______________________________________________________________________________
Med grund i vår teoretiska tolkning av empirin samt diskussionen utifrån våra två valda dimensioner besvarar vi nedan våra fyra forskningsfrågor. Vi kommer även ge förslag och implikationer till fortsatt forskning inom ämnet entreprenörskap i relation till sociala nätverk
samt rekrytering.
______________________________________________________________________________
Vår första forskningsfråga behandlade hur entreprenörer använder sina sociala nätverk för att anställa ny personal, en vidare diskussion utifrån författarna Bolander (2002) och Tovatt (2013). I vår studie har vi funnit att alla våra entreprenörer använder sina sociala nätverk för att anställa ny personal, dock på tämligen olika vis. Den största skillnaden i användandet av sina sociala nätverk inom anställningsprocessen såg vi genom en jämförelse av kvinnorna och männen i vår studie.
Kvinnorna i vår studie använde sina sociala nätverk vid anställning genom att de direkt frågade de personer i nätverket de ville anställa i fall de ville arbeta i deras nya verksamhet. Både Olivera och Mona visste redan från början vilka i deras nätverk de ville anställa och frågade dem direkt vid uppstarten av deras företag om de ville arbeta hos dem. Männen i vår studie använde sig däremot av mer indirekta kontakter i nätverken för att hitta personer att anställa. Med detta menas att Lucas och Erik sökte genom sina nätverk för att få rekommendationer om personer som kunde vara lämpliga kandidater för anställning.
Detta leder oss in på vår andra forskningsfråga som riktar sig till hur de olika entreprenörerna använder sig av sina starka respektive svaga länkar för att anställa personal, enligt Granovetters (1973) teorier. Vårt empiriska resultat med efterföljande teoretiskt grundad tolkning visar att kvinnorna i vår studie i större utsträckning använde sina starka länkar för att anställa personal.
Männen i studien använde i princip uteslutande svaga länkar vid rekrytering. Trots skillnaden mellan könen i tillämpningen av starka länkar i rekryteringsprocessen såg vi en större skillnad mellan generationerna avseende attityderna gentemot starka länkar vid anställning. Här var de äldre entreprenörerna mer negativa till de starka länkarna än de yngre entreprenörerna var. De entreprenörer som använde sig av sina starka länkar i rekryteringen förde en öppen dialog med sin starka länk om en eventuell anställning. De entreprenörer som däremot använde svaga länkar i
rekryteringen gick via rekommendationer av andra länkar i nätverket för att denna rekommendation sedan skulle leda till en anställningsintervju.
Vår tredje forskningsfråga angående hur entreprenörer använder sig av sociala medier vid anställning av ny personal gav ett förvånansvärt resultat. Trots samhällets diskussion om den omfattade användningen av sociala medier (Selg, 2010; Lindskog, 2014) var det bara en av våra fyra entreprenörer som använt sig av sociala medier vid anställning av personal. Våra unga entreprenörer Olivera och Lucas använde sig båda dagligen av sociala medier för privat bruk till skillnad från våra äldre respondenter som inte var speciellt aktiva på sociala medier. Trots att Olivera använder sig av sociala medier för företagets räkning var det enbart Lucas som använt sig av sociala medier för att anställa personal till sitt bolag. Lucas har genom sina sociala medier, Facebook, annonserat ut tjänster till sitt företag där hans Facebook-nätverk haft möjlighet att svara på ansökan.
Vår fjärde och sista forskningsfråga om entreprenörernas skillnader i användningen av sociala nätverk vid anställning utifrån dimensionerna kön och ålder har vi genomgående besvarat genom de dragna slutsatserna kring de tre första forskningsfrågorna. De största skillnaderna vi sett är skillnader mellan män och kvinnor. Vid studiens start antog vi att vi skulle se mer skillnader mellan de olika generationerna. Denna uppfattning motbevisades relativt tidigt då vi såg mer likheter än olikheter över generationsgränserna. Om skillnaderna mellan könen är slumpmässiga eller om de grundar sig i ”manliga” och ”kvinnliga” egenskaper kan vi inte dra slutsatser om.
Däremot skulle man kunna anta att entreprenörernas val av bransch, där kvinnorna i studien har mer nära kundkontakt också påverkar värdesättningen av tryggheten i de starka länkarna. Detta medan männen i studien arbetar i branscher med mer distanserad kundkontakt och känner en tillräcklig trygghet i sina svaga länkar.
Vi hoppas att vi har kunnat ge dig som läsare en djupare förståelse för entreprenörers användning av sina sociala nätverk vid anställningsprocessen i deras nystartade företag. På grund av en begränsad tidsbudget har vi enbart haft möjlighet att utföra intervjuer med fem entreprenörer varav en uteslöts. Förslag för fortsatt forskning inom ämnet samt fortsatt diskussion är att utföra fältstudier under en längre tid. Detta för att kunna få en djupare förståelse för kontexten i entreprenörernas sociala nätverk och därmed utföra en djupare analys. En vidare undersökning om huruvida de olika generationernas sociala erfarenheter av relationer påverkar deras syn på
reflektion. Det kan också vara fördelaktigt att ha ett bredare urval med fler dimensioner som eventuellt sträcker sig över flertalet olika branscher.
8. Referenslista
Aldrich, H. & Zimmer, C. (1986). Entrepreneurship through social networks. California management review.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion - vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Bolander, P. (2002). Anställningsbilder och rekryteringsbelsut. Stockholm: Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm.
Bundel, R. & Lockett, N. (2011). Exploring entrepreneurship, practices and perspectives.
Oxford, New York: Oxford university press.
Cedervärn, J. (2016). Nystartade företag i Sverige 2014. Östersund: Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.
Christakis N, A. & Fowler J, H. (2010). Connected; Mänskliga relationer, sociala nätverk och deras betydelse i våra liv. Stockholm: Natur & Kultur.
Granovetter S, M. (1974). Getting a job, a study of contacts and careers, andra upplagan.
Chicago: The university of Chicago Press.
Granovetter S, M. (1973). The strength of weak ties. American journal of sociology, vol. 78.
issue. 6, 1360-1380.
Hanson S, B. (2016). Nationalencyklopedin, socialt nätverk.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/socialt-nätverk (hämtad 2016-03-29).
Hayes, J. (2014). The theory and practice of change management, fjärde upplagan. Hampshire:
Palgrave Macmillan.
Johannisson, B. (2005). Entreprenörskapets väsen, Lund: Studentlitteratur.
Johannisson, B. (1996). The dynamics of Entrepreneurial Networks. Massachusetts: Center for entrepreneurial studies, Babson college.
Johannisson, B. (1984). The personal networks of Entrepreneurs. Toronto: The Ryerson Pylotechnical institute.
Lindelöw Danielsson, M. (2003). Kompetensbaserad rekrytering, intervjuteknik och testning.
Stockholm: Natur och kultur.
Lindskog Lindell, J. (2014). Så använder vi sociala medier, Resumé http://www.resume.se/blogg/johanna-lindskog-lindell/2014/02/19/sa-anvander-vi-sociala-medier/
(Hämtad: 2016-04-05).
Marsden V. P. & Gorman H. E. (2001). Social networks, Job changes, and Recruitment. Plenum Press.
Morgan, J. (2014). Why every employee should be building weak ties at work. Forbes, 11 Mars.
http://www.forbes.com/sites/jacobmorgan/2014/03/11/every-employee-weak-ties-work/#2420126b7d75 (Hämtad 2016-04-11).
Näslund, L. & Darin, K. (2006). Bourdieu och företagsekonomerna, Del IV: Sociologi, s. 309-316.
Parment, A. (2008). Generation Y, Framtidens konsumenter och medarbetare gör entré!, Malmö:
Liber AB.
Sandberg, J. (1999). Konstruktionen av social konstruktionism. i: Sjöstrand, S-E. Sandberg, J &
Tyrstrup, M. (red.) (1999). Osynlig företagsledning, Stockholm: Ekonomiska forskningsinstitutet vid handelshögskolan i Stockholm. Lund: Studentlitteratur.
Selg, H. (2010). Om professionell användning av sociala medier och andra digitala kanaler.
Uppsala: Department of information technology Uppsala univerisity.
Tovatt, C. (2013). Erkännandets janusansikte, det sociala kapitalets betydelse i arbetslivskarriärer, Stockholm: Santérus Academic Press Sweden.