitta information om personerna för vidare bedömning. Efter både den informella och formella användningen av kanalerna har sedan en intervjuprocess inletts för att slutföra anställningsprocessen.

Lucas beskriver att alla anställningsprocesser utförs som mål att vara så kostnadseffektiva som möjligt. Detta faller överens med Marsden och Gormans (2001: 467) argumentation om kostnadseffektivitet som en av de främsta anledningarna till att använda informella processer.

Dock berättar Lucas att alla processer, informella och formella, har gett likvärdiga resultat i form av både kostnadseffektivitet och resultat av anställningarna. Han har dock använt sociala medier, Facebook, som uppföljning av alla processer vilket bidrar med en informell kanal i de formella

469-470). Detta kan även förklara Lucas påstående om att informella kanaler är helt klart bättre än formella, trots att han upplevt likvärdiga resultat genom alla processer. Han har mestadels följt upp anställningsprocesser med en informell sökning av den eventuella arbetstagaren på sociala medier.

Genom Bolanders (2002) argumentation om anställningsprocesser som sker genom en psykometrisk alternativt en social ansats kan vi i Lucas fall se att han använder en blandning av båda ansatserna. Vid beskrivningen av de formella kanalerna som Lucas gett kan man underförstått anta att han arbetat med prediktion, vilket den psykometriska ansatsen har som grund. Han vill i processen finna och säkerhetsställa den bäst lämpade personen att anställa för ett så effektivt resultat som möjligt. För att göra det kan det vidare antas att Lucas genomgått den psykometriska urvalsmodellen bestående av behovsanalys, kravspecifikation, annonsering och sedermera intervjuer och val av arbetstagare (Bolander, 2002: 8-9). Vidare antar vi att intervjuerna som genomförts i de formella processerna mestadels har varit strukturerade för att säkerställa anställning av rätt person. Dock beskriver Lucas att kraven inte kan vara för höga på anställda i branschen han verkar i på grund av hög ruljangs bland arbetstagare. Dock ska kundernas säkerhet alltid säkerhetsställas och diverse register genomsöks då för att utesluta eventuell brottslighet. Vid beskrivningen av Lucas användning av informella kanaler kan vi vidare se användningen av Bolanders (2002) sociala ansats och därmed en ömsesidighet mellan parterna. Genom rekommendationer som Lucas fått, exempelvis genom brodern och broderns flickvän, kan man anta att ett informationsutbyte mellan parterna har givits om både Lucas och kompisens situation som sedermera vid intervjutillfället har utformats till en mer ostrukturerad intervju. Parterna vet lite om varandra sedan tidigare vilket ger ett annat tillvägagångssätt till anställning (Bolander, 2002: 21-22). Detta menar Lucas är positivt. Genom att anställa en svag länk skapas en trygghet om att personen är den som han eller hon utger sig för att vara. Likaså vid spontanansökningar, som lämnats till Lucas direkt eller via telefon, har han direkt fått en känsla och utbyte av information för att bilda sig en mer direkt uppfattning om huruvida personen bör komma på intervju eller inte.

5.3 Vårdbolaget AB

Vid ett flertal tillfällen har vi nämnt att en entreprenör kan definieras på många olika sätt.

Johannissons (1984: 3) definition av en entreprenör som en ekonomisk individ som organiserar diverse faktorer för ett lyckat företagande skiljer sig något från Monas syn på entreprenörer.

Mona ser inte heller entreprenören i en social kontext likt Aldrich och Zimmer (1986: 3) utan fokuserar mer på entreprenörens personliga attribut. Mona definierar en entreprenör som en person som inte är rädd för att ta risker.

Den entreprenöriella processen genom sociala nätverk presenterad av Johannisson (2005: 65-66) är som nämnt uppdelad i tre steg; konceptualisering, formalisering samt förtvining och/eller pånyttfödelse. Vi ser att dessa tre steg är tämligen svåra att tillämpa på Vårdbolaget AB. Detta på grund av att processen beskriven av Johannisson riktar sig till nya affärsidéer där man vill starta något nytt och innovativt. I Monas fall startade hon Vårbolaget AB då hon inte längre trivdes på sin förra arbetsplats. Detta mer eller mindre tvingade henne in i entreprenörskapet. Dock var Mona redan medveten om att sin affärsidé skulle gå att genomföra och även lyckas då hon visste att efterfrågan på hennes verksamhet fanns. Hon hade även stöd av sina kollegor i formaliseringen av företaget då de bidrog med kompetens och hjälp att utveckla verksamheten.

Likt Lindskog (2016) verkar Mona stämma in i att sociala medier har en allt större betydelse för våra sociala nätverk. Detta på grund av att hon svarar på frågan om vad sociala nätverk är för henne med att hon inte tycker om sociala medier. Mona berättar för oss att sitt professionella och personliga nätverk i stor utsträckning går ihop vilket tyder på att Monas nätverk till största delen tillhör extremtypen socialt nätverk och inte ekonomiskt nätverk där alla transaktioner lagras. Till skillnad från de ekonomiska nätverken präglas Monas sociala nätverk av tillit och rättvis anda där inga transaktioner lagras i ett register. Aldrich och Zimmer (1986: 11) karaktäriserar sociala nätverk i funktioner av kommunikation, utbyten och normbyggning. I Monas fall värdesätter hon rak och öppen kommunikation. Utbyten som sker i hennes nätverk antar vi till stor del vara utbyten av yrkesmässiga kompetenser och erfarenheter då Monas professionella och privata nätverk till stor del går ihop. Monas sociala nätverk antas vara normgivande i den meningen att hennes kunder förväntar sig en viss standard på vården till följd av tidigare transaktioner.

Johannisson (1984: 2) beskriver tre viktiga funktioner av sociala nätverk för en entreprenör.

Nätverket ska vara ett stöd för entreprenören, tillföra behövd kompetens samt vara behjälpligt vid

operativa problem. Då Monas professionella och privata sociala nätverk går ihop kan vi se att hennes sociala nätverk har varit ett stort stöd för henne i utvecklingen av Vårdbolaget AB. Vi ser även att Monas sociala nätverk har bidragit med kompetenser som hon själv inte besitter då Mona har rekryterat sina nära vänner till positioner i företaget vars kompetens Mona ej kan fylla. Mona har, i sina egna ord, ett stort socialt nätverk vilket hon ser som en stor trygghet i sitt liv. Därmed kan vi anta att hennes nätverk skulle finnas där för Mona och hjälpa henne i de stunder hon behövt det. Framför allt kan vi anta att denna hjälp kan fås med Vårdbolaget AB då många i Monas nätverk besitter kompetenser som kan värdesättas i bolaget. Utifrån denna tolkning ser vi att Monas sociala nätverk innehar en hög kvalitet då det uppfyller de tre funktionerna presenterade av Johannisson (1984: 2).

Monas sociala nätverk kan vidare beskrivas genom principen Gemeinschaft, presenterad av Johannisson (1984: 2). Detta innebär att medlemmarna i Monas sociala nätverk känner en tillhörighet i nätverket på grund av deras gemensamma intressen. Vi ser detta genom att Mona berättar för oss att många av sina närmsta vänner har hon träffat genom sitt arbete. Monas arbete är också en stor del av hennes fritid. Dock kan flertalet av medlemmarna i Monas nätverk själva välja huruvida de vill vara en del av nätverket eller inte. Det innebär att en stor del av Monas nätverk även kan beskrivas genom principen Gesellschaft (Johannisson (1984: 2) då de flesta av medlemmarna i nätverket frivilligt skapat relationen med Mona. Mona har även enbart haft starka relationer till de personer som hon anställt, så kallade starka länkar.

Monas sociala nätverk präglas av starka länkar. Mona beskriver själv att hon ser sitt sociala nätverk som sin familj, vänner och sina arbetskamrater, vilka hon senare beskriver som sina nära vänner. Monas arbetskamrater träffade hon för första gången på deras föregående arbetsplats för cirka 20 år sedan. Detta säger oss, utifrån Granovetters (1973: 1361) första definition av svaga länkars bildande, att Mona startade relationen med alla arbetskamraterna som svaga länkar. Dock har dessa svaga länkar över tid nu utvecklats till starka länkar. Vi kan enbart se till denna första förklaring av länkarnas uppkomst och ej till Granovetters (1973: 1364) andra presenterade definition där svaga länkar bildas genom gemensamma starka länkar, på grund av att vi saknar information om sådana relationer. Då vi inte innehar någon information om den sortens relationer kan vi anta att alla starka länkar till Monas kollegor har bildats över tid och är nu några av Monas starkaste länkar. Mona lägger tydligt vikten vid sina starka länkar och förklarar inte vidare någon

svaga länkarna, som presenterat i bild tre, kan vi inte bortse från att Mona borde ha ett stort antal svaga länkar som en naturlig följd av det höga antalet starka länkar i nätverket.

Aldrich och Zimmer (1986: 14) beskriver, som ovan nämnt, fyra effekter av tillämpning av sociala nätverk för entreprenörer. Den första effekten som beskrivs är att nätverket utvidgas i den mån att Mona kan få tillgång till kontakter hon inte annars hade kunnat nyttja på grund av de starka länkarna till sina kollegor. Vi ser speciellt denna effekt i Vårdbolaget AB då Monas kollegor är starka länkar i hennes nätverk och är samtidigt kopplade till hennes verksamhet. På detta sätt kan vi anta att även Monas kollegor har övriga kontakter inom branschen som Mona får tillgång till genom nätverket. Den andra effekten beskriver hur mellanhänder ökar nåbarheten i nätverken. Mona beskriver inte för oss att hon använder några mellanhänder i form av exempelvis sociala medier. På motsatt sätt berättar Mona att hon inte använder sig av sociala medier i företaget i någon utsträckning. En annan effekt som Mona har dragit stor nytta av är den tredje beskrivna effekten där olika länkar skapas via nätverket som bidrar till förmån för entreprenören och dess företag. Ett sätt vi kan tänka oss att Mona har dragit nytta av denna effekt är då hon har personal som hon rekryterat via sitt sociala nätverk som redan har ett gott rykte inom branschen. I och med det kommer kunderna vända sig till Vårdbolaget AB istället för någon annan av aktörerna på marknaden och därmed bidra till fördel för bolaget. Den fjärde och sista effekten Mona kan dra nytta av är underhållet av sina starka respektive svaga länkar i nätverket då dessa kan komma att bidra med nytta och hjälp att driva företaget framåt. Extra vikt läggs vid att vårda de svaga länkarna i nätverken, något som Mona inte verkar vara tämligen engagerad i.

Mona har genomgående nyttjat informella kanaler vid rekrytering i Vårdbolaget AB. Mona beskrev själv att hon har gjort detta på grund av att hon vill ha en uppfattning om en persons karaktär innan hon anställer honom eller henne. Mona beskriver att hon inte rekommenderar att lägga ut formella annonser via exempelvis Arbetsförmedlingen och att hon inte skulle göra det för Vårdbolaget AB. Detta innebär att Mona inte skulle anta en psykometrisk ansats av rekrytering. Mona verkar istället inom den sociala ansatsen av rekrytering där hon ser på människor subjektivt och lägger stor vikt vid personalens sociala kompetenser för att säkerställa ett så bra kundbemötande som möjligt. Mona värdesätter information om personerna hon anställer och berättar för oss vid flertalet tillfällen att man gärna vill känna till personen man ska anställa. Då Mona genomgående trycker på vikten av att anställa rätt person socialt sett tolkar vi det som att Mona ser sina anställda som en form av socialt kapital för företaget. Ett socialt kapital

förespråkar (2005: 58). Likt den sociala ansatsen framtagen av Bolander (2002: 21-22) värdesätter Mona den öppna kommunikationen och informationsutbytet när hon ska anställa personal. Mona grundar alltså sina anställningsbeslut på den sociala uppfattning hon fått av personen i fråga. Marsden och Gorman (2001: 469-470) och även Granovetter (1974: 148) förespråkar att anställning via sociala nätverk, med andra ord informella kanaler, främst sker via de svaga länkarna i nätverken. Detta är dock något som inte stämmer i Monas fall. Mona har som ovan nämnt genomgående använt sig av starka länkar i sin rekrytering. Monas tankar stämmer överens med Marsdens och Gormans (2001: 469-470) resonemang kring fördelarna med rekrytering via sociala nätverk. Mona säger att tack vare att de är så goda vänner öppnas möjligheterna för en öppen och rak kommunikation på arbetsplatsen. Dock ser även Mona bristerna i att anställa via sociala nätverk. Hon bekräftar Marsdens och Gormans (2001: 483) och Granovetters (1974: 148) teorier om att arbetstillfällen uppkommer via de svaga länkarna då hon berättar att det finns många nackdelar med att anställa via starka länkar. Mona sätts i en obekväm situation där hon ska vara chef över sina närmsta vänner. Mona stämmer in i ovan beskrivna teorier om att man generellt sett hellre anställer via svaga länkar då relationerna blir mindre komplicerade. Mona beskriver att hon tror att många anställer via sociala nätverk då man vill

förespråkar (2005: 58). Likt den sociala ansatsen framtagen av Bolander (2002: 21-22) värdesätter Mona den öppna kommunikationen och informationsutbytet när hon ska anställa personal. Mona grundar alltså sina anställningsbeslut på den sociala uppfattning hon fått av personen i fråga. Marsden och Gorman (2001: 469-470) och även Granovetter (1974: 148) förespråkar att anställning via sociala nätverk, med andra ord informella kanaler, främst sker via de svaga länkarna i nätverken. Detta är dock något som inte stämmer i Monas fall. Mona har som ovan nämnt genomgående använt sig av starka länkar i sin rekrytering. Monas tankar stämmer överens med Marsdens och Gormans (2001: 469-470) resonemang kring fördelarna med rekrytering via sociala nätverk. Mona säger att tack vare att de är så goda vänner öppnas möjligheterna för en öppen och rak kommunikation på arbetsplatsen. Dock ser även Mona bristerna i att anställa via sociala nätverk. Hon bekräftar Marsdens och Gormans (2001: 483) och Granovetters (1974: 148) teorier om att arbetstillfällen uppkommer via de svaga länkarna då hon berättar att det finns många nackdelar med att anställa via starka länkar. Mona sätts i en obekväm situation där hon ska vara chef över sina närmsta vänner. Mona stämmer in i ovan beskrivna teorier om att man generellt sett hellre anställer via svaga länkar då relationerna blir mindre komplicerade. Mona beskriver att hon tror att många anställer via sociala nätverk då man vill