Handledare: Anna Nordlund Examinator: Anne-Sofie Nyström
Bilderboken - inkludering i litteraturform?
En normkritisk text- och bildanalys av femton bilderböcker
Alice Ek & Linn Olsson
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp
Sammanfattning
Studiens syfte är att belysa om förskolor i tre områden runt om i Uppsala väljer att låna normkritiska bilderböcker utifrån sex av de sju diskrimineringsgrunderna. Ålder är undantagen och familj är istället tillagd relaterat till att det är bilderböcker vi analyserar. Vi kommer att beskriva dessa val närmre i uppsatsen. Utifrån tre tabeller tillhandahållna av bibliotekarie på Stadsbiblioteket för perioden 21/10, 22/10–2020 analyseras 15 bilderböckerna från 2000-talet utifrån ett normkritiskt perspektiv från tre olika bibliotek i Uppsala. Frågeställningarna är vilka diskrimineringsgrunder som synliggörs i bilderböckerna och hur dessa framställs utifrån ett normkritiskt perspektiv. I studien utgår vi från ett normkritiskt perspektiv grundat i queerteorin.
Studiens resultat är att bilderböckerna som vi valt att analysera visar en minimal mångfald utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Genus är den diskrimineringsgrund som påvisats tillstörst del i bilderböckerna medan diskrimineringsgrunden hbtq inte synliggörs i
någon av de analyserade bilderböckerna.
Det vi fann mest intressant av resultatet i vår studie var att sju av de 15 utvalda bilderböckerna blev placerade under kategori X. Kategori X innebär att bilderböckerna inte utmanar eller uppmärksammar någon av de sex diskrimineringsgrunderna vi använder oss av i vårt analysschema. Vi ser även olika slags fokus på normkritik inom de tre olika områden vars
utlåning studien granskar.
Nyckelord: Normkritik, Normer, Bilderböcker, Förskolor, Intersektionalitet, Makt, Diskrimineringsgrunder, Text- och bildanalys
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
2. BAKGRUND ... 3
2.1NORMER ... 3
2.2NORMKRITIK ... 3
2.3BARNLITTERATUR ... 4
2.4NORMKRITISKA BILDERBÖCKER ... 5
3. SYFTE & FORSKNINGSFRÅGOR ... 7
4. TIDIGARE FORSKNING ... 8
5. TEORETISKA PERSPEKTIV ... 11
5.1QUEERTEORETISKT PERSPEKTIV ... 11
5.2QUEERPEDAGOGIK OCH NORMKRITISK PEDAGOGIK ... 11
5.3BEGREPP ... 12
5.3.1 Makt ... 12
5.3.2 Intersektionalitet ... 12
6. METOD & MATERIAL ... 14
6.1METOD ... 14
6.2URVAL ... 14
6.2.1 Urval av kategorisering av bilderböcker ... 15
6.2.2 Böcker i en serie ... 15
6.3ETISKA ASPEKTER ... 15
6.4STUDIENS RELIABILITET OCH VALIDITET ... 15
6.5ANALYSMETOD ... 16
6.5.1 Bakgrund till analysschemat ... 17
6.6ANALYSSCHEMA ... 17
7. RESULTAT & ANALYS ... 19
7.1ANALYSER AV BILDERBÖCKER ... 19
7.1.1 Område 1 ... 19
7.1.2 Område 2 ... 22
7.1.3 Område 3 ... 24
7.2SAMMANFATTNING AV ANALYSSCHEMAT ... 27
7.2.1 Område 1 ... 27
7.2.2 Område 2 ... 27
7.2.3 Område 3 ... 28
8. DISKUSSION ... 29
8.1VILKA DISKRIMINERINGSGRUNDER SYNLIGGÖRS I DE MEST UTLÅNADE BILDERBÖCKERNA I TRE OLIKA STADSOMRÅDEN VID EN SPECIFIK TIDPUNKT HÖSTEN 2020? ... 29
8.1.1 Område 1 ... 29
8.1.2 Område 2 ... 29
8.1.3 Område 3 ... 29
8.2HUR GESTALTAS NORMKRITIK KRING GENUS, FAMILJEKONSTELLATIONER, HBTQ-IDENTITETER, FUNKTIONSVARIATION, ETNISK TILLHÖRIGHET SAMT TROSUPPFATTNINGAR I DE MEST UTLÅNADE BILDERBÖCKERNA I TRE OLIKA STADSOMRÅDEN VID EN SPECIFIK TIDPUNKT HÖSTEN 2020? ... 29
8.2.1 Genus ... 29
8.2.2 Familj ... 30
8.2.3 Hbtq ... 30
8.2.4 Funktionsvariation ... 30
8.2.5 Etnisk tillhörighet ... 31
8.2.6 Religion eller annan trosuppfattning ... 31
8.3VILKA NORMER REPRESENTERAS I HÖGRE GRAD I BILDERBÖCKER SOM FÖRSKOLOR VÄLJER ATT LÅNA? .... 31
8.4SLUTDISKUSSION ... 32
8.5KONKLUSION ... 33
9. REFERENSLISTA ... 35
10. BILAGOR ... 37
10.1BILAGA 1, MAIL TILL BIBLIOTEK ... 37
10.2BILAGA 2,REFERENSER AV BILDERBÖCKER ... 38
10.3BILAGA 3,TABELLER ... 39
10.4BILAGA 4,BORTSORTERADE BÖCKER ... 43
1. Inledning
I den nya läroplanen för förskolan som kom ut 2018 är ett av målen för förskolan att varje barn ska utveckla ”medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet” (s. 13). Vi har under vår tid på förskollärarprogrammet mött olika förskolor som mer eller mindre arbetat i barngruppen med att utmana rådande normer kring de sju diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, sexuell läggning och funktionsnedsättning (SFS 2008:567, Kap 1, 1 §). Vi har observerat betydelsefulla bokstunder med samtal som uppföljning, vi har deltagit i möten mellan pedagoger där normer och dess betydelse varit i fokus. Men vi har även mött avdelningar där det ansetts tillräckligt att sätta upp lappar på dörren till avdelningen med budskap om att alla är välkomna oavsett vem de är. Utifrån dessa olika observationer samt kursen “Mångfald och lärande” som vi läste under höstterminen 2019 väcktes ett intresse för hur vi kan försöka motverka normer som är begränsande för individen och hur vi på ett konstruktivt sätt kan uppmärksamma och vidga normerna så att det gynnar barnen och deras tillvaro på förskolan. Normer beskrivs i Maria Heimers bok Normkreativitet i barn och ungdomslitteraturen som idéer, förväntningar och föreställningar om vad majoritetssamhället kallar för “normalt” (2018, s, 7).
I Läroplanen för förskolan står det att inget barn ska behöva utsättas för kränkande behandling eller diskriminering utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna (Lpfö18, 2018, s. 1) och detta är utgångspunkten för vår studie. När vi talar om att vara innanför och utanför normen syftar vi på sammanhang där personer mer eller mindre passar in eller inte beroende på normer. I förskolan kan normer påvisas till exempel genom att pojkar förväntas vara på ett visst sätt medan flickor förväntas vara på ett annat. Vi har båda erfarenhet av flickor som retat pojkar som använt nagellack och olika former av könssegregerade beteenden i den fria leken och barns socialisation på förskolan. I förskolan möts barn som har olika bakgrund, religion, familjekonstellationer, matpreferenser och så vidare. Inom dessa olika sammanhang finns det ofta en norm som är baserad på vad majoriteten i det sammanhanget är eller gör (Heimer, 2018, s. 7). Maria Heimer beskriver att det inom barnlitteraturen finns många böcker som påvisar stereotypa könsroller och normer (2018, s. 7). För att skapa en öppnare förskola med bredare normer och friare tyglar för hur barn ska vara och bete sig måste vi aktivt arbeta utifrån ett normkritiskt perspektiv.
Utifrån Heimers tankar om hur barnlitteratur kan påverka barns tänkande kring normer har vi valt att genomföra en studie där vi granskar om förskolor i olika områden lånar normkritiska bilderböcker eller om bilderböckerna som lånas icke är normkritiska.
Vi tror i längden att en ökad medvetenhet om normers inverkan på människors liv och hur vi aktivt måste arbeta för att vidga dessa normer, kan leda till att alla i samhället, oavsett bakgrund och person, kan ges samma förutsättningar. Vi tror att detta arbete måste pågå under hela livet och för att samhället ska ha en öppenhet för alla individers olikheter bör vi börja med detta arbete redan i förskolan.
Vi kommer i vår studie att undersöka och jämföra tre områden belägna i Uppsala och deras val av barnlitteratur. Vi kommer att använda oss av tre tabeller vi blivit tilldelade av en bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Uppsala. Vi kommer att analysera de fem mest utlånade bilderböckerna från 2000-talet från varje tabell vid det givna tillfället. Detta för att undersöka vilka böcker förskolor i dessa områden lånat under en viss period under hösten 2020 utifrån ett normkritiskt perspektiv. På grund av sekretess är det omöjligt att historiskt gå tillbaka och se vilka som är de mest lånade böckerna från varje område. De listorna vi har undersökt är de böcker som var utlånade till förskolor vid det undersökta tillfället och vi har från dessa listor valt att analysera de fem mest utlånade bilderböckerna skrivna på 2000-talet.
I vår studie kommer vi att jämföra och analysera förskolors lån av bilderböcker utifrån ett normkritiskt perspektiv. Vi kommer att använda oss av tre tabeller över förskolors lån av bilderböcker från tre olika bibliotek belägna i olika områden i Uppsala. Tabellerna har vi blivit delgivna av en bibliotekarie på Uppsala stadsbibliotek.
I genomförandet av denna studie har vi, LO och AE, gemensamt valt ut syfte och frågeställningar. Vi är eniga om vad studien ska handla om och vilka frågor vi vill fördjupa oss i. Vi har skrivit inledning, bakgrund och teoretiska utgångspunkter tillsammans samt sökt kurslitteratur och artiklar tillsammans. Vi har gjort varsin delstudie utifrån de tre olika områdena vi har valt. Studien är uppdelad på så vis att vi har ansvarat över varsitt område och delat upp det tredje. Därefter har vi skrivit en gemensam diskussion.
AE har genomfört delstudie 1 och ansvarat för urval och analyser över område ett. LO har genomfört delstudie 2 och ansvarat över urval och analyser för område två. Område tre har vi delat upp sett till urval och därefter delat upp analyserna relaterat till bilderböckernas längd då bilderböckerna Herr Pinnemans äventyr och Det är en gris på dagis var något längre samt Prick och Fläck snöar in, Siri och den hemska grisen och Magda och strumpsyskonen kortare.
2. Bakgrund
I detta avsnitt tar vi upp normkritik i förhållande till barnlitteraturens historia i Sverige och normkritiska barnböcker. Vi tar upp viktiga begrepp såsom normer och normkritik. Vi går även igenom styrdokument som ligger till grund för förskolans likabehandlingsarbete.
2.1 Normer
Normer är idéer, föreställningar och oskrivna regler som formar oss människor och påverkar hur vi ser och förhåller oss till andra. Normer existerar i alla sociala sammanhang i samhället och utgör grunden för hur vi människor förväntas vara, bete oss och får vara. Det finns eftersträvansvärda normer, som till exempel hur vi ska behandla varandra på ett bra sätt. Men det existerar även förtryckande normer som kan få människor att diskrimineras eller behandlas orättvist, detta då de som avviker från normen anses som ”onormala” och de som följer normen anses vara de ”normala”. Ett annat exempel är hur normer baserade på till exempel kön tillskrivs olika värden (Åkerlund, 2011, s. 6 & 10).
Heimer skriver att normer är någonting som en människa kan födas in i och inte alltid har makt att påverka. Det kan till exempel gälla religion, politiskt system, hudfärg eller socioekonomisk bakgrund. Det finns även normer som en människa kan välja att följa, du som vuxen kan till exempel välja att konvertera till en religion eller välja att äta vegetariskt på grund av klimatfrågor. Då har du medvetet valt att följa en norm. När alla är överens om normen inom gruppen märks inte normen förrän någon bryter mot den (2018, s. 7). Normer varierar beroende på tid och plats, det kan även finnas övergripande normer som gäller för ett helt samhälle medan andra normer gäller för en grupp (Salmson & Ivarsson, 2017, s. 23).
Att kvinnor idag bär byxor eller har rösträtt är inget majoritetssamhället i Sverige höjer ögonbrynen för längre, men ser vi tillbaka i historien var dessa två fenomen något som ansågs som normbrytande (Åkerlund, 2011, s. 7).
Salmson och Ivarsson skriver att konsekvensen av normer är att människor placeras in i olika fack, de som är innanför normen och de som är utanför normen. Dessa olika fack ger sedan olika fördelar och nackdelar. Författarna använder sig av exemplet att föräldrar som är heterosexuella inte ifrågasätts ifall de är goda föräldrar medan homosexuella föräldrar ibland kan möta detta baserat på vilka de väljer att leva med och älska (2015, s. 22–23). Författarna tar även upp att Skolverket släppte en rapport 2009, Diskriminerad, trakasserad, kränkt?, som rapporterade att mobbning, trakasserier och kränkande behandling kan spåras tillbaka till förskolan. Rapporten visar hur barn redan på förskolan socialiseras in i ett sammanhang som är uppbyggt på ett normsystem där det är förutbestämt vad som anses normalt, alltså går innanför normens ramar och vad som är onormalt, som inte går innanför normens ramar (2009, s. 26).
2.2 Normkritik
Att ha ett normkritiskt förhållningssätt i förskolan handlar om att skapa möjligheter för barn att utvecklas med jämlika förutsättningar. För att detta arbete ska vara möjligt krävs det kunskap om de normer i samhället som ger oss olika möjligheter eller svårigheter att nå dit vi vill som individer. Arbetet för att ”motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder” (SFS, 2008:567, Kap 1, 1
§) är grunden i en normkritisk pedagogik och för allas möjlighet till ett jämställt liv.
I Skolverkets skrift Normer, normmedvetenhet och normkritik beskrivs det att skolans uppdrag är att föra vidare och lära ut värderingar som grundas i ett normkritiskt perspektiv.
Vidare beskrivs vikten av ett arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling.
Skolverket hänvisar till att det i flera rapporter fastslagits att normer är grunden till kränkningar och diskriminering i skolan (2016, s. 1). Det är mot denna bakgrund vi måste arbeta för en skola där normerna är rymligare, detta för att alla individer ska få plats och ha samma möjligheter till utveckling och lärande. Skolverket anser att det är viktigt att ha med sig ett intersektionellt perspektiv i det normkritiska arbetet för att få syn på hur makten fördelas. Vi människor fördelar makt i samhället sett till olika privilegier och förmåner. Det kan handla om bland annat hudfärg, kön, ålder eller sexualitet. Exempelvis kan ditt kön eller din hudfärg påverka och kan ge dig olika fördelar eller nackdelar sett till jobb- eller bostadsmöjligheter. Det är enklare att leva i vårt samhälle om du passar in i de normer som premieras av majoritetssamhället. Skolverket menar att det därför är viktigt att arbeta normkritiskt för att motverka kränkande och diskriminerande behandling i förskolan, skolan och samhället i stort. Normkritik innebär att du arbetar mot normer som innebär diskriminerande och kränkande behandling och istället fokuserar på de normer som ifrågasätter negativa maktstrukturer (Skolverket, 2016, s. 3, 4 &
7).
Dolk (2013, s. 19) beskriver hur genuspedagogiken är ett tydligt redskap för att arbeta med normer som handlar om kön, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. Vidare beskrivs hur arbetet med att vidga normer sett till funktionsvariation, etnicitet och religion inte har en lika tydlig metod att arbeta efter. På samma sätt beskrivs hur resterande diskrimineringsgrunder även saknar en tydlig pedagogik.
2.3 Barnlitteratur
Länge var barnlitteratur kopplad till pedagogikens sfär och det var pedagoger som först skaffade sig ett intresse för barnets läsning avsedd att inpränta värderingar och normer hos barn. Böcker för barn har historiskt sett inte varit anpassade efter läsarnas behov och Lena Kåreland menar att en förändring skett under andra halvan av 1900-talet och att barnboken idag inte är specifikt inriktat på att vara ett didaktiskt hjälpmedel, utan att det handlar om bokens estetiska kriterier istället för textens ideologi (2008, s. 1).
Kåreland skriver i artikeln ”Barnlitteraturens utveckling i Sverige” på Litteraturbankens hemsida om barnlitteraturens historia i Sverige. År 1591 kom den första svenska barnboken ut, En sköön och härligh jungfrw speghel, och var en bok som riktade in sig på unga flickor. 1592 kom den första barnboken ut som var menad för pojkar, En gyldenne book, om unga perosners sedhers höffweligheet (Kåreland, 2008, s. 1–2). Maria Nikolajeva skriver i boken Barnbokens byggklossar om barnlitteraturens framväxt. Hon nämner att barnlitteraturen är ett sent fenomen i vår historia och att det inte var förrän på 1700-talet som barnlitteratur blev ett begrepp. Det myntades i västvärlden i och med upplysningen samt romantiken och den förändrade synen på barn som barn som dessa idérörelser innebar (2004, s. 19).
Under 1800-talet ökade utgivningen av barnböcker i Sverige i och med den ökade läskunnigheten och nya tryckmöjligheter. Barnböcker har gått från att vara ett verktyg för att uppfostra och disciplinera barn med grunden i kristendomen till en litteraturform som
framhåller känslor och som finns för att stärka barnet som individ. Det har under senaste decennierna även gjorts plats åt det mångkulturella och den tekniska utvecklingen i barnböckerna samt samhällets globalisering (Kåreland, 2008, s. 8).
Lena Kåreland beskriver bilderböcker som en egen kategori som ska skiljas från illustrerade böcker och nämner Elsa Beskow som en författare och frontfigur för svenska bilderböcker (2008, s. 1–5). Ulla Rhedin har skrivit boken Bilderboken på väg mot en teori och beskriver att bilderboken inte har några specifika kriterier för att kategoriseras som just en bilderbok men att det går att känna igen böckerna genom deras estetiska innehåll och begränsade sidomfång samt deras sätt att berätta en historia genom en sammansättning av text och bild. Rhedin fortsätter med att förklara att bilderböcker vill, precis som annan konst, uttrycka någonting i sin tid, det kan vara att berätta, underhålla eller gestalta (2001, s. 13–17).
Agneta Edwards (2019, s. 14) menar att behovet att ta del av och att själv dela med sig av berättelser är djupt rotat i oss och något mycket mänskligt. Det är en del av oss som varelser. I Edwards bok Bilderbokens mångfald och möjligheter (2019, s. 142) tar hon upp olika kvaliteter som är viktiga när vi väljer bilderböcker att arbeta med tillsammans med barnen. Det finns bilderböcker med högre kvalitet än andra, menar Edwards (2019, s. 146–151) och hon lyfter bland annat upp mångfald, representation och inkludering, kön, familj, hbtq, funktionsvariationer och mångkulturalitet som viktiga kvaliteter i en bilderbok.
2.4 Normkritiska bilderböcker
Heggestad skriver i artikeln ”Samlaren” om hur den första bilderboken med ett samkönat par utkom år 1999. Det är tydligt att bokens syfte är att informera och bryta normer då vi kan ta del av information om att 40 000 barn har minst en homosexuell förälder. Vidare skriver Heggestad att författaren vill förmedla hur kärlek till en person av samma kön inte står i motsats till en familj med barn. Heggestad hänvisar till Barbro Westerholm som skriver hur det är i barndomen frön sås till beteenden, värdering och fördomar. Det är därför oerhört viktigt att barn får möta olika sätt att leva, älska och vara i barnlitteraturen (2013, s. 228).
Heimer lägger stor vikt på hur betydelsefullt det är för barn att känna sig inkluderade i litteraturen de läser och att få möta sin egen hårfärg, funktionsvariation, trosuppfattning, etcetera (2018, s. 8). Hon beskriver i sin bok Normkreativitet i barn- och ungdomslitteratur, olika typer av normer och hur vi kan arbeta för att vidga dessa. Några exempel på normer hon tar upp är kropps-och funktionsnormer och beskriver dem som förväntningar på hur en kropp ska se ut. Det finns en idealkropp som är smal och det anses vara en bra kropp medan en tjock kropp är en dålig kropp. För att vidga dessa normer ger Heimer förslag på böcker som speglar barn med olika kroppar och funktionshinder (2018, s. 11). Andra normer som tas upp är könsnormer, alltså normer om att det endast finns två kön, det kvinnliga och det manliga. Att arbeta med dessa normer med hjälp av litteratur kan vara genom att läsa böcker som inte bestämmer ett barns kön. Genom exempelvis användning av ett könsneutralt namn, berättande i jagform eller att författaren använder sig av ordet hen. Heimer menar även att vi kan använda oss av böcker som representerar olika könstillhörigheter till exempel transsexuella personer (2018, s. 23). Familjenormer beskrivs som djupt rotade normer om att en familj består av mamma-pappa-barn. Dessa normer anser Heimer att vi måste arbeta emot för att flera familjekonstellationer ska representeras vilket leder till att alla barn känner sig inkluderade.
Detta kan ske genom litteratur som inte bara representerar den traditionella heterosexuella
kärnfamiljen utan även regnbågs och -stjärnfamiljer (2018, s. 67). Heimer fortsätter skriva att böcker är ett redskap för att normalisera och problematisera normer. Författaren beskriver att normaliserande böcker gör så att olikheter framställs som någonting normalt, till exempel att ett barn i en bok har två mammor men bokens handling fokuserar på någonting annat. Medan de problematiserande böckerna formulerar olikheter som någonting annorlunda och anmärkningsvärt genom att till exempel fokusera på just de två mammorna och den familjekonstellationen. Heimer poängterar att normaliserande böcker är viktiga för att någonting ska anses som självklart. Det kommer att leda till att flera ingår i de rådande normerna om olikheter framställs som någonting självklart (2018, s. 8).
Lena Kåreland skriver att under 1960–70 talet började flera böcker illustrera andra familjekonstellationer än mamma, pappa och barn. Ett exempel är böckerna om Alfons Åberg av Gunilla Bergström. Böckerna handlar om Alfons som lever med sin ensamstående pappa. I Alfons-böckerna får även den nya mansrollen en stor plats då det är Alfons pappa som lagar mat, städar och läser nattsagor (2008, s. 8), vilket utmanade normer för de olika rollerna en mamma och pappa hade i många familjer.
Heggestad (2013, s. 222) skriver hur Bonnier Carlsen 2007 gav ut en omarbetad upplaga av Den Gröna barnkammarboken. I ett avsnitt i boken får vi möta olika personer som representeras av en bokstav. Under bokstaven Q får vi möta Qrister Queer som illustreras av en person med mustasch, bröst och högklackade skor. Kåreland nämner även att författaren Eva Lundgren, 2008 gav ut boken ABC där bokstaven Q illustrerades av ordet queer där läsarna får ta del av en berättelse om Qvintus och hans regnbågsfamilj (2008, s. 8). Även Heggestad (2013, s. 223) tar upp Eva Lundgrens bok om Qvintus som har två mammor och en pappa. Här representerar queer en familj utanför heteronormen.
Vi kan koppla dessa böcker till lagstiftningen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) som trädde i kraft 1 april 2006.
Heimer (2018, s. 8) beskriver hur barnlitteratur kan befästa eller vidga våra normer.
Vikten av att alla får ta plats och representeras i litteraturen vi läser för barnen ska inte underskattas. Detta för att normerna i samhället ska bli rymligare i längden, så att alla ska få plats. På samma tema skriver Edwards (2019, s. 147) hur det är viktigt att ha diskrimineringsgrunderna i åtanke då val görs gällande vilka bilderböcker som ska få följa med från biblioteket till avdelningen. Det är till exempel viktigt att inte bara se till huvudkaraktärer, se till bi-personer och vad som pågår i bakgrunden av berättelsen. Bilderna är också viktiga då det är utifrån dessa barn till stor del förstår berättelsen och inhämtar information. Vidare skriver Edwards att det inte är möjligt att förvänta sig att en bilderbok ska vara normkritisk sett till alla diskrimineringsgrunder. Detta skulle göra vårt urval minimalt och vi skulle få välja bort underbara böcker. Det viktiga är att de normkritiska glasögonen är på, både sett till det estetiska och bilderbokens kvaliteter, som berättarperspektiv, mångfald och representation.
3. Syfte & forskningsfrågor
Syftet med denna studie är att analysera utvalda bilderböcker som lånats av förskolor ur ett normkritiskt perspektiv.
Frågeställningarna lyder:
- Vilka diskrimineringsgrunder synliggörs i de mest utlånade bilderböckerna från 2000-talet i tre olika stadsområden vid en specifik tidpunkt hösten 2020?
- Hur gestaltas normkritik kring genus, familjekonstellationer, hbtq-identiteter, funktionsvariation, etnisk tillhörighet samt trosuppfattningar i dessa mest utlånade bilderböckerna i tre olika stadsområden vid en specifik tidpunkt hösten 2020?
- Vilka normer kring de olika diskrimineringsgrunder är mest synliggjorda i de mest utlånade bilderböckerna från 2000-talet i urvalet?
4. Tidigare forskning
Monoyiou och Symeonidou har gjort en studie om barnböcker för att ta reda på om innehållet i böckerna representerar olikheter och mångfald samt hur olikheter och mångfald erkänns och värdesätts. Barnböckerna som forskarna granskat är översatta till grekiska och studien ägde rum på Cypern (2015, s. 588).
Forskarna menar att det är via barnböcker som barn formar sin bild och föreställning om sig själva, andra och samhället. Genom litteratur får de en uppfattning om vad som förväntas av dem inom de konstruerade rollerna som de fått, till exempel pojke och flicka eller som ett barn från en minoritets- eller majoritetsgrupp. Barnböcker kan även hjälpa de yngre barnen att få en uppfattning om sin identitet och en utvecklad förmåga att förstå att andra människor har individuella egenskaper som skiljer sig från dem själva (Monoyiou & Symeonidou, 2015, s.
589).
Monoyiou & Symeonidou (2015, s. 591 & s. 593) har i sin studie analyserat 50 olika bilderböcker. De valde att kategorisera det de fann i olika sorters berättelser/kategorier. Den första kategorin döpte de till ”acceptans av olikheter”. I denna kategori görs normerna rymligare genom att böckerna skildrar olika karaktärer med olika styrkor och svagheter utan att peka ut något specifikt som utanför normen. Ett exempel ges ur en bok där vi först på sista sidan, och det genom illustrationen, får veta att huvudkaraktären sitter i rullstol.
Resterande kategorier pekar ut olikheterna hos karaktärerna. Karaktären har från början låg självkänsla på grund av sitt karaktärsdrag, karaktären blir accepterad bara av andra karaktärer som befinner sig utanför normen eller så pekas annorlunda attribut ut som något mycket speciellt. Vidare beskriver Monoyiou & Symeonidou (2015, s. 597-598) hur huvudkaraktären som bryter normen framställs på olika sätt. Även här har författarna gjort olika kategorier för att dela in olika särdrag. I den första kategorin har huvudpersonerna samma behov, styrkor och svagheter som resterande karaktärer. Huvudpersonen är inkluderad i den sociala miljön och de deltar i alla aspekter av en vardag på samma sätt som de andra karaktärerna.
Därefter finner vi en kategori där huvudpersonerna porträtteras där deras personliga attribut framställs som något speciellt och avundsvärt eller som ett medel för speciella krafter. I den kategorin där flest barnböcker faller in porträtteras huvudkaraktären som bryter mot normen som passiv, underskattad och med låg självkänsla till en början. Till följd av en händelse i historien vinner karaktären andras gillande.
Som Monoyiou & Symeonidou (2015, s. 600-601) skriver kan barnböcker användas för att förstå och uppskatta olikheter, samt hjälpa alla barn att skapa en positiv identitet. Som deras studie visar, så är det väldigt viktigt att utvärdera de böcker pedagoger väljer att arbeta med tillsammans med barnen i förskolan, detta för att barnböcker ofta förmedlar olikhet på ett icke normkritiskt sätt. Därför är det viktigt att kritiskt granska, utvärdera och analysera bilderbokens kvaliteter för att utvärdera innan de blir lästa för och av barn i olika åldrar.
Syftet med Simonssons (2004, s. 17) studie var att undersöka hur barn på förskolan interagerar med böcker i sin vardag, tillsammans med varandra eller ensamma. Hur använder barnen bilderböckerna för socialisation samt reproduktion och produktion av kultur?
Simonsson (2004, s. 75–76) beskriver att studien genomfördes under tretton veckor på två
kommunala förskolor och Simonsson använde sig av videoobservationer för insamlande av data. Simonsson fann i sin studie att pedagoger ser det som ett av förskolans viktiga uppdrag att ge barnen ett litterärt kapital. De talar om att barnen ska få ta del av ett kulturarv och nämner författare som Elsa Beskow, Tove Jansson, Astrid Lindgren, men också Gunilla Bergström och Jan Lööf. De menar att det är viktigt att barnen på förskolan får ta del av litteratur och på det sättet få perspektiv, som de inte annars hade fått del av, som en försäkran om litterär kvalité och den kunskap som följer på denna. Det går att se en tanke om att utjämna socioekonomiska skillnader som kan finnas i barnens hemmiljö kring tillgång på litteratur i hemmet (2004, s. 96–
97). Vidare beskriver Simonsson att dessa böcker, som pedagoger anser viktiga för barnen att ta del av, delges barnen dagligen under olika sammanhang (2004, s. 112). Det är tydligt i studien att pedagogerna ser bilderböckerna som en viktig källa till kunskap för barnen och ett verktyg för utveckling och lärande (2004, s. 100–101). Vidare kopplas detta till bilderbokens pedagogiska funktion som ett verktyg för inhämtande av kunskap för framtiden (2004, s. 105).
Simonsson finner att pedagogerna menar att böcker är ett viktigt redskap för att utveckla barnens fantasi, vilket i sin tur är viktigt för barnen i deras framtida utveckling och lärande.
Detta då pedagogerna i studien menar att fantasin är ett problemlösande medel. Bilderböckerna utvecklar barnens idérikedom och kreativitet (2004, s. 103). Simonsson (2004, s. 109–111) finner också i sin studie att det är mycket vanligt att barnen själva startar upp olika aktiviteter relaterat till bilderböckerna på förskolan. Aktiviteterna kan vara ensamaktiviteter likväl som aktiviteter tillsammans med kamrater där barnen tillsammans tar del av böckernas innehåll.
Från sitt filmade material beskriver Simonsson (2004, s. 119–120) hur barnen interagerar kring bilderböckerna. Simonsson beskriver hur barnen diskuterar ingående vad de ser på bilderna och interagerar med bilderboken tillsammans i grupp.
Vidare hänvisas till att bilderböcker även kan stärka och bekräfta barns psykologiska utveckling (2004, s. 104).
Studien Diskriminerad, trakasserad, kränkt? som genomförts av Skolverket har som syfte att undersöka barn, elever och studenters uppfattningar och upplevelser kring situationer där diskriminering och trakasserier förekommit. Bakgrunden till studien är den lag som 2006 trädde i kraft som förbjuder diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2009, s. 10). Studien visar att grunden till kränkande behandling som inkluderar diskriminering och trakasserier sker på grund av de normer som finns i de olika verksamheterna. Sociala maktrelationer skapas när människor kategoriseras in i det ”normala” eller det ”onormala”.
Detta leder till olika hierarkier i verksamheten där vissa normer dominerar. Konsekvenserna av kränkande behandling kan variera men kan komma till uttryck via psykisk och fysisk ohälsa, till exempel rädsla för att vistas i samma rum som andra elever/barn utan vuxensällskap (Skolverket, 2009, s. 11). Olika diskrimineringsgrunder samverkar i stor utsträckning med annan kränkande behandling såsom utseende, ålder eller socioekonomiska förhållanden (Skolverket, 2009, s. 97). Normerna som finns inom olika verksamheter kan utmanas, upprepas och möjliggöra frågor kring just diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (Skolverket, 2009, s. 88).
I studien har sammanfattats vad intervjupersonerna ansett varit behjälpliga procedurer för att förhindra kränkande behandling i verksamheten. Dessa har varit till exempel att grundskolelever får vidgad kunskap om särskoleelevernas situation. Ett annat exempel är att elever på Komvux/SFI önskar en ökad kunskap om olika religioner och kulturer. Viktigt är även
engagerad vuxna som är måna om att skapa en trygg miljö för alla elever (Skolverket, 2009, s.
12).
I Skolverkets studie menar forskarna att det finns arbetssätt för att förändra destruktiva mönster. Det kan till exempel ske genom att reflektera kring vem som blir subjekt och ges makt och tolkningsföreträde och vem som blir objekt för förändring. I detta fall är det barnen som blir objekten som ska förändras och de vuxna blir subjekten som ska förändra. Eftersom det är pedagogerna som ska förändra så är det viktigt att tänka på vilka förändringar man erbjuder barnen. Forskarna nämner vidare att det är pedagogerna som ansvarar för
”förändringsnycklarna”, så vilka nycklar erbjuds barnen? Det är viktigt att som pedagog inte bara förmedla enligt läroplanen och förankra de grundläggande värdena hos barnen utan också att reflektera kritisk kring vilka metoder pedagogerna använder sig av. Samt reflektera över sina egna normer och värderingar och se på sig själv som normskapare. Pedagogerna bör tillsammans med barnen/eleverna utgå från ett normkritiskt perspektiv (2009, s. 98–100).
5. Teoretiska perspektiv
I denna del kommer vi att redogöra för det Queerteoretiska perspektivet som är den teori som ligger till grund för det normkritiska perspektivet. Vidare tar vi upp viktiga begrepp för att förstå hur normer kan leda till ett marginaliserat liv för många individer i vårt samhälle. Vidare har vi valt att fokusera på queerpedagogik och normkritisk pedagogik då vi anser att den pedagogiska aspekten är viktig i sammanhanget bilderböcker.
5.1 Queerteoretiskt perspektiv
Tina Rosenberg (2002, s. 12–13) skriver hur queerteorin är en mix av många olika studier och teorier vars syfte är att kritiskt granska heteronormativiteten i samhället och vad detta leder till för de personer som inte identifierar sig som hetero och som marginaliseras på grund av detta.
Vidare beskriver Rosenberg grundar sig queerteorin i feministisk lesbisk teori samt inom gaystudier. Författaren (2002, s. 14) beskriver hur dessa nämnda teorier och studier fokuserar den homosexuella minoritetsgruppens historia, levnadsvillkor och marginalisering medan queerforskningen analyserar och studerar normerande praktiker ur ett bredare perspektiv.
Queerteorins grundtanke är att vi alla är lika olika men har rätt till samma möjligheter.
Rosenberg (2002, s. 64) hänvisar till Don Kulick som skriver i Nationalencyklopedin hur queerteori motsätter sig det normativa, den finns till för att ifrågasätta allt som är marginaliserande. Det är en grund från vilken vi kan rikta kritik mot samhället och kulturen.
Därför blir queerteorin en god utgångspunkt i vårt arbete med att analysera bilderböcker ur ett normkritiskt perspektiv, då det är ur queerteorin normkritiken har vuxit fram.
5.2 Queerpedagogik och Normkritisk pedagogik
I Skolverkets skrift Normer, normmedvetenhet och normkritik beskrivs vikten av att arbeta normkritiskt för att motverka kränkande och diskriminerande behandling i förskolan, skolan och samhället i stort. Normkritik innebär att du arbetar mot de normer som leder till diskriminerande och kränkande behandling, upprätthåller negativa maktstrukturer i samhället och som återfinns i diskrimineringslagen (Skolverket, 2016, s. 7).
Bromseth & Sörensdotter (2012, s. 46) beskriver hur queerteorin ligger till grund för queerpedagogiken. Vidare beskrivs hur queerpedagogiken presenterades i Sverige i början av 2000-talet som toleranspedagogikens motsats. Bromseth (2019, s. 65–66) beskriver toleranspedagogik som en utbildning om den Andre. En pedagogik där syftet var att lära sig om och känna empati för den Andre. Den Andre syftar här till en individ olik dig själv (författarens anm.).
I slutet av 2000-talets första decennium myntades Normkritisk pedagogik som ett begrepp.
Denna är en utvidgning av queerpedagogik, detta för att nå ett bredare perspektiv än sexualitet
och kön. Den normkritiska pedagogiken har en bredare strävan för att visa en mer intersektionell och maktmedveten pedagogik.
5.3 Begrepp 5.3.1 Makt
I Skolverkets skrift Normer, normmedvetenhet och normkritik beskrivs hur makt är ett viktigt begrepp att ha med sig när vi talar om normer. Detta då normer i samhället bidrar till att vissa personer tillskrivs mer makt än andra (2016, s. 2).
Dolk (2013, s. 26) hänvisar till Michel Foucault när hon talar om sambandet mellan makt och normer. Dolk menar att det inte är främst lagar och regler som ger utrymme till maktutövning, utan det är genom normer och normalisering. Det handlar om att människan följer och reproducerar normerna. Dolk hänvisar vidare till Judith Butler som har samma sätt att se på makt och normer som Michel Foucault, att det är det som är normalt och begripligt som premieras medan det som bryter mot normen blir obegripligt och udda. Bromseth &
Sörensdotter (2012, s. 45) sätter detta i relation till skolan och skriver om att skapa lärandeprocesser som utmanar maktrelationer, detta i klassrummet såväl som samhället i stort.
Här menar de att ett normkritiskt arbetssätt krävs om vi vill utmana makten som normerna har över oss.
Dolk beskriver att barn som visar motstånd mot pedagogers metoder ger oss en fingervisning om när barnen försöker påverka. Här innebär metoder arbetssätt där pedagogerna aktivt arbetar med genus som valstund, men också rutiner som lunch och vila beskrivs som metoder (2013, s. 231 & 241). Vidare beskriver Dolk att motstånd från barn påvisar de normer och värderingar som finns i förskolan. Motståndet synliggör också maktrelationen mellan vuxna och barn. Motstånd, menar Dolk, synliggör andra möjligheter. Med motstånd uttrycker barnen en vilja till ett annat händelseförlopp, ett annat sätt att göra något och pedagogen har här en möjlighet att göra barnets röst hörd (2013, s. 241–242).
Dolk beskriver hur det kan vara svårt att få syn på normer. Hon menar då att barn som väljer att inte följa normen kan hjälpa oss pedagoger att få syn på dessa. För att sedan kritiskt granska dessa. Att kritiskt granska normer är grunden i en normkritisk pedagogik och för att granska normerna krävs ett synliggörande (2013, s. 241). Dolk hänvisar till Judith Butler gällande att fantasi inte är verklighetens motsats. Fantasi visar på något som skulle kunna vara, men än inte är. När vi skapat något som först endast fanns i tanken, är det inte längre fantasi. Dolk beskriver hur barnet, med dess improvisationsförmåga, fantasi och motstånd som ett sätt att synliggöra normer kan hjälpa oss att se nya möjligheter (2013, s. 243–244).
5.3.2 Intersektionalitet
Lykke (2012, s. 28) beskriver hur ett intersektionellt perspektiv handlar om att du har förmåga att se hur exempelvis kön samspelar med andra diskrimineringsgrunder, som etnicitet, funktionsvariation eller sexuell läggning. Vidare beskriver Bromseth (2019, s. 52) hur inte bara en norm påverkar en individ, normerna samspelar med varandra och ger oss olika fördelar eller nackdelar sett till situation. Normerna påverkar och samspelar och ger olika individer olika mycket makt i olika situationer. Bromseth använder som exempel hur feminismen under 90- talet kritiserades för att utgå utifrån en västerländsk, vit, medelklasskvinna. Kritiken gällande
den etablerade feminismen grundade sig i hur viktigt det är att se på genusaspekten relaterat till i detta fall rasifieringen och hur dessa båda påverkar och förstärker varandra på ett unikt sätt.
Vidare beskrivs vikten av att förstå hur det inte går att exakt förutsäga hur olika diskrimineringsgrunder påverkar varandra utifrån olika maktpositioner. Bromseth (2019, s. 53–
54) beskriver att det handlar om olika normer som skapar system där personer tillskrivs mer eller mindre makt. Under 2000-talet har olika normsystem uppmärksammats som tidigare inte talats om lika mycket. Dessa är bland annat transsexualitet- och funktionalitetsnormer.
Skolverket framhåller i sin skrift Normer, normmedvetenhet och normkritik hur viktigt det är att ha med sig ett intersektionellt perspektiv när vi talar om normer (Skolverket, 2016, s. 3–4).
6. Metod & Material
6.1 Metod
Vi har valt att använda oss av kvalitativa textanalyser när vi genomför våra studier. I
Metodpraktikan skriver Esaiasson m.fl., att en kvalitativ textanalys kan vara bra att använda när syftet är att ta fram det väsentliga innehållet i en text. Detta sker genom noggrann läsning av textens olika delar. Vidare nämner Esaiasson m.fl., att kvalitativa textanalyser kan
användas för att hitta viktiga delar i texten som inte har med handlingen i stort att göra (2017, s. 211). I vårt fall blir det att hitta de olika diskrimineringsgrunderna och hur de utmanas i de olika texterna och därför anser vi kvalitativa textanalyser är ett bra tillvägagångssätt för våra analyser. Vidare beskriver Esaiasson m.fl., att textanalyser kan vara ett av redskapen för att göra normstudier, till exempel studier för att ta reda på hur normbrytande kommer till uttryck, i bland annat barnlitteratur (2017, s. 218). Då syftet med vår studie är att analysera
bilderböcker utifrån ett normkritiskt perspektiv anser vi detta vara ett bra tillvägagångssätt.
Esaiasson m.fl., beskriver systematiserade undersökningar som något som används när syftet är att grundligt gå igenom en text och lyfta upp olika aspekter i texten som anses viktiga. Dessa aspekter är sådana som ej framgår vid en enkel genomläsning men som är avgörande för att fånga bokens budskap. Esaiasson m.fl., beskriver att systematiserade undersökningar är ett bra arbetssätt för att påvisa exempelvis maskulinitetsnormen i Alfons- böckerna, då är syftet med genomläsningen att undersöka om det finns maskulinitetsnormer i dessa böcker (2017, s. 214).
När vi genomför våra textanalyser har vi valt att använda oss av systematiserande undersökningar för att få syn på diskrimineringsgrunderna. Eftersom syftet med våra analyser är att grundligt gå igenom de texter vi valt ut och ur ett normkritiskt perspektiv samt att lyfta fram hur bilderböckerna påvisar olika normer genom text och bild, väljer vi att använda oss av systematiserade undersökningar.
6.2 Urval
I denna studie har vi studerat biblioteksutlåning av bilderböcker med hjälp av utlåningstabeller från tre bibliotek belägna i Uppsala. De områden vi använder oss av i analysen namnger vi område 1, område 2 och område 3 och dessa är slumpmässigt utvalda. På de tre tabeller vi använt oss av i vår studie visas titlar på böcker som under datumen 21/10 och 22/10 år 2020 är utlånade till förskolor i respektive område. I kolumnen ”Antal lån totalt på titeln” som finns på tabellerna, följer hur många gånger boken totalt blivit utlånad. Detta då till förskolor likväl som till privatpersoner. Vi vill dock poängtera att alla titlar som återfinns på tabellerna är under ovan nämnda datum utlånade till förskolor i respektive område.
Tabellen över utlånade böcker från ett bibliotek i område 1 visar utlåning av 882 böcker som är utlånade till förskolor i området. Titeln som är högst upp på listan har lånats 215 gånger och boken som är längst ner har lånats en gång. Tabellen för område 2 visar en tabell med 757 böcker utlånade till förskolor i området. Boken högst upp på listan har utlånats totalt 145 gånger och boken längst ner på listan har utlånats totalt en gång. För område 3 visar tabellen 647 böcker som är utlånade till förskolor i området. Boken högst upp har lånats totalt 125 gånger och boken
längst ner har lånats en gång.
I bilagor-avsnittet kan ni ta del av de olika tabellerna fram till bok 31 på respektive tabell.
Nedan följer en beskrivning av urvalet av bilderböcker utifrån den kategorisering av bilderböcker vi gjort.
6.2.1 Urval av kategorisering av bilderböcker
Vi har valt att endast ta med de böcker som står under kategorin bilderböcker i tabellerna vi mottagit. Vårt urval är baserat på tre tabeller som vi fått ta del av från Stadsbiblioteket i Uppsala.
Dessa tabeller presenterar vilka böcker som förskolor runt om i de tre utvalda områdena lånat och har på förskolorna under datumen vi blev tilldelade tabellerna. Vi blev tilldelade tabellerna mellan den 21/10 och 22/10 år 2020. Utifrån dessa tabeller har vi valt att analysera de fem första titlarna på listan med urvalskriteriet att de ska vara skrivna på 2000-talet, äldre titlar har valts bort. Vi gör detta med hänvisning till att normkritik är mer vanligt förekommande i böcker från 2000-talet. Litteraturvetaren Eva Heggestad skriver i artikeln ”Samlaren” att det inte var förrän 1999 som de första bilderböckerna med samkönade föräldrar publicerades. Heggestad nämner även att det först efter millennieskiftet började utkomma bilderböcker som hon benämner queer-böcker, alltså böcker som utmanar heteronormen (2013, s. 224).
6.2.2 Böcker i en serie
Vi är medvetna om att en del av våra böcker ingår i en serie med flera böcker, till exempel Alfons Åberg, Nicke Nyfiken och Prick och Fläck. På grund av detta kan det vara så att personer som tar del av denna studie anser att till exempel Alfons Åberg borde gå under kategorin familjekonstellation då Alfons pappa är ensamstående. Dock framgår inte den familjekonstellation i den utvalda Alfons-boken vi har i vår studie. Vi väljer alltså att utgå ifrån att böckerna är fristående från sin serie.
6.3 Etiska aspekter
Vetenskapsrådet (2008) skriver att det finns fyra huvudkrav. Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav ska användas vid en studie för att skydda de inblandade i studien. Denna studie genomförs dock endast med hjälp av text och -bild analyser, vilket resulterar i att vi ej berörs av de olika kraven då vi endast använder oss av text och bild. Vi har dock valt att inte namnge de olika områdena vi undersöker.
Detta då det ej är relevant för vår studie och då vi endast undersöker utvalda böcker vid ett specifikt tillfälle kan vi inte säga något om hur det ser ut under en längre tidsperiod.
6.4 Studiens reliabilitet och validitet
Enligt Christoffersen & Johannessen (2018, s. 21–22) handlar studiens reliabilitet om hur tillförlitliga data studien har. Detta leder till hur pass du faktiskt kan använda studiens resultat för att utläsa ett visst fenomen i majoritetssamhället, resultatet bör även bli detsamma vid upprepade studier. I vår studie har vi tillhandahållit tre olika tabeller från tre olika bibliotek belägna i Uppsala. Titlarna har vi efter urval analyserat ur ett normkritiskt perspektiv.
Tabellerna fick vi oss tillhanda av en bibliotekarie som arbetar på Uppsala stadsbibliotek. Två av tabellerna fick vi oss tillhanda 21/10 – 2020. En av tabellerna fick vi oss tillhanda 22/10–
2020. På tabellerna kan vi utläsa vilka bilderböcker som är utlånade till förskolor under dessa
specifika datum. Studien har reliabilitet relaterat till dessa exakta datum och vid användande av vårt analysschema. På grund av sekretess kan vi ej veta vilka förskolor det handlar om. Vi kan inte heller utläsa vilka som är de mest lånade böckerna historiskt av förskolor i området.
Christoffersen & Johannessen (2018, s. 22–23) beskriver studiens validitet som huruvida studien mäter det vi vill att den ska mäta. Går det att använda studiens data för att utläsa ett visst fenomen på ett verklighetstroget sätt? I vår studie använder vi oss av ett analysschema som tagits fram med hjälp av diskrimineringsgrunderna och ett urval av Edwards bilderboks kvaliteter (2013, s. 143–152). Studien som genomförts syftar endast till att undersöka
bilderböcker under de datum som nämnts ovan och analyseras med analysschemat som tagits fram. Studien baseras på de tre tabeller vi fått oss tillhanda där vi ser vilka bilderböcker förskolor lånat på tre biblioteket och förfogar över under ovan nämnda datum. Överst på tabellen ser vi den bilderbok som är den mest utlånade, detta till privatpersoner likväl som till förskolor. Det är samtliga lån som gjorts på denna specifika titel som visas. Tabellerna är utformade på detta vis på grund av sekretess. Vi anser att studien har validitet då vi vill få syn på de diskrimineringsgrunder och kvaliteter som vi utarbetat vårt schema utefter och
analyserar böckerna som förfogas över under dessa specifika datum.
6.5 Analysmetod
Vi har använt oss av Agneta Edwards bok Bilderbokens mångfald och möjligheter samt de sju diskrimineringsgrunderna för att utforma vårt analysschema. Från Edwards bok har vi använt oss av analyskriterier för bilderbokens olika kvaliteter. Då syftet med studien är att analysera bilderböckerna ur ett normkritiskt perspektiv har vi valt de kvaliteter där vi får syn på de olika diskrimineringsgrunder vi fokuserar på i analysen. Vid analysen av bilderböckerna har vi sedan använt oss av analysschemat. Vi har även gjort en skriftlig analys av varje bilderbok för att lyfta specifika fenomen i boken. Vidare har vi använt oss av Varför litteraturvetenskap skriven av Anna Nordlund för att beskriva berättaren i bilderböckerna samt ur vilken synvinkel vi får ta del av berättelsen. Nordlund (2013, s. 45–47) beskriver hur författaren till verket porträtterar sin berättare på olika sätt. Berättaren kan vara ett jag, då berättas historien av ett tydligt jag, ur endast denna karaktärs perspektiv. Berättelsen kan berättas ur tredje person, då möter vi en han, hon eller hen. Det kan även vara en allvetande objektiv berättare eller så är det en subjektiv allvetande berättare där vi får ta del av en specifik karaktärs perspektiv. Olika berättare kan
också växla under berättelsens gång. Berättaren kan vara synlig och den kan vara osynlig.
Nordlund (2013, s. 47–50) beskriver vidare vikten av att beskriva ur vilken synvinkel vi får ta del av berättelsen. Detta är viktigt då författaren genom detta väljer ur vilken karaktärs synvinkel (om det är ur någon viss karaktärs synvinkel) vi får ta del av berättelsen. Då läggs makten av perspektiv hos en viss karaktär. Nordlund hänvisar till Genette som beskriver synvinkelteknik som fokalisering. Det kan vara en intern fokalisering, då får vi ta del av en specifik karaktärs känslor och berättelsen ses ur dennes synvinkel. Vidare kan det vara en extern fokalisering, då betraktas och beskrivs personernas känslor och situationerna utifrån.
Fokaliseringen kan skifta under berättelsens gång.
6.5.1 Bakgrund till analysschemat
I analysschemat finns det sex olika kategorier som representerar de olika diskrimineringsgrunderna som vi letar efter under våra analyser. Vi kommer att benämna våra sex kategorier för diskrimineringsgrunder i vår uppsats. De olika bilderböckerna vi analyserat kategoriseras efter analysen in i de olika kategorierna utifrån hur de uppvisar normkritik inom respektive kategori. Det kan även finnas böcker som inte tar upp eller utmanar någon av de sju olika diskrimineringsgrunderna och utmanar således inga normer. Vi kan då inte sätta bilderboken i någon av våra sex kategorier och då hamnar bilderboken i kategori X. Kategori X innebär att boken inte utmanar någon norm och är ej normkritisk.
6.6 Analysschema
Vi har använt detta schema för att kategorisera vilka diskrimineringsgrunder som de utvalda bilderböckerna tar upp. Vi har satt ihop schemat utifrån Edwards olika kvaliteter (2019, s. 143–
152) som en bilderbok kan ha. De kvaliteterna vi har valt ut har vi även kopplat ihop med de sju diskrimineringsgrunderna. Vi har valt bort diskrimineringsgrunden ålder med hänvisning till Edwards (2019, s. 147) som menar att i en bilderbok är denna diskrimineringsgrund inte relevant. Istället har vi tagit med familj då vi anser att normer för hur en familj kan se ut har betydelse för alla diskrimineringsgrunderna och familj som norm är därför viktigt att prata om i förskolan eftersom alla barn kommer från olika familjekonstellationer.
Är det en bilderbok? Ja/nej Genus
Gestaltas barn-karaktärer som utmanar könsstereotypa föreställningar och val?
Gestaltas könsneutrala karaktärer?
Möter vi vuxna karaktärer som utmanar könsstereotypa föreställningar och val?
Ger boken möjlighet till förståelse för alla människor lika värde oavsett kön?
Familj
Gestaltas olika familjekonstellationer?
Gestaltas familjer utanför heteronormen?
Ger boken möjlighet till förståelse för alla människors lika värde oavsett familjekonstellation?
HBTQ
Gestaltas homosexualitet, bisexualitet, trans- eller queerpersoner?
Ger boken möjlighet till förståelse för alla människors lika värde oavsett sexuell läggning?
Ger boken möjlighet till förståelse för alla människors lika värde oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck?
Funktionsvariation
Gestaltas funktionsvariationer med olika styrkor, i bild eller text?
Ger boken möjlighet till förståelse för alla människors lika värde oavsett funktionsvariation?
Etnisk tillhörighet
Gestaltas dubbla kulturella identiteter?
Får läsaren ta del av olika etniska kulturer?
Gestaltas individer från olika delar av världen?
Ger boken möjlighet till förståelse för alla människor lika värde oavsett etnisk tillhörighet?
Religion eller annan trosuppfattning
Gestaltas olika religioner eller andra trosuppfattningar?
Skildras innehåll ur olika religioner?
Skildras olika religioners religiösa attribut?
Ger boken möjlighet till förståelse för alla människor lika värde oavsett religion eller annan trosuppfattning?
7. Resultat & analys
7.1 Analyser av bilderböcker
Analyserna vi genomfört på bilderböckerna presenteras områdesvis nedan.
7.1.1 Område 1
Alfons och Soldatpappan, Gunilla Bergström, 2006
Boken handlar om Alfons Åberg som mött en ny kompis som heter Hamdi. Hamdi är från ett annat land och har en pappa som varit soldat. Hemma hos Hamdi är det annorlunda gardiner, mattor och maträtter. Alfons vill verkligen veta hur det är att vara soldat, så han frågar Hamdis pappa och får ett oväntat svar.
Bilderboken har en allvetande berättare som benämner Alfons som tredjeperson och berättar hur Alfons reflekterar över de andra karaktärerna och deras liv i boken. Synvinkeln är alltså intern inifrån Alfons och bidrar till att läsaren trots allvetande berättarperspektiv lätt kan identifiera sig med Alfons. Tillsammans med Alfons får läsaren möta en pojke med annan etnicitet, religion och annan hemkultur. Bilderna framställer också olika etniciteter och olika objekt som visar en annan kultur till exempel de persiska mattorna som Hamdis familj har hemma. Alfons möte med familjens religiositet gestaltas till exempel i att familjen vid Alfons besök ber en bordsbön som tackar Gud för maten. En allvetande berättare förmedlar Alfons åsikter om Hamdis familj och deras kultur men det problematiseras inte. Alfons tänker saker som ”detta var nytt” ”han är soldat, men har även byggt en målbur”. Att pappan är soldat är den övergripande tematiken i boken och sammankopplas med allt annat som sker i boken.
Både Alfons och Hamdi framställs som ”typiska” pojkar som leker krigslekar, kollar på filmer om krig och önskar sig leksaksvapen i julklapp. Hamdis två lillasystrar illustreras med tofsar i håret och klänning medan pojkarna har långa byxor och långa tröjor. Hamdis pappa använder uttryck som ”lyssna som vuxna karlar” när han ska berätta en historia för dem. Hbtq och funktionsvariation är inget vi möter i boken.
Boken visar däremot karaktärer med olika etniska tillhörigheter och religion eller andra trosuppfattningar. Detta är en bok som kan läsas för att uppmärksamma kulturella och religiösa olikheter mellan barnen för att kunna normalisera dessa. Barn i förskolan kommer från olika kulturer och religioner och därför är det viktigt att barnen får ta del av varandras kulturer och religioner och se saker från nya perspektiv. Utifrån hur olika diskrimineringsgrunder gestaltas tar Alfons och soldatpappan upp religion eller annan trosuppfattning och etnisk tillhörighet. I vår analys hamnar boken alltså under kategorierna religion eller annan trosuppfattning samt etnisk tillhörighet.
Kaninen och Kusinen, Lillian Edvall, 2006.
Boken Kaninen och Kusinen skildrar en kanin som är hemma hos sin farmor tillsammans med sin kusin. Kanin vill vara med sin kusin hela tiden, men när kusinen väljer att vara med Mirre och Mårre istället går Kanins hjärta sönder. Boken berättas av en allvetande berättare och
synvinkeln är Kaninens och har en intern fokalisering, vilket bidrar till att läsaren identifierar sig med Kaninen och Kaninens problem.
Kaninens pronomen är han och vi får även veta att Kusinen är en han i början av boken.
Efter halva boken kommer ett uppslag när Kaninen och Kusinen är på simskola med två andra kaniner, Mirre och Mårre som illustreras som en flicka och en pojke. Utifrån namnen kan vi anta att de två kaninerna är syskon. I uppslaget ser vi de olika kaninerna i badkläder och kan då lägga märke till att alla utom Mirre har badbyxor. Farmor, Kaninens lillasyster och Mirre gestaltas i klänningar och kjolar medan Kusinen, Kaninen och Mårre har shorts och tröjor. I boken möter vi Kaninen och kusinens farmor som verkar leva ensam då ingen annan vuxen kanin syns eller tilltalas i boken. Det poängteras att de endast är på besök hos farmor och i slutet av boken åker Kaninen hem.
Någonting som uppmärksammas i denna bok är pojkars känslor. När kusinen går iväg till Mirre och Mårre blir Kaninen ledsen och känner att hans hjärta nästan går sönder. Detta kan anses gå emot de könsstereotypa normer som bygger på att pojkar är modiga och inte visar känslor medan flickor är rädda och har lätt att visa känslor. Både i text och bild får vi veta att Kaninen blir ledsen av denna händelse och inte vet vad han ska göra.
Utöver detta finns ingen normkritik, olikheter blir inte belysta på ett tydligt sätt och det finns ingen mångfald bland karaktärerna. Det finns ingen normöverskridande skildring utifrån de diskrimineringsgrunderna vi valt ut. Kaninerna gestaltas tydligt i sina olika kön. Ingen hbtq, olika familjekonstellationer, olika religioner eller andra trosuppfattningar, funktionsvariationer eller etniska tillhörigheter gestaltas i denna bilderbok. Bilderboken hamnar därför under kategori X i vår analys.
Fyra hönor och en tupp, Lena Landström och Olof Landström, 2004.
Boken fyra hönor och en tupp skildrar en berättelse om fyra hönor, beige, röd, brun och gul. De bor tillsammans med en liten tupp. Tuppen har en stark vilja och går inte med på att deras matplats ska delas lika. För att lösa problemet åker hönorna iväg på en kurs där de ska lära sig att stå upp mot tuppen. Boken berättas ur ett allvetande berättarperspektiv med intern fokalisering, vilket leder läsaren att identifiera sig med hönorna mot tuppen.
Inledningsvis gestaltas en aggressiv tupp som inte låter hönorna komma till tals och hela tiden går runt med byggverktyg för att renovera på gården – en parodiskt könsstereotyp mansroll. Dock benämns tuppen som en “liten” tupp vilket även illustreras i bilderna. Hönorna däremot varken gestaltas eller illustreras som könsstereotypa kvinnor. Men det beskrivs som att de är rädda för tuppen och låter tuppen behandla dem orättvist och de får inte störa honom när han arbetar eller äter. Tuppen har även makten att bestämma hur mycket plats de olika hörnorna ska få vid foderrännan vilket resulterar i att hönorna får mindre och mindre plats. Det är inte förrän i mitten av boken som handlingen byter riktning, detta då hönorna åker iväg på kurs och träffar en kursledare som har en tröja med ett venusmärke – en vanlig symbol för feminism. Kursledaren hjälper hönorna att bli modiga och stå upp mot tuppen. Från och med denna vändpunkt handlar berättelsen om fyra starka hönor som står upp mot sin tupp för att få rättvisa i hönshuset.
I boken ifrågasätts alltså tydliga manliga och kvinnliga ideal som avspeglar sig hos hönorna och tuppen. Tuppen är händig och argsint medan hönorna är undergivna och milda.
Detta ändras dock och resulterar i en jämställd gård där alla får lika mycket plats. Hbtq,
funktionsvariationer, olika familjekonstellationer, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning gestaltas inte i boken. Men det är en bok som tematiserar orättvisor och makt samt en kamp för jämställdhet mellan könen och visar hur alla är starka individer trots könstillhörighet. Det handlar också mycket om moral och etik utifrån tuppens agerande. Utifrån bokens tema och hur hönorna tillslut utmanar de rådande normerna på gården hamnar boken under kategorin genus i vår analys.
Händiga Hanna lagar pappa, Titti Knutsson & Lisen Adbåge, 2007
Boken handlar om händiga Hanna som gillar att fixa trasiga saker. När hennes pappa skadar sitt knä och åker in på sjukhus följer Hanna med för att stötta sin pappa. På sjukhuset får hon träffa en massa olika människor och se nya saker. Händiga Hanna lagar pappa berättas av en allvetande berättare som utgår från Hannas perspektiv. Synvinkeln är intern fokalisering vilket innebär att vi får följa Hanna under berättelsens gång.
Händiga Hanna umgås med en kompis, Pysslige P, som kallas för P under bokens gång.
Händiga Hanna lever med sin pappa Kenneth och P med sin mamma Karin. Vi får ej veta om föräldrarna är ensamstående eller om de har en relation med varandra. På sjukhuset får Hanna möta läkare med olika kön och ursprung. Sett till diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet är det positivt att vi möter en läkare med ett namn som inte identifieras som ett etniskt svenskt namn. Vi får dock inte ta del av dubbla kulturella identiteter, olika etniska kulturer och vi möter inte personer från olika delar av världen och kategoriserar därför inte bilderboken under etnisk tillhörighet.
Hanna bryter mot den könsstereotypa synen på hur tjejer ska vara. Hon är händig, utåtriktad och orädd. P däremot illustreras som mer ynklig. På första uppslaget sitter P och knyter rosetter i band, han blir svimfärdig och måste sätta sig ner när pappan gör illa sig och verkar inte ta speciellt mycket plats. Vi får även möta personer med olika funktionsvariationer.
Både Hannas pappa som får sitta i rullstol, men även personer med käpp eller kryckor. Detta är dock inget konstigt eftersom boken utspelar sig på ett sjukhus, dock vet vi inte om personerna i boken har gjort sig illa eller i vanliga fall har till exempel kryckor. Utgår vi ifrån att alla personer i bilderboken är skadade så exkluderar vi personer med dessa funktionsvariationer och även om Hannas pappa behöver blir runtskjutsad i rullstol så resulterar inte det i att karaktärerna gestaltas som svaga i och med sina funktionsnedsättningar.
Händiga Hanna lagar pappa är en bra normkritisk bok där föreställningar utmanas gällande hur män och kvinnor ska vara, vi möter personer med olika ålder, bakgrund och funktionsvariationer. Olikheterna mellan karaktärerna i boken är ingenting som problematiseras utan snarare normaliseras. Denna bok kan användas för att lyfta funktionsvariationer. Boken hamnar under kategorin genus och funktionsnedsättning.
Snurran och den osande abborren, Eva Bergström, 2003.
Bilderboken handlar om den mycket bestämda katten Snurran. Snurran har en stinkande abborre som hen aldrig vill släppa taget om. Katten Snurran gestaltas som en könsneutral karaktär och jag-berättare och det är ur hens synvinkel vi får ta del av berättelsen. Läsaren får alltså möjlighet att identifiera sig med en stark könsneutral karaktär som går sin egen väg utan någon tvekan på omgivningens tyckande om hens stinkande val av leksak. Mamman illustreras med bröst vilket gör att läsaren kan dra slutsatsen att hon är en kvinna. Snurrans pappa illustreras utan bröst.
