Utveckling av innebandysarg
För effektivisering av demontering och montering
Development of floorball rink
For the efficiency of dismantling and assembly Samira Ghafari
Fakulteten för Hälsa, Natur och Teknikvetenskap
Högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design 22,5 hp
Handledare: Lennart Wihk, Karlstads universitet Examinator: Professsor Leo De Vin
Datum: 2017-06-19
Sammanfattning
Detta examensarbete är genomfört under vårtermin 2017 för högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design på Karlstads universitet. Uppdraget är i sammarbete med Karlstads kommun och är en vidareutveckling av projektet ” Framtidens flexibla sporthall ”, 2015.
För att spela innebandy måste sargen byggas innan varje träning eller match och detta tar cirka 10 minuter att utföra varje gång. Målet med projektet var att föreslå en lösning som kan förkorta ställtider mellan olika sporter. Designprocessen användes i arbetet för att hitta lösningar som är realiserbara. Projektet omfattar en förstudie, idégenerering, konceptval och konceptutveckling. Två koncept valdes för vidareutveckling men bara ett koncept
vidareutvecklades genom skisser. Det andra konceptet skall vidareutvecklas i ett senare projekt. Det slutgiltiga vidareutvecklade konceptet kunde uppfylla målet, dock inte alla kriterier i kravspecifikationen.
Abstract
This thesis are executed during the spring of 2017 within the program in Innovation and Design at Karlstad University. The mission is in collaboration with Karlstad municipality and is a further development of the project "Future Flexible Sports Hall", 2015. ? The project consist of developing a floorball rink.
In order to play in floorball, the rink must be built before each training or match. This takes about 10 minutes to achieve. This means that much of the training time will disappear. The aim of the project was to propose a solution that could shorten settling times between different sports. The design process was used to find solutions that are realizable. The project includes a research followed by an ideation, concept selection and concept development. Two concepts were chosen for further development, but only one concept was further developed through sketches. The second concept will be further developed in a later project. The final further developed concept could meet the goal, but not all criteria in the requirement specification.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...2
Abstract ...3
1. Inledning ...7
1.1 Bakgrund ...7
1.5 Problemformulering ...7
1.2 Syfte ...7
1.3 Mål ...8
1.4 Avgränsning ...8
2. Genomförande ...9
2.1 Projektplanering ...9
2.2 Förstudie ... 10
2.2.1 Informationssamling ... 10
2.2.2 Intervjumetodik ... 10
2.2.3 Sammanställning av intervjuer, enkätundersökning och studiebesök ... 11
2.2.4 Benchmarking ... 11
2.2.5 Funktionsanalys ... 11
2.2.6 QFD ... 11
2.3 Kravspecifikation ... 12
2.4 Konceptgenerering ... 12
2.4.1 Brainwriting 6-3-5 ... 13
2.4.2 Konkretisering och sammanställning av idéer ... 13
2.5 Konceptval ... 14
2.5.1 Elimineringsmatris ... 14
2.5.2 Relativ beslutsmatris ... 15
2.6 Utveckling av koncept ... 15
3. Resultat ... 16
3.1 Projektplanering ... 16
3.2 Förstudie ... 16
3.2.1 Innebandysarg ... 16
3.2.2 Regler och standarder ... 17
3.2.3 Intervjumetodik ... 20
3.2.4 Sammanställning av intervjuer, enkätundersökning och studiebesök ... 24
3.2.5 Benchmarking ... 26
3.2.6 Funktionsanalys ... 26
3.2.7 QFD matris ... 27
3.3 Kravspecifikation ... 27
3.4 Konceptgenerering ... 28
3.4.1 Brainwrinting 6-3-5 ... 28
3.4.2 Konkretisering och sammanställning av idéer ... 28
3.5 Konceptval ... 40
3.5.1 Elimineringsmatris ... 40
3.5.2 Relativ beslutsmatris ... 41
3.6 Utveckling av koncept ... 44
4. Diskussion ... 52
5. Slutsatser och rekommendationer ... 54
Tackord... 55
Referenser ... 56
Figurförteckning ... 57
Bilagor
Bilaga A: Projektplan Bilaga B: Materialfakta
Bilaga C: Enkätundersökning och intervjuer Bilaga D: Sargmått
Bilaga E: Funktionsanalys Bilaga F: QFD matris Bilaga G: Kravspecifikation Bilaga H: Elimineringmatris Bilaga I: Skissprocess
7
1.
Inledning
Denna rapport är en del i examensarbetet som startades vid Karlstads universitet för
programmet innovationsteknik och design. Arbetet har utförts under våren 2017 på uppdrag av Karlstads kommun och motsvarar 22,5 högskolepoäng. Handledare för projektet har varit Lennart Wihk och examinatorn var professor Leo de Vin.
1.1 Bakgrund
Projektet är ett uppdrag från Karlstads kommun, då de har upplevt stor behov av en flexibel sporthall som kan användas dygnet runt. Detta skulle vara en bra fysisk mötesplats för ungdomar, eftersom rörande aktiviteter hos barn och unga har minskat och de flesta
träffpunkter omvandlats till en digital mötesplats. Detta ger ett rikt social liv men däremot kan vara ohälsosamt. Det finns många olika sporthallar idag som är inte flexibla och
kommunen vill att öka användningen av dessa, samt uppfylla ungdomars behov av platser. Ett av de problem som kan lösas för att ha en flexibel sporthall är att minska ställtiderna vid byte av olika sporter. Innebandysargen är en av de utrustningar som tar längre tid att ta fram och tillbaka. Just nu behöver uppdragsgivaren hjälp med att hitta smarta lösningar som kan lösa problemet. För mer information om bakgrunden kan följas bilaga A, Projektplan.
1.5 Problemformulering
Hur ska sargen konstrueras för att minska ställtiden och monteringen mellan olika sporter?
1.2 Syfte
Syfte med kursen är att kunna driva ett projekt självständigt genom att använda produktutvecklings kunskap som förvärvats under utbildningen, samt tillgodose uppdragsgivarens önskemål om att utveckla innebandy sargen.
8
1.3 Mål
Mål med projektet är att föreslå en lösning för framtidens innebandysarg. Lösningen skall kunna minska ställtider mellan olika sporter för att öka användning av hallar.
Lösningen skall presenteras i form av en grafisk visualisering (skiss).
Övriga mål är att:
Genomföra delredovisning
Genomföra utställning
Dokumentera projektet i en akademisk rapport samt redovisa projektet vid ett seminarium.
Delta i opponeringsseminarium
1.4 Avgränsning
Projektet är avgränsat till att ta fram en lösning för innebandysargen som skall minska ställtiderna mellan olika sporter. Övriga avgränsningar är att:
Ingen ekonomisk budget kommer att redovisas
Lösningen kan vara i form av en vision för framtidens innebandysarger.
Utveckling av annan utrustning än innebandysarg kommer inte utföras.
9
2.
Genomförande
I detta kapitel presenteras de metoder och verktyg som används i projektet med hjälp av produktutvecklingsprocess enligt [1]. Figur 1 visar olika faser som används som underlag i projektet.
Figur 1. Projektet faser.
2.1 Projektplanering
Projektplanen är startfasen för arbetet utifrån syfte och mål som finns i arbetet. Detta är ett dokument som kan revideras och kompletteras under projektets gång. Projektplanen är en möjlig uppskattning om hur projektet genomförs. Dokumentet omfattar områdena bakgrund, mål, avgränsningar, kontaktuppgifter, projektmodell, organisation, kommentarer till tidsplan, riskbedömning och dokumenthantering.
Bakgrunden förklarar hur man upplever problemet som man skall lösa. Detta svarar på frågorna: varför projektet har startats och vem som föregått projektet [2]. Målet förklarar förväntade resultatet som man vill åstadkoma. Avgränsningar förklarar var man har begränsat sig.
Organisationen tydliggörs vilka personer som är knutna till projektet, samt vilka roller varje person har. En projektmodellen visar olika faser i arbetet som är nödvändiga att följa. Detta för att nå det slutliga resultatet, samt att styra och strukturera projektet. Tydliga roller och processer som skall genomföras i projektet visas här [2].
En Work breakdown structure (WBS) är en metod som bryter ned alla projektets aktiviteter utan tidsrelation mellan olika faser. En uppdelning av alla aktiviteter i mindre delar gjordes med hjälp av Post-It- lappar. Detta för att identifiera beroenden av varje fas [2]. De tre olika faserna uppstart, genomförande och slutfas presenteras i olika färger. Resultatet av varje fas stämdes av med uppdragsgivaren. För att visa beroenden av olika faser gjordes ett Gantt- schema. Detta är en grafisk illustration som uppdaterades under projektets gång.
En miniriskanalys kring de tänkbara riskerna utfördes. Detta för att veta vad som kan hindra arbetet med att uppnå målet, samt vilka konsekvenser de kan orsaka. Riskerna viktas med siffrorna 1-5 (där 1 är lägst och 5 är högst) för att veta vilka risker som är viktigast.
10
2.2 Förstudie
I förstudien utförs en förutsättningslös problemanalys med bakgrundsmaterial om marknad, design och teknik. Då samlas alla krav, önskemål och annan väsentligt information om förutsättningar som ligger till grund för konceptgenereringen [1]. Därför tilldelades mer tid åt den här delen.
2.2.1 Informationssamling
Reserch i designarbete handlar mindre om att undersöka det som redan finns, som
vetenskaplig forskning ofta gör, utan mer om att utforska hur det skulle kunna vara [3]. En informationsökning kring olika märke och företag som tillverkar innebandysarg utfördes.
Standradmått och regler inom området samlats i en separat dukument för vidare arbetet.
2.2.2 Intervjumetodik
Kvalitativ informationssamling som intervju från användare är en viktig del av
designprocessen. Intervju är en vanlig metod för informationssamling som handlar om att lyssna och fråga. Då behövs att söka information och förståelse för användarnas upplevelse [3]. Författaren till det här projektet hade inga förkunskaper om sargen och innebandyspelet.
Därför genomfördes intervjuer med människor kunniga i området. Erfarna personer som upplevt problemet mest valdes till intervjun. Detta för att erhålla en djupare förståelse av de olika problem som är vanliga att stöta på. Personer från olika sporthall intervjuades. De kommentarer och idéer som framkom under intervjuerna sparades i ett dokument genom ljudspelning. Detta för att inte missa några förslag eller viktiga delar, samt för att undvika stress med skrivandet. Till slut sammanfattas resultatet i ett annat dokument för att få en överblick. Fyra personer från olika platser valdes för intervjuer och studiebesöket
genomfördes samtidigt med intervjuerna. Under intervjun var målsättningen inte bara att lyssna på vad kunden behöver utan även vad användarna har för drömmar och önskemål.
studiebesöket gjordes genom att nära studera detaljer i en sporthall när de byggde sargen.
Kvantitativ informationssamling har sin utgångspunkt i statistiska och matematiska metoder för att strukturera data och information. Detta handla om att samla in en stor mängd
information från individer. Enkätundersökning är en metod för att söka kvantitativa svar [3].
Enkätundersökning genomfördes för att kunna få olika uppfattningar om problemet samt samla in användarens önskemål och krav. Enkäten distribuerades till tränare och ledare med hjälp av tvingvallahallarnas chef. En telefonintervju gjordes med en person som brukar laga de trasiga delarna av sargen i Gruvlyckan och Gjutaren sporthall. Detta för att få en detaljerad översikt över materialproblem och konstruktionen med olika sort av sarger.
11
2.2.3 Sammanställning av intervjuer, enkätundersökning och studiebesök
Information från intervjer, studiebesök och enkätundersökningen samlades i ett dukument.Jämförelse mellan gamla och nya sarger utfördes som visar vilka delar ska förbättras i nyare sargar.
2.2.4 Benchmarking
Med benchmarking menas verksamhetsjämförelse eller prestandajämförelse. Metoden är för att lära av goda förebilder och göra jämförelse mellan sin egen verksamhet med andra branscher [4]. Inom benchmarking utfördes studiebesök av bowlingbanan. Då det under intervjuer och studiebesöket har inte kommit fram till något användarna ville. Bowlingbanan besöktes också för att inte allt fokus skulle vara på innebandy utan även tänka öppet kring funktioner, upplevelse och sådana lösningar som redan finns på marknaden. Samt då det i starten av projektet fanns en idé som liknade detta.
2.2.5 Funktionsanalys
Funktionsanalysens idé är att vi ska lära oss att tänka och uttrycka oss i funktioner och inte i färdiga lösningar. Målet med funktionsanalys är att systematiskt och metodiskt gå igenom krav och önskemål som man ställer till produkten [5]. Krav från kunden kan också ställas t.ex genom färg och form. Analysen är en sammanfattning av intervjuer, studier och
undersökningar som gjordes under förstudie. Produktens funktionsanalys definierar
huvudfunktioner (HF), Önskvärda funktioner (Ö), Nödvändiga funktioner(N) och Onödiga funktioner (O).
Huvudfunktioner finns för att tillfredsställa kundens behov därför finns det bara en huvudfunktion. Nödvändiga funktioner är förutsättningar för att kunna uppfylla
huvudfunktionen. Önskvärda funktioner förbättrar produkter genom angivande mål [5]. Utan onödiga funktioner kan produkten fortfarande fungera men detta kan ge mervärde som skiljer den från andra konkurrenter.
2.2.6 QFD
QFD, Quality Function Deployment som på svenska kallas för kundcentrerad planering och är ett verktyg som översätter kunders krav på en produkt till mätbara mål för tekniska
specifikationer. Metoden utvecklades i Japan av S.Mizuno och Y. Akao (1990) i slutet av 1960. Matrisen omfattar fyra steg:
1. Marknadsundersökning: att fastställa mål baserat på kundbehov/krav och förväntningar.
2. Konkurrentanalys : hur konkurrenterna möter kundens krav och önskemål.
3. Identifiering av egna prioriterade utvecklingsinsatser för förbättring av marknadsacceptansen.
4. Översättning av kundkrav/önskemål till kvantifiserade tekniska specifikationer för konstruktion och tillverkning.
Alla dessa information samlas i en matris enligt Figur 2.
12 Figur 2. QFD matrisens uppbygnad.
Matrisen byggs på ett antal processer som följer nedan.
VAD : vad vill kunden?
Viktfaktorer: kundens krav/önskemål viktas med viktfaktor (skala 1-5).
HUR: hur man kan uppfylla kundkraven med påverkbara produktparametrar.
Samband VAD/HUR : förhållandet mellan kundbehov och konstruktionsparametrar. Graden av sambandet markeras med symboler som t.ex.
9 = stark koppling
3 = medelstark koppling
1 = svag koppling
0 (eller tomt) = ingen koppling
Samband HUR/HUR: sambandet markeras med positiv eller negativ korrelation.
Konkurrentanalys: konkurrerande produkter bedöms som den egna produktens förmåga att uppfylla kundkrav (1-5).
Hur mycket: värderna från sambandet VAD/HUR multipliceras med viktfaktorerna för respektiv kundkrav.
Viktad summa: summan av muliplikationen räknas[1]. Därefter kan en kravspecifikation genomförs.
2.3 Kravspecifikation
En kravspecifikation som visar krav och mål för det slutliga konceptet utfördes. Kravet samlades från kund, samt befintliga företag som tillverkar innebandysarg. Kriterierna presenteras i en matris som underlag för konceptutvärdering. Detta uppdaterades i efterhand under konstruktionsprocessens gång när kunskap om produkten ökade [1].
2.4 Konceptgenerering
För att hitta en verkligt bra idé behövdes det mängder av idéer att välja mellan, detta är möjligt när man använder flera metoder. Metoderna delas in i två lika delar, ena är kreativa metoder som brainstorming och den andra är systematiska eller rationella metoder [1]. I detta
13 projekt valdes att använda kreativa metoder som brainstorming. Då visualiseras idéer och förslag i form av skisser.
Kvantiteten är viktigare än kvaliteten i den här delen av processen och alla kommande idéer sparades i dokument för att användas i nästa steg.
2.4.1 Brainwriting 6-3-5
Metoden är att 6 personer skriver 3 idéer på 5 minuter. Vid slutet av tiden (när alla är klara med 3 idéer) skickas lösningar till höger (nästa person) som ska vid samma tidsgräns lägga tre idéer kring föregående bild. När övningen gått ett varv och varje person har fått tillbaka sitt papper utvärderas idéerna i gruppen. Idéerna diskuteras sedan och kategoriseras efter tema eller berörda områden. På detta sätt föds nya kreativa idéer.
Tid: ca 30 minuter- 3 timmar
Antal: 6 personer (fungerar lika väl för 4-15 personer) Förberedelse: Pennor, A4 papper/ post it-lappar, enligt [3]
Tid: ca 30 minuter- 3 timmar
Antal: 6 personer (fungerar lika väl för 4-15 personer)
2.4.2 Konkretisering och sammanställning av idéer
Idéer från förra steget används för vidareutveckling av slutliga konceptet. Konkretisering av koncept är till för att omvärlden kan förstå idéerna bättre [6]. Alla idéer visualiserades med hjälp av skisser där beskrivs en förklaring till varje idé med för och nackdel för utvalda koncept.
14
2.5 Konceptval
Olika idéer och lösningar från idégenereringen analyserades med avseende att uppfylla kriterierna i produktspecifikationen. Metoder som används för val av koncept är enligt produktutvecklings metoder [1].
2.5.1 Elimineringsmatris
Eliminering av dåliga lösningar är första steget i utvärderingsprocessen. För att en lösning skall kunna gå vidare måste lösningen uppfylla kriterierna i matrisen (Relativ beslutsmatris, Pugh). Nedan följer kriterierna i matrisen:
● Löser huvudproblemet
● Uppfyller kraven i produktspecifikationen
● Ska kuna realiseras i verkligheten
● Är inom den gällande kostnadsramen
● Är fördelaktiga ur miljösäkerhet eller ergonomisk synvinkel
● Passar företagets produktprogram
När en lösning uppfyller kriterierna får den ett (+) och när den får (-) så elimineras den bort.
Om det behövs mer information för en idé får lösningen ett (?). Urvalskriterierna som ska användas formuleras utgående från kriterierna i produktspecifikationen [1]. Se Figur 3.
Figur 3. Elimineringsmatris efter Paul och Beitz.
15
2.5.2 Relativ beslutsmatris
I nästa process genomförs utvärderingen med hjälp av en relativ beslutsmatris. Alla
konceptlösningar sammanställs i matrisen där den nuvarande eller konkurerande produkten utses som refrens. Varje lösning kommer att jämföras med referensen. De som uppfyller aktuella kriterier bättre än referensen får (+), om de inte uppfyller får den (-) och om det är lika får konceptet (0). Sedan summeras alla bedömningar och nettovärde beräknas. Lösningar som får negativt nettovärde elimineras och andra lösningar går vidare. Kriterierna kan viktas då läggs viktfaktorer (W) in i matrisen där bedömningen går till på samma sätt. Om
nettovärde är (+) betyder det att lösningen går vidare och om värdet är (-) betyder det att lösningen elimineras [1]. Detta sätt ger underlag att kunna bestämma vilken lösning som kan gå vidare.
Figur 4. Relativ beslutsmatris enligt Pugh.
2.6 Utveckling av koncept
Det avslutande steget i produktutvecklingsarbetet är slutkonstruktion [1]. I detta projekt valdes att inte konstruera det utvalda konceptet utan visualisera det i form av skisser. Material som används var blyertspenna och A4- papper.
I skissdelen används olika produkter för inspiration. Skissen utvecklas hela tiden i samband med att hitta nya lösningar och idéer detta är en iterativ process. Genom att kombinera idéer med varandra skapas nya lösningar vilket kan leda till en ny produkt.
16
3.
Resultat
I den här delen presenteras resultaten av metoderna som används under projektets gång.
3.1 Projektplanering
En projektplan visas i bilaga A. Denna innehåller projektets bakgrund, mål, kontaktuppgifter, projektmodell, kommentarer till tidsplan, riskbedömning, dokumenthantering, WBS samt Gantt-schema.
Riskerna som kan uppstå under projektets gång resulterades ibland annat tidsbrist och idébrist.
För att undvika riskerna utfördes kontinuerlig avstämning med handledare på Karlstads kommun och på universiteten. Hela projektplanen inklusive Gantt-schemat och WBS finns att läsa i bilaga A.
3.2 Förstudie
3.2.1 Innebandysarg
Sporten är Sveriges näst största lagidrott (licensierade spelare). Den är dessutom en av Sveriges allra största sport med hänsyn till antalet utövare varje vecka, med fritids- och skolverksamhet, korpverksamhet, företagsarrangemang, kompisgäng med mera.
Innebandy är ett lagspel som spelas med klubbor och boll på en inomhusplan. Varje lag består av fem utespelare, en målvakt och från varje lag består av högst 14 avbytare. Figur 5, visar placering av funktionärer. Vid tävling kan följande medhjälpare förekomma:
2 domare som vistas på banan 1 protokollförare och tidtagare 2 utvisningstidtagare, 1 speaker 5 ledare [7].
Figur 5. Placering av funktionärer.
17
Olika varumärke och företag
Det finns olika företag som är leverantör av sportutrustningar i marknaden. Nedan följer en kort beskrivning av dessa varumärke och företag.
UNIHOC
Unihoc startades 1972 av Carl Ake Ahlqvist i Göteborg och är världens älsta och bästa innebandymärke som satsar stort på tekniska spelegenskaper i sin innebnadyutrustning.
Företaget tillverkade mycket av det material som används vid innebandys födelse [8].
Renew Group AB
Renew Group AB är en sportföretag som har sin fokus mest på innebandy. Företaget startades 2001 med varumärke ZONE som kontinuerligt har vuxit sedan starten och idag är en väl representerade varumärke som finns i ett stort antal marknader runt om i världen. Unihoc är den andra varumärke som ägs sedan 2004 av denna företag. Företagets tredje märke är Reaktor Innebandy som fukuserar mer på nybörjare och nya marknader jämfört med ZONE och UNIHOC [9].
SimAB sport
Företaget SIMAB sport AB är leverantör av idrottsmaterial och sportutrustningar för den svesnka marknaden. De säljer sportutrustningar för allt från förskola till tävlings
sammanhang. Dessutom har de ett komplett sorttiment med fast inredning för alla typer av sporthallar och idrottarenor [10].
Swerink
Swerink är det företag som tillverkar och säljer innebandysarger över hela världen.
Kommuner, föreningor och arenor är deras kunder. Företaget har haft äran sedan 2004 att få rama in VM i innebandy och idag får företaget att marknadsföra sina rinksystem som offeciell VM-leverantör [11].
3.2.2 Regler och standarder
För att det slutliga konceptet ska följa lagar och regler måste standarder uppfyllas. Standarder är dokumenterad kunskap som sammanställs av olika aktörer. Syftet med standarder är att förbättra säkerhet, minska kostnader, förbättra arbetsmiljö och användarens skydd [3]. För att hitta standarder för vikt och antalet sragdelar kontaktades International Floorball Federation (IFF) och Svenska innebandyförbundet (SIBF). IFF är innebandys världsförbund som
bildades av Sverige, Finland och Schweiz i 12 april 1986 [12]. Dessa kontakt resulterades i ett ytterligare sökning på IFF:s websidan men inga exakta mått och vikt erhölls. Då finns
varierande storlek och vikt per sargdel. Genom ett telefonsamtal med företaget SWERINK och SimAB fick detaljerade mått på sargen. Företaget använder dessa mått i nuläge, se bilaga D. En literaturstudie resulterade i olika mått och storlekar för båda innebandysarg och
förrådet. Informationssamling om förrådet genomfördes senare i arbetet. Resultatet av literaturstudien följer nedan.
18 Literaturstudie
År 1970 innfördes SKL:s måttbok utfördat av Sveriges kommuner och landsting som
beskriver hur tävlingsmåtten ska behandlas. Måttbokens syfte är att vara ett stöd till arkitekter, anläggningsägare, idrottsföreträdare och andra envolverade personer som behöver veta hur idrottsmiljöer och idrottsanläggningar ska byggas [7].
Spelplanen är begränsad av en sarg med rundade hörn. Sargen ska vara försedd med IFFs godkännande märkesspelplan Figur 3, tabell 1 och 2 visar detaljerade mått för en
innebandyplan, innebandysarg samt innebandy förråd [7].
Tabell 1. Mått och markeringar
19 Figur 6. Lämpliga mått för innebandyplan.
Tabell 2. Lämplig mått på förråd
Verksamhet Golv m2 Övrigt
För målburar och sargar 50* * Ca 5x10 utomhus, sargar helst under tak.
Regelmått för innebandysarg (I tävlingsregler föreskrivna mått) följer nedan:
Internationella och nationella matcher B= 20 m D= 40m Sarg h= 0,5
Sargelementens längd = 2,0 - 3,0 Hörnradie= 1,5 - 3,5
Takhöjden= minimum sju meter
Sargens ytor, överkanten, fogar och stödkonstruktioner ska utföras så att skaderisker undviks vid kontakt med eller hopp över sargen [7].
20 Materialundersökning
En material undersökning kring nuvarande material för sargen genomfördes. Förstudien tydliggör valet av dessa material till dagens innebandysarg. Motivet för undersökningen är att den höga vikten från varje sargdel ansågs vara ett problem särskild för barn. Lättare material som skulle underlätta förflyttning av sargdelar kunde lösa problemet. Undersökningen innehåller faktainsamling från olika material som kan ses i bilaga B.
3.2.3 Intervjumetodik
För att erhålla förståelse av vilka problem som olika personer upplever med sargen gjordes en webbaserad enkätundersökning med hjälp av Google Forms. I undersökningen ställdes bland annat frågor om vad som är krävande vid ned och upp montering av sarg. Önskemål om framtidens innebandysarg var en annan fråga som ställdes. Detta för att kunna samla idéer från olika personer. Cirka 14 personer har svarat på enkäten. Hela enkäten finns i bilaga C.
Intervju med innebandyledare, Karlstads universitet
Ett möte arrangerades i Karlstads universitet med en innebandyledare. Personen har erfarenhet av montering och demontering av sargen. Denna intervju utfördes efter
enkätundersökningen och handlar mer om olika idéer för dagens problem med innebandysarg.
Hörndelar på en innebandysarg är längre och inte raka delar vilket resulterar den höga vikten.
Detta medför problem vid förflyttning av varje del när det gäller barn. En intressnt idé som kan minska vikt och storlek på en hörndel är att dela den på två lika delar se Figur 7. Alla idéer från denna intervjun samlades i dukument för att inte förlora de se bilaga C.
Figur 7. Delning på en hörndel.
21
Intervju med en leddare, Hertzöga sporthall
En intervju genomfördes med en person som har varit innebandyledare i 25 år. Mötet arrangerades i Karlstads kommun. Frågorna som ställdes var samma frågor som på enkäten med lite diskussioner. Intervjun finns att läsa i bilaga C.
Studiebesök Gjutaren sporthall
Precis som med Hertzöga sporthall genomfördes en intervju med hallansvarig i Gjutaren sporthall. Han brukar bygga sargen ofta där. Förutom enkätfrågorna så hade en diskussion kring de negativa och positiva sidor om de gamla och nya sargarna. Detta finns att läsa i bilaga C.
Studiebesök Vålberg sporthall
En intervju gjordes med en ledare i Vålberg sporthall med samma frågor som Gjutaren sporthall. Detta finns att läsa i bilaga C. Sargen som används i hallen är av en gammal modell som gått ut. Detta är från märke Jolly. Figur 8 visar problemet med justering av smådelarna vid montering av sargen. Användaren försöker att sätta ihop två delar med varandra. Efter några försök lyckas den med ihopsättningen vilket leder till längre ställtider vid monteringen.
Det finns även möjlighet att klämrisk förekoma då handen är mycket nära kanten på varje del vid ihopsättningen.
22
Jolly sarg
Jolly sarg sammanfogas genom att varje del har en han- och en honsida. På hansidan sitter gula stabila plaströr som passar i motsvarande hål på nästa sargdel. Sammanhållande fästpunkter finns både upptill och nertill på varje sargdel. Sargdelarna spänns sedan ihop upptill med en kraftig gummistropp som hakas runt en knopp på nästa sargdel. Sargen har en vikt på 575 kg. Sargen är i vit färg av glasfiberförstärkt kompositplast som är godkänd från IFF till matcher [13]. Sargen tillverkas inte längre medan några hallar använder den
fortfarande såsom Frödingskolan, A-salen, Vålbergs sporthall.
Figur 8. Jolly sarg, monteringsprocess av en gammal sarg i Vålberg sporthall.
23
Jämförelse mellan gamla och nya sarger
Enligt svar från enkätundersökningen och intervjuer (se bilaga C) gjordes en jämförelse mellan gamla och nya sarger. Nedan följer jämförelsen:
Nackdel med gamla sarger:
Tung
Hög klämrisk
Dåligt material
Dålig infästning
Längre montering och demonteringens tid
5 personer behövs för att dra vagnen
Infästningen byggs av han- och hon sida + plastik infästning Fördel med den nya sargen:
Minskande vikt
Minskande klämrisk
Bättre material
Bättre infästning (gummistroppar)
Minskande ställtider
Bättre stabilitet
Hela sargen kan transporteras med bara en vagn. Men oftast tansporteras den med två vagnar.
Miljövänligare material som Al
Inga hälsofarliga ämnen
Gemensamma:
2 vagnar
Standardstorlek 40 x 20 m
24
3.2.4 Sammanställning av intervjuer, enkätundersökning och studiebesök
En sammanställning av enkäter och intervjuer utfördes för ta projektet vidare. Det finns olika orsak till att varför bygget av sargen tar så lång tid. Figur 9 visar olika problem som gör att träningstiden minskar till följd av sargmontering och demontering. Figuren baseras på enkätundersökning och intervjuer och ger en helhetsbild över olika problem som finns med dagens sarger. Ett gemensamt problem mellan sargdelar och vagn är den höga vikten.Förtunga sarger kan öka skaderisken och om sargen är för lätt kan flyga iväg. Höga vikten per sargsektioner försvårar arbetet vid på och avlastning på vagnen.
Figur 9. Helhetsbild över dagens problem med innebandysarg.
25
Dagens förråd
Ett annat problem som kan leda till långa ställtider är placeringen av förråd på långsidan av sporthallar. Montering av sargen börjas från ena sida och demonteringen från andra sidan sporthallen. Det finns inga regler om vilken sida monteringen ska börja, utan det gör ledare eller annan ansvarig person. Varje sargdel får bäras en väldigt lång sträcka vilket visas i Figur 10 då finns bara ett förråd på långsidan av hallen.
Figur 11 visar ett annat problem som finns i dagens förråd. Hörndelar står ofta på golvet även om det finns plats i vagnen. Detta har medfört att delarna inte är raka och har därför olika längd och vikt.
.
Figur 10. Dagens förråd i samband med att bygga en sarg.
Figur 11. Dagens förråd med hörndelar och två vagnar.
26
3.2.5 Benchmarking Bumper bowling
Bowlingbanan byggs av en automatiserade stötfångare som är ett elektromekaniskt system.
Detta tillåter användaren att enkelt höja och sänka utvalda banor och har funktionen att hålla bollen i spel. Stödfångaren avsett för barn och nybörjare. Utvalda staket höjs och sänks från en fjärkontrollplats då styrheten är placerad på kontrolldisken. En motor och en hylsa bygger detta system. [14].
3.2.6 Funktionsanalys
Funktionsanalysen gjordes med hjälp av Microsoft Office programvara Word. Detta delades ut i 3 olika delar handhavande eller basfunktioner, ergonomi, säkerhet och produktion. Ett utdrag från analysen kan ses i tabell 3 nedan, hela analysen går att se i bilaga E.
Tabell 3. Ett utdrag från funktionsanalysen
27
3.2.7 QFD matris
Viktiga kundkrav och produktegenskaper fördes in i en QFD matris. Detta gjordes för att se kopplingen mellan önskemål och krav. I matrisen saknas konkurentanalys då hittades inga konkurrenta produkter. Hela QFD:n finns att se i bilaga F.
3.3 Kravspecifikation
All information sammanställdes i en kravspecification och beskriver begränsade och
funktionella egenskaper. Kriterier från SIBF (Svenska innebandyförbundet) lades också till i listan. Ett utdrag från kravspecifikationen finns att läsa i tabell 4 nedan. Resultatet från den fullständiga kravspecifikationen finns att se i bilaga G. Listan innehåller kriterium som en manuell och en automatisk sarg skall uppfylla.
Tabell 4. Kravspecifikation enligt Olssons kriteriematris
28
3.4 Konceptgenerering
I den här delen presenteras resultatet från idégenereringen.
3.4.1 Brainwrinting 6-3-5
Idégenereringen genomfördes med 6-3-5 metoden. En grupp består av 6 personer med olika kompotensområde bjuds in. Personer som deltog i mötet var en student, fyra personer som jobbar inom Karlstads kommun i olika området och en som är chef till Tvingvallahallarna.
Det finns många delproblem som ska lösas men på grund av tidsbrist så gjordes en
problemformulering. Den beskrev hur sargen skall utformas för att kunna minska ställtiderna mellan olika sporter. En öppen diskussion kring idéerna gjorde på slutet av sessionen. På så sätt kom ännu mer idéer och resultatet bestod av 34 idéer.
3.4.2 Konkretisering och sammanställning av idéer
Många idéer från idégenereringen liknade varandra och därför eliminerade vissa lösningar.
För att få en struktur på idégenereringen delades lösningarna in i kategorierna golv, tak, rullande, robot och vägg. Samtliga lösningar skissades ner på A4-ark med en beskrivning av koncepten samt med för och nackdel för utvalda koncept. Resultatet av alla koncept kan ses nedan.
Golv
1. Uppblåsbar sarg
Sargen placeras i golvet och är av ett flexibelt och mjukt material. En lucka finns på
sportplanen där sargen kan komma upp ur golvet. Detta sker automatisk genom att trycka på en knapp se Figur 12.
Fördelar och nackdelar:
+ Kan snabbt ställas på plats
- kan inte bygga fler planer med hänsyn till att sargen är hel.
Figur 12. Idé 1 uppblåsbar sarg.
29
2. Förstudien kring bowlingbanan ledde till lösningen som visas i Figur 13. Att sargen placeras i golvet i vertikalt läge. Genom att trycka på en knapp via dator så kommer sargen upp. Tekniken skall fungera som på bowlingbanan genom att en luftkompressor lyfter upp sargen. Tanken är att bara en del av golvet där sargen ska placeras, öppnas. Detta för att minska golvskador.
Fördelar och nackdelar:
+ Behövs inga personer för förflyttning av sargen + Minskar ställtid
+ Inga vagnar behövs
+ Minskar rygg och handskador + Utnyttjar golvet som ett förråd - Kräver hög kostnad
- Marken behöver grävas i minst 0,75 m
Figur 13. Idé 2 placering i golvet i vertikalt läge.
30 3. Konceptet i detta fall liknar Figur 13. Skillnaden är att sargen ligger i horisontalt läge.
Fördelar och nackdelar:
+ Behövs inga personer för förflyttning av sargen + Minskar ställtid
+ Inga vagnar behovs
+ Minskar rygg och handskador + Utnyttjar golvet som en förråd
+ Att sargen ligger i golvet kan leda till mindre golvskador - Kräver hög kostnad
Figur 14. Idé 3 placering i golvet i horisontalt läge.
31 15. Koncept 5 som visas i figur 15 består av några luckor i golvet som fungerar som ett
förråd. Genom att öppna varje lucka kan sargbitarna kan hissas upp, varje lucka innehåller t.ex 5 sarg bit.
Fördelar och nackdelar:
+ En smart lösning som minskar förvaringsplatsen i hallen som byggs i marken + Behövs inga mer vagnar
Figur 15. Idé 15.
32
Robot
4. En magnetisk bana där varje sargbit åker ut på rätt plats genom att styra de med hjälp av en fjärlkontroll eller att varje del kan fungera som en robot. Sargdelar ska kopplas ihop med hjälp av magnet. Banan kan styras och ställas om till en liten plan vid behov se Figur 16.
Fördelar och nackdelar:
+ Minskar ställtider
+ Minskar mänskliga arbete vid bygge av sarget på plats + Minskar skador
+ Lätt monteringsprocess - Kräver vagn och förråd
Figur 16. Idé 4 magnetiskbana.
33
Vägg
5. Väggen utnyttjas som ett förråd. En robot ställer fram och tillbaka sargbitarna på rätt plats. Sedan kommer delarna att monteras enkelt med magnet. Delarna finns i längre storlekar än i nuläget, se Figur 19.
Fördelar och nackdelar:
+ Minskar ställtider
+ Minskar mänskliga arbete vid bygget av sarg på plats + Minskar skador
+ Lätt monteringsprocess + Förvarar sargbitar + Minska antalet sargdelar
- Kräver hög kostnad för båda sargen och roboten
Figur 17. Idé 5 robot.
34 6. Sargen placeras i väggen som fungerar som ett förråd se Figur 18. Sargen kan öppnas och vikas ihop. Stora fjädrar som fästas i förrådet kan skicka fram sargen automatiskt för att kunna få ett specifikt avstånd mellan vägg och sarg.
Fördelar och nackdelar:
+ Minska ställtider
+ minskar mänskliga arbete vid bygget av sarg på plats + Ingen montering
+ Väggen förvarar sargen - Skadar golvet
Figur 18. Idé 6 placering i vägg.
35 7. Hissning mot vägg
Hela sargen placeras i väggen. Konceptet inspireras av väggskötsbord eller liknande
produkter. I detta fall fungerar väggen som ett förråd med tryck knapp som hissa ner sargen och det kan även ställas på golvet, se Figur 19. Vajrar som underlättar upp och ned hissningen kan användas. Lösningen har en stor nackdel och detta är att höjden på hela sargen är mycket större än höjden på taket.
Figur 19. Idé 7 placering i vägg.
Tak
8. Sargdelarna placeras i taket. Magnet finns på golv och underkant på sargen för att lätt kunna få den på plats. En varningssensor finns om någon/något står under, se Figur 20.
Figur 20. Idé 8.
36 9. Sargen hänger i taket och hissas upp och ner. Magnet på golvet och underkant på sargen för att lättare få den på plats, se Figur 21.
Figur 21. Idé 9.
10. Sargen fästs på taket med hjälp av fjädrar. Fjädrar öppnas och sargen ställs på rätt plats, se Figur 22.
Figur 22. Idé 10.
37
Rullande
11. Sarg som påminner om tumstock. Man trycker på en knapp för att få in/ut sargen, se Figur 23.
Figur 23. Idé 11.
12. Sargen byggs av ett material som kan rullas upp, se Figur 24.
Figur 24. Idé 12.
38 13. Sarg med hjul
Varje sargbit har hjul som underlättar flyttningen. Rullarna kommer att gömmas på baksidan när de är på rätt plats, se Figur 25.
Fördelar och nackdelar:
+ Kan lätt fraktas av en person + Kan bygga flera planer + Minskar tiden
Figur 25. Idé 13 sarg med hjul.
39 14. Fler förråd
Enligt dagens problem med sarger i förråd detta koncept kan vara en bra lösning, se Figur 26.
I vänstra delen i Figur 26 visas ett förråd i långsidan av en hall med två vagnar och hörndelar på golvet. I högra sidan på bilden visas ett koncept som kan minska den sträcka som varje person ska bära sargdelarna. En hall med två förråd, en i varje kortsida med två vagnar.
Vagnar skall liknas en tallriksställ för att underlätta på och avlastning på vagnen.
Fördelar och nackdelar:
+ Minska sträckan från och till förrådet samt tiden för sargbygget + Minskar vikten av vagn
+ Underlättar på/avlastningen på vagn med en konstruktion likt tallriksställ - Behövs mer plats i förrådet med fler vagnar
- Ökar vikten totalt ( fyra vagnar som är likt tallriksställ)
Figur 26. Idé 14 fler förråd.
40
3.5 Konceptval
I den här delen utvärderas 14 koncept med en elimineringsmatris och två olika relativa beslutmatriser.
3.5.1 Elimineringsmatris
Samtliga koncept fördes in i en elimineringsmatris (tabell 4) för att koncept skulle kunna sållas bort eller utvecklas vidare. Koncept 7 sållades bort då den inte uppfyller
kravspecifikationen, samt är inte inom ramen för utvecklingsområdet då höjden på taket är mycket mindre än det som behövs. Koncepten 1, 5, 6, 8, 9, 10, 12, 15 eliminerades bort, då det inte finns tillräcklig information, samt inte stämde överens med kravspecifikationen.
Koncepten 2, 3, 4, 13, och 14 valdes ut för att gå vidare i utvecklingen. Ett utdrag från elimineringsmatris kan ses i tabell 5. En helhetsbild av elimineringsmatris finns i bilaga H.
Tabell 5. Ett utdrag från elimineringsmatris
41
3.5.2 Relativ beslutsmatris
Idéerna som valdes för vidareutveckling delades in i två grupper, automatisk sarg och manuell sarg. Koncept 2, 3 och 4 tillhör automatisk sarg och koncept 13 och 14 räknas till andra gruppen, manuell sarg. För att visa vilket koncept som uppfyller kravet bäst, fördes alla valda koncept in i en relativ beslutsmatris. Idé nummer 2 valdes till referens och resterande koncept bedömdes utefter krav och önskemål som utfördes tidigare i kravspecifikationen. Samt om de var bättre eller sämre än referensen. Koncept 4 fick det bästa resultatet och valdes att gå vidare. Matrisen nedan visar att en automatisk sarg vinner över den manuella sargen. Då de uppfyller målet och kraver i kravspecifikationen.
Tabell 6. Relativ beslutsmatris för manuell och automatisk sarg
Pughbeslutmatris
Alter nativ
Kriterium Ref
(2)
Koncept 3 Koncept 4 Koncept 6 Koncept 13 Koncept 14
Minska ställtid mellan olika sporter 0 - 0 - -
Erbjuda möjlighet till delplan 0 + 0 + +
Minimera delar 0 0 0 - -
Undvika skador 0 0 0 0 0
Medge standardstorlek 0 0 0 0 0
Anpassad till både matcher och träning 0 0 0 0 0
Ger möjlighet till mer plats mellan vägg och sarg
0 + - + +
Enkel att ta fram och tillbaka på plats 0 0 0 - -
Vara dämpningsbar 0 0 0 0 0
Medge lång livslängd vid daglig användning
0 0 0 0 -
Få mindre plats i förråd/gömda ställe + - 0 + -
Vara stabil 0 + - 0 0
Minska lyft 0 0 0 - +
Lätt att placera på/ vagn 0 0 0 0 +
Förtydliga placering på lång/ kortsidan 0 0 0 0 0
Summa + 1 3 0 2 4
Summa 0 14 10 13 8 6
Summa - 0 2 2 4 5
Nettovärde 1 1 -2 -2 -1
Rangordning 2 1 1 6 6 5
Vidareutveckling Ja Ja Ja Nej Nej Nej
42 En viktad relativ beslutmatris utfördes för båda grupperna, vilket visas i tabell 7. Detta för att visa hur många poäng varje koncept får. Magkänslan som kriterium tillsattes i matrisen.
Gula färgen visar högsta summan då kriterium i blå färg nedanför inte finns med. Koncept 4 från automatiska gruppen får bästa resultatet och valdes med hjälp av uppdragsgivarna att gå vidare i utvecklingen. Från andra gruppen med ytterligare kriterier som markeras med blå färg, valdes koncept nr 13 för vidareutveckling tillsammans med uppdragsgivarna. Matrisen visar hur viktig magkänslan är. Matrisen kan ses i större storlek i bilaga H. I en session med uppdraggivaren bestämdes att koncept 4 från automatiska gruppen kan vidareutvecklas inom ett annat projekt detta på grund av tidsbrist. För vidareutveckling i detta projekt valdes koncept 13 och 14 som tillhör den mauella gruppen.
Tabell 7. Viktade relativ beslutsmatris
43
Resultat från manuella gruppen
En lösning för vidareutveckling var att kombinera två koncept med varandra. Då
kombinationen av koncept 13 och 14 från manuella gruppen valdes till vidareutveckling.
Lösningen består av två förråd, ett på varje kortsida av planen med sargdelar som består av hjul, se figur 27. Varje förråd delas in i två delar med två färger, vilket visar vart sargdelarna skall förvaras. Olika färger på planen visar att sargdelarna har olika färger på toppen.
Sarger skall placeras i vertikalled i förrådet för att minska platsen, samt att det underlättar tillgången till varje sargdel.
Fördelar och nackdelar:
+ Minskar lyften
+ Barn kan köra sargdelarna
+ Minskar förflyttningssträckan från förrådet
+ Förtydligar placering av sargdelarna med olika färger + Minskar ledtiderna mellan olika sporter
- Samma montering och demonterings process som i nuläge (gummistroppar)
Figur 27. Kombination av idé 13 och 14.
44
3.6 Utveckling av koncept
Under utveckling av koncept var skissandet en kreativ fas som underlättade arbetet. Många olika idéer och tankar kring det valda konceptet visualiserades och varje nytt förslag diskuterades med uppdragsgivarna och ändringar gjordes efter varje möte. Med en iterativ process av skissande gavs en större förståelse av problemet och ett koncept kunde då väljas.
Idéerna från skissprocessen inspirerades mest av två produkter ett hjul som användes i fotbollsmål, samt hjulet på en ram. Nedan följer beskrivning av varje skiss. Samtliga skisser kan ses i bilaga I.
Fotbollsmål med hjul
Figur 28 visar en sargsektion med samma hjul som används i en fotbollsmål. Hjulet kan fällas upp och ned genom att trycka på stången som är kopplad till hjulet.
Figur 28. Sargsektion med hjul.
45 Handtag med vikande funktion
En idé som kom under mötet med uppdragsgivarna kan ses i Figur 29 och 30. Sargdelen har ett handtag på toppen och detta har som funktion att vikas mot användaren som ska köra vagnen. Hjul är kopplad till stödet. För att kunna köra varje vagn eller sargdelar måste först handtaget dras ch vikas ner. Anledningen till att handtaget bör vikas framåt är att kärran lättare ska kunna flyttas, samt en bättre kroppshållning erhålls av brukaren.
Figur 29. Handtag med vikande funktion. Figur 30. Handtag med vikande funktion.
46
Bugaboo ram
Under utvärdering av det manuella konceptvalet, skulle ett resultat med en kombination av två funktioner vara den optimala lösningen. Vilket skulle resultera i en minskad ställtid. En lösning från befintliga produkter var ramen till en resväska från företaget Bugaboo med samma tänkta funktioner. Figur 31 visar denna ram. Ett antagande utfördes på funktionen då respons från företaget inte inträffade, se Figur 32. En fjäder är kopplad mellan två hjul och genom att dra handtaget uppåt spänns fjädern vilket gör att hjulet kan gå ut i 90 grader och när handtaget är ner går armarna in sig. Då kraften från handtaget överförs till fjädern som tryckas ihop och hjul går in sig. Figur 33 och 34 visar idéer som inspirerades av denna ram.
Figur 31. Bugaboo ram.
Figur 32. Antagande funktion på Bugaboo ram.
47 Figur 33. Inspiration av Bugaboo ram.
Figur 34. Bugaboo ram med koppling till foten.
48 En till idé från Bugaboo och lite konstruktionsändringar skapade en lösning där hjulen sänks och höjs Figur 35 och 36 beskriver konceptet. En knapp på handtagen ger möjligheten att hjulet kan fällas upp och ned. Två enkilda fot skapades för att sargen kan stå stabil på golvet.
Med två knappar som är placerad på toppen av sargen kan foten åka uppåt och nedåt. Alla dessa funktioner skall underlätta arbetet under rörelsen.
Figur 35. Foten och handtaget dras uppåt medan hjulet åker ner.
Figur 36. När handtaget och foten trycks ned åker hjulet uppåt.
49
Resultatet
Efter utvärdering med uppdragsgivaren blev ressultatet att implementera en enkel lösning.
Vilket resulterade i ett koncept bestående av en sarg med ett handtag och hjul, se Figur 37.
Handtaget är justerbar och kan anpassa till användarens längd. En stång kopplar två hjul med varandra. Genom att trampa med foten uppåt och nedåt kan hjulet åka ner och upp.
Nedan följer några fördelar och nackdelar med konceptet:
+ Mindre lyft som leder till mindre skador
+ Barn kan lätt ta fram och tillbaka sargsektioner på plats + Minskar tiden för sargbygget
+ Minskar förflyttningssträckan från förrådet - Mer plats i förrådet behövs
- Ökar vikt per sargdel
Figur 37. Slutliga konceptet.
50
Förråd
Figur 38 och 39 visar skisser från varje förråd med olika färger som ska finnas på kortsidan av hallen. En helhetsbild av sportplanen och förrådet finns att se i Figur 40. Färgkoden
underlättar monteringsprocessen det tydliggör vilka delar som ska monteras med varandra.
Färgkoden visar även vart varje sargdel ska förvaras.
Figur 38. Ett förråd delade i blå och röd färg.
Figur 39. Förråd delade i gul och grön färg.
51 Figur 40. Innebandysarg med två förråd.
Monteringsprocess
I detta projekt behandlades inte monteringsprocessen, vilket medförde att den befintliga lösningen bör användas. En enkel monteringsprocess som även barn kan förstå finns i innebandysarg från företaget Renew Group Sweden AB. Gummistroppar fäster sargerna i varandra genom ett enkelt moment, se figur 41.
Figur 41. Dagens monteringsprocess för innebandysargen.
52
4.
Diskussion
I början av projektet var målet att utveckla bollsports delen av tidigare projekt ”Framtidens flexibla sporthall ”. Ett brett projekt som skulle innehålla alla tillhörande utrustningar såsom planlinjer, förråd, läktarna och innebandysarg. Så hölls ett möte med uppdragsgivaren där projektet avgränsat till att mer fukus ska vara på innebandysarg vilket gjorde att mål, syfte och begränsningar formulerades om.
I förstudien genomfördes en materialundersökning. Detta innebär faktainsamling från olika material som används för innebandysarg som visar egenskaper för varje material. Resultatet av enkätundersökningen var att den höga vikten per sargdel är ett problem när det gäller flyttning. Vid början av förstudien var tanken att hitta ett lättare material som skulle lösa det här problemet. Programmet CES EduPack används för val av material men i detta projekt utslöts programmet att användas på grund av tidsbrist. För vidareutveckling av den valda konceptet rekomenderas att genomföra en djupare undersökning på material, samt väljas ett material som kan uppfylla kravspecifikationen.
Att genomföra idégenereringen med individer som upplevet problemet var givande.
Idégeneringsmetoden 6-3-5 som används i detta projekt ansågs inte vara lämplig. Nästan alla idéer var likartade därför sållades koncepten bort men en öppen diskussion på slutet av sessioner funkade bättre. Fördelar och nackdelar med olika lösningar var något som diskuterades under mötet.
Att välja en idé som referens var svårt. Dock togs det hänsyn till kundens önskemål angående framtida innebandysarg och därför valdes konceptet 2 som baserades på en bowlingbana.
Att dela kravspecifikationen i två delar var en tanke som kom efter idégenereringen. En del för självbyggande sarg och den andra delen för en manuell sarg. De krav och önskemål som erhålls under förstudien sattes i kravspecifikationen i detaljerad nivå för att skilja dem åt. Att dela kravspecifikationen var till stor hjälp vid detaljlösning, dock hjälpte QFD-matrisen till att få en övergripande lösning tidigare i projektet.
För konceptval genomfördes två matriser för att se vilket koncept som uppfyller alla krav.
Vilket resulterade i att en självbyggande sarg var det optimala valet. Att välja två koncept var ett beslut som erhölls efter delningen av kravspecifikationen.
I början av projektet var tanken att lösa alla problem och finna en lösning som skulle uppfylla alla kriterier, men under processens gång var det lätt att förstå att alla områden inte skulle hinnas med under projektets tidsram. Därför utvecklades enbart ett koncept det vill säga sarg med hjul. Detta för att det var enklare att utveckla och implementera till följd av dagens teknik och realiserbarhet. Det koncept som valdes bort tillföljd av projektomfatttning utvecklas inom ett annat projekt.
Det utvalda konceptet visualiserades i form av skisser. Det som var svårt i den här delen var att hitta en teknik som kan koppla ihop två funktioner med varandra, en drag och tryckkraft skulle kunna samarbeta med varandra samtidigt. Genom att dra upp handtaget var tanken att hjulet skulle åka ner i ett och samma arbetsmoment. En produkt som hade denna funktion
53 hittades, Bugaboo ram. Företaget ville däremot inte lämna ut produktinformation och därför tog antaganden i funktionen vilket medförde att nya idéer föddes.
Möten med handledare och uppdragsgivare har varit av stor betydelse vid framtagning av slutkoncept. Skiss delen var mer intressant då lyckades jag komma fram till smarta lösningar.
Även om den vinnande skissen inte liknar dagens sarger men kan uppfylla målet bra och jag är också nöjd med resultatet.
54
5.
Slutsatser och rekommendationer
Målet med projektet var att föreslå ett koncept som kan minska ställtiderna mellan olika sporter, målet uppfylls genom att två föreslagna koncept godkändes av uppdragssgivaren. Ena utvecklades mer än den andra det vill säga sarg med hjul. Lösningen minskar lyft som
förekommer i samband med förflyttning av sarg. Antalet sargdelar minskades och vikten ökades med tanke på att sargsektioner skall vara lite längre och då med hjul. Unikt för konceptet är att den kan användas som en resväska och att barn kan manövrera och montera sargen. Unikt är också att denna lösning kommer att tydliggöra vart varje sargbit skall placeras, både på plats och i förrådet med hjälp av olika färger på toppen av sargen.
Rekommendationer för vidareutveckling av projektet bör vara:
En förstudie kring dagens förråd behöver utföras då detta var utanför fokus i detta projekt.
Utveckla en montering och demonterings process
En förstudie om magneter och golv för vidareutveckling av magnetbanan
Utföra materialval för konceptet
Skapa en 3D modell av konceptet
55
Tackord
Jag vill tacka Anders Holmquist och Jonas Kirvall som har varit min handledare på Karlstads kommun. De har varit till stor hjälp under projektets gång med värdefull information och infallsvinklar. Jag vill även tacka min handledare på Karlstads universitet, Lennart Wihk, för den hjälp jag har fått under projektet.
56
Referenser
[1] Johannesson, H. Persson, J-G. & Pettersson, D. (2004). Produktutveckling: Effektiva metoder för konstruktion och design. Stockholm: Liber AB.
[2] Eriksson, M. & Lilliesköld, J., 2012. Handbok för mindre projekt. 5 red. Stockholm: Liber AB.
[3] Wikberg, NÅ., Ericsson, Å. & Törlind, P. (2015). Design - process och metod. Lund:
Studentlitteratur AB
[4] Economic (u.å.). Finansiell benchmarking – Vad är finansiell benchmarking?
[Elektronisk]. Tillgänglig https://www.e-
conomic.se/bokforingsprogram/ordlista/finansiell-benchmarking [2017-03-09]
[5] Landqvist, J. (2001). Vilda idéer och djuplodande analys: om designmetodikens grunder.
Stockholm: Carlsson Bokförslag.
[6] Michanek, J. & Breiler, A. (2007). Idéagentetn 2.0: en handbok i idea management.
Stockholm: Brain.
[7] Johansson, R. & Blom, H. (2009). Måttbok: måttuppgifter för fritidsanläggningar, Innebandy. Sveriges kommuner och landsting. ISBN 91-7099-793-4. Stockholm:
Ordförrådet AB
[8] Innebnady butiken. Unihoc [Elektronisk]. Tillgänglig
https://www.innebandybutiken.se/sv/varumarken/unihoc.html [2017-06-09]
[9] Renew Group Sweden AB, [Elektronisk]. Tillgänglig http://renewgroup.se/ [2017-06-09]
[10] Simab sport AB (2013). Egna konstruktioner med hög kovalitet [Elektronisk]. Tillgänglig http://www.simabsport.se/Foretaget. aspx [2017-06-09]
[11] Norin, M.Swerink sport rinksystem. Om företaget [Elektronisk]. Tillgänglig http://www.swerink.se/om-foretaget/ [2017-06-09]
[12] IFF. One world - one ball [Elektronisk]. Tillgänglig
http://www.floorball.org/default.asp?sivu=171&alasivu=25&kieli=826 [2017-06-15]
[13] Innebandybutiken. Innebandysarg Jolly [Elektronisk]. Tillgänglig
https://www.innebandybutiken.se/sv/artiklar/innebandysarg-jolly-vit.html [2017-03-10]
[14] Brunswick Bowling and Billiards Corporation (March 2000). Automated BallWall System [Elektronisk].Tillgänglig
http://www.brunswickbowling.com/downloads/support/BB_Service_Automated-Ballwall- Service_17900280.pdf [2017-04-01]
57
Figurförteckning
Figur 2. QFD matrisens uppbygnad.
Figur 3. Elimineringsmatris efter Paul och Beitz.
Figur 4. Relativ beslutsmatris enligt Pugh.
Johannesson, H. Persson, J-G. & Pettersson, D. (2004). Produktutveckling: Effektivametoder för konstruktion och design. Stockholm: Liber AB.
Figur 5. Placering av funktionärer.
Figur 6. Lämpliga mått ör innebandyplan.
Tabell 1. Mått och markeringar Tabell 2. Lämpliga mått på förråd.
Johansson, R. & Blom, H. (2009). Lämpliga mått för innebandyplan, Sveriges kommuner och landsting[SKL]. 2009. Måttbok: måttuppgifter för fritidsanläggningar, Innebandy. Sveriges kommuner och landsting. ISBN 91-7099-793-4
Figur 31. Bugaboo ram
https://www.google.se/search?q=bugaboo+ram&tbm=isch&source=lnms&sa=X&ved=0ah UKEwi8_ey82vTTAhWGjywKHSFHCnMQ_AUIuwEoAQ&biw=1517&bih=777#imgrc=crD- QdQ0Dw9WyM:
Figur 41. Dagens monteringsprocess för innebandysargen.
Floorball rink [Elektronisk]. Tillgänglig http://reactorfloorball.com/wp- content/uploads/2011/03/Rink-Premium-svenska-ej-pris.pdf [2017-05-20]
Muntliga källor
SimAB sport , tillverkare av sportutrustning Swerink, tillverkare av sportutrustning IFF (international Floorball Federation)
SIBF(Svenska innebandyförbundet) Karlstads universitet, innebandy ledare
Hertzöga sporthall, innebandy ledare Gjutaren sporthall, Hallansvaring
Vålbergsporthall, innebandy ledrae för barn och unga Tvingvallahallarna, sporthalls chef
Bilaga A
Projektplan Examensarbete
Samira Ghafari
Högskoleingenjörsprogrammet Innovationsteknik och Design
Bilaga A
Bilaga A- Projektplan
1.Bakgrund
Projektet är ett uppdrag från Karlstads kommun, då de har upplevt stor behov av en flexibel sporthall som kan användas dygnet runt. Detta skulle vara en bra fysisk mötesplats för ungdomar, eftersom rörande aktiviteter hos barn och unga har minskat och de flesta träffpunkter omvandlats till en digital mötesplats. Detta ger ett rikt social liv men däremot kan vara ohälsosamt.
Det finns många olika sporthallar idag som är inte flexibla och kommunen vill att öka användningen av dessa, samt uppfylla ungdomars behov av platser. Ett av de problem som kan lösas för att ha en flexibel sporthall är att minska ställtiderna vid byte av olika sporter.
Innebandysargen är en av de utrustningar som tar längre tid att ta fram och tillbaka. Just nu behöver uppdragsgivaren hjälp med att hitta smarta lösningar som kan lösa problemet.
Referensdokument:
● Kurs- PM
● Uppragsbeskrivning, Karlstads kommun
● Eriksson & Lillesköld, 2005: Handbok för mindre projekt. Malmö
● Johannesson et al, 2004: Produktutveckling - effektiva metoder för konstruktion och design
3. Mål
Målet med projektet är att kunna tillämpa designprocess och produktutvecklings kunskap för att presentera ett förslag för framtidens innebandy sarg. Förslaget ska kunna minska ställtiderna mellan olika sporter, detta leder till ökad användning av hallen.
Andra målet med projektet är att redovisa arbetet muntlig i vecka 22 och sammanfatta det i en akademisk rapport. Utställning skall också utföras i vecka 22.
Bilaga A
4. Avgränsningar
Nedan följer några avgränsningar i projektet:
● Arbetet ska inte innehålla utveckling av läktarna.
● Materialval till golvet skall inte utföras. Detta kan lämnas till vidareutveckling.
● Skall kunna komma på lösning för hur man bygger upp/plockar ner sargen snabbt.
● Under möte med uppdragsgivaren bestämdes att de sex viktigaste bollsporterna skall finnas i hallen. (Innebandy, tennis, basketboll, volleyboll, handboll och badminton)
● Det räknas med att de slutliga lösningar ska inte konstrueras utan stannar på idé-nivå.
● Mer fokus på innebandy sargen som medför längst ledtider.
● Ingen ekonomisk budget kommer att ställas upp
● Utveckling av tillhörande utrustningar är inte aktuellt just nu och kan utföras i det nästa projektet.
Bilaga A
5. Kontaktuppgifter
Tabell 1 - Kontaktuppgifter för organisationen i projektet
Roll Namn Organisation Telefon E-post Adress
Uppdragsgivare Anders Holmquist
Karlstads kommun
070-001 89 57 anders.holmquist@karlstad.se Karlstads kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Västra Torggatan 26, 652 24 Karlstad
Uppdragsgivare Jonas Kirvall Karlstads kommun
054-540 24 31 jonas.kirvall@karlstad.se Karlstads kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Västra Torggatan 26, 652 24 Karlstad
Handledare Lennart Wihk
Karlstads universitet
054 700 21 69 lennart.wihk@kau.se
Examinator Leo de Vin Karlstads universitet
054-7002544 leo.devin@kau.se
Projektledare Samira Ghafari
Karlstads universitet
070-520 18 55 samira.ghaffari@hotmail.se Hagagatan 1 652 20 Karlstad
