Förfrågningsunderlag för barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård

(1)

1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Handläggare:

Margareta Cassel

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05

Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, p 4

HSN 1109-1005

Förfrågningsunderlag för barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård

Ärendebeskrivning

Ärendet innehåller förslag till förfrågningsunderlag samt en beskrivning av den barn- och ungdomsmedicinska öppenvården i nuläget samt bedömda konsekvenser av att vårdval införs.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteutlåtande, 2013-11-05 Nulägesbeskrivning, bilaga 1

Konsekvensbeskrivning, bilaga 2 Förfrågningsunderlag, bilaga 3 Ärendets beredning

Ärendet har beretts i Programberedningen för barn, unga och kvinnosjukvård.

Förslag till beslut

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar

att införa vårdval för barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i öppenvård enligt lagen om valfrihetssystem (LOV)

att godkänna förfrågningsunderlag enligt LOV för specialiserad barn- och ungdomsmedicinsk i öppenvård

att inbjuda vårdgivare att ansöka om godkännande att bedriva vård enligt förfrågningsunderlaget

att driftsstart för avtal ska vara tidigast den 2014-05-01 att respektive sjukvårdsutskott ges i uppdrag att besluta om

godkännande av vårdgivare enligt LOV för specialiserad barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård

att omedelbart justera beslutet.

(2)

2 (6)

TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 1109-1005

Förvaltningens motivering till förslaget Beslut att planera för vårdval

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i november 2011 att uppdra till förvaltningen att planera vårdval inom barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård och att återkomma med förslag till förfrågningsunderlag.

Organisation av arbetet med förfrågningsunderlaget

Närsjukvårdens avdelningschef har varit ordförande i arbetets styrgrupp.

En medicinsk referensgrupp med företrädare bestående av

verksamhetschefer och sakkunniga specialister (SPESAK) samt en

arbetsgrupp bestående av aktiva vårdgivare har bidragit med kunskap och synpunkter.

Förslag om stegvis införande av vårdval

Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut innebär att förfrågningsunderlaget ska erbjudas såväl samtliga nu verksamma som nya aktörer inom barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård.

Eftersom dagens olika verksamhetsformer innebär skilda förutsättningar för vårdgivarna har det under arbetets gång visat sig komplicerat att fastställa en rimlig ersättningsnivå. Som exempel kan nämnas att

barnläkarna på de sjukhusanslutna mottagningarna ingår i bemanningen av sjukhusens jourverksamhet. En annan faktor att ta hänsyn till vid införandet av vårdval är de eventuella förändringarna av barnsjukvården som genomförandet av ”Framtidens hälso- och sjukvård” kommer att föra med sig.

För att kunna påbörja genomförandet av vårdval för barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård och därmed öppna möjlighet för nyetableringar föreslås därför ett stegvis införande av vårdval där i ett första steg enbart mottagningar utanför sjukhusen erbjuds att delta.

Sjukhusen, som för närvarande inom befintligt vårdavtal har avtal både vad gäller barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård och specialiserad

sjukhusanknuten barnsjukvård, erbjuds förlängning av den del av avtalet som gäller barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård. Därmed möjliggörs att den barn- och ungdomsmedicinska verksamheten kan fortsätta i

oförändrad omfattning i avvaktan på en gemensam avtalslösning för hela det barn- och ungdomsmedicinska området.

(3)

3 (6)

Uppdragsbeskrivning

Uppdraget föreslås innefatta barn- och ungdomsmedicinsk specialistvård som inte kräver tillgång till akutsjukhusets kompetens och utrustning.

Målgruppen är barn- och ungdomar i åldrarna 0 till och med 17 år som har behov av barnmedicinsk specialistbedömning, utredning, vård eller annan åtgärd i öppenvården.

Uppdragets avgränsning mot primärvårdens husläkarverksamhet definieras genom handläggningsprogram för barn och ungdomar som publicerats på VISS.nu.

Uppdraget föreslås omfatta ett basuppdrag med möjlighet att ansöka om de två tilläggsuppdragen, ”Utredning, behandling och uppföljning av barn och ungdomar med misstänkt eller diagnosticerad ADHD” och ”Behandling av barn och ungdomar med obesitas”. Därutöver kan vårdgivare med

befintligt avtal ansöka om tilläggsuppdraget ”Första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och ungdom”.

Det kommer inte att vara möjligt att bedriva en mottagning där något av tilläggsuppdragen utgör hela eller huvuddelen av verksamheten.

Basuppdraget är kärnverksamheten och det ska omfatta minst 60 procent av verksamhetens omsättning.

I uppdragsbeskrivningen anges krav på vårdgivarens kompetens. Skälet för att i förfrågningsunderlaget ställa krav på kompetens är att säkerställa att mottagningarna håller en hög och jämn kvalitet. Samtliga läkare, utom läkare under utbildning, ska vara specialistläkare i barnmedicin och alla sjuksköterskor ska ha specialistutbildning i hälso- och sjukvård för barn och ungdomar.

Utöver de krav på vårdgivarens kompetens som erfordras för att bedriva basuppdraget finns ytterligare krav när det gäller de två tilläggsuppdragen, både vad gäller kompetens och antalet patienter.

Uppföljning

Uppföljningsplanen anger information som inhämtas för att följa upp vården ur olika perspektiv: behov, prestation, kvalitet, effekt och kostnad.

Informationen hämtas antingen ur befintliga uppgifter i vårdgivarens rapportering av utförd vård, genom patientenkäter eller genom en separat årlig rapportering från vårdgivaren av information som ur ett

kvalitetsperspektiv bedöms viktig.

(4)

4 (6)

Ersättningsmodellen

Samtliga godkända vårdgivare ska rapportera ställd diagnos och vidtagna åtgärder enligt det nationella klassifikationssystem som Socialstyrelsen ansvarar för. Sådan rapportering görs sedan 2011-05-01 av de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna.

I vårdvalet föreslås den rörliga ersättningen baseras på registreringar enligt DRG-systemet. Priset föreslås under år 2014 och år 2015 vara kopplade till 2013 års DRG – vikter med anpassning för vissa resurskrävande åtgärder samt för sjuksköterske- och telefonbesök.

I tilläggsuppdraget för utredning, behandling och uppföljning av barn och ungdomar med misstänkt eller diagnosticerad ADHD föreslås att

ersättningen betalas ut med ett engångsbelopp efter slutförd utredning.

Besök vid uppföljning och medicinering föreslås ersättas enligt ordinarie prislista.

I tilläggsuppdraget för behandling av barn och ungdomar med obesitas föreslås läkar- och sjuksköterskebesök ersättas enligt ordinarie prislista.

För gruppverksamheten som delvis kommer att bedrivas tillsammans med Primärvårdsrehabiliteringen föreslås ersättning i tre olika nivåer beroende på vilka personalkategorier som deltar.

Genomförande

Driftstart för vårdvalavtalen föreslås vara tidigast 2014-05-01. Samtliga tecknade avtal föreslås gälla till och med 2018-04-30 det vill säga maximalt fyra år. Avtal som inte sagts upp 12 månader före avtalstidens utgång gäller tillsvidare med 12 månaders uppsägningstid.

Ekonomiska konsekvenser

Med införandet av vårdvalet förväntas tillgängligheten förbättras.

Vårdgivare som tidigare begränsats av tak i vårdavtalen kan öka antalet besök och nya mottagningar kan tillkomma. Enbart befolkningsökningen beräknas leda till ett ökat behov av drygt 2 500 besök per år till en kostnad av knappt 4 mnkr.

Utöver befolkningsökningen tillkommer ett ökat antal besök på grund av att basuppdraget utökas till att omfatta tillfälligt sjuka barn upp till ett års ålder. Det föds årligen ca 30 000 barn i länet och de gör idag drygt 34 000 besök hos husläkare och drygt 14 000 besök hos barn- och

ungdomsmedicinska mottagningar. Utvecklingen kommer att följas noggrant.

(5)

5 (6)

När det gäller tilläggsuppdraget för obesitas innebär det en ny kostnad för den barnmedicinska öppenvården. Obesitasvården bedrivs för närvarande med projektmedel men föreslås i och med vårdval att ingå i ordinarie verksamhet. En faktor som kan ge en uppfattning om volymen är antalet fyraåringar i länet som led av obesitas. År 2012 var drygt 400 barn födda år 2007 feta och drygt 2000 barn var överviktiga enligt barnhälsovårdens årsrapport.

I tilläggsuppdraget utredning, behandling och uppföljning av barn och ungdomar med ADHD har åldersgränsen sänkts jämfört med det uppdrag som barnmottagningarna har idag. Detta medför med stor sannolikhet en ökad kostnad.

Hur stor volymökningen som därutöver kan komma till stånd är svårbedömt, bland annat på grund av svårigheterna att förutse i vilken omfattning tillgången till barnläkare i länet kan förbättras.

Konsekvenser för enskilda vårdgivare varierar vid oförändrad verksamhet, beroende på tidigare avtal. Utfallet av ersättningsmodellen behöver löpande följas och utvärderas för att korrigeringar ska kunna ske vid behov.

När det gäller ARV barnläkarna som idag ersätts enligt den nationella taxan så är det ovisst hur många som kommer att gå med i vårdvalet. Om dessa väljer att gå med i vårdvalet så innebär det en kostnadsökning. För den här gruppen ligger antalet besök på cirka 40 000 årligen.

Konsekvenser för patientsäkerhet

I avtalen ställs krav på medicinsk kompetens och rutiner för att säkerställa att mottagningen håller en hög och jämn kvalitet. För att säkerställa en smidig övergång mellan olika vårdgivare ställs höga krav på rutiner för samverkan. Genom uppföljning via bland annat patientenkäter och kvalitetsregister, kompletterat med medicinska revisioner, följs att vården håller hög kvalitet och bedrivs patientsäkert. Förutsättningar skapas för att jämföra vårdgivarna med avseende på såväl patientupplevd som på annat sätt uppmätt kvalitet, vilket bör bidra till att förbättra patientsäkerheten.

(6)

6 (6)

Konsekvenser för jämställd och jämlik vård

All statistik enligt uppföljningsplanen ska redovisas uppdelat på ålder, kön och geografiskt område. Närheten till barn- och ungdomsmedicinska mottagningar är tillgodosedd i hela länet även om den är bäst för boende i Stockholms innerstad. Möjligheten till fri etablering inom vårdvalet kan på sikt leda till ett ökat antal mottagningar.

Miljökonsekvenser

Vårdgivarna åläggs att följa SLL:s riktlinjer och det innebär att beroende på vårdgivarens storlek genomföra miljöcertifiering eller diplomering samt årligen avrapportera miljöpåverkan av verksamheten. Vårdvalet bedöms totalt sett innebära oförändrade konsekvenser för miljön.

Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör

Olle Olofsson Avdelningschef

(7)

Stockholms läns landsting

Box 6909 Telefon: 08-123 132 00

Fax: 08-123 131 02 Säte: Stockholm

Org.nr: 232100-0016 1 (2) Närsjukvård

Barn, Kvinnor, Unga och Asyl BILAGA 1

2013-11-02 HSN 1109-1005

Nulägesbeskrivning Vårdutbud

Mottagningar

För närvarande finns det 21 barn- och ungdomsmedicinska öppenvårdsmottagningar i länet. Av dessa hör tio till Karolinska

universitetssjukhuset, fyra till Södersjukhuset, fyra till Stockholms läns sjukvårdsområde, en till Södertälje sjukhus samt två mottagningar som drivs i privat regi, en i Täby och en vid Stureplan.

Utöver barnläkarna vid de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna finns det i öppenvården 18 privata barnspecialister som ersätts via den nationella taxan. Vårdavtal har ingåtts med sju av dessa läkare.

Barnantalet gällande barn och unga upp till och med 17 år beräknas öka med 12 procent i Stockholms län under de kommande fem åren. Idag finns det ca 460 000 barn och ungdomar i åldrarna 0 – 17 år (av dessa är ca 30 000 under 1 år).

Vad gäller den geografiska placeringen av mottagningarna så finns det idag en spridning över länet. Det finns sju mottagningar i Stockholms stad, fem i södra länet och nio i norra länet. De privata specialisterna är till en del spridda över länet men det finns en koncentration till Stockholms innerstad där det finns sju mottagningar.

Diagnoser

De största patientgrupperna vid de barn- och ungdomsmedicinska

mottagningarna är astma, fetma, ADHD, förstoppning, allergi och eksem.

Övriga vårdgivare

I uppdraget för primärvårdens husläkarmottagning ingår ett ansvar för hela befolkningen. Avgränsningen mellan husläkare och barn- och

ungdomsmedicinsk mottagning finns definierad i www.viss.nu .

Volymer och kostnader 2012

Årskostnaden 2012 för de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna var ca 200 mkr (kostnaden inkluderar 669 neuropsykiatriska utredningar) Sammanlagt gjordes cirka 100 000 besök, inklusive telefonbesök, hos barnläkare och sjuksköterska vid mottagningarna.

Projektmedel för behandling av barn med obesitas uppgick år 2012 till 5 338 000 kr. Projektet bedrevs på 10 mottagningar och 333 barn fick ta del av insatserna. För år 2013 har projektmedel beviljats med 7 500 000 kr.

(8)

2 (2) BILAGA 1

2013-11-02 HSN 1109-1005

Årskostnaden 2012 för de privata specialistläkarna var cirka 38 miljoner kronor och sammanlagt gjordes knappt 40 000 besök.

(9)

Stockholms läns landsting

Box 6909 Telefon: 08-123 132 00

Fax: 08-123 131 02 Säte: Stockholm

Org.nr: 232100-0016 1 (2) Närsjukvård

Barn, Kvinnor, Unga och Asyl Margareta Cassel

BILAGA 2

2013-11-02 HSN 1109-1005

Konsekvensbeskrivning, vårdval barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i öppenvård

1. Tillgänglighet och volymer

Införandet av vårdval för specialiserad barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård bedöms leda till ökad tillgänglighet i och med att fler

verksamheter än de som finns i dagsläget förväntas ansöka om vårdval.

Barnläkare som tidigare inte varit verksamma inom privat öppen specialiserad vård kommer att ha möjlighet att etablera sig. En ökad tillgång till specialistläkare i öppenvården möjliggör också, i enlighet med

”Framtidsplan för hälso- och sjukvård”, en utflyttning av patienter från sjukhusens öppenvårdsmottagningar.

Behovet av barnmedicinsk öppenvård kommer att öka, dels på grund av befolkningsökningen men också i samband med genomförandet av

”Framtidsplan för hälso- och sjukvården”. Det planeras i dagsläget för att knappt 7 000 besök ska flyttas ut från akutsjukhusens barnmottagningar till de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i öppenvård. Redan i och med införandet av vårdval kommer mottagningarnas uppdrag att utökas. Tillfälligt sjuka barn upp till ett år kommer att ingå i basuppdragets målgrupp (tidigare sjuka barn upp till sex månader). Därutöver tillkommer möjligheten att ansöka om det nya tilläggsuppdraget barn och ungdomar med obesitas.

Vårdvalet kommer troligen innebära att besöksvolymerna kommer att öka.

Vårdgivarna kommer att kunna producera mer vård eftersom

vårdvalsavtalen till skillnad från nuvarande avtal inte innehåller några begränsningar avseende volymerna. Som tidigare nämnts innebär vårdvalet också möjlighet för nyetablering av vårdgivare. Det finns ett stort behov av fler barnläkare och en förutsättning för detta är att utbildning av

specialister sker i en omfattning som motsvarar behovet. Vårdvalsavtalen innehåller villkor om att vårdgivaren ska ta emot personal för utbildning.

2. Kostnader

I och med att besöksvolymerna förväntas öka vid införandet av vårdvalet kommer också kostnaderna att stiga för barnläkarbesök i öppenvården. En del av den ökande besöksvolymen bör innebära minskat antal besök på någon annan mottagning, till exempel husläkarmottagning eller

specialistmottagning på sjukhus.

Utökningen av basuppdraget för 0 – 1 åringar och det nya tilläggsuppdraget barn och unga med obesitas (ersätts idag med projektmedel) innebär

(10)

2 (2)

BILAGA 2 HSN 1109-1005

införande av vård som tidigare inte erbjudits på mottagningarna. Vilka kostnader det kommer att innebära är svårt att överblicka.

Ökade kostnader för befolkningsökningen kan uppskattas till drygt 4 miljoner kronor.

3. Vårdsamband

Vårdsambanden kommer att vara intakta bortsett från att tillfälligt sjuka barn upp till ett år kommer att ingå både i de barn- och

ungdomsmedicinska- och husläkarmottagningarnas uppdrag. Skillnaden är att husläkarmottagningarna utgör första linjen för hela befolkningen och att de har ett akutuppdrag. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar är specialistnivå, man har inte ett akutuppdrag men ska kunna erbjuda ett antal oplanerade besök per dag. Sannolikt kommer inte de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna kunna ta emot alla 0 – 1 åringar. Det kommer därför att vara viktigt med tydlig och saklig information till

allmänhet, vårdgrannar och Vårdguiden om utbud, valmöjligheter och olika mottagningars uppdrag.

Ett stort antal barn och unga kan omhändertas inom primärvårdens husläkarverksamhet. Patienter har dock möjlig att söka direkt till

specialistnivå eftersom det inte finns något remisskrav. Det är därför viktigt att de patienter som hör hemma i primärvården hänvisas dit, i enlighet med riktlinjerna i VISS.nu .

Avgränsningar mot akutsjukhusen kommer att förändras i samband med genomförandet av ”Framtidsplan för hälso- och sjukvården”. De besök som kommer att flyttas ut innebär ökade kostnader för mottagningarna i

öppenvården men rimligtvis minskade kostnader på sjukhusets mottagning.

4. Mångfald och valfrihet

Valfrihet ger patienten möjlighet att välja läkare eller mottagning utifrån de kriterier som bedöms väsentliga, exempelvis geografisk närhet, bemötande, kvalitet eller tilläggsuppdrag.

(11)

VÅRDVAL I STOCKHOLMS LÄN

Barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG FÖR VÅRDVAL ENLIGT LAG OM VALFRIHETSSYSTEM

(LOV)

(12)

BARN- OCH UNGDOMSMEDICINSK ÖPPENVÅRD INNEHÅLL

2 (67)

Innehåll

1 Inledning ... 4

2 Anvisningar för inlämnande av ansökan ...5

2.1 Ansökningshandlingar ... 5

2.2 Beslutsordning ... 6

2.3 Underlag för Beställarens bedömning av sökanden ... 6

3 Villkor för godkännande att teckna avtal ... 14

3.1 Ansökan ... 14

3.2 Ekonomisk stabilitet ... 14

3.3 Verksamheten ... 15

3.4 Övriga villkor ... 16

4 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem ... 17

4.1 Avtalets omfattning ... 17

4.2 Avtalet ... 17

4.3 Definitioner Avtal ... 18

4.4 Avtalsperiod ... 18

4.5 Ändrade ägarförhållanden ... 19

4.6 Överlåtelse ... 19

4.7 Brister i utförande av Åtagandet och sanktioner ... 19

4.8 Förtida upphörande ... 20

4.9 Force majeure ... 21

4.10 Kontaktpersoner ... 21

4.11 Meddelanden ... 22

4.12 Tillämplig lag och tvister ... 22

4.13 Efter Avtalets upphörande ... 22

4.14 Uppföljning inför Driftstart ... 22

4.15 Ändringar i Avtalet ... 23

4.16 Övrigt ... 23

5 Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning ... 26

5.1 Inledning ... 26

5.2 Målgrupp ... 26

5.3 Uppdraget ... 27

5.4 Personal och kompetens ... 33

5.5 Uppföljning ... 33

5.6 Tider för verksamhetens bedrivande ... 33

5.7 Miljö... 34

5.8 Forskning, utveckling och utbildning ... 34

5.9 Läkemedel... 35

5.10 Medicinsk service ... 36

5.11 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial ... 36

6 Ersättningsvillkor ... 38

6.1 Ersättningssystemet ... 38

6.2 Ersättningsmodellen ... 38

6.3 Patientavgifter ... 42

6.4 Kostnadsansvar ... 42

6.5 Utbildningsåtaganden ... 43

6.6 Fakturering ... 43

6.7 Betalningsvillkor ... 43

(13)

7 Rapportering ... 45

7.1 Inledning ... 45

7.2 Jämlik vård ... 45

7.3 Förebyggande hälso- och sjukvård ... 45

7.4 Miljö... 45

8 Informationshantering ... 46

8.1 Inledning ... 46

8.2 2013 års krav på informationsanvändning och rapportering ... 48

8.3 eTjänster och IT-system samt krav på Vårdgivaren som avses införas ... 53

9 Allmänna villkor 2013 och 2014 ... 55

9.1 Inledning ... 55

9.2 Allmänna utgångspunkter ... 55

9.3 Lagar och förordningar samt SLL:s riktlinjer och policys 9.4 Patientnämnden ... 59 56 9.5 Tillgänglighet/åtkomst ... 59

9.6 Information och marknadsföring ... 60

9.7 Uppföljning ... 61

9.8 Patientjournaler ... 62

9.9 Personal ... 64

9.10 Underleverantör ... 65

9.11 Försäkringar, skadeståndsansvar och åligganden ... 65

9.12 Katastrofsituation och höjd beredskap ... 66

(14)

VÅRDVAL BARN- OCH UNGDOMSMEDICINSK ÖPPENVÅRD DEL 1 – INLEDNING

4 (67)

1 Inledning

Stockholms läns landsting har beslutat att införa vårdval inom flera vård- områden. Syftet med vårdval är att stärka patientens ställning med ökade möjligheter att fritt välja vårdgivare och att tillgängligheten till vården ska öka.

Vårdvalet införs enligt lagen om valfrihetssystem, LOV med Stockholms läns landsting (232100-0016), Hälso- och sjukvårdsnämnden (”Beställa- ren”) som upphandlande myndighet.

Med en fri etablering inom vårdvalet avses mångfalden av vårdgivare öka.

Vårdvalet ska ge alla sökande samma villkor och konkurrensneutralitet ska råda. Avtal tecknas med alla sökande som uppfyller de krav som anges i detta underlag.

Sökande som har godtagbara skäl att inte kunna lämna samtliga efterfrå- gade uppgifter kan komma att beviljas ett villkorat godkännande. I ansökan ska anges om sådant villkorat godkännande söks, orsaken till detta och en tidsplan för när utelämnade uppgifter/intyg kommer att lämnas. Om beslut fattas att medge villkorat godkännande underrättas sökanden om detta.

Sökanden ska därefter inom den tidsram som anges inlämna återstående uppgifter/intyg.

(15)

2 Anvisningar för inlämnande av ansökan

2.1 Ansökningshandlingar

2.1.1 Ansökan

Intresserade inbjuds att ansöka om att bli godkända för att få driva vård inom Vårdvalet. Ansökan sker genom att ansökningsblanketten tillsammans med övriga begärda handlingar lämnas in till Beställaren. Ansökan avser rätt att bedriva vård vid en barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i öppenvård. En ansökan ska lämnas per mottagning där sökanden önskar bedriva verksamhet.

2.1.2 Adress

Ansökan insänds till:

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Registrator

Box 6909

102 39 Stockholm

Ange ”Vårdval barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård ” på kuvertet.

2.1.3 Svenska språket

Ansökan och bilagor ska vara på svenska språket.

2.1.4 Öppen ansökningstid

Ansökningstiden är öppen vilket innebär att det inte finns en sista dag som ansökan ska vara inlämnad, utan ansökan kan lämnas fram till dess Vård- valet upphör.

2.1.5 Godkännandekrav

För att sökanden ska bli godkänd måste samtliga ska-krav och övriga villkor som anges i detta förfrågningsunderlag vara uppfyllda.

2.1.6 Ej komplett ansökan

Om ansökan inte är komplett ifylld, begärda underlag saknas eller om sökanden inte lämnar av Beställaren begärda kompletteringar kan hand- läggningstiden förlängas eller ansökan avslås.

2.1.7 Fel i ansökan

Fel i ansökan får rättas. Sökanden ska utan dröjsmål lämna de kompletteringar av ansökan som Beställaren efterfrågar.

2.1.8 Övrig information

Under punkten övrig information i ansökningsblanketten kan annan information som sökanden vill åberopa lämnas.

2.1.9 Offentlig handling

Inkommen ansökan är som regel offentlig handling. Om inte sökanden anger annat kommer Beställaren att tolka det som att inte någon information i ansökan omfattas av sekretess. Om sökanden anser att någon del i ansökan ska omfattas av sekretess ska detta anges i ansökan och motiveras.

Det ska anges på vilka grunder sekretess önskas. Beställaren kommer att i

(16)

VÅRDVAL BARN- OCH UNGDOMSMEDICINSK ÖPPENVÅRD

DEL 2 – ANVISNINGAR FÖR INLÄMNANDE AV ANSÖKAN JÄMTE ANSÖKNINGSBLANKETT 6 (67)

varje enskilt fall och vid varje förfrågan göra en prövning av huruvida en specifik uppgift omfattas av sekretess.

2.2 Beslutsordning

2.2.1 Beslut inom fyra månader

Beslut kommer att meddelas inom fyra månader efter det att ansökan in- kommer.

Instans nedan ska vara Sjukvårdsutskott eller Hälso- och sjukvårds- nämnden.

2.2.2 Beslutsordning

Beslut om ansökan ska fattas av respektive Sjukvårdsutskott.

2.2.3 Ingående av avtal

Om ansökan godkänts upprättar Beställaren ett Avtal som sänds till sökan- den. Detta ska ske utan dröjsmål efter det att beslut om godkännande fat- tats.

2.2.4 Villkorat godkännande

Beställaren kan meddela villkorat godkännande, som innebär att sökanden åläggs att vidta åtgärd för att bli godkänd. När Beställaren kontrollerat att begärd åtgärd vidtagits, blir sökanden godkänd och Avtal upprättas.

2.2.5 Ansökan om rättelse

Om sökanden inte har godkänts och anser sig felaktigt behandlad har denne möjlighet att ansöka om rättelse av beslutet. Sådan ansökan om rät- telse – med begäran om vilken ändring som yrkas – ska inom tre veckor skriftligen lämnas till Förvaltningsrätten i Stockholm.

2.3 Underlag för Beställarens bedömning av sökanden

2.3.1 Befintliga företag

Beställaren inhämtar via kreditupplysningsföretag och på andra sätt offi- ciell information om sökandens ekonomiska förutsättningar. Om sökanden önskar åberopa andra uppgifter ska dessa bifogas ansökan.

2.3.2 Nybildade företag

Sökande som har ett nystartat företag eller ett företag under bildande ska bifoga dokumentation som visar att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital eller tillgångar i företaget, eller på begäran redovisa en finansiell säkerhet (t.ex. checkkredit, lånelöfte från bank eller koncerngaranti). Kopia på säkerheter som åberopas i ansökan ska bifogas.

2.3.3 Utländska företag

Utländsk sökande ska bifoga dokumentation som intyg på att denne fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar.

2.3.4 Utdrag ur belastningsregistret

Sökanden ska om Beställaren så begär lämna utdrag ur belastningsregistret för företrädare för sökanden.

(17)

2.3.5 Driftstart

I ansökan ska anges från vilken dag Verksamheten avses att bedrivas, Drift- start.

2.3.6 Verksamhetsbeskrivning

I ansökan ska beskrivas hur Verksamheten kommer att bedrivas och hur det säkerställs att Åtagandet i alla dess delar kommer att utföras från Drift- start.

2.3.7 Bemanning

I ansökan ska anges att Verksamheten kommer att bemannas med personal som har den kompetens som krävs för att utföra Åtagandet.

2.3.8 Verksamhetschef

I ansökan ska redovisas hur verksamhetschef kommer att rekryteras. Om det när ansökan inlämnas är klart vem som kommer att bli verksamhetschef namnges denna.

2.3.9 Verksamhetens lokalisering

I ansökan ska anges i vilken lokal verksamheten kommer att bedrivas.

2.3.10 Krav på lokaler

Till ansökan ska bifogas ifylld inventeringslista över tillgänglighet till lokaler, se Uppdragsguiden.

(18)

Ansökan om godkännande enligt lag om valfrihetssystem

Sökande

Företagsnamn

Organisationsnummer Postadress

Postnummer och ort

Telefonnummer till företaget Faxnummer

e-postadress till företaget

Kontaktperson för ansökan (namn och befattning)

Telefonnummer (direkt och mobil) e-postadress

Ansökan avser

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i öppenvård

Basuppdrag (obligatoriskt uppdrag) Barn- och ungdomsmedicinsk speci- alistvård

Tilläggsuppdrag 1

Ja Nej

Utredning, behandling och uppföljning av barn och ungdomar med misstänkt eller diagnostiserad ADHD

Tilläggsuppdrag 2

Ja Nej

Behandling av barn och ungdomar med obesitas

Lokalisering

Ange adress där verksamheten avses bedrivas.

Postadress

Postnummer och ort

Kommun/stadsdel inom Stockholm

(19)

Ja Nej Lokalen är färdig att ta i drift

Om nej, när beräknas den bli det?

Lokalen är inventerad och uppfyller krav på tillgänglighet (inventeringslista ska bifogas).

Om nej, redovisa i bilaga vad som återstår och när det kommer att åtgärdas

Beräknad driftstart

Ange datum när verksamheten planeras att börja.

Ange namn på mottagningen

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i öppenvård* + namn på mottagningen

* Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i öppen vård beskriver vårdtypen och är obligatorisk för alla.

Verksamhetsbeskrivning

Beskrivning av hur verksamheten avses komma att bedrivas

Sökande ska här lämna en beskrivning av hur verksamheten avses komma att bedrivas. Följande punkter ska särskilt beskrivas.

Rekrytering av patienter/marknadsföring

(20)

DEL 2 – ANVISNINGAR FÖR INLÄMNANDE AV ANSÖKAN JÄMTE ANSÖKNINGSBLANKETT 10 (67) Redovisa hur ni planerar verksamhetens öppethållande under hela året,

inklusive sommarperioden.

Redovisa hur ni planerar att säkerställa personalens kompetensutveckling

Organisation för att utföra basuppdrag

Organisation för att utföra tilläggsuppdrag 1

Organisation för att utföra tilläggsuppdrag 2

(21)

Bemanning

Sökande ska här redovisa hur verksamheten kommer att bemannas med personal med den kompetens som behövs för att utföra uppdraget.

Basuppdrag: redovisa hur verksamheten kommer att bemannas inklusive beskrivning av personalens kompetens.

Tilläggsuppdrag 1: redovisa hur verksamheten kommer att bemannas inklusive beskrivning av personalens kompetens.

Tilläggsuppdrag 2: redovisa hur verksamheten kommer att bemannas inklusive beskrivning av personalens kompetens. Ange särskilt personalens kompetens gällande barnfetma.

Verksamhetschef

Sökande ska här redovisa hur verksamhetschef kommer att rekryteras. Om det vid ansökan är klart vem som ska bli verksamhetschef anges namn om erfarenheter här.

Bilagor till ansökan

Sökande (det företag som ansöker) ska till ansökan bifoga följande handlingar:

• Sökande som har ett nystartat företag eller ett företag under bildande ska bifoga dokumentation som visar att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital eller tillgångar i företaget, eller på begäran redovisa en finansiell säkerhet (t.ex. checkkredit, lånelöfte från bank eller koncerngaranti). Kopia på säkerheter som åberopas i an- sökan ska bifogas.

(22)

• Utländsk sökande ska bifoga dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar.

• Dokumentation som redovisar andra faktorer som sökande önskar åberopa i sin ansökan (frivillig uppgift).

• Inventeringslista som visar att lokalen uppfyller krav på tillgänglighet.

Underskrift

Med sin underskrift av ansökan intygar sökande att:

• beskrivningar och dokument som efterfrågas i ansökan bifogas

• hela Åtagandet Vårdavtal enligt lagen om valfrihetssystem kommer ut- föras från Driftstart

• Verksamheten bemannas med personal med den kompetens och i den omfattning som krävs

• sökanden accepterar att Beställaren ca två veckor före Driftstart genom- för ett uppstartsmöte. Vid detta möte kommer Beställaren att följa upp att sökanden vidtagit de åtgärder som behövs för att Verksamheten ska kunna starta vid Driftstart. Om Beställaren bedömer att sökanden inte kommer att klara att driva Verksamheten enligt avtalet från Driftstart har Beställaren rätt att ensidigt fatta beslut om att senarelägga drift- starten eller säga upp avtalet till förtida upphörande.

Ort och datum

Underskrift av behörig person

Namnförtydligande

Adress och telefon till den som skrivit under ansökan (om annan person än kontaktperson för ansökan)

Om den som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter skall det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut om villkorat godkännande kan i sådant fall komma att fattas, inklusive ett besked om vad som återstår att göra in- nan ansökan kan bifallas. Ett beslut om villkorat godkännande utgör inte

(23)

ett beslut om godkännande enligt 8 kap. 1 § lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. En sökande kan inte ansöka om rättelse enligt LOV av ett beslut om villkorat godkännande eller grunda en skadeståndstalan enligt samma lag på ett sådant beslut. Ett beslut om villkorat godkännande inne- bär att när den som ansöker kompletterat med handlingar som visar att återstående godkännandekrav är uppfyllda, kommer ett nytt beslut att fatt- tas som innebär att ansökan bifalls. Om sökande inte inom tre månader kan visa att återstående godkännandekrav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas.

Beslut om godkännande eller beslut om villkorat godkännande kommer att tas inom fyra månader från det att ansökan inkommit till nedanstående adress.

Ansökan insänds till:

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Registrator

Box 6909

102 39 Stockholm

Ange ”Vårdval Barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård” på kuvertet.

(24)

DEL 3 – VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE ATT TECKNA AVTAL (BILAGA 6 TILL VÅRDAVTALET) 14 (67)

3 Villkor för godkännande att teckna avtal

För att få bedriva vård inom ett vårdområde som SLL beslutat ska upp- handlas enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem, krävs att sökanden godkänts av Beställaren.

Sökanden ska uppfylla följande krav för att godkännas.

3.1 Ansökan

3.1.1 Handlingar

Sökande ska fylla i ansökan enligt de anvisningar Beställaren lämnar. De intyg, handlingar och andra underlag Beställaren begär ska inlämnas inom de tidsramar Beställaren anger.

3.1.2 Skäl för att inte godkännas

Sökande kommer inte att godkännas om (ska-krav):

• ansökan inte är komplett ifylld

• begärda handlingar och intyg saknas

• begärda kompletteringar inte lämnas

• mottagningens namn inte uppfyller kraven i ansökan.

3.2 Ekonomisk stabilitet

3.2.1 Ekonomiska förutsättningar

Sökanden ska ha ekonomisk stabilitet och ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Beställaren. Beställarens bedömning av huruvida en sökande ska godkännas kommer att ske utifrån sökandens finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett Avtal av denna storleks- ordning under avtalsperioden). En helhetsbedömning kommer att ske bl.a.

genom att ta in kreditupplysning. Sökanden ska vara godkänd för F-skatt.

• sökanden har en låg kreditvärdighet enligt kreditupplysningen och Beställaren bedömer att det kan påverka sökandens förmåga att driva Verksamheten

• sökanden med en nystartad verksamhet inte kan redovisa en ekonomisk stabilitet som krävs för att driva Verksamheten, eller har sådana ekonomiska förutsättningar att Verksamheten kan garanteras

• sökanden på Beställarens begäran inte kan redovisa en ekonomisk plan som Beställaren bedömer visar på förutsättningar att bedriva Verksam- heten under de två första verksamhetsåren

• sökanden riskerar att inställa sina betalningar, inleda ackordsförhand- lingar, träda i likvidation eller om fara för obestånd föreligger.

(25)

Sökanden kan komma att inte godkännas om (bör-krav):

• sökanden eller en eller flera företrädare har obetald skuld avseende inbetalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter

• sökanden eller en eller flera företrädare för sökanden haft upprepade tidigare – nu inbetalda skulder – avseende inbetalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter

• sökanden eller en eller flera företrädare för sökanden har varit in- blandad i flera tidigare konkurser.

3.3 Verksamheten

3.3.1 Beskrivning av Verksamheten

Sökande ska från och med Driftstart utföra Uppdraget i hela dess omfattning. Beställaren kommer att göra sin bedömning av om sökande kan antas uppfylla dessa krav utifrån de beskrivningar sökande lämnar i sin ansökan.

Beställaren kommer även att ta hänsyn till tidigare erfarenheter av hur sö- kande utfört tidigare uppdrag. Beställaren kan begära att få träffa sökanden för att få en muntlig redovisning av hur sökande kommer att utföra Upp- draget. En sådan muntlig redovisning kan komma att ingå i Beställarens bedömning av ansökan.

• Beställaren bedömer att Verksamheten inte kommer att bedrivas i sin helhet enligt Avtalet

• Beställaren bedömer att Verksamheten inte kommer att bedrivas med en kvalitet motsvarande de krav som Avtalet anger

• Verksamheten inte kommer att bemannas med den kompetens och i den omfattning Avtalet anger

• sökande inte åtar sig att ingå och följa Vårdavtal enligt Lag om Val- frihetssystem som hör till vårdvalsområdet

• sökande inte kan visa att denne har tillgång till lokaler anpassade för Verksamheten inom Stockholms län

• lokalerna i väsentlig omfattning inte uppfyller Handisams riktlinjer för tillgängliga lokaler

• sökande inte visat att denna har tillgång till den utrustning som krävs för att bedriva Verksamheten

• Beställaren av annan anledning bedömer att sökande saknar förutsätt- ningar att bedriva Verksamheten.

(26)

DEL 3 – VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE ATT TECKNA AVTAL (BILAGA 6 TILL VÅRDAVTALET) 16 (67)

3.4 Övriga villkor

3.4.1 Förutsättningar

Beställaren kommer att ta hänsyn till hur Sökanden utfört tidigare uppdrag.

Sökanden kan komma att inte godkännas om (bör-krav):

• sökanden eller en eller flera företrädare för sökanden har dömts för brott avseende yrkesutövning

• sökanden eller en eller flera företrädare för sökanden har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och Beställaren kan visa detta

• sökanden eller en eller flera företrädare för sökanden tidigare haft uppdrag åt Beställaren, annat landsting eller annan uppdragsgivare som denne uppdragsgivare till följd av brister i sökandens agerande sagt upp i förtid

• Beställaren eller annan myndighet genomför en utredning om allvarliga brister i verksamhet som sökande har i annat uppdrag

• företrädare för sökande är dömd för eller föremål för utredning av brott som av Beställarens anses påverka förtroendet för vården.

3.4.3 Tidigare brister

Om Beställaren överväger att inte godkänna en ansökan på grund av tidigare brister i sökandens eller dess företrädares agerande ska Beställaren väga bristens omfattning mot hur lång tid tillbaka bristen ligger. Beställa- ren äger inte rätt att avslå en ansökan med hänvisning till brister som ligger mer än fem år tillbaka i tiden, om inte synnerliga skäl föreligger.

(27)

Mellan

Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsnämnden, organisationsnummer 232100-0016, (”Beställaren”)

och

organisationsnummer (”Vårdgivaren”), har slutits följande

4 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem

4.1 Avtalets omfattning

I detta Avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård (”Uppdraget”) vid: ange namn och adress för mottagningen/område.

Med Avtalet förstås bestämmelserna i detta Vårdavtal och dess bilagor (”Avtalet”).

Eventuella tillägg till Basuppdraget i form av tilläggsuppdrag regleras i underbilaga U 1.1.

Beställaren kan efter förnyad ansökan från Vårdgivaren godkänna föränd- ring av Verksamhetens omfattning.

4.2 Avtalet

Vårdgivaren åtar sig (”Åtagandet”) att utföra Uppdraget och agera enligt Avtalet. Villkoren för Vårdgivarens utförande av Uppdraget framgår av Avtalet.

Båda parter förbinder sig att följa gällande villkor i Avtalet. Om det före- kommer motstridiga villkor i Avtalets olika delar, dvs. Avtalet och de delar av förfrågningsunderlaget som är bilagor till Avtalet, ska de tolkas i följande ordning:

1. Vårdavtal

2. Ersättningsvillkor, bilaga 2

3. Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning, bilaga 1 4. Rapportering, bilaga 3

5. Informationshantering, bilaga 4 6. Allmänna villkor, bilaga 5

7. Villkor för godkännande att teckna avtal, bilaga 6

(28)

VÅRDVAL BARN- OCH UNGDOMSMEDICINSK ÖPPENVÅRD DEL 4 – VÅRDAVTALET

18 (67)

4.3 Definitioner Avtal

Detta Vårdavtal med bilagor.

Befrielsegrund

Parts (Beställarens och Vårdgivarens) möjlighet att bli befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet till följd av sär- skild omständighet som preciseras i punkt 4. 9 ”Force majeure”.

Beställare

Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Driftstart

Den dag Vårdgivaren enligt Avtalet ska inleda att utföra Uppdraget.

SLL

Stockholms läns landsting.

Uppdrag

Det uppdrag Vårdgivaren har att bedriva hälso- och sjukvård enligt detta Avtal. Uppdraget beskrivs i bilagorna Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning samt Allmänna villkor.

Uppdragsguiden

Uppdragsguiden är Beställarens portal för information till Vårdgivarna. På Uppdragsguiden finns information och styrdokument för Vårdgivare, www.uppdragsguiden.sll.se.

Vårdgivare

Den person (juridisk eller enskild fysisk person) Beställaren tecknat Avtalet med, se inledningen av Avtalet.

Åtagande

Vårdgivarens åtagande att utföra Uppdraget och att uppfylla övriga delar av Avtalet.

Ändringsmeddelade

Skriftligt meddelande från Beställaren till Vårdgivaren med information om ändringar i Avtalet och dess bilagor.

4.4 Avtalsperiod

Avtalet träder i kraft från och med den dag båda parter undertecknat det.

Avtalet gäller därefter till och med 2018-04-30. För det fall Avtalet inte sagts upp skriftligen senast tolv månader före avtalsperiodens slut gäller Avtalet därefter tillsvidare med tolv månaders uppsägningstid. Regler för förtida upphörande finns i § 4.8.

Utförande av Uppdraget inleds vid Driftstart. Driftstart för detta Avtal är den [ange datum]. Före Driftstart äger Vårdgivaren inte rätt att utföra vård enligt detta Avtal.

4.4.1 Förkortad avtalsperiod i visst fall

Oaktat vad som stadgas ovan om avtalsperiod och uppsägningstid, gäller följande:

(29)

För det fall att Avtalet tecknas efter det att Beställaren sagt upp samtliga andra Avtal inom vårdvalsområdet från en och samma tidpunkt, upphör även detta Avtal vid denna tidpunkt. Bestämmelsen innebär att Avtalet i sådana fall får en kortare avtalsperiod än tolv månader.

4.5 Ändrade ägarförhållanden

Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderföretag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till Beställaren. På begäran av Beställaren ska Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Beställaren ska därefter pröva om Avtalet ska fortsätta att gälla eller om Avtalet ska sägas upp enligt punkt 4.8. nedan. Beställaren kommer bland annat att värdera om Vårdgivaren med den nya ägaren uppfyller kraven för godkännande för att teckna Vård- avtal. Beställaren ska skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet.

4.6 Överlåtelse

Ingen av parterna äger rätt att överlåta eller pantsätta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke.

4.7 Brister i utförande av Åtagandet och sanktioner

Beställaren följer att Vårdgivaren uppfyller sitt Åtagande och vidmakthåller den kvalitet i utförande av Uppdraget som följer av Åtagandet. Uppfölj- ningen sker bland annat genom analys och kontroll av inrapporterade verk- samhetsdata, statistiska underlag, kvalitetsutfall, uppföljningsmöten och revisioner samt om Vårdgivaren följer lagar, förordningar och landstingets policys. Om Beställaren konstaterar att Vårdgivaren brister i sitt Åtagande kan Beställaren vidta sanktioner mot Vårdgivaren. Beroende på bristens allvarlighet tillämpas olika sanktioner.

4.7.1 Vårdgivarens åsidosättande av skyldigheter – rättelse och innehållande av ersättning

Om Vårdgivaren åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet har Beställaren rätt att uppmana Vårdgivaren att inom skälig tid vidta rättelse för att av- hjälpa bristen. En sådan uppmaning görs genom att Beställaren tilldelar Vårdgivaren en skriftlig varning. Av varningen framgår när bristen ska vara åtgärdad. Av varningen framgår också att om bristen inte är åtgärdad vid denna tidpunkt äger Beställaren rätt att innehålla upp till fem procent av den ersättning som utbetalas varje månad fram till dess bristen är åtgärdad.

När bristen är åtgärdad utbetalar Beställaren 80 procent av den innehållna ersättningen.

4.7.2 Brister i rapportering och fakturering – rättelse, reducerad ersättning och vite

Vårdgivaren ansvarar för all sin rapportering till Beställaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att rapporteringen är korrekt. Om Vård- givaren är osäker på Beställarens rapporteringsinstruktioner är det Vård-

(30)

20 (67)

givarens ansvar att införskaffa tillräcklig information för att rapporteringen ska vara korrekt.

Om det finns fel i rapporteringen som innebär att för höga ersättningskrav ställs eller för hög utbetalning sker äger Beställaren rätt att reducera ersätt- ningen på kommande utbetalningar till Vårdgivaren med det belopp som felaktigt betalats ut. Beställaren ska skriftligen underrätta Vårdgivaren om felet. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att felet inte ska upprepas. Om Vårdgivaren upprepar felet flera gånger har Beställaren rätt att ta ut ett vite på upp till det dubbla felaktiga beloppet.

4.8 Förtida upphörande

4.8.1 Uppsägning till omedelbart upphörande

Var och en av parterna har rätt att säga upp hela eller delar av Avtalet till omedelbart upphörande eller den senare dag som anges vid uppsägningen om den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet.

Exempel på väsentligt åsidosättande av skyldigheter enligt Avtalet kan vara att:

a) Vårdgivaren eller företrädare för Vårdgivaren har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkes- utövning eller annat brott som allvarligt skadar förtroendet för vården.

b) allvarliga risker för patientsäkerheten föreligger

c) det i väsentlig omfattning saknas förutsättning att utföra Uppdraget till följd av bristande kompetens, brister i ekonomi, lokaler, utrustning eller av annat skäl.

d) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte erlagt socialförsäkringsavgifter eller skatter.

e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen fått skriftliga varningar från Be- ställaren enligt punkt 4. 7.1 på grund av åsidosättande av skyldigheter enligt Avtalet utan att bristerna avhjälpts på tillfredsställande sätt.

f) Vårdgivaren i sin rapportering lämnat uppgifter som leder till väsentliga fel i underlag för ersättning eller i utbetalning från Beställaren.

g) Vårdgivaren väsentligt åsidosätter bestämmelser i lagar, förordningar eller föreskrifter.

h) Vårdgivaren saknar tillstånd som krävs för att utföra Uppdraget.

i) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd annars föreligger.

4.8.2 Uppsägning efter anmaning

Var och en av parterna har rätt att säga upp hela eller delar av Avtalet om den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten.

(31)

4.8.3 Andra villkor för uppsägning av hela Avtalet till förtida upphörande.

a) I punkt 4.9 regleras parts rätt att säga upp Avtalet om Befrielsegrund föreligger enligt Force majeure.

b) Vårdgivaren i väsentligt avseende eller vid upprepade tillfällen brutit mot reglerna i Allmänna Villkor om anställdas rätt till meddelarfrihet.

c) Om ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderföretag väsentligen förändrats och Beställaren enligt punkt 4.5 beslutar att inte godkänna den nya ägaren.

d) Vårdgivaren äger rätt att säga upp Avtalet till förtida upphörande utan angivande av särskilt skäl. Uppsägningstiden är då minst sex månader.

Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten.

Om Avtalet sägs upp på grund av fel eller brist i Åtagandet är den part som brustit i Åtagandet skyldig att till den andra parten utge skadestånd för den skada denna part lidit. Detta gäller dock inte vid Force majeure enligt punkt 4.9.

4.9 Force majeure

Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten för- hindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen (”Befrielsegrund”).

Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga an- strängningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund.

Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten.

Vårdgivaren är dock skyldig att fortsätta utföra Uppdraget under bl.a. kris- och katastrofläge enligt punkten 12 ”Katastrofsituation och höjd beredskap”

i bilagan Allmänna villkor.

4.10 Kontaktpersoner

Parterna ska utse var sin kontaktperson. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten utan dröjsmål.

(32)

22 (67)

4.11 Meddelanden

Meddelanden i anledning av Avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. Meddelandet ska anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter att det skickats.

4.12 Tillämplig lag och tvister

Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt.

Tvist i anledning av Avtalet ska avgöras av allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans.

Tvister mellan Beställaren och vårdgivare som ingår i SLL:s förvaltnings- organisation samt med av SLL ägda bolag löses enligt SLL:s interna regler.

4.13 Efter Avtalets upphörande

Vårdgivaren ska vid Avtalets upphörande samråda med Beställaren kring hantering av patientjournaler, patientlistor, lokaler, utrustning och personal samt information till patienter och allmänhet för att övergången till annan Vårdgivare ska kunna ske utan avbrott eller brister i utförande av vården. Vårdgivaren är skyldig att samverka med andra Vårdgivare som kommer att ta över Vårdgivarens patientansvar.

När Vårdgivaren upphör att utföra Uppdraget enligt Avtalet ska patient- journalerna överföras till annan av Beställaren anvisad hälso- och sjuk- vårdspersonal som framöver ska svara för patientens vård och behandling.

Om journalen finns hos SLL ska istället en kopia av journalen överföras.

Patientens medgivande till överföring ska finnas. Vårdgivaren ska hantera patientjournaler, arkivmaterial och annan information i sin verksamhet avseende uppdraget i enlighet med gällande författningar och SLL:s riktlinjer för bevarande och gallring. Vid upphörande av Uppdraget ska Vård- givaren stå för kostnader som kan uppkomma i samband med överlämnan- det av handlingar. Vårdgivaren ska svara för att dokumentation upprättas vid överföring av patientjournal så att journal kan följas.

För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter det att Avtalet upphört att gälla.

4.14 Uppföljning inför Driftstart

Beställaren kommer ca två veckor före Driftstart att genomföra en upp- följning av om Vårdgivaren är färdig och förberedd att utföra Åtagandet.

Uppföljningen kommer att ske på plats där Uppdraget ska bedrivas. Vård- givaren ska delta i detta möte.

Beställaren kommer vid detta möte att följa upp att Vårdgivaren vidtagit alla åtgärder som behövs för att Uppdraget ska kunna bedrivas enligt Avtalet. Beställaren kommer vid avstämningsmötet att gå igenom en sär- skild checklista, se Uppdragsguiden.

Beställaren äger ensidigt rätt att besluta om en senare Driftstart eller att säga upp Avtalet till förtida upphörande om Beställaren bedömer att Vård- givaren saknar förutsättningar att utföra Åtagandet från Driftstart. Bedöm- ningen sker bland annat utifrån genomgången av checklistan.

(33)

Vårdgivaren äger inte rätt till någon form av ersättning till följd av Beställa- rens beslut. Beställaren äger rätt till ersättning från Vårdgivaren för kostnader Beställaren haft till följd av Vårdgivarens brister.

4.15 Ändringar i Avtalet

Beställaren har rätt att, genom politiskt beslut inom SLL, ändra villkoren i Avtalet inklusive dess bilagor. Så snart Beställaren har fattat beslut om änd- ring av villkoren i Avtalet inklusive dess bilagor ska Beställaren skriftligen informera Vårdgivaren om dessa ändringar (”Ändringsmeddelande”). Om Vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Vårdgivaren inom en tidsfrist på 60 dagar, med undantag av väsentliga ändringar i bilagan Informationshantering där tidsfristen är sex månader - från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Beställaren att de ändrade villkoren inte accepteras. Om Beställaren inte mottagit ett så- dant meddelande inom den angivna tidsfristen blir Vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Beställaren angivit i Ändrings- meddelandet, dock tidigast vid tidsfristens utgång.

Om Vårdgivaren meddelar Beställaren att Vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av tidsfristen. Under den återstående avtalsperioden gäller Avtalet i sin lydelse före ändringarna.

4.16 Övrigt

Vårdgivaren ska utföra Uppdraget enligt Avtalet som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Beställaren utöver vad som framgår av Avtalet.

Parts försummelse att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt Avtalet eller att påtala förhållande som är hänförligt till Avtalet inne- bär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag.

Om någon bestämmelse i Avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att Av- talet i sin helhet ska anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av Avtalet.

*************

(34)

24 (67)

Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 201 - - Ort den 201 - - Stockholms läns landsting Vårdgivaren

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

________________________ ____________________

NN NN

Avdelningschef Titel, behörig avtalstecknare

(35)

Underbilaga U 1:1

Vårdval Barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård Vårdgivare:

Tilläggsuppdrag

Tilläggsuppdrag utöver Basuppdrag

Tilläggsuppdrag 1, Utredning, behandling och uppföljning av barn och ungdomar med misstänkt eller diagnosticerad ADHD

□

Tilläggsuppdrag 2, Behandling av barn och ungdomar från

4 år med obesitas

□

(36)

DEL 5 – SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING OCH UPPFÖLJNING (BILAGA 1 TILL VÅRDAVTALET)

26 (67)

5 Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning

5.1 Inledning

Uppdraget är att utföra barn- och ungdomsmedicinsk specialistvård i öp- penvården. Verksamheten ska utgöra en naturlig del av det uppdrag som Stockholms läns landsting (SLL) bedömer ska finnas inom den barnmedicinska specialiteten. Uppdraget består av ett basuppdrag med möjlighet att ansöka om tilläggsuppdrag.

Barn-och ungdomsmedicinsk specialistvård som kräver sjukhusets resurser ska hänvisas till sjukhus. Sjukdomar och tillstånd som kan bedömas och behandlas av husläkare ska hänvisas till husläkarmottagning, se

www.viss.nu.

Verksamheten ska främja hälsa och livskvalitet hos barn och ungdomar i målgruppen genom att förebygga och tidigt åtgärda försämring av hälsotill- stånd på grund av sjukdom och/eller funktionsnedsättning.

Vårdgivaren ska följa FN:s konvention om barnets rättigheter.

5.2 Målgrupp

Vårdtjänsten omfattar barn och ungdomar i åldrarna 0 till och med 17 år som är folkbokförda i Stockholms län eller kvarskrivna ¹. Målgruppen är barn- och ungdomar som har behov av bedömning, utredning, vård eller annan åtgärd där barnmedicinsk specialistkompetens men inte sjukhusets resurser krävs:

• barn och ungdomar med kroniska sjukdomar och/eller funktionsnedsättningar

• tillfälligt sjuka barn som är yngre än 1 år

• barn och ungdomar med isoBMI² > 30

• ungdomar som fyllt 18 år och som av särskilda skäl bedöms behöva fortsatt omhändertagande på mottagningen.

Utöver ovan angivna målgrupp omfattas följande barn och ungdomar i åld- rarna 0 till och med 17 år:

1 Med kvarskrivna avses personer med skyddad identitet som är folkbokförda påsin tidigare adress. Se 16§ folkbokföringslagen 1991:16

2 IsoBMI är ett mått på övervikt och som definierats av IOTF (International Obesity Task Force).

Måttet är en motsvarighet till BMI (body mass index) som är mer anpassad till barn och ungdomar. IsoBMI 25 motsvarar övervikt och isoBMI 30 motsvarar fetma hos barn.

(37)

• barn och ungdomar som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordningar (EEG 883/2004 och EEG 987/2009 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt EEG 1408/71)

• barn och ungdomar som omfattas av konventioner eller överens- kommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder, se Uppdragsguiden

• asylsökande (personer som omfattas av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl.) som inte fyllt 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som den som erbjuds dem som är folkbok- förda inom Stockholms län. Detsamma gäller för personer som inte har fyllt 18 år och som omfattas av lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (”Tillståndslösa”).

• barn och ungdomar från andra landsting/regioner enligt villkor i Riksavtalet för utomlänsvård (se Uppdragsguiden) endast i en utsträckning så att Vårdgivarens Åtagande enligt detta Avtal uppfylls.

5.3 Uppdraget

Vårdtjänsten ska erbjudas inom Stockholms län.

Uppdraget vid barn- ungdomsmedicinsk mottagning i öppenvård består av ett basuppdrag med möjlighet att ansöka om ett eller flera tilläggsuppdrag.

Basuppdraget ska utgöra minst 60 procent av verksamhetens omsättning.

• Basuppdrag: Barn- och ungdomsmedicinsk specialistvård

• Tilläggsuppdrag 1: Utredning, behandling och uppföljning av barn och ungdomar med misstänkt eller diagnosticerad ADHD

• Tilläggsuppdrag 2: Behandling av barn och ungdomar med obesi- tas

Vårdgivare kan även söka tilläggsuppdraget ”Första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och ungdom”, se Uppdragsguiden.

Basuppdrag: Barn- och ungdomsmedicinsk specialistvård Vårdgivaren ska:

• bedriva mottagningsverksamhet

• erbjuda oplanerade besök till barn yngre än 1 år

• erbjuda oplanerade besök till tillfälligt sjuka barn och ungdomar med kroniska sjukdomar och/eller funktionshinder

(38)

DEL 5 – SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING OCH UPPFÖLJNING (BILAGA 1 TILL VÅRDAVTALET)

28 (67)

• erbjuda rådgivning per telefon till barn och ungdomar som tillhör mottagningens målgrupp samt till deras föräldrar/vårdnadshavare

• ge konsultationer i enskilda patientärenden till allmänläkare på hus- läkarmottagning och till sjuksköterskor i barnhälsovården som har avtal med SLL

• utföra hälsoundersökningar av nyanlända adoptivbarn

• utföra hälsoundersökningar av asylsökande förskolebarn

• utföra läkarundersökningar begärda av Socialtjänsten enligt mo- dellen Barns Behov i Centrum (BBIC)

• vid behov, tillsammans med kommunen upprätta en samordnad in- dividuell plan (SIP) när barnet behöver insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten

• vid behov utföra läkarinsatser i barnhälsovården (detta uppdrag regleras och ersätts genom särskilda överenskommelser med ansva- riga för barnhälsovården)

• samverka och vid behov remittera för insatser vid mottagning med tilläggsuppdrag första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och ungdom

• utföra läkarundersökningar samt erbjuda enskilda besök och behandlingsinsatser inklusive motiverande samtal till barn och ungdomar med isoBMI > 30 eller med övervikt och tillhörande sär- skilda riskfaktorer

• registrera och kvalitetssäkra ovanstående behandlingsinsatser i Barnobesitasregister i Sverige (BORIS)

• samverka med och vid behov remittera barn/ungdom med isoBMI >

30 eller med övervikt och tillhörande särskilda riskfaktorer till mottagning med tilläggsuppdrag 2 och/eller till primärvårdsrehabilite- ring inom Vårdval.

Tilläggsuppdrag 1: Utredning, behandling och uppföljning av barn och ungdomar med misstänkt eller diagnosticerad ADHD

Målgrupp för tilläggsuppdrag 1:

• barn och ungdomar i åldrarna 4 till och med 17 år med tecken på ADHD där sjukdomsbilden inte domineras av annan psykiatrisk eller neurologisk samsjuklighet