Avdelningen för idrottsmedicin, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering Umeå universitet, 901 87 Umeå
Nordic Hamstring Exercise och Razor Hamstring Curls effekt på muskelstyrka och
rörlighet i hamstrings för fotbollsspelande ungdomar
Nordic Hamstring Exercise and Razor Hamstring Curl’s effect on muscle strength and mobility in the hamstrings for
football playing adolescents Dimos Edirnelis
Examensarbete, 30 hp
Magisterprogram i Idrottsmedicin, 60 hp Vt 2020
2 Abstract
The purpose of this study was to investigate the effect of 6 weeks of strength training with the Nordic Hamstring Exercise (NHE) in comparison with the Razor Hamstring Curl (RHC) on muscle strength and mobility of the hamstring muscle in youth football players.
43 youth football players from two different teams were recruited for the study. Participants were of male sex and had a mean age of 17.2 ± 0.6. They were randomized to two different groups, NHE and RHC, where they performed their assigned exercises for six weeks.
Hamstrings mobility measurement and isometric evaluation of hamstring muscle strength at 90°, 45° and 0° knee angle were measured before and after intervention. Paired t-tests and Wilcoxon signed rank tests were used to test the change within group and ANCOVA was used to test the differences between the groups.
The NHE group had a significant increase in muscle strength in all test angles. The RHC group had a significant increase in only two of three test angles. The measurement at 0° showed no significant increase in muscle strength. Mobility had a significant increase in both
intervention groups. When the intervention groups were tested against each other, the NHE group had a significantly higher increase in muscle strength in the 0° measurement
compared to the RHC group. No significant difference was noticed in the other test angles or in the increase in mobility.
Both NHE and RHC training for 6 weeks resulted in a significant increase in muscle strength and mobility in the hamstring muscles of young football players. However, NHE resulted in a significantly greater increase in muscle strength in a larger range of motion than the RHC exercise. Based on the findings in this study, the NHE is the preferred method to include in in future strengthening protocols.
Keywords: Eccentric training, Intervention, Injury prevention, Resistance training, Sports medicine
3 Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka effekten av 6 veckors styrketräning med så kallad Nordic Hamstring Exercise (NHE) i jämförelse med Razor Hamstring Curl (RHC) med avseende på hamstringsmuskulaturens styrka och rörlighet hos unga fotbollsspelare.
43 fotbollsspelande ungdomar från två olika lag rekryterades till studien varav 40 slutförde den. Deltagarna var av manligt kön och hade en medelålder på 17.2 ± 0.6. De
randomiserades till två olika interventionsgrupper, NHE och RHC, där de fick utföra tilldelad övning under träningstid under sex veckor. Mätning av hamstrings rörlighet och isometrisk utvärdering av hamstrings muskelstyrka i 90°-, 45°- och 0°- knävinkel utfördes innan och efter intervention. Parade t-test och Wilcoxon signed rank test användes för att testa förändringen inom grupp och ANCOVA användes för att se skillnaderna mellan grupperna.
NHE-gruppen hade en signifikant ökning av muskelstyrkan i samtliga testvinklar. RHC gruppen hade signifikant ökning i endast två av tre testvinklar. Mätningen i 0° visade ingen signifikant ökning av muskelstyrkan. Rörligheten hade en signifikant ökning i båda
interventionsgrupperna. När interventionsgrupperna testades mot varandra så hade NHE gruppen en signifikant högre ökning av muskelstyrkan i 0° mätningen jämfört med RHC gruppen. Ingen signifikant skillnad uppmärksammades i de andra testvinklarna eller i ökningen av rörligheten.
Både NHE- och RHC-träning under 6 veckor resulterade i signifikant ökning av muskelstyrka och rörlighet i hamstringsmuskulaturen hos unga fotbollsspelare. NHE resulterade dock i en signifikant större ökning av muskelstyrkan i ett större rörelseomfång än RHC-övningen.
Baserat på resultaten i denna studie är NHE den föredragna metoden att inkludera i framtida träningsprogram.
Sökord: Excentrisk träning, Idrottsmedicin, Intervention, Skadeprevention, Styrketräning
4
Innehållsförteckning
Abstract ... 2
Sammanfattning ... 3
Innehållsförteckning ... 4
Introduktion ... 5
Hamstringskador inom fotboll ... 5
Skademekanismer ... 5
Riskfaktorer för hamstringskador ... 6
Prevention av Hamstringskador ... 6
Jämförelse mellan olika styrkeövningar: NHE mot RHC ... 7
Syfte……….8
Frågeställning ... 8
Metod ... 8
Problemets experimentella ansats ... 8
Forskningspersoner ... 8
Apparatur ... 9
Procedurer ... 10
Tester………..10
Interventioner………10
Statistiska metoder... 11
Resultat ... 12
Diskussion ... 14
Etisk och samhällelig reflektion... 16
Metodologisk reflektion ... 17
Praktisk tillämpning och slutsats ... 18
Referenser ... 19
Tabeller och figurer... 23
Bilagor ... 25
5
Introduktion
Hamstringskador inom fotboll
Hamstringskador (HSI) är den vanligaste icke-kontaktskadan inom sport (1,2). En studie av Ekstrand et al. (3) inom fotboll har visade att HSI utgjorde 37% av alla muskelskador och 12–
14% av alla registrerade skador där 83% av dessa skador var lokaliserade på m. biceps femoris (BF). Återfallsfrekvensen var 16% och det är den dominerande skadetypen som resulterar till långvarig frånvaro (> 28 dagar) från träning och match i fotboll (3). Detta har visat sig leda till stora ekonomiska utgifter och ha en påverkan på lagprestationen i olika mästerskap och ligaspel (4–6). Studier visar att HSI är den vanligaste skadan bland
fotbollsspelande kvinnor också. Prevalensen är högre bland män men kvinnor löper en större risk för allvarliga knäskador (7,8).
En studie (9) utförd på unga idrottare på klubben FC Barcelona visade att uppkomsten av HSI var tydlig redan i 9 års ålder och ökade gradvis fram till 15 års ålder. Den högsta förekomsten av skada inträffade vid 15 och 17-års åldern och hos fotbollsspelare (9). En annan studie som jämförde skador hos vuxna professionella fotbollsspelare och fotbollsspelande ungdomar på elitnivå noterade inga skillnader i de vanligaste skadetyperna mellan ungdomar och
professionella vuxna fotbollsspelare. Elitfotbollsspelare i åldrarna 16 till 18 år hade dock en högre mottaglighet för skador (10).
Skademekanismer
Det finns två specifika skademekanismer som orsakar hamstringskador. De två
mekanismerna påverkar skadans svårighetsgrad och lokalisation (11–14). Den vanligaste belastningsmekanismen för en akut HSI är löpning i hög hastighet där riktningsförändringar och accelerationer förekommer, exempelvis inom fotboll (12–16). Det är omdebatterat i vilken fas av sprintlöpningscykeln som HSI inträffar. Vissa forskare förespråkar att den uppstår under den slutliga svängningsfasen (17,18) medan andra säger att den uppstår under tidiga positioneringsfasen (19).
Den andra skademekanismen, skadar vanligtvis den proximala delen av m. semitendinosus och uppstår i situationer där muskeln utsätts för en hög belastning och töjs till en extrem
6 ytterlägesposition som biomekaniskt liknar rörelserna vid exempelvis balett, springa över hinder, sparka högt, och glidtackla (11,15). De HSI som uppstår under löpning har kortare återhämtningstid än de som sker under töjningsfasen vid exempelvis balett men ger oftast mer akut smärta och funktionsnedsättning (15,20).
Riskfaktorer för hamstringskador
Flertalet riskfaktorer som är associerade med HSI beskrivs i den vetenskapliga litteraturen.
Studier visar att hög ålder, låg muskelstyrka i quadricepsmuskeln, tidigare hamstringskada och tidigare HSI är bland de största riskfaktorerna för en skada eller återfall i området (2,21,22). Andra faktorer som har varit kopplade till HSI är muskelstyrka,
hamstringsmuskulaturens längd, hamstrings rörlighet, obalanser i styrka, flexibilitet och trötthet. Alla dessa faktorer måste beaktas, liksom interaktionen mellan dessa faktorer och effekterna av rapporterade interventioner, av utövare som utvecklar förebyggande
strategier mot HSI (22,4).
Modifierbara faktorer, som kan förändras genom målinriktade insatser, är av största intresse för forskare och utövare. Dessa modifierbara faktorer inkluderar, men är inte begränsade till, rörlighet och excentrisk svaghet i hamstringsmuskulaturen. En del vetenskapliga studier visar att risken för idrottsskador som HIS ökar om rörligheten inte är tillräckligt god i förhållande till situationerna som en utövare ställs inför under tävling eller träning (23,24). Därför är det viktigt att mäta idrottsutövarnas rörlighet för att utforma träningsprogram eller för att mäta effektiviteten rehabiliteringsprogram (25). Två prospektiva studier på manliga professionella fotbollsspelare visade att excentrisk svaghet i hamstringsmuskulaturen leder till en
signifikant högre risk för hamstringskada (26,27). Utöver risken för hamstringskador kan svaghet i hamstringsmusklerna öka risken för knäskador (28). Följaktligen kan interventioner som främjar gynnsamma anpassningar i dessa variabler ha konsekvenser för att mildra risken för hamstringskador.
Prevention av Hamstringskador
En systematisk review och metaanalys av Van Dyk et al. (29) visade att träning av hamstrings genom Nordic hamstring övningen (NHE) enbart, eller i kombination med
7 skadeförebyggande program kan reducera skador på hamstringsmuskulaturen upp till 51%
långsiktigt. En annan metaanalys av Al Attar et al. (30) som endast undersökte
fotbollsspelare fick liknande resultat och lag som inkluderade NHE i deras träning minskade hamstringskadorna med upp till 51% jämfört med lag som inte utförde NHE. Nuvarande studier visar att trots skadeförebyggande program har andelen hamstringskador ökat med mer än 4% de senaste åren (31). Implementering och genomförande av NHE i
träningsprogrammen för professionella fotbollsspelare i Europa är för låg för att förvänta sig en övergripande effekt på hamstringsskadefrekvensen (32).
Jämförelse mellan olika styrkeövningar: NHE mot RHC
En tidigare studie (33) som undersökte NHE-övningen med olika mycket flektion i höften visade att ökad höftflektion resulterade till högre uppmätt kraft än den klassiska NHE- övningen (33). Den ökade böjningen i höften efterliknar övningen Razor Hamstring Curl (RHC) som har ökat i popularitet inom idrotten. Än så länge är dess effektivitet och påverkan på hamstrings efter en träningsperiod inte helt fastställd jämfört med NHE. Endast en
tidigare studie (34) har jämfört effekterna av NHE och RHC mot varandra. Pollard et al. (34) undersökte hamstringstyrka och biceps femoris long head (BFlh) architectural adaptions efter två olika Nordic Hamstring Exercise (NHE) interventioner och en Razor Hamstring Curl (RHC) intervention över en sex veckors period. Både NHE- och RHC-träning främjade övningsspecifika ökningar i styrka när de utfördes med vikt i famnen. NHE-gruppen som utförde övningen med kroppsvikt hade ingen signifikant ökning av muskelstyrkan och RHC undersöktes inte med endast kroppsvikt (34).
NHE är den övningen som det har forskats mest på men RHC kan vara ett bra alternativ då den utförs i en mer funktionell atletisk hållning rörelse för idrottare som har flexion i både höft och knä. Exempelvis, när en hopplandning utförs, landar individen i en atletisk position av cirka 90 grader av höft- och knäflektion (28). Ingen tidigare studie har till forskarens kännedom tittat på effekten av NHE jämfört med RHC när de utförs med kroppsvikt på ungdomar och effekten på muskelstyrka och rörlighet är okänd. Detta trots att studier visar att skador kan komma redan i tidig ålder och ha en betydande roll för en fotbollsspelares framtida utveckling.
8 Syfte
Syftet med denna prospektiva interventionsstudie var att undersöka effekten av 6 veckors styrketräning med så kallad Nordic Hamstring Exercise (NHE) i jämförelse med Razor Hamstring Curl (RHC) med avseende på hamstringsmuskulaturens styrka och rörlighet hos elitsatsande fotbollsspelande ungdomar.
Frågeställning
- Vilken effekt har ett tillägg med styrketräning under 6 veckor i form av NHE i
jämförelse med RHC på muskelstyrkan och rörligheten i hamstrings hos elitsatsande fotbollsspelande ungdomar?
Metod
Problemets experimentella ansats
Denna studie var en prospektiv interventionsstudie. Deltagarna randomiserades till två olika interventionsgrupper genom att blint dra papperslappar från en skål. Det fanns jämnt antal lappar i skålen även fast det var ojämnt antal deltagare. De blev placerade i antingen NHE- eller RHC gruppen. Mätningar på muskelstyrka och rörlighet för hamstrings utfördes.
Därefter började interventionsperioden på sex veckor där deltagarna fick utföra sin respektive övning två till tre gånger i veckan under träningstid med laget. Se bilaga 1 för interventionsprotokoll. Samtliga deltagare testades igen efter att interventionsperioden var slut.
Forskningspersoner
Ett flertal ungdomslag med spelare av manligt kön från tre olika fotbollsklubbar i
Stockholmsområdet tillfrågades att delta i studien. Endast två ledare från de tillfrågade lagen godkände deltagande och att forskaren till studien bestämmer en del av träningen. Därefter fick samtliga spelare från de två lagen muntlig information om deltagande från forskaren och fick underteckna informationsblad om deltagande tillsammans med en vårdnadshavare (bilaga 2). Inklusionskriterier var ungdomsspelare från klubbar inom elitfotbollen.
Exklusionskriterier var spelare med pågående skador som skulle kunna påverka resultaten
9 eller lag som regelbundet har utfört någon av övningarna. Totalt 43 fotbollsspelande
ungdomar av manligt kön från klubbar inom elitfotbollen deltog i studien varav 40
genomförde interventionen och testerna efter sex veckors träning. Tre av deltagarna kunde inte delta på testdagen efter interventionsperioden, alla tre var från NHE-gruppen.
Deskriptiva data för deltagarna visas i tabell 1.
Tabell 1. Antal deltagare och ålder i respektive grupp vid baseline.
Grupp Antal deltagare Ålder NHE N = 22 17.3 ± 0.7 RHC N = 21 17.1 ± 0.4
Värden presenteras i medelvärde ± standarddeviation.
Apparatur
För mätningen av muskelstyrka användes MicroFET 2 (Hoggan Health Industries, Inc., Draper, UT). Det är en digital handhållen dynamometer som placeras mellan testledarens hand och en kroppsdel för att mäta kraft mot en viss riktning. MicroFET2 kan mäta
muskelstyrka mellan 0,5 - 135 kg. LCD-displayen visar den maximala muskelkraften som uppnåtts i kg, lbs eller Newton och tiden i sekunder för testet. En studie (35) undersökte reliabiliteten av MicroFET vid mätning av styrka för hamstringsmuskulaturen. Slutsatsen var att MicroFET 2 kan vara ett reliabelt verktyg för styrkemätningar i friska, starka personer.
Det fanns dock anmärkningsvärda begränsningar i styrkemätningarna där testpersonerna var starkare än testledarna (35).
För att mäta rörligheten användes den digitala goniometern, EasyAngle (EA). EA utvecklades för att digitalisera vinkelmätningar och optimera reliabiliteten. Den kan mäta rörelsens räckvidd i alla kroppens leder och kan ersätta flera mätinstrument som den traditionella goniometern, inclinometer och myrinmätare. Den kan hållas med en hand vilket frigör en hand åt att stödja patienten eller personen som testas. Endast en studie har undersökt reliabiliteten av EA goniometern. Svensson et al. (36) undersökte intrarater och interrater reliabiliteten av EA för att mäta knäledsvinklar. Resultaten visade mycket god reliabilitet och ingen statistisk skillnad upptäcktes mellan en nybörjare och en erfaren bedömare (36).
10 Procedurer
Tester
En handhållen dynamometer, MicroFET 2 (Hoggan Health Industries, Inc., Draper, UT) användes för att mäta styrka av hamstringsmuskulaturen. Styrkan för knäflexion (hamstrings) testades magliggandes i 90°, 45° och 0° med isometriskt motstånd. För att undvika fusk genom extension i höften var höften fixerad med bälte i 90° och 45°
mätningarna och för 0° mätningen fixerades låret av det benet som testades för att undvika höftextension. Deltagarna blev placerade i bestämd vinkel och testledaren placerade dynamometern mot deltagarnas hälsena. Deltagarna uppmanades därefter att vid signal flektera knät mot motståndet i tre sekunder med maximal kraft. Detta upprepades tre gånger för varje vinkel bilateralt. Ett medelvärde av de tre försöken användes sedan i analysen och värdena från höger och vänster ben slogs ihop. Kraften uppmättes i Newton (N). Mätningarna skedde i följande ordning med 30 sekunder vila mellan varje gång: 90°
höger, 45° höger, 0° höger, 90° vänster, 45° vänster, 0° vänster.
Rörlighetsmätningen utfördes med ett Straight Leg Raise test (SLR). Den digitala
goniometern EasyAngle (EA) som placerades längst femurs riktning på lårets laterala sida mätte rörligheten i antal grader. För SLR-testet låg deltagarna på rygg och uppmanades att slappna av under hela proceduren. Det kontralaterala benet var fixerat med ett bälte i helt utsträckt och neutral position. Benet som testades lyftes passivt av testledaren, med knäet helt utsträckt och foten i en avslappnad position. Rörelsen stannade när testledaren kände orubblig motstånd, när bäckenrotation observerades eller när deltagaren upplevde obehag.
För rörligheten utfördes endast en mätning per testtillfälle och resultaten för höger och vänster ben slog ihop.
Interventioner
NHE (A) involverade deltagare som började i knäställningsläge med 90° böjning i knäna, sänkte överkroppen med höfterna sträckta och armarna över bröstet eller på höfterna beroende på vad som kändes tryggast för dem. Deltagarna instruerades att sänka sin överkropp mot en utsträckt position så långsamt som möjligt. De uppmanades de att
fortsätta motstå fallet tills de rörde marken nedan eller tog emot sig med handen när de inte längre kunde hålla emot kraften.
11 För RHC (B) började deltagarna i en knäställning med böjning i knäna och höfterna helt böjda. Deltagarna instruerades sedan att samtidigt sträcka sig vid både höft och knä och bibehålla ett jämnt avstånd mellan huvudet och mattan, med målet att nå en helt utsträckt position. Deltagarna uppmanades att fortsätta motstå rörelsen tills deras hand rörde marken nedan eller tog emot sig med handen när de inte längre kunde hålla emot kraften. De skulle sedan återvända till startpositionen, för att endast genomföra den excentriska fasen av övningen. En illustration av NHE- och RHC-övningarna finns i figur 1.
Figur 1. (A) Nordic hamstring exercise och (B) razor hamstring curl progressionen från vänster till höger.
Statistiska metoder
Data samlades in och sammanställdes i ett Excel dokument. Av resultatet från det första testtillfället utfördes ett Shapiro-Wilks W test för att observera en normalfördelning. Parade t-test användes för att undersöka den absoluta förändringen över 6 veckor inom grupperna förutom för 0° mätningen som inte var normalfördelad och icke parametrisk statistik med Wilcoxon signed rank test användes. ANCOVA användes för att se skillnaderna mellan grupperna med baslinjemätningen och grupp som förklarande variabler. Denna metod valdes för att få en ökad power i den statistiska analysen. Statistikprogrammet JMP användes för detta. Signifikansnivån sattes på a<0.05.
12
Resultat
Resultaten från de parade t-testen visade att interventionen resulterade störst effekt i muskelstyrkan vid 90° där NHE-gruppen ökade signifikant i genomsnitt med 58.5 N (95% CI:
45.3 till 71.6 N, P = 0.0001) och RHC-gruppen med 53 N, 95% CI: 40 till 66 N, P = 0.0001). Det var även en signifikant ökning i styrkan i 45° för NHE-gruppen (genomsnittlig förändring: 30.6 N, 95% CI: 16.2 till 45 N, P = 0.0003) och RHC-gruppen (genomsnittlig förändring: 32.6 N, 95% CI: 23.4 till 41.8 N, P = 0.0001). Styrkan i 0° hade en signifikant ökning med 39 N (95% CI:
17.9 till 60 N, P = 0.0010) för NHE-gruppen men en icke-signifikant ökning på 15.1 N (95% CI:
0.1 till 30.1 N, P = 0.0558) för RHC-gruppen. Se Figur 2 för summering av förändring av styrkan inom respektive grupp.
Rörligheten i hamstringsmuskulaturen ökade signifikant för både NHE- (genomsnittlig förändring: 7.1°, 95% CI: 3.7 till 10.4°, P = 0.0003) och RHC-gruppen (genomsnittlig
förändring: 8°, 95% CI: 4.8 till 11.2°, P = 0.0001). Se Figur 3 för summering av förändring av rörligheten inom grupp.
FIGUR 2. Hamstringsmuskulaturens styrka för NHE respektive RHC gruppen innan och efter 6 veckors
intervention vid 90°, 45° och 0°. Statistisk analys med Parat t-test användes förutom vid 0° där Wilcoxon signed
* *
* *
*
0,0 50,0 100,0 150,0 200,0 250,0 300,0 350,0 400,0 450,0
NHE RHC NHE RHC NHE RHC
90° 45° 0°
Muskelstyrka hamstrings (N)
Pre Post
13
rank test användes. Alla värden presenteras som medelvärde med standarddeviation. * = P <0.05 vs före intervention.
FIGUR 3. Hamstringsrörligheten för NHE respektive RHC gruppen innan och efter 6 veckors intervention.
Statistisk analys med Parat t-test användes. Alla värden presenteras som medelvärde med standarddeviation. *
= P <0.05 vs före intervention.
Resultaten från ANCOVA visade på att hamstringsstyrka i 90 ° hade en genomsnittlig ökning på 4.4 N (95% CI: −4.4 till 13.1 N, P = 0.3191) mer i NHE gruppen jämfört med RHC gruppen och 2.4 N (95% CI: −4.7 till 9.5 N, P = 0.4948) mer i 45°. I 0° hade NHE-gruppen en signifikant högre genomsnittlig ökning jämfört med RHC-gruppen (genomsnittlig skillnad: 14.8 N, 95%
CI: 2.5 till 27.1 N, P = 0.0194). Rörligheten i RHC-gruppen ökade i genomsnitt mer än NHE- gruppen men utan någon signifikant (genomsnittlig skillnad: -0,48°, 95% CI: -2.35 till 1.39°, P
= 0.6054). Se Tabell 2 för värden innan och efter intervention.
Tabell 2. Styrka (N) i 90°, 45°, 0° och rörlighet (°), före och efter 6 veckors intervention för NHE- och RHC gruppen. Alla värden anges i medelvärde ± standarddeviation.
NHE RHC
PRE POST PRE POST p-värde
Styrka 90° (N) 211.3 ± 34.2 269.5 ± 35.6 199 ± 30.2 254.2 ± 39.2 0.319 Styrka 45° (N) 259.7 ± 44.4 289.6 ± 34.2 238.7 ± 36.7 272.8 ± 36.4 0.495 Styrka 0° (N) 342.2 ± 59.5 365.5 ± 66.7 296.2 ± 60.3 318.5 ± 66.5 0.019*
Rörlighet (°) 92 ± 7 99 ± 7 92 ± 11 101 ± 9 0.605
* *
0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0
NHE RHC
Rörlighet hamstrings (°)
Pre Post
14
NHE = Nordic Hamstring Exercise, RHC = Razor Hamstring Curl, N = Newton, ° = grader.
PRE = Värden innan intervention, POST = Värden efter intervention.
Statistisk analys med ANCOVA användes.
* = Signifikant skillnad i förändring mellan grupperna. Signifikansnivå p<0.05.
Diskussion
Syftet med denna prospektiva interventionsstudie var att undersöka effekten av 6 veckors styrketräning med Nordic Hamstring Exercise (NHE) i jämförelse med Razor Hamstring Curl (RHC) med avseende på hamstringsmuskulaturens styrka och rörlighet hos elitsatsande fotbollsspelande ungdomar. Resultaten visade att både NHE och RHC är styrkeövningar som kan öka styrkan och rörligheten för fotbollsspelande ungdomar av manligt kön efter sex veckors träning när de genomförs under träningstid 2–3 gånger i veckan. NHE hade dock en signifikant högre ökning av muskelstyrkan i hamstrings jämfört med RHC när knät var i en extenderad position.
NHE-gruppen hade en signifikant ökning av muskelstyrkan i samtliga testvinklar. Den största ökningen av muskelstyrkan observerades i 90° vinkeln följt av 0° och den lägsta ökningen i 45° vinkeln. RHC gruppen hade däremot signifikant ökning i endast två av tre testvinklar. Den största ökningen av muskelstyrkan var även här i 90° vinkeln följt av 45° vinkeln som hade näst störst och 0° som hade lägst ökning dock inte signifikant. Rörligheten hade en
signifikant ökning i båda interventionsgrupperna. Resultaten för NHE-interventionen motsvarar resultat från tidigare forskning på fysiskt aktiva ungdomar när den testades mot en kontrollgrupp (37). Inga studier har till forskarens kännedom testat effekten av RHC på ungdomar.
När interventionsgrupperna testades mot varandra så hade NHE gruppen en signifikant högre ökning av muskelstyrkan i 0° mätningen jämfört med RHC gruppen. Ingen signifikant skillnad uppmärksammades i de andra testvinklarna eller i ökningen av rörligheten. Detta kan tyda på att det är svårare att nå den extenderade höftpositionen i RHC övningen och därmed inte ökar i muskelstyrkan lika mycket som NHE gruppen. Liknande svårigheter visades i en tidigare studie som undersökte NHE-övningen med olika mycket flektion i höften, likt RHC-övningen. Resultaten visade att ökad höftflektion resulterade till högre uppmätt kraft än den klassiska NHE-övningen men att deltagarna hade svårt att bibehålla
15 höftvinkeln i utförandet av övningen. Muskelaktiviteten var lägre eller förblev liknande i alla modifierade variationer jämfört med den klassiska NHE-övningen (33). Muskelaktiveringen för både NHE och RHC är störst i mediala hamstrings och inte i m. biceps femoris (laterala hamstrings) där majoriteten av skadorna är lokaliserade (28,38). Baserat på detta kan det vara fördelaktigt att välja NHE i skadeförebyggande program då ökningen av muskelstyrkan var signifikant i ett större rörelseomfång och den del forskare förespråkar att
hamstringskador förekommer i den tidiga positioneringsfasen av löpsteget där benet är i en utsträckt position (19).
Resultaten från denna studie stämmer delvis överens med tidigare forskning. Studien av Pollard et al. (34) testade effekten av styrketräning genom NHE och RHC med vikt i deras famn hos vuxna individer, till skillnad från denna studie som undersökte ungdomar som utförde övningarna med egen kroppsvikt. Muskelstyrkan i tidigare studie resulterade i en signifikant ökning för båda grupperna när övningarna utfördes med vikt men inte när NHE utfördes med endast kroppsvikten. I denna studie ökade muskelstyrkan signifikant i båda grupperna trots att övningarna endast utfördes med egen kroppsvikt, förutom när RHC- gruppen testades med extenderad knä i 0° där styrkan inte ökade signifikant.
I den tidigare studien (34) utvärderades muskelstyrkan övningsspecifikt i en apparat som uppmätte styrkan när övningarna utfördes. Både NHE- oh RHC-gruppen hade i den studien en signifikant ökning i styrkan dock endast övningsspecifikt och inte när NHE-gruppen testade sin styrka genom att utföra RHC och tvärtom. Denna studie som utvärderar styrkan i hamstrings med samma metod för båda grupperna observerade en generell ökning i styrkan för båda grupperna med en fördel till NHE-gruppen som ökade styrkan signifikant genom ett större rörelseomfång. Att den tidigare studien såg endast signifikant ökning övningsspecifik skulle kunna betyda att NHE-övningen hade en fördel i denna studie eftersom deltagarna testades i en position som biomekaniskt liknar NHE-övningen mer än RHC. Detta på grund av att de testades magliggandes med rak höft medan RHC övningen genomförs med en stor flektion i höften.
Det bör påpekas att tidigare forskning har visat att högre NHE-styrka minskar risken för HSI men huruvida högre RHC-styrka ger samma fördelar är ännu inte känt. I metaanalyser har
16 styrketräning med NHE minskat risken för HSI med 51% (29,30). Trots detta så har
prevalensen av HSI fortsatt öka inom fotbollen men även i andra sporter som involverar löpning i hög hastighet (2,31). Otillräcklig följsamhet av NHE-övningen skulle delvis kunna förklara den fortsatt höga prevalensen av HSI. Idrottare följsamma till excentrisk
styrketräning har visat ha en signifikant minskning av hamstringskador (39). En retrospektiv enkätstudie av Bahr et al. (32) visade att implementering och genomförande av NHE-
övningen inom herrarnas elitfotboll i Europa var för låg för att förvänta sig någon övergripande effekt på prevalensen av akuta hamstringskador. Ett evidensbaserat NHE- träningsprogram hade en total följsamhet i 16 av totalt 150 klubbsäsonger (11%) bland 50 europeiska elitfotbollsklubbar åren 2012–2014 (32).
Ett lämpligt sätt att öka följsamheten bland idrottare för att potentiellt minska risken för HSI kan vara att minska träningsvolymen för NHE. En systematisk review och metaanalys av Cuthbert et al. (40) visade på att minskning av den totala träningsvolymen med NHE-träning inte påverkar effekten på excentrisk muskelstyrka negativt jämfört med högre
träningsvolym. Fokus bör istället vara på ökningen av övningens intensitet. Att idrottarna blir starkare på övningen genom att bibehålla en konsekvent träningsvolym och med tiden producera kraft i ett större rörelseomfång verkar vara det mest effektiva sättet att uppnå de önskade effekterna (40).
Etisk och samhällelig reflektion
Innan deltagarna inkluderades i studien fick de och en vårdnadshavare underteckna ett informationsblad om deltagande. Alla deltagare informerades muntligt och skriftligt av forskarna och inte av tränarna så att de inte kände sig tvungna att delta. Forskaren hade ingen personlig koppling till deltagarna. Se bilaga 2 för informationsblad. Deltagarnas testresultat och uppgifter behandlades så att inte obehöriga kunde ta del av dem. All data hanterades enligt dataskyddsförordningen (GDPR). Deltagande till studien var frivilligt och kunde avbrytas när som helst utan att behöva uppge varför. Tre deltagare fullföljde inte studien. Detta för att de inte närvarade på testdagen efter interventionsperioden på grund av spridningen av pandemin covid-19.
17 Deltagarna till studien var fotbollsspelande ungdomar av manligt kön som från klubbar inom elitfotbollen. Det rekryterades endast killar för att få en mer specifik målgrupp i studien. De tränade nästan dagligen och utförde i studien en övning som har visat sig ha bra
förebyggande syfte mot den vanligaste skadan inom fotboll som är HSI. Under styrketesterna när deltagarna behövde kontrahera hamstringsmuskeln med maximal kraft mot motstånd fanns det en liten risk för krampkänning och möjligtvis att deltagarna upplevde träningsvärk efter testerna. För att minimera risken för kramp och träningsvärk fick deltagarna värma upp på cykel med lätt motstånd i 5–10 minuter tills de kände sig uppvärmda.
NHE är en övning som kan upplevas som väldigt tuff och ansträngande vid ovana och svaghet i hamstringsmuskulaturen. Det finns en minimal risk för bristning i hamstring på grund av överbelastning och trötthet i muskeln. Studier har dock visat att övningen förebygger i hög grad och skada följande trötthet efter denna övning är ytterst ovanligt. För att minimera risken för bristning stegrades träningen och volymen av övningen succesivt under träningsperioden.
Studiens resultat visade på att två olika styrkeövningar kunde i kombination med fotbollsträningen öka muskelstyrkan och rörligheten i hamstrings avsevärt vilket kan ha betydelse i skadeförebyggande syfte. Det ger även ett alternativ för utövare och forskare att visa intresse för fler styrkeövningar än bara NHE som det har forskats på mest.
Metodologisk reflektion
Det finns begränsningar med denna studie som bör övervägas. Powerberäkning visade att det skulle behövas 36 deltagare i respektive grupp men forskarna lyckades endast rekrytera 43 deltagare totalt (22 i ena och 21 i andra interventionsgruppen). Förutom det så testades muskelstyrkan isometriskt i tre olika vinklar för att få en uppskattning av styrkan i en större del av rörelseomfånget men skulle kunna ha testats excentrisk kring hela rörelseomfånget för mer lämpliga resultat. Ett isokinetisk testapparat fanns inte tillgänglig för författarna där deltagarna till studien var lokaliserade.
Denna studie berör endast fotbollsspelande ungdomar av manligt kön vilket betyder att det är okänt hur resultaten från denna studie skulle beröra unga fotbollsspelare av kvinnligt kön.
18 Utöver det så är det ett väldigt snävt åldersspann och det skulle behövas en större
population med bredare åldersspann för att på en tydligare uppfattning av övningarnas effekt på ungdomar. Studien saknar också en kontrollgrupp vilket gör det svårt att veta ifall det var övningarna, neuronala anpassningar, tiden eller fotbollsträningen som var betydande för effekten och orsakade förändringen i muskelstyrka och rörlighet. Författaren valde att inte ha en kontrollgrupp på grund av för få deltagare för att kunna dela upp dem i tre grupper.
Deltagarna i studien var unga fotbollsspelare från två olika lag vilket betyder att de kan ha tränat olika mycket och i olika hög intensitet trots att de spelar på samma nivå. För att förebygga att detta hade en stor påverkan på resultaten så delades spelarna från respektive lag till varsin grupp istället för att varje lag skulle representera en interventionsgrupp. Att deltagarna var från två olika lag betydde också att forskarna inte kunde kontrollera ifall deltagarna utförde övningarna utan litade på att tränare och spelare ansvarade för att träningen utfördes enligt plan. I det ena laget hade dem dock en två veckors uppehåll från träning med laget som en konsekvens av smittorisken för pandemin Covid-19 som spred sig under perioden som studien utfördes. Under tiden som de hade uppehåll från laget fick de instruktioner att fortsätta utföra övningarna hemma på egen hand vilket kan ha haft en påverkan på resultaten ifall de hade bristande följsamhet när lagtränarna inte kunde observera dem.
Praktisk tillämpning och slutsats
Denna studie visade att både NHE- och RHC-träning under 6 veckor resulterade i signifikant ökning i muskelstyrka och rörlighet i hamstringsmuskulaturen hos unga fotbollsspelare. NHE resulterade dock i en signifikant större ökning av muskelstyrkan när den mättes i en mer extenderad knävinkel (0°) vilket betyder att den leder till en ökning av styrkan i ett större rörelseomfång än RHC-övningen. Detta ger den en fördel i val av övning för
skadeförebyggande eller styrkeprogram för unga fotbollsspelare. Det behövs fler studier med fler antal deltagare som utvärderar styrkan excentriskt för att kunna fastställa resultaten från studien.
19
Referenser
1. Smith TO, Davies L, de Medici A, Hakim A, Haddad F, Macgregor A. Prevalence and profile of musculoskeletal injuries in ballet dancers: A systematic review and meta- analysis. Phys Ther Sport Off J Assoc Chart Physiother Sports Med. maj 2016;19:50–6.
2. Opar DA, Williams MD, Shield AJ. Hamstring strain injuries: factors that lead to injury and re-injury. Sports Med Auckl NZ. 01 mars 2012;42(3):209–26.
3. Ekstrand J, Hägglund M, Waldén M. Epidemiology of muscle injuries in professional football (soccer). Am J Sports Med. juni 2011;39(6):1226–32.
4. Eirale C, Tol JL, Farooq A, Smiley F, Chalabi H. Low injury rate strongly correlates with team success in Qatari professional football. Br J Sports Med. augusti 2013;47(12):807–
8.
5. Hägglund M, Waldén M, Magnusson H, Kristenson K, Bengtsson H, Ekstrand J. Injuries affect team performance negatively in professional football: an 11-year follow-up of the UEFA Champions League injury study. Br J Sports Med. augusti 2013;47(12):738–42.
6. Ekstrand J. Keeping your top players on the pitch: the key to football medicine at a professional level. Br J Sports Med. augusti 2013;47(12):723–4.
7. Larruskain J, Lekue JA, Diaz N, Odriozola A, Gil SM. A comparison of injuries in elite male and female football players: A five-season prospective study. Scand J Med Sci Sports.
januari 2018;28(1):237–45.
8. Hägglund M, Waldén M, Ekstrand J. Injuries among male and female elite football players. Scand J Med Sci Sports. december 2009;19(6):819–27.
9. Valle X, Malliaropoulos N, Párraga Botero JD, Bikos G, Pruna R, Mónaco M, m.fl.
Hamstring and other thigh injuries in children and young athletes. Scand J Med Sci Sports. december 2018;28(12):2630–7.
10. Pfirrmann D, Herbst M, Ingelfinger P, Simon P, Tug S. Analysis of Injury Incidences in Male Professional Adult and Elite Youth Soccer Players: A Systematic Review. J Athl Train. maj 2016;51(5):410–24.
11. Askling CM, Tengvar M, Saartok T, Thorstensson A. Acute first-time hamstring strains during slow-speed stretching: clinical, magnetic resonance imaging, and recovery characteristics. Am J Sports Med. oktober 2007;35(10):1716–24.
12. Askling CM, Tengvar M, Saartok T, Thorstensson A. Acute first-time hamstring strains during high-speed running: a longitudinal study including clinical and magnetic resonance imaging findings. Am J Sports Med. februari 2007;35(2):197–206.
13. Brooks JHM, Fuller CW, Kemp SPT, Reddin DB. Incidence, risk, and prevention of hamstring muscle injuries in professional rugby union. Am J Sports Med. augusti 2006;34(8):1297–306.
20 14. Garrett WE, Rich FR, Nikolaou PK, Vogler JB. Computed tomography of hamstring
muscle strains. Med Sci Sports Exerc. oktober 1989;21(5):506–14.
15. Askling C, Saartok T, Thorstensson A. Type of acute hamstring strain affects flexibility, strength, and time to return to pre-injury level. Br J Sports Med. januari 2006;40(1):40–
4.
16. Askling C, Tengvar M, Saartok T, Thorstensson A. Sports related hamstring strains--two cases with different etiologies and injury sites. Scand J Med Sci Sports. oktober
2000;10(5):304–7.
17. Schache AG, Wrigley TV, Baker R, Pandy MG. Biomechanical response to hamstring muscle strain injury. Gait Posture. februari 2009;29(2):332–8.
18. Chumanov ES, Schache AG, Heiderscheit BC, Thelen DG. Hamstrings are most
susceptible to injury during the late swing phase of sprinting. Br J Sports Med. februari 2012;46(2):90.
19. Orchard JW. Hamstrings are most susceptible to injury during the early stance phase of sprinting. Br J Sports Med. februari 2012;46(2):88–9.
20. Askling CM, Tengvar M, Saartok T, Thorstensson A. Proximal hamstring strains of stretching type in different sports: injury situations, clinical and magnetic resonance imaging characteristics, and return to sport. Am J Sports Med. september
2008;36(9):1799–804.
21. Freckleton G, Pizzari T. Risk factors for hamstring muscle strain injury in sport: a systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med. april 2013;47(6):351–8.
22. van Beijsterveldt AMC, van de Port IGL, Vereijken AJ, Backx FJG. Risk Factors for
Hamstring Injuries in Male Soccer Players: A Systematic Review of Prospective Studies:
Risk factors for hamstring injuries. Scand J Med Sci Sports. juni 2013;23(3):253–62.
23. Witvrouw E, Danneels L, Asselman P, D’Have T, Cambier D. Muscle flexibility as a risk factor for developing muscle injuries in male professional soccer players. A prospective study. Am J Sports Med. februari 2003;31(1):41–6.
24. Hartig DE, Henderson JM. Increasing hamstring flexibility decreases lower extremity overuse injuries in military basic trainees. Am J Sports Med. april 1999;27(2):173–6.
25. Heiderscheit BC, Sherry MA, Silder A, Chumanov ES, Thelen DG. Hamstring strain injuries: recommendations for diagnosis, rehabilitation, and injury prevention. J Orthop Sports Phys Ther. februari 2010;40(2):67–81.
26. Lee JWY, Mok K-M, Chan HCK, Yung PSH, Chan K-M. Eccentric hamstring strength deficit and poor hamstring-to-quadriceps ratio are risk factors for hamstring strain injury in football: A prospective study of 146 professional players. J Sci Med Sport. augusti 2018;21(8):789–93.
21 27. Timmins RG, Bourne MN, Shield AJ, Williams MD, Lorenzen C, Opar DA. Short biceps
femoris fascicles and eccentric knee flexor weakness increase the risk of hamstring injury in elite football (soccer): a prospective cohort study. Br J Sports Med. december 2016;50(24):1524–35.
28. Oliver GD, Dougherty CP. The razor curl: a functional approach to hamstring training. J Strength Cond Res. mars 2009;23(2):401–5.
29. van Dyk N, Behan FP, Whiteley R. Including the Nordic hamstring exercise in injury prevention programmes halves the rate of hamstring injuries: a systematic review and meta-analysis of 8459 athletes. Br J Sports Med. november 2019;53(21):1362–70.
30. Al Attar WSA, Soomro N, Sinclair PJ, Pappas E, Sanders RH. Effect of Injury Prevention Programs that Include the Nordic Hamstring Exercise on Hamstring Injury Rates in Soccer Players: A Systematic Review and Meta-Analysis. Sports Med. maj
2017;47(5):907–16.
31. Ekstrand J, Waldén M, Hägglund M. Hamstring injuries have increased by 4% annually in men’s professional football, since 2001: a 13-year longitudinal analysis of the UEFA Elite Club injury study. Br J Sports Med. juni 2016;50(12):731–7.
32. Bahr R, Thorborg K, Ekstrand J. Evidence-based hamstring injury prevention is not adopted by the majority of Champions League or Norwegian Premier League football teams: the Nordic Hamstring survey. Br J Sports Med. november 2015;49(22):1466–71.
33. Šarabon N, Marušič J, Marković G, Kozinc Ž. Kinematic and electromyographic analysis of variations in Nordic hamstring exercise. PloS One. 2019;14(10):e0223437.
34. Pollard CW, Opar DA, Williams MD, Bourne MN, Timmins RG. Razor hamstring curl and Nordic hamstring exercise architectural adaptations: Impact of exercise selection and intensity. Scand J Med Sci Sports. maj 2019;29(5):706–15.
35. Kelln BM, McKeon PO, Gontkof LM, Hertel J. Hand-Held Dynamometry: Reliability of Lower Extremity Muscle Testing in Healthy, Physically Active, Young Adults. J Sport Rehabil. maj 2008;17(2):160–70.
36. Svensson M, Lind V, Löfgren Harringe M. Measurement of knee joint range of motion with a digital goniometer: A reliability study. Physiother Res Int. april 2019;24(2):e1765.
37. Ribeiro-Alvares JB, Marques VB, Vaz MA, Baroni BM. Four Weeks of Nordic Hamstring Exercise Reduce Muscle Injury Risk Factors in Young Adults: J Strength Cond Res. maj 2018;32(5):1254–62.
38. Bourne MN, Williams MD, Opar DA, Al Najjar A, Kerr GK, Shield AJ. Impact of exercise selection on hamstring muscle activation. Br J Sports Med. juli 2017;51(13):1021–8.
39. Goode AP, Reiman MP, Harris L, DeLisa L, Kauffman A, Beltramo D, m.fl. Eccentric training for prevention of hamstring injuries may depend on intervention compliance: a systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med. mars 2015;49(6):349–56.
22 40. Cuthbert M, Ripley N, McMahon JJ, Evans M, Haff GG, Comfort P. The Effect of Nordic
Hamstring Exercise Intervention Volume on Eccentric Strength and Muscle Architecture Adaptations: A Systematic Review and Meta-analyses. Sports Med Auckl NZ. 09
september 2019;
23
Tabeller och figurer
Tabell 1. Antal deltagare och ålder i respektive grupp vid baseline.
Grupp Antal deltagare Ålder NHE N = 22 17.3 ± 0.7 RHC N = 21 17.1 ± 0.4
Värden presenteras i medelvärde ± standarddeviation.
FIGUR 2. Förändring i hamstringsmuskulaturens styrka för NHE respektive RHC gruppen innan och efter 6 veckors intervention. Alla värden presenteras som medelvärde med standarddeviation. * = P <0.05 vs före intervention.
* *
* *
*
0,0 50,0 100,0 150,0 200,0 250,0 300,0 350,0 400,0 450,0
NHE RHC NHE RHC NHE RHC
90° 45° 0°
Muskelstyrka hamstrings (N)
Pre Post
24
FIGUR 3. Förändring i hamstringsrörligheten för NHE respektive RHC gruppen innan och efter 6 veckors
intervention. Alla värden presenteras som medelvärde med standarddeviation. * = P <0.05 vs före intervention.
Tabell 2. Styrka (N) i 90°, 45°, 0° och rörlighet (°), före och efter 6 veckors intervention för NHE- och RHC gruppen. Alla värden anges i medelvärde ± standarddeviation.
NHE RHC
PRE POST PRE POST p-värde
Styrka 90° (N) 211.3 ± 34.2 269.5 ± 35.6 199 ± 30.2 254.2 ± 39.2 0.319 Styrka 45° (N) 259.7 ± 44.4 289.6 ± 34.2 238.7 ± 36.7 272.8 ± 36.4 0.495 Styrka 0° (N) 342.2 ± 59.5 365.5 ± 66.7 296.2 ± 60.3 318.5 ± 66.5 0.019*
Rörlighet (°) 92 ± 7 99 ± 7 92 ± 11 101 ± 9 0.605
NHE = Nordic Hamstring Exercise, RHC = Razor Hamstring Curl, N = Newton, ° = grader.
PRE = Värden innan intervention, POST = Värden efter intervention.
* = Signifikant skillnad i förändring mellan grupperna. Signifikansnivå p<0.05.
* *
0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0
NHE RHC
Rörlighet hamstrings (°)
Pre Post
25
Bilagor
Bilaga 1. Interventionsprotokoll för stegring av NHE och RHC.
Bilaga 2. Informationsblad till deltagare.
Effekten av Nordic hamstring exercise (NHE) jämfört med Razor hamstring curl (RHC) med avseende kliniska mätningar av styrka och rörlighet hos elitsatsande fotbollsspelande
ungdomar - Magisteruppsats
Information till deltagare
Tack för att du är intresserad av att delta i forskningsprojektet!
26 Vad är det för projekt och varför vill ni att jag ska delta?
Hamstringskador är de vanligaste skadorna inom fotbollen. De står för 37% av muskelskador och 12–14% av alla registrerade skador. Det är den dominerande skadetypen som resulterar till långvarig frånvaro (> 28 dagar) från träning och spel i fotboll. Nordic hamstring exercise (NHE) är en av de mest populära övningarna för hamstringsmuskulaturen och har visat sig minska skadorna med 51% när den utförs ensam eller i kombination med skadeförebyggande träningsprogram. Trots detta så har övningen inte implementerats i stor utsträckning och skadorna på hamstringsmuskulaturen har de senaste åren ökat med 4%.
Forskarna till denna studie vill därför jämföra effekterna av Nordic hamstring exercise med en liknande övning som kallas Razor hamstring curl (RHC). Övningarna är väldigt lika i
utförandet men RHC utförs med en större böjning i höften vilket många tror kan leda till bättre resultat.
Forskningshuvudman för projektet är Umeå universitet.
Hur går studien till?
Som forskningsdeltagare kommer du vid två tillfällen (under träningstid) som varar ungefär 60 minuter att kommer du att träffa en legitimerad fysioterapeut som tillhör Umeå universitets magisterprogram för att utföra test av styrka och rörlighet i hamstrings (baksida lår). Därefter kommer du slumpmässigt placeras i en grupp där du antingen får utföra NHE eller RHC under styrketräningen med laget. Detta kommer att pågå i 4–6 veckor och därefter kommer tester att utföras en gång till för att de möjliga skillnader (effekter av de två övningarna).
Möjliga följder och risker med att delta i studien
Det finns inga större risker av att delta i studien. Vid testerna av styrkan kan en viss
ansträngning/obehagskänsla upplevas i baksida lår då muskelstyrkan kommer att mätas med maximal kraft. Utöver det så kan det uppstå träningsvärk efter utförande av styrkeövningarna men det medför ingen risk för skada.
Vad händer med mina uppgifter?
Dina testresultat och uppgifter kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem.
Informationen kring dig kommer att sparas i max 1 år i syfte att kunna komplettera studien vid behov. All data hanteras enligt dataskyddsförordningen (GDPR). Ansvarig för dina personuppgifter är Michael Svensson. Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få
eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begränsas. Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta Michael Svensson, michael.svensson@umu.se. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas har du rätt att ge in klagomål till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet.
Hur får jag information om resultatet av studien?
Du kan både ta del av individuella data och studiens resultat. Information kring detta kommer att kunna skickas ut när studien är färdig. Önskar du ta del av individuellt resultat kontaktar du Dimos Edirnelis, dimosedi@gmail.com, 076-311 43 33.
Försäkring och ersättning
Som deltagare i forskningsprojektet är du försäkrad via Kammarkollegiets personskadeskydd.
27 Deltagandet är frivilligt
Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta deltagandet. Om du väljer att inte delta eller vill avbryta ditt deltagande behöver du inte uppge varför.
Om du vill avbryta ditt deltagande ska du kontakta den ansvariga för studien (se nedan).
Ansvariga för studien
Ansvarig för studien ärMichael Svensson, michael.svensson@umu.se.
Samtycke till att delta i studien
Jag har fått muntlig och skriftlig information om studien och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla den skriftliga informationen.
☐ Jag samtycker till att delta i studien ’’Effekten av Nordic hamstring exercise (NHE) jämfört med Razor hamstring curl (RHC) med avseende kliniska mätningar av styrka och rörlighet hos elitsatsande fotbollsspelande ungdomar.’’
☐ Jag samtycker till att uppgifter om mig behandlas på det sätt som beskrivs i forskningspersonsinformationen.
Datum Underskrift Vårdnadshavares underskrift
