I vilken utsträckning är Venezuela en misslyckad stat?
En teorikonsumerande fallstudie om statsförfall
Enrique Saavedra
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Politicies kanditatprogram
7,5 HP
Handledare: Johanna Tangnäs
Examinator: Malin Stegmann McCallion Statsvetenskap B/ SVGB 50
Abstrakt
Venezuela går idag igenom den värsta krisen i Latinamerikas moderna historia. Venezuela har styrts under de senaste 20 åren av regeringspartiet PSUV. Under två decennier har
regeringspartiet PSUV fått kontroll över många statliga institutioner, inklusive Högsta domstolen. Under president Maduro saknar regeringen kapacitet och möjlighet att
tillfredsställa medborgarna med grundläggande rättigheter. Till följd av krisen åberopade Juan Guaidó sig som landets president, trots att många länder erkänner Guaidó som landets
legitima president, förblir president Maduro vid makten, vilket gör att Venezuela är det enda landet med två presidenter.
Utifrån Goldstones teori om fem genvägar till statligt misslyckande syftar uppsatsen till att utforska ifall Venezuela kan betrakta sig som en misslyckad stat. Tillvägagångssättet för uppsatsen har varit genom en teorikonsumerande fallstudie, där Venezuela är i centrum för teorins applicering, samt genom en kvalitativ textanalys reda ut i vilken utsträckning Venezuela är en misslyckad stat. Uppsatsen kom fram till att State predation samt
Successions-/reformkris har starka förklaringsfaktorer till Venezuelas rådande situation, vilket innebär att Venezuela befinner sig inom statligt misslyckande.
Förkortningslista:
ALBA-TCP Alianza Bolivariana para los Pueblos de Nuestra América, Bolivarianska alliansen för vårt Amerikas folk
CELAC Comunidad de Estados Latinosamericanos y Caribeños, latinamerikanska och karibiska gemenskapen
CNE Consejo Nacional Electoral, Den nationella valmyndigheten EU Europeiska unionen
ELN Ejército de Liberación Nacional, Nationella befrielsearmén
FARC Fuerzas Armadas Revolucionarios de Colombia, Colombias revolutionära väpnade styrkor
FN Förenta nationerna
MERCOSUR Mercado Común del Sur, Sydliga gemensamma marknaden MUD Mesa de la Unidad Democrática, Enade oppositionsalliansen
OAS Organization of American States, Organisation av amerikanska stater PSUV Partido Socialista Unida Venezuela, Venezuelas förenade socialistiska parti
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 2
1.2 Syfte ... 4
1.3 Frågeställning ... 4
1.4 Avgränsning ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.5 Tidigare forskning ... 4
1.6 Disposition... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. Metod och material ... 5
2.1 Den teorikonsumerande fallstudien ... 6
2.2 Kvalitativ textanalys ... 7
2.3 Material och källkritik ... 8
2.4 Operationalisering ... 9
3.Teoretiskt ramverk ... 9
3.1 Vad är statligt misslyckande? ... 9
3.2 Legitimitet och effektivitet ... 10
3.3 Fem genvägar för statligt misslyckande ... 11
3.4 Etnisk/religiös konflikt ... 11
3.5 State predation ... 12
3.6 Regionala/gerillauppror ... 12
3.7 Demokratisk kollaps ... 12
3.8 Successions-/reformkris ... 12
4. Analys ... 13
4.1 Etnisk/religiös konflikt - Ursprungsbefolkningen ... 13
4.2 State predation – Venezuela i den internationella arenan ... 14
4.3 Regionala-/gerillauppror – Colectivos och ELN ... 16
4.4 Demokratisk kollaps – Invasionsförsök i Venezuela ... 17
4.5 Successions-/och reformkris – Chávez vs Maduro... 19
5. Slutsats ... 21
5.1 Resultatets implikationer ... 22
5.2 Vidare forskning ... 24
Referenslista ... 25
1
1. Inledning
”Nation-states fail when they are consumed by internal violence and cease delivering political good to their inhabitants. Their governments lose credibility, and the continuing nature of the particular nation-state itself becomes questionable and illegitimate in the hearts and minds of its citizens.”
- Robert I. Rotberg1 Fragile States Index konstaterade i april 2019 att Venezuela är det mest försämrade landet.
Venezuela befinner sig med två personer som påstår sig vara landets ledare. Med två personer som hävdar att de är landets legitima president och miljoner flyktingar som flyr landet
kommer allt fler länder att bli involverade i krisen. Venezuela är det femte mest försämrade landet under det senaste decenniet, efter Jemen, Syrien, Libyen samt Mali.2 Venezuelas kris är politisk, ekonomisk och social. Det handlar om den allvarligaste och snabbast växande krisen i Latinamerikas moderna historia – krisen förvärras i en svamlande hastighet och hotar att dra landet till statligt misslyckande. Den pågående maktkampen mellan Nicolás Maduro och Juan Guaidó försvårar krisen, dessutom har Guaidó utropat sig själv som interrimpresident och som stöds av USA samt många länder i Europa.3
I relation till krissituationen fastställde utrikesdepartementet i USA en belöning på 150 miljoner kronor till den som kan gripa Maduro och föra honom till USA. Så sent som i maj 2020 kom rapporter om ett kuppförsök vid kusten i Venezuela, vilket dock misslyckades. I en presskonferens uttryckte Maduro att ”Donald Trump är huvudansvarig för kuppförsöket”.4
Fenomenet misslyckade stater alternativt statsförfall har fått ökad uppmärksamhet som en essentiell fråga inom statsvetenskap. Konsekvenserna av statligt misslyckande bidrar till våldsamma konflikter, ekonomisk kris, fattigdom och mänsklig dislokation. Således är statligt misslyckande ett fenomen av enorm betydelse för studien av inhemsk och internationell politik i det samtida världssystemet, med påföljder som kan förstärkas under kommande
1 Robert I. Rotberg, When States Fail: Causes and Consequences, 1. uppl. (Princeton: University Press, 2004), s.
1.
2 Fund for Peace, Fragile States Index Annual Report 2019, (Washington: Fund for Peace, 2019), s. 9–11.
3 Mia Holmgren, ”Krisen i Venezuela – snart har fem miljoner flytt Venezuela”, Dagens Nyheter (DN) 10/23 2019, https://www.dn.se/nyheter/varlden/snart-har-fem-miljoner-flytt-
venezuela/?forceScript=1&variantType=large [Hämtad 2020-07-01]
4 Clas Svahn, ”Maduro: Trump var ansvarig för invasionen”, Dagens Nyheter (DN) 5/6 2020, https://www.dn.se/nyheter/varlden/maduro-trump-var-ansvarig-for-invasionen/ [Hämtad 2020-07-02]
2 årtionden. Utmaningarna för att begripa statligt misslyckande, liksom hur det bör hanteras, har uppmärksammats av bland annat statsvetare, ekonomer och sociologer.5 Sammanfattningsvis är statligt misslyckande ett komplext fenomen där de bakomliggande orsakerna täcker ett brett spektrum av förklaringsfaktorer. Dessutom är det intressant att forska kring Venezuela – dels för att jag är intresserad av den latinamerikanska regionen och för att mina rötter är från det avlånga landet i Sydamerika, nämligen Chile.
1.1 Bakgrund
Bakgrunden till situationen i Venezuela kan förklaras med hjälp av såväl strukturella faktorer som aktörsdrivna händelseförlopp. Hugo Chàvez initierade under 00-talet begreppet ”21: a århundradets socialism” vilket innebär en stat med stort ägande av produktionen och en stark presidentmakt. Dock finns det stort utrymme för den politiska oppositionen att agera i
allmänna val, dessutom styrs flera kommuner och delstater av andra partier än det Chávez initierade.6
Utrikespolitiskt präglades Chàvez tid vid presidentmakten av en omorientering av landets relationer med omvärlden. Venezuelas traditionella relation med USA ersattes av en mer antiimperialistisk diskurs och vänskapliga förbindelser med Kuba och Castro-
administrationen. Hugo Chàvez ville se en stark integration mellan länderna i Latinamerika som en motverkande faktor till USA:s historiska dominans i regionen och tog flera initiativ för att stärka det regionala samarbetet. Venezuela skapade handelsblocket ALBA-TCP där Bolivia, Nicaragua, Ecuador och Kuba ingick, och det regionala oljeföretaget PetroSur. I december 2011 stod Venezuela som värd vid bildandet av den nya regionala
samarbetsorganisationen CELAC där alla länder i Sydamerika och Karibien ingår, men inte USA och Kanada.7
Efter Chávez bortgång 2013 ledde Nicolàs Maduro tillfälligt landet fram till presidentvalet som hölls den 14 april samma år. Maduro valdes till president, i linje med Chávez önskemål.
Chàvez var närvarande under valrörelsen 2013, då Maduro gick till val som arvtagare.
5 Harvey Starr, “Introduction to the CMPS Special Issue on Failed States”, Conflict Management and Peace Science 25:4 (2008), s. 281.
6 Anders Hansson & Arne Anderberg, ”Statsskick och politik”, i Nationalencyklopedin (NE),
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/venezuela#statsskick-och-politik [Hämtad 2020-06- 24]
7 Hansson & Anderberg 2020.
3 Segermarginalen var knapp och motkandidaten Henrique Capriles fick 49 procent av
rösterna.8
I december 2015 genomfördes val till parlamentet. Oppositionsalliansen vann stort och fick 112 av 167 mandat. Därmed fick de majoritet i parlamentet, vilket möjliggjorde för dem att på olika sätt utmana om den reella makten. Efter parlamentsvalet stod landet inför en ny situation där regeringspartiet PSUV sedan dess har kontrollerat alla statliga funktioner, vilka utgörs av Högsta domstolen, Åklagarmyndigheten, valmyndigheten samt ombudsmannaämbetet för mänskliga rättigheter. PSUV har använt dessa institutioner för att blockera beslut från det oppositionsstyrda parlamentet, på grund av att oppositionen har majoritet.9
Denna blockad innebär bland annat att lokalvalen som skulle ha hållits i slutet av 2016 flyttades fram ett år. Även oppositionens krav på plebiscit om president Maduros avgång blockerades av den nationella valmyndigheten CNE, vilket gjorde att oppositionen anklagade Maduro och regeringspartiet PSUV för att i praktiken ha infört diktatur. När Högsta
domstolen i slutet av mars 2017 upphävde parlamentet ökade konfrontationerna mellan Maduros trogna och protesterande medborgare. Ett flertal demonstranter dödades under manifestationerna. Högsta domstolens beslut tillbakavisades, i stället meddelade Maduro att han ville skriva om Venezuelas författning. Oppositionen bojkottade hela processen då de ansåg den vara styrd av regeringspartiet PSUV, och då inte betraktades som legitim.10 Oppositionen arrangerade ett eget plebiscit, vilket resulterade i att 7 miljoner människor röstade mot regeringens förslag, ett resultat som Maduro nonchalerade. I slutet av juli 2016 arrangerade regeringen i stället val till den nya församlingen. Under valdagen urartade våldsamma manifestationer där tio människor mördades. I början av 2017 inledde
församlingen arbetet med att skriva en ny författning som enligt Maduro-regimen hade röstats igenom. Församlingen består av 545 ledamöter som är lojala mot regeringen och Maduro – församlingen tog makten från alla institutionella insatser, bland annat parlamentet.
Oppositionen benämnde beslutet en bekräftelse på att demokratin var satt ur spel och hade ersatts av en diktatur ledd av Maduro och regeringspartiet PSUV.11
8 Hansson & Anderberg 2020.
9 Hansson & Anderberg 2020.
10 Hansson & Anderberg 2020.
11 Hansson & Anderberg 2020.
4 Protesterna i omvärlden växte och USA införde sanktioner mot flera personer från Maduro- administrationen. Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay beslutade om att stänga av Venezuela från handelsblocket Mercosur på grund av landets bristande demokrati. Trots protesterna från landets opposition och omvärlden beslöt regeringspartiet PSUV att
tidigarelägga presidentvalet som skulle genomföras i december 2018 till den 20 maj samma år. Presidentvalet bojkottades av flera oppositionspartier på grund av valets legitimitet.
Maduro utropades till segrare med 68 procent av rösterna. Den politiska oppositionen vägrade att godkänna resultatet och krävde att valet skulle göras om. Med argument att Maduro inte var Venezuelas legitima president utropade parlamentens talman Juan Guaidó sig själv som landets legitima president i januari 2019. Guaidó har erkänts som president av de flesta länderna i Sydamerika, samt ett 40-tal stater, bland annat Sverige och USA. Maduro har fortsatt stöd från Ryssland, Turkiet och Kina.12
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen att undersöka om Venezuela kan betraktas som en misslyckad stat utifrån Jack Goldstones teori om fem genvägar för misslyckad stat.
1.3 Frågeställning
Mot bakgrund av studiens syfte har följande frågeställning formulerats:
•
I vilken utsträckning är Venezuela en misslyckad stat?1.4 Avgränsning
Det finns hög relevant att sätta ett tidsperspektiv på vilka år den här uppsatsen ska rikta sin forskning på. Uppsatsen kommer att fokusera på Venezuelas från och med Nicolàs Maduros period som president fram till skrivande stund. Valet att utgå från 2013, baseras sig på att Maduro tillträdde som president, vilket initierade diverse konflikter inom landet. Genom att studera Venezuelas nuvarande konflikter görs det möjligt att förstå svårigheterna och dess utformning. Därför finns det logiska anledningar att göra en avgränsning för uppsatsen.
1.5 Tidigare forskning
Den teoretiska delen om statligt misslyckande skrivs det flitigt om, samt hur ett land förhåller sig inom statligt misslyckande, alltså fallstudier. Således täcker statligt misslyckande ett brett
12 Hansson & Anderberg 2020.
5 spektrum. Någon relevant forskning kring Venezuela i relation till Goldstone teorin har inte tidigare applicerats, därför kommer uppsatsen att bidra till framtida forskning. I artikeln Approach of the situation of the Venezuelan State from the concept of Failed State skriven av Pétrick Jeanny diskuteras Venezuelas statsförfall. Författaren forskar olika aspekter inom statligt misslyckande, detta i förhållande till Venezuela. Vid forskningen hävdar författaren att paramilitärer grupper kontrollerar somliga område i Venezuela, och även hur externa faktorer påverkar situationen i Venezuela. I denna artikel tas flera indikatorer som kan leda till statligt misslyckande – dock har denna forskning ett annat analysverktyg. Analysverktyget är
inspirerad av Fragile States Index, dock är denna analysverktyg väldigt lik den som Goldstone använder.13
Oliver Nay, forskare inom statligt misslyckande, har i sin artikel Fragile and Failed States:
Critical perspectives on conceptual hybrids behandlat den teoretiska delen statligt
misslyckande samt de utmaningar den står inför. Forskaren uppmärksammar att västerländska regeringar och organisationer försöker förhindra statligt misslyckande i ett tidigt skede. Han för en kritisk diskussion över hur statligt misslyckande behandlas eftersom västerländska aktörer försöker främja sina egna intressen. Trots kritiken ställer sig Oliver Nay positiv över att västerländska aktörer försöker förhindra statligt misslyckande, han menar att det behövs fredsbyggande lösningar och utvecklingsstrategier för statliga institutioner som befinner sig inom statligt misslyckande som exempelvis Haiti och Elfenbenskusten.14
1.6 Disposition
I metod- och materialkapitlet förklaras vilken metod som används för att genomföra denna uppsats, samt det material som har använts, därefter nämns operationaliseringen. Därefter kommer teorikapitlet där Goldstones teori om fem genvägar till statligt misslyckande förklaras samt begreppen effektivitet och legitimitet. Vidare följs det hela upp med
analysdelen där fallet Venezuela analyseras utifrån Goldstones teorin och nämner konkreta fall. I arbetets avslutande del diskuteras rimliga slutsatser utifrån Goldstones teori, och en diskussion om vidare forskning.
13 Pétrick Jeanny, Approach of the situation of the Venezuelan State from the concept of Failed State, Revista IUS Doctrina, 12:1 (2019), s. 8–10.
14 Oliver Nay, Fragile and Failed States: Critical perspectives on conceptual hybrids, International Political Science Review, 34:3 (2013), s.337–388.
6
2. Metod och material
I denna sektion kommer det att argumenteras för valet av metod i denna uppsats. I
inledningen kommer forskningsdesignen att presenteras, det vill säga hur undersökningen organiseras så att frågeställningen kan besvaras. Därefter förklaras det metodologiska
ramverket, hur studien går tillväga. Dessutom kommer material och källkritik att presenteras.
Slutligen kommer operationaliseringen diskuteras.
2.1 Den teorikonsumerande fallstudien
Mitt tillvägagångsätt för uppsatsen är en teorikonsumerande fallstudie, med Goldstones teori som teoretisk grund. I den teorikonsumerande studien står ett enskilt fall i centrum. Med hjälp av existerande teorier och förklaringsfaktorer ska författaren förklara vad som har hänt i det specifika fallet, i detta hänseende Venezulas startsförfall.15 Vidare är uppsatsen en förklarande studie, eftersom den ämnar förklara i vilken utsträckning Venezuela är en misslyckad stat.
Förklarande studier syftar till att ta det ett steg längre än beskrivande studier.16
Det som ska förklaras i studien är varför det blev som det blev i Venezuela. Dessutom
påverkas teorin av dess förklaringskraft, på grund av att den ska vara till hjälp att förklara vad som hänt i fallet. Om inte teorin har en stark förklaringskraft kommer teorins tilltro att
minska.17 En uppsats som ska förklara kan vara antingen teorikonsumerande, teoriprövande alternativt teoriutvecklande. Min metod i studien är som tidigare nämnts teorikonsumerande, vilket innebär att teorin används som ett redskap i undersökningen. Teorikonsumerande och teoriprövande kan ses som väldigt lika i flera avseenden – teorikonsumerande skall förklara varför det blev som det blev i fallet, i detta fall Venezuela, samtidigt som teorin ska sättas under prövning exakt som vid teoriprövande.18
Uppsatsens metod är konstruerad i form av en fallstudie och syftar till att studera det
specificerade fallet Venezuela och konsumerar den utvalda teorin i förhållande till ett enskilt fenomen. Det väsentliga är huruvida Venezuelas situation är under nuvarande omständigheter, och avser inte ha några jämförande inslag om olika länder respektive perioder.19 Dessutom kan en fallstudie vara en enfalls- eller flerfallstudie, och konstrueras med en eller flera
15 Peter Esaiasson & Mikael Gilljam, Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5 uppl. (Stockholm: Wolters Kluwer, 2017), s. 42–43.
16 Esaiasson & Gilljam 2017, s. 38.
17 Esaiasson & Gilljam 2017, s. 90–91.
18 Esaiasson & Gilljam 2017, s. 40–42.
19 Esaiasson & Gilljam 2017, s.109–110.
7 analysenheter.20 Det finns flera distinktioner mellan enfalls- och flerfallstudier, vilket innebär att man bör göra avvägningar för att uppsatsen ska generera svar på frågeställningen. Den enskilda fallstudien är en lämplig metod när fallet är kritiskt, ovanligt eller representativt.21 Enligt detta argument är det venezuelanska fallet en lämplig enfallsstudie. Den politiska krisen innehåller ett konkret fall av statligt misslyckande, det är en aktuell kris och
ostabiliteten påverkar många länder på kontinenten. Av den orsaken lämpar sig situationen i Venezuela som en analysenhet i en enfallsstudie. Fallstudier är ett passande tillvägagångsätt för att undersöka ett fall, eftersom det är flexibelt tillvägagångssätt och ger ett holistiskt perspektiv, snarare än ett perspektiv baserat på isolerade faktorer och att gå på djupet i komplicerade sociala fenomen.22
2.2 Kvalitativ textanalys
Denna uppsats är utförd som en kvalitativ textanalys. Det är ett tillvägagångsätt som innebär att författaren tar fram det viktigaste i innehållet genom en stringent läsning av textens delar och helhet. Det centrala är att fånga summan av delarna, med andra ord är vissa passager i texten viktigare än andra.23 Textinnehållet kategoriseras för att besvara min frågeställning – många material kan räknas i en kvalitativ textanalys. Det är en grovsortering i breda
kategorier. På så sätt kan man få en bred överblick över materialet. En kvalitativ textanalys är lämplig i min uppsats eftersom det konstant sker förändringar i Venezuela.24
Denna metod gör det möjligt att studera i vilken utsträckning Venezuela är en misslyckad stat genom att göra en grovsortering av olika material. Uppsatsen hade även kunnat genomföras med samtalsintervjuer där olika utrikespolitiska korrespondenter hade kunnat intervjuas.
Fördelen med korrespondentintervjuer är att min forskning hade fått insyn på Venezuelas läge, medan nackdelen med intervjuer med utrikespolitiska korrespondenter är att det är tidskrävande samt svårt att få korrespondenter att ställa upp på en intervju. Med tanke på att uppsatsen är intresserad av meningsskapande processer är den kvalitativa textanalysen en
20 Robert K. Yin, Case Study Research and Applications: Design and Methods. 6 uppl. (Los Angeles: Sage Publications, 2018), s. 49.
21 Yin 2018, s. 50.
22 Martyn Denscombe, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 5 uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2018), s. 96–97.
23 Esaiasson & Gilljam 2017 s. 211.
24 Kristina Borèus & Göran Bergström, Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 4 uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2018), s. 50–54.
8 lämplig metod. Utgångspunkten är att en aktör – i detta fall Venezuela – agerar mot andra aktörer, samt olika fenomen som sker i Venezuela.25
2.3 Material och källkritik
Materialinsamlingen i undersökningen består av primärkällor och andrahandskällor, framför allt användes rapporter från organisationer, vetenskapliga artiklar, nyhetsartiklar och
myndighetstexter då syftet är att använda insamlade data och med hjälp av den existerande teorin kunna analysera fallet Venezuela. För att samla in information om Venezuela användes flera typer av källor för att på ett källkritiskt för att kunna studera fallet. Denna uppsats har i så stor mån som möjligt försökt undvika bias samt politisk agenda, ambitionen har varit att använda många källor, där Landguiden bedöms inte ha någon vinkling, då syfte är att sammanställa alla världens händelser och information om länder utan en politisk agenda.
Uppsatsen har utgått från fyra kriterier vilket är äkthet, oberoende, tendens och samtidighet, äkthet innebär att försäkra sig om att källmaterialet är äkta och att materialet har producerats vid den tidpunkt och av de personer som uppges. Oberoende innebär att påstående är
tillförlitliga och att primärkällor är mer trovärdigare än sekundärkällor, det tredje kriteriet handlar om tendens, vilket innebär att källan skall ha ett intresse av att återge den avsiktliga berättelsen om verkligheten, och inte vara snedvriden. Det fjärde och sista kriteriet är samtidighet, vilket innebär att ju längre tid som förflyttar sig mellan en händelse och dess nedtecknade, desto större är sannolikheten att berättelsen blir ändrad på grund av minnesfel. 26
Organisationsrapporter från FN och Human Rights Watch samt regeringens rapport om Venezuela är andra viktiga källor i uppsatsen. Som uppsatsförfattare är det viktigt att använda sig av oberoende och opartiska källor för att informationen skall vara pålitlig. I detta fall är det viktigt att ha i åtanke att det finns flera versioner av en händelse, och därmed flera vinklar ur vilka den berättas. Flera olika källor är därmed en nödvändighet för att få en bred
källsäkerhet. Eftersom studien tar sin utgångspunkt i mer nutida fenomen är det av vikt att materialet är uppdaterat och aktuellt, samt vilket material som kan vara publicerat för en längre tid sedan. Vid hantering av källmaterialet har det varit viktigt att ta hänsyn till de källkritiska anvisningarna som jag nämnde ovan, framför allt kriteriet oberoende och tendens.
Detta är viktig eftersom dessa källor inte driver en viss agenda med subjektiva åsikter, utan
25 Esaiasson & Gilljam 2017, s. 211.
26 Esaiasson & Gilljam 2017, s. 291–294.
9 också för att organisationer och myndighetsrapport vanligtvis har i sig ett ställningstagande över hur de uttrycker sig i en viss konflikt, dock anser jag att dessa organisationer är neutrala i denna konflikt, och återger informationen på ett korrekt ökar, vilket gör att kriteriet oberoende och tendens blir mer pålitliga. Alla källor har genomgått samma granskning utifrån
kriterierna.27
2.4 Operationalisering
För att kunna konstruera ett analysverktyg är det nödvändigt att teorin operationaliseras för att kunna enklare analysera om Venezuela kan betrakta sig som en misslyckad stat. Teorin som ligger till grund är Goldstones fem genvägar för statligt misslyckande, samt effektivitet och legitimitet, vilket är ett förhållningssätt för den reella makten. Fallet Venezuela analyseras baserat på analysverktyget i figur 1. Analysen kommer redogöra en genväg i taget för att tydliggöra resultatet för forskningen. Figur 2 kommer visa teorins förklaringsförmåga.28
Figur 1. Analysverktyget utifrån Goldstones teori om de fem genvägarna till statligt misslyckande
3.Teoretiskt ramverk
Det här kapitlet syftar till att tydliggöra och förklara statligt misslyckande utifrån Jack Goldstones teori som presenterar fem genvägar för statligt misslyckande vilket är
etniska/religiösa konflikter, state predation, regionala/gerillagrupper, demokratisk kollaps och successions-/reformkris, och dess egenskaper effektivitet och legitimitet.
3.1 Vad är statligt misslyckande?
Många forskare har ägnat stor uppmärksamhet åt fenomenet statligt misslyckande. Forskare försöker ge tidiga förvarningar för statligt misslyckande, och makthavarna försöker arbeta
27 Esaiasson & Gilljam 2017, s. 295.
28 Esaiasson & Gilljam 2017, s. 56.
Failed State
Etnisk/religiös
konflikt State predation
Regional- /Guerilla konflikt
Demokratisk kollaps
Succession/refor mkris Effektivitet Legitimitet
10 hårt för att avhjälpa respektive förhindra statligt misslyckande. Stater kan misslyckas på diverse sätt och av olika motiv. Det finns ingen konsensus över vad statligt misslyckande är – dock finns det befintliga definitioner av fenomenet. En central definition av statligt
misslyckande är att centralregeringen inte kan leverera kärnfunktioner till majoriteten av befolkningen, inklusive de fattiga. Dessutom kännetecknas misslyckade stater genom att ha svaga institutioner, samt att staten misslyckas när den sittande regeringen förlorar fysisk kontroll över sitt eget territorium, eller saknar monopol på den legitima användningen av våld.
Andra riskfaktorer för statligt misslyckande inkluderar nedbrytning av myndigheter, att fatta kollektiva beslut, oförmåga att erbjuda offentliga tjänster och förlust av att agera i formella förbindelser med andra stater som en fullständig medlem av det internationella samfundet.
Goldstone påtalar att det finns två egenskaper för att en stat skall kunna bibehålla stabiliteten i ett land, nämligen effektivitet och legitimitet. Legitimitet återspeglar hur statens gärningar uppfattas av societeten och befolkningen när det gäller sociala normer. Med effektivitet avses hur en stat bedriver statliga institutioner som exempelvis att leverera sociala tjänster, främja den ekonomiska tillväxten samt skapa lagar respektive tillhandahålla en funktionell och verkande politik.29
3.2 Legitimitet och effektivitet
En misslyckad stat är en stat som brister antingen i effektivitet alternativt legitimitet, eller i båda dessa element – deras fortsatta administration önskas inte av de viktigaste eliterna respektive av den stora massan. Stater som har hög effektivitetsnivå eller legitimitet kan överleva under flera år, exempelvis kan en diktatur överleva under flera år bara genom
effektivitet, eller i flera decennier om staten bevarar hög effektivitet och en dos av legitimitet.
Detta är fallet om staten kan leverera ekonomisk tillväxt samt säkerhet – på samma sätt kan en populistisk regering som anses driva rättvis politik bibehålla makten under flera år. Om den reella makten saknar både effektivitet och legitimitet förblir dessa stater instabila, tills de har fått antingen en dos av effektivitet alternativt legitimitet.30
Stater som är beroende av effektivitet kan förlora stöd om de inte levererar ekonomisk tillväxt. Samtidigt kan stater som har enbart legitimitet misslyckas om de är korrupta, inkompetenta eller alltför beroende av externa makter eller anses vara orättvisa genom deras
29 Jack Goldstone, Pathways to State Failure, Conflict and Management and Peace Science, 25:4 (2008), s.285–
286.
30 Goldstone 2008, s. 286.
11 lagar och regler. En stat som har en hög nivå effektivitet men låg legitimitet kommer att misslyckas om effektiviteten äventyras.31
3.3 Fem genvägar för statligt misslyckande
Goldstone indikerar att det finns fem institutionella vägar som indikerar och leder till att en stat befinner sig i riskzonen för statligt misslyckande. En av dessa fem faktorer kan indikera att regeringens legitimitet eller effektivitet skiftar i stor omfattning. Samtliga fem faktorer behöver inte förverkligas då dessa förutsättningar är unika. Somliga länder kan uppfylla en kvalifikation men inte de andra. Då anses det ändå vara en misslyckad stat eftersom staten måste ha legitimitet och effektivitet i ett land för att bibehålla makten.32
De fem förutsättningarna för statligt misslyckande är:
• upptrappning av en etnisk/religiös konflikt,
• state predation (externa aktörer),
• regionala eller gerillauppror,
• demokratisk kollaps (vilket leder till inbördeskrig eller statskupp) samt
• successions- eller reformkris i auktoritära stater.
3.4 Etnisk/religiös konflikt
Den första förutsättningen handlar om en upptrappning av en etnisk eller religiös konflikt, det vill säga att staten exkluderar somliga etniciteter eller minoriteter från makten och ekonomin.
Om regeringen förlorar effektivitet kommer etniska grupper som har exkluderats att uppmuntras att göra uppror. Dessutom kan en konflikt eskalera även om staten anses vara demokratisk och inkluderande – detta gäller om etniska eller regionala intressen anser att staten är korrupt och att staten inte tar hänsyn till deras intressen. Detta kan då leda till att de beslutar göra rebell mot regeringen. Därutöver skapar det även incitament för andra etniska grupper att göra uppror mot regeringen.33
31 Goldstone 2008, s. 286.
32 Goldstone 2008, s. 287.
33 Goldstone 2008, s. 289.
12
3.5 State predation
Goldstones andra faktor handlar om state predation vilket innebär att auktoritära regimer kan stanna vid makten förutsatt att den bibehåller legitimiteten bland eliten alternativt av externa aktörer. Exempel på externa aktörer är näringslivet, kyrkan eller utländska aktörer som stöttar den auktoritära staten. Oftast är det andra utländska regeringar som stöttar den inhemska regeringen trots att landet inte är legitimt bland det internationella samfundet, men det finns diverse intressen bland utländska aktörer.34
3.6 Regionala/gerillauppror
Det tredje perspektivet för att ett land kan fallera är regionala eller gerillauppror. Detta liknar den etniska eller religiösa konflikten, men här uppstår statligt misslyckande när en grupp anser att regeringen inte är legitim samt att regeringen inte är effektiv. Detta leder till att individer ansluter sig till exempelvis en gerillagrupp och gör uppror mot staten. Regionala eller gerillagrupper anser att de kan tillhandahålla statliga funktioner och säkerhet bättre än regeringen. Våldsamma strejker som syftar till att göra uppror, stärker regionala och
gerillagrupperna till att staten fallerar, vilket berövar statens legitimitet. Rebeller lyckas när staten inte uppfattas som legitim och effektiv. Detta sprids vidare och då kan inte staten förhindra upproret eftersom de rebelliska upproren i slutändan kommer att bli starkare.35 3.7 Demokratisk kollaps
Den fjärde faktorn är demokratisk kollaps, vilket innebär att demokratiska regeringar har legitimitet så länge de inkluderar och respekterar intressena för olika grupper. Problemet med nyutvecklade demokratier är att de vanligtvis är ineffektiva och brister på säkerhet, vilket resulterar i att den politiska legitimiteten försämras. Nyutvecklade demokratiska regimer kan bli förlamade genom brist på resurser för att upprätthålla befolkningens säkerhet. Om
regeringen anses ineffektiv ersätts detta oftast med en militärjunta som gör statskupp.36 3.8 Successions-/reformkris
Den femte och sista faktorn är successions- eller reformkris. I auktoritära stater uppstår misslyckade stater genom att göra avvägningar mellan statens effektivitet och legitimitet – en regering kan vara beroende av politisk skicklighet av en stark ledare. Problemet med detta är att den starka ledaren förr eller senare kommer att åldras och mista livet. Om inte efterföljaren
34 Goldstone 2008, s. 290.
35 Goldstone 2008, s. 290–291.
36 Goldstone 2008, s. 291.
13 anses vara legitim av näringslivet, försvarsväsendet eller den religiösa eliten kommer detta att tillföra en utbredd potentiell opposition eftersom andra krafter strävar efter den reella makten.
Till följd av detta kommer en falang att ta makten; oavsett om den är effektiv kommer den att anses vara olaglig. Regionala grupper kommer troligen att göra uppror. Även om makten skulle vara tudelad bland samarbetande grupper kommer detta att ge en svag styrning, vilket resulterar i att staten blir ineffektiv och att den fragmentiseras, på grund av att de regionala alternativt etniska grupperna försöker få kontroll över säkerheten. Reformkriser förekommer när det sker en förändring i effektiviteten och legitimiteten, oftast när en stark ledare åldras eller dör.37
4. Analys
I detta stycke presenteras det övergripande resultatet från analysen. Utifrån de fem genvägarna är det av stort intresse att framhäva vilka fenomen som framkommer samt de egenskaper som associeras med dem.
4.1 Etnisk/religiös konflikt - Ursprungsbefolkningen
Det första perspektivet handlar om etnisk/religiös konflikt – här förklarar jag ursprungsbefolkningens situation i Venezuela.
Den venezuelanska författningen stadgar att urfolket får tre mandat i nationalförsamlingen, samt att de mänskliga rättigheterna skall respekteras gentemot ursprungsbefolkningen.
Ursprungsbefolkningens rätt till kulturarv, territorier, utbildning, språk och religion erkänns genom lag, samt att det finns en särskild lagstiftning mot rasdiskriminering. I Venezuela lever 35 olika typer av urfolksgrupper som tillsammans utgör 2,8 procent av landets befolkning.
Många av dessa lever i geografiskt marginella områden och saknar möjlighet till utbildning och hälsovård. Det är mer förekommande att ursprungsbefolkningen i Venezuela har sämre hälsa och undernäring – lokala myndigheter överväger sällan ursprungsbefolkningens intresse när de fattar beslut som påverkar fördelningen av deras mark, kultur, eller naturresurser.38 Den kollektiva äganderätten av mark har endast beviljat ursprungsbefolkningen några få gånger. Utbildningssystemet saknar undervisning på minoritetsspråken – statliga satsningar för att bevara urfolkens kultur, språk och traditioner saknas. En av de essentiella frågorna för
37 Goldstone 2008, s. 291–292.
38 Regeringskansliet, Mänskliga rättigheter, demokrati, och rättsstatens principer i Venezuela 2015–2016 (Stockholm: Regeringskansliet, 2017) s. 14.
14 ursprungsbefolkningen är rätten till autonomi över mark. Venezuelas ekonomiska modell, som till stor del utgår från utvinning av naturresurser, står vid vissa tillfällen i
motsatsförhållande till ursprungsbefolkningens kollektiva intressen. Genom exploatering orsakas skador på ursprungsbefolkningens territoriella mark och det sedvanliga levnadssättet hotas – det har inträffat att denna exploatering har resulterat i tvångsförflyttningar.39 En annan grupp i Venezuela som är utsatta är afrovenezuelanerna. Uppgifter om denna minoritetsgrupp är otillräcklig, vilket kritiseras av FN. Afrovenezuelanerna och ursprungsbefolkningen är särskilt drabbade av sociala och ekonomiska ojämlikheter.40
För tillfället finns det ingen grund till att göra en intressant bedömning av den första
genvägen. Eftersom det inte finns någon utvecklad bild av hur en etnisk konflikt skulle kunna initieras, vilket gör att det inte går göra en vidare analys. Det kan dock sägas att om en etnisk konflikt inträffar måste det ske via ursprungsbefolkningen, samt att kravet mot den reella makten måste vara klart och tydligt, i enlighet med vad Goldstone hävdar.41
4.2 State predation – Venezuela i den internationella arenan
Här förklaras det andra fallet i Goldstones teori om state predation - här förklarar jag utländska och regionala aktörers agerande gentemot Venezuela.
Den alltmer akuta krisen i landet har nu lett till en situation liknande kalla kriget där USA inte längre erkänner Maduro, medan Ryssland och Kina stöttar Maduro-regeringen. I början av 2019 hade Maduro-regeringen hamnat i konflikter med stora delar av omvärlden, samtidigt som det utspelade sig en maktkamp i Venezuela.42
Venezuela suspenderades under 2016 från Mercosur eftersom landet inte hade anpassat sin lagstiftning till organisationens regler. Sommaren 2017 skärptes avstängningen till att gälla på obestämd tid, då de övriga Mercosurländerna kritiserade Venezuela för att den demokratiska ordningen var satt ur spel. Förhållandet till OAS har länge varit kluven och har övergått till att vara fientlig. Venezuela har ofta kritiserat OAS för att vara USA-styrd. Kritiken från OAS mot Venezuela har skärpts sedan Luis Almagro tillträdde som generalsekreterare.
39Regeringskansliet 2017, s.14–15.
40 Regeringskansliet 2017, s. 16.
41 Goldstone 2008, s. 290.
42 Ylva Lindahl,”Utrikespolitik och försvar”, Utrikespolitiska Institutet (UI),
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/venezuela/utrikespolitik-och-forsvar/, [Hämtad 2020-07-22]
15 Generalsekreteraren från OAS uttryckte att Venezuela inte längre är en demokrati, vilket resulterade i att Caracas 2017 avsiktligen lämnade organisationen. Sedan 2019 erkänner OAS interrimpresidenten Guaidó som Venezuelas president.43
Under 2017 bildade en rad latinamerikanska länder samt Kanada den så kallade Limagruppen för att försöka dämpa regionala friktioner. Limagruppen uppmanade i början av 2018 att Maduro-regeringen borde skjuta upp presidentvalet i maj 2018, med anvisning att
förutsättningarna för ett fritt och rättvist presidentval saknades. När valet ändå hölls kallade gruppens 14 länder temporärt hem sina ambassadörer från Caracas. I Limagruppen ingår alla regionala tungviktare: Argentina, Brasilien, Chile, Colombia Argentina och Mexiko.44
Under våren 2019 försökte den norska regeringen att sondera lösningar mellan Maduro- regeringen och representanter för Guaidó. Den norska regeringen försökte bidra till att få igång formella samtal för att hitta en lösning på den politiska krisen samt för att nå rättvisa val. Detta gjordes dock utan några större framgångar. Oppositionen ville under
förhandlingarna kräva Maduros avgång och att nyval skulle hållas, vilket gjorde att Maduro avbröt deltagandet.45
Den främsta styrkan för oppositionen har varit det stöd som den har fått från olika
världsregeringar. De flesta latinamerikanska regeringarna, USA, Kanada och den Europeiska unionen (EU) erkänner fortfarande Guaidó som den legitima presidenten i Venezuela. USA, Kanada, Schweiz, Panama och EU har infört sanktioner mot Maduro-regeringen.
Interrimpresidenten Guaidó åkte på en internationell turné som inkluderade Colombia, USA, Kanada och Europa i början av 2020, där Guaidó togs emot som den legitima presidenten.
Samtidigt har effekterna mot Maduro-regimen inte varit effektiva, delvis för att Kina, och särskilt Ryssland, har visat stöd till Maduro.46
I relation till dessa händelser drar jag slutsatsen att legitimiteten för Maduro-regeringen äventyras i det internationella samfundet, även om regimen har fortsatt stöd av Ryssland och Kina. Detta då Guaidó har stöd av tungviktarna i Latinamerika, EU, och framför allt USA,
43 Lindahl 2020.
44 Lindahl 2020.
45 Al Jaazera, Venezuela opposition: Norway mediated talks with Maduro are over, 2019, https://www.aljazeera.com/news/2019/09/venezuela-opposition-norway-mediated-talks-maduro- 190916211901409.html, [Hämtad 2020-07-22]
46 Lindahl 2020.
16 något som resulterat i regionala aktörer exkluderat Venezuela från samarbetsorganisationer såsom OAS och Mercosur, samt att Lima-gruppen försöker att genom dialog hitta en lösning på den politiska krisen. Det råder en utbredd konsensus om att Maduro-regimen inte är legitim både i den latinamerikanska kontinenten och bland västvärlden. Detta har föranlett att
sanktioner har införts på Maduro-regimen från både EU, USA och Kanada, vilket tyder på att legitimiteten inte finns bland det internationella samfundet. Således går det att anta regeringen i nuläget inte har stöd bland utländska aktörer respektive regionala aktörer vilket minskar Venezuelas legitimitet. Detta med främst hänvisning till att Goldstone nämner att ”An authorian regime can stay in power a long time provided that it retains legitimacy in the eyes of crucial elites, such as the business community or the church or foreign support”. 47
4.3 Regionala-/gerillauppror – Colectivos och ELN
I denna sektion förklaras det tredje fallet i Goldstones teori, nämligen regionala- /gerillauppror.
De beväpnande icke-statliga aktörer stöttar Maduro-regeringen när Venezuela står inför den värsta politiska, ekonomiska och humanitära krisen i Latinamerika. Colectivos är väpnade civila grupper som är pro-regeringen och har våldskapital.48 Dessutom kontrollerar colectivos olika stadsdelar i Caracas som sympatiserar med Maduro-regimen. Avskaffandet av
polismyndigheten gjorde att colectivos kunde expandera sitt fäste i flera olika områden och tillhandhålla sociala tjänster runt om i landet.49 Enligt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter var colectivos viktiga bidragsgivare till mordet av 5 287 personer under 2018.50 Förutom colectivos utökar de colombianska gerillagrupperna sin närvaro i Venezuela såsom ELN och FARC. Dessa grupper rekryterar venezuelaner och knyter nära band till Maduro- regimen. Den venezuelanska säkerhetsstyrkan och colectivos arbetar tillsammans – den venezuelanska säkerhetsstyrkan tillåter colectivos att avfyra ammunition på demonstranter.
Förutom att förtrycka demonstranter och oliktänkare arbetade också colectivos tillsammans
47 Goldstone 2008, s.290.
48 Lucia Newman,”Venezuela: Who are the colectivos”, Al Jaazera (AJ) 5/9 2019,
https://www.aljazeera.com/blogs/americas/2019/05/venezuela-colectivos-190506163125345.html [Hämtad 2020-07-15]
49 Insight Crime, The Devolution of State Power: The ´Colectivos´, 2018,
https://www.insightcrime.org/investigations/devolution-state-power-colectivos/ [Hämtad 2020-07-15]
50 United Nations Human Rights, Human Rights in the Bolivarian Republic of Venezuela 2019 (Genève: United Nations Human Rights. 2019), s. 10.
17 med säkerhetsstyrkorna för att bekämpa brottsligheten i Caracas, vilket resulterade i civila massaker och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.51
Den ökade närvaron av colombianska gerillor är en utveckling av Maduro. Trots regeringens förnekande av alla förhållanden har de colombianska gerillorna byggt nära politiska och ideologiska band med militären, regeringen och colectivo-grupperna. Venezuela ger gerillorna en fristad. I gengäld har de colombianska gerillorna ett intresse att stödja Maduro-regimen och kan agera i försvar vid behov – gerillagruppen ELN har redan framhävt att de är redo att försvara Maduro från en utländsk intervention. 52De colombianska gerillorna erbjuder också beväpnade grupper utbildning. I somliga områden i Venezuela har gerillagrupperna enligt uppgifter tagit över statens funktioner. ELN beskattar lokala invånare och företag i områden de kontrollerar för skydd från lokala kriminella grupper. Därutöver förser ELN även lokala samhällen med vapen, politisk utbildning och livsmedelsförsörjning – ELN distribuerar matförsörjningen genom regeringens matprogram i flera kommuner inom landet.53
Med anledning av att ELN och colectivos stöttar Maduro-regimen och garanterar regeringen säkerhet och lojalitet saknas det stöd för aspekten regionala-/gerillauppror. Det som däremot talar för ett uppror skulle bli möjligt längre fram i tiden, är ett skift från colectivos eftersom de har ett våldskapital. Däremot finns det ingenting som tyder på ett uppror mot Maduro-
regeringen, detta i enlighet med Goldstones teori. Däremot är det värt att nämna att
gerillagrupperna tillhandhåller sociala tjänster, vilket också Goldstone nämner, vilket tyder på att regeringen har låg effektivitet.54
4.4 Demokratisk kollaps – Invasionsförsök i Venezuela
Under denna rubrik förklarar jag det fjärde perspektivet inom Goldstones teori, nämligen demokratisk kollaps.
I demokratimätningar klassas Venezuela bland annat som en av de mest auktoritära och icke- fria staterna i världen. De demokratiska fri- och rättigheterna har försvagats under de senaste
51 International Crisis Group, Gold and Grief in Venezuela´s Violent South 2019, (Bryssel: International Crisis Group 2019), s. 5.
52 Fund for Peace 2019, s. 14.
53 International Crisis Group 2019, s. 22–23.
54 Goldstone, s.291.
18 åren.55 Korruptionen är systematisk och genomsyrar hela det venezuelanska samhället.
Venezuela hamnar på plats 173 av 198 länder i organisationen Transparency International korruptionsindex.56 Det politiska klimatet har skapat stora motsättningar – oppositionen anklagar president Maduro för att ha infört diktatur och president Maduro anklagar oppositionen för att vara terrorister och oligarker.57
I det senaste parlamentsvalet i december 2015 uppnådde oppositionspartiernas allians MUD majoritet i parlamentet. Den venezuelanska regeringen ogiltigförklarade valet i delstaten Amazonas och hävdar därmed att parlamentet är olagligt tills omval hållits i Amazonas. Den statliga och regeringskontrollerade valmyndigheten CNE har inte kallat till omval. Den venezuelanska konstitutionen stadgar att domstolarna ska vara självständiga, dock har rättsväsendet i Venezuela under de senaste åren stegvis blivit mer centraliserat till president- och regeringsmakten. Maduro-regeringen använder detta redskap för att motverka
oppositionen. Dessutom präglas domstolsväsendet av ineffektivitet på grund av korruption.58 Den venezuelanska regeringen har fängslade politiska motståndare och får inte medverka i politiska sammanträden – i november 2019 innehöll de venezuelanska fängelserna nästan 400 politiska fångar. I april 2019 släpptes oppositionsledaren Leopoldo López, som avtjänade en 13-årig dom under husarrest på osäkra anklagelser om att anstifta våld under de stora
protesterna i Caracas mot Maduro-regimen under 2014. En av vakterna släppte López fri så att han kunde delta i det militära upprorsförsöket som interrimpresidenten Guaidó initierade.
Efter att det militära upprorsförsöket misslyckades sökte López skydd i den spanska ambassaden i Caracas.59
I samband med det militära upprorsförsöket arresterades nationalförsamlingens vice-president Edgar Zambrano, för hans påstådda deltagande i det militära upproret i april 2019. Dock har Zambrano släppts villkorligt. Flera andra som arresterades i samband med det militära upprorsförsöket sitter i fängelse. Andra har tvingats fly i exil. Dessutom har Venezuelas underrättelsetjänst arresterat och torterat militärpersonal som har konspirerat mot
55 Ylva Lindahl, ”Demokrati och rättigheter”, Utrikespolitiska Institutet (UI),
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/venezuela/demokrati-och-rattigheter/, [Hämtad från 2020-07-19]
56 Transparency International, The global coalition against corruption, u.å., https://www.transparency.org/en/countries/venezuela [Hämtad från 2020-07-29]
57 Regeringskansliet 2017, s. 5.
58 Regeringen 2017, s. 4.
59 Human Rights Watch, World Report: Events of 2019, (New York, Human Rights Watch, 2020), s.628.
19 regeringen.60 I början av maj 2020 rapporterades om ett kuppförsök vid kusten, med
legosoldater och ett amerikanskt säkerhetsföretag i bakgrunden. Det ledde till en skärpning av de redan spända relationerna till USA. En vecka efter kuppförsöket vid kusten uppgavs 45 personer ha gripits. Chefen för ett privat amerikanskt säkerhetsbolag i Florida, Silvercorp, har berättat att han har anlitat legosoldater som opererar för att försöka störta Maduro. I USA förnekar president Donald Trump och hans utrikesminister Mike Pompeo all kännedom om kuppförsöket.61
Sammanfattningsvis råder det stora oklarheter kring om ett kuppförsök alternativt statskupp av USA eller Guaidó har egenskaper för att påverka situationen i Venezuela. Tvärtom, där risken för ökad upprustning från Maduro och våldsanvändning är möjliga risker om det sker fler invasionsförsök med militära medel från antingen externa aktörer eller inhemska aktörer för att försöka driva bort Maduro-regeringen. En annan metod är att stötta en pacifistisk opposition, som arbetar för att foga samman det splittrade samhället, och som strävar efter att finna demokratiska lösningar och reformera om landets institutioner. Dessutom utgår teorin att det är nyutvecklade demokratier som strävar efter den reella makten genom statskupp respektive invasionsförsök. Historiskt sett har Venezuela varit en demokrati. 62
4.5 Successions-/och reformkris – Chávez vs Maduro
I detta kapitel förklaras det femte perspektivet för statligt misslyckande, alltså successions- och reformkris inom totalitära stater.
Under Chávez-administrationen antog Venezuela en ny konstitution (ratificerad genom folkomröstning), och ett nytt namn för landet – den Bolivarianska republiken Venezuela uppkallad efter 1800-talets sydamerikanska befriare Simón Bolivar. Chávez karisma, användning av oljeintäkterna för att finansiera sociala program och tillhandahållandet av subventionerad olja till länder i Centralamerika och Kuba fångade global uppmärksamhet.
Chávez hade dessutom ett starkt stöd hos en stor del av befolkningen. Det stora stödet gällde främst de marginaliserade grupperna i samhället som gynnades av hans satsningar på skolor, bostäder och sjukhus. Många upplevde att ”chavismen” gav vanliga människor ett
människovärde och medborgerliga rättigheter som de tidigare hade saknat.
60 Human Rights Watch 2020, s. 628.
61 Lindahl 2020.
62 Goldstone 2008, s. 291.
20 Efter hans död i mars 2013 lämnade Chàvez ett stort avtryck men också ett omdiskuterad arv.
President Maduro har kämpat för att upprätthålla sitt politiska stöd som ledare inom partiet, samt av oppositionen. Även under den drastiska nedgången i de globala oljepriserna skulle hanteringen inom en sådan politisk kontext ha varit svår för alla efterträdare. Maduro-
regeringens sårbarhet skulle visa sig under de massiva protesterna under 2014 och sedan med att oppositionen nådde majoritet i valet till nationalförsamlingen 2015.63
Det faktum att oppositionen fick majoritet handlar inte enbart om att Maduro-regeringen förlorade platser i nationalförsamlingen, utan det handlar om att regeringspartiet PSUV förlorade röster i storstäderna eftersom den stora massan krävde nedmontering av Chávez- politiken. Å ena sidan svängde 20 procent av PSUV-anhängarna till oppositionen i frustration över den ekonomiska nedgången och korruptionen. PSUV-anhängarna ville dessutom ha en riktningsförändring. Oppositionens seger i nationalförsamlingen lämnade Maduros legitimitet ifrågasatt. Många av de aktivister som stödde Chávez under hans förvaltning anser att Maduro inte är den legitima efterträdaren.64 En del fortsätter att stödja Maduro – av äkta lojalitet eller för att fortsätta få del av subventionerade matkassar. I samband med att Maduro formellt tillträdde den nya mandatperioden i januari 2019 skärptes dock motståndet mot regimen. 65 Oppositionen mot Maduro och regeringspartiet PSUV består av grupperingar åt olika håll och har inte mycket mer gemensamt än motståndet mot regimen. Ett försök gjordes våren 2018 att bilda en oppositionsallians som kallar sig för FAVL – i detta gemensamma motstånd ingår oppositionspartier, fackförbund, näringslivsorganisationer, kyrkor, studenter samt andra grupper som företräder civilsamhället. Dessutom har alliansen FAVL lagt fram en ekonomisk stabiliseringsplan som ska kunna användas om Maduro avgår. Oppositionen hade länge saknat en tydlig politisk ledare. De tidigare ledarna såsom Henrique Capriles, Leopoldo Lopez och Antonio Ledezma har av olika anledningar exkluderats från politiskt inflytande – med Juan Guaidó finns vägledning.66
Baserat på den information som har presenterats drar jag slutsatsen att det i nuläget saknas legitimitet i Maduro-regeringen. När Chàvez avled år 2013 – har efterträdaren Maduros legitimitet ifrågasatts. Detta med hänvisning till de stora protesterna under 2014, samt att
63 Daniel Hellinger & Anthony Petros, “The Legacy of Hugo Chávez,” Latin American Perspectives, vol. 44:1, (2017), s. 4.
64 Hellinger & Petros 2017, s. 5.
65 Lindahl 2020.
66 Lindahl 2020.
21 oppositionen fick majoritet i nationalförsamlingen. Vidare förlorade regeringspartiet ett stort stöd bland storstäderna i Venezuela, vilket kan tolkas som en straffröstning. Dessutom kan det argumenteras för att det finns en falang inom partiet (PSUV) som förespråkar en annan
riktning på partiet. Jag anser att det i enlighet med successions- och reformkrisperspektivet finns rimliga skäl att anta Maduros legitimitet ifrågasatts, i samband med att oppositionen fick majoritet i nationalförsamlingen – detta i enlighet med vad Goldstone nämner ”Unless a successor is groomed to be an effective ruler, and accepted as legitimate by the major
business, military, and religious elites, the absence of such a successor leaves the state open to widespread potential opposition as different factions vie for power”.67
5. Slutsats
Syftet med denna uppsats har varit att med hjälp av en förklarande studie och en teorikonsumerande fallstudie ta reda på om Goldstones teori är applicerbar på fallet Venezuela. Uppsatsen har genom en teoridriven analys tillämpat de fem aspekterna som Goldstone hävdar är genvägar för statligt misslyckande - etnisk/religiös konflikt, state
predation, regionala-/gerillauppror, demokratisk kollaps och successions-/reformkris på fallet Venezuela för att ge svar på frågeställningen; I vilken utsträckning kan Venezuela betrakta sig som en misslyckad stat?
Slutsatsen är att det finns två starka förklaringsfaktorer, state predation respektive successions-/reformkrisen ger tillfredställande perspektiv på krisen, samtidigt som de resterande aspekterna inte har lika stark förklaringsfaktor.
67 Goldstone 2008, s. 291.
22
5.1 Resultatets implikationer
Analysen visar att fallet Venezuela innefattar alla aspekter som ställs upp i enlighet med Goldstones teori om pathway to state failure. Dessutom nämner Goldstone att en genväg kan uppfyllas för att ett land kan befinna sig inom statligt misslyckande. I detta hänseende
uppfyller Venezuela två genvägar. Figur 2 nedan åskådliggör vilka aspekter som analysen anser har en stark förklaringsfaktor, och vilka som inte anses ha en stark förklaringsfaktor
Figur 2. Visar vilka genvägar som är uppfyllda i fallet Venezuela
Min bedömning är att state predation-perspektivet är tydligast i fallet Venezuela. State predation bygger på att regimen har stöd av utländska aktörer alternativt bland eliten inom landet. I detta fall stöttar inte en stor del av det internationella samfundet den sittande regeringen, samt multilaterala organisationer såsom OAS och Mercosur har uteslutit all samverkan med Venezuela. Läget i Venezuela är ett tydligt exempel på avsaknaden av legitimitet för den sittande regeringen. Till följd av detta är Guaidó erkänd som landets legitima president av stora delar av det internationella samfundet – Venezuela är det enda landet med två presidenter. Flera latinamerikanska länder samt västvärlden vill se en politisk process med Guaidó. Däremot stöttar supermakterna Kina och Ryssland den sittande
regeringen vilket skapar ett status quo, alltså ett oförändrat tillstånd i landet.
På liknande sätt är aspekten successions-/och reformkris också uppfylld – jag anser att denna aspekt är uppfylld eftersom Venezuela var beroende av Chàvez effektivitet genom att satsa på sociala program som skolor, bostäder samt sjukhus. Maduro brister när det gäller effektivitet,
Uppfyllda Inte
uppfyllda
23 vilket innebär att tillförsäkra befolkningen sociala tjänster. Dock är det värt att nämna att de fallna oljepriserna försämrade effektiviteten för landet. Dessutom finns en utbredd opposition kontra regimen, vilket gör att Maduro inte anses legitim bland näringslivet, kyrkan och civilsamhället. Mot bakgrund av detta anser jag att successions- och reformkrisen är uppfylld som statligt misslyckande, och att efterträdaren Maduro varken har effektivitet och legitimitet.
Trots att dessa aspekter är uppfyllda saknas stöd för de resterande aspekterna. Demokratisk kollaps anser jag svårast att dra en specifik slutsats kring. Aspektens uppfyllnad eller icke uppfyllnad utgår från nyutvecklade demokratier, vilket Venezuela inte är. Dock har
demokratin urholkats med Maduro under de senaste åren. Vidare finns det ett starkt motstånd där ett militärt upprorsförsök från Guaidó med avhoppare från militären misslyckades under våren 2019, samt ett invasionsförsök från ett amerikanskt säkerhetsföretag men utan större resultat. I linje med att det finns en avsikt att ingripa militärt mot Maduro-regimen skulle denna aspekts ha uppfyllts om Venezuela historiskt sett hade varit odemokratiskt, i stället har demokratin urholkats med tiden. Med anledning av detta vore det rimligt att dra slutsatsen att aspekten demokratisk kollaps inte är uppfylld.
Den fjärde aspekten etnisk/religiös konflikt, vilket innebär att etniska grupper eller minoriteter exkluderas från den reella makten. Ursprungsbefolkningen inkluderas i Venezuela eftersom författningen garanterar tre mandat i nationalförsamlingen, dock är ursprungsbefolkningen marginaliserade och levnadsförhållandena är sämre än för resten av medborgarna i samhället.
Detta medför att det finns brist på effektivitet inom regimen, men ursprungsbefolkningen har inte letat sig fram till en grupp som anses legitim för att göra uppror mot regimen. I dagsläget saknas det motstånd från ursprungsbefolkningen i Venezuela, vilket innebär att denna aspekt inte är uppfylld.
Till sist saknas även stöd för regionala/gerillauppror – detta med främst att gerillagrupper i Venezuela stöttar Maduro-regimen, även om det råder diskrepans emellanåt, är colectivos en viktig allians för regimen, samt att den ökade närvaron av de colombianska gerillorna i Venezuela tyder detta på att regeringen inte kan leverera basala rättigheter, utan gerillorna måste tillhandahålla sociala tjänster åt medborgarna, vilket gör att effektiviteten brister för regeringen. Trots detta utgår teorin från att gerillagrupperna gör uppror mot regimen. I detta fall är det dock tvärtom, vilket motsätter teorin.
24 Avslutningsvis kan det sägas att Venezuela lever upp till förutsättningarna för statligt
misslyckande, även om alla förutsättningarna inte är uppfyllda. Framtidsutsikterna är däremot inte gynnsamma. Landet befinner sig i en status quo, det vill säga ett oförändrat tillstånd, vilket kan förvärra situationen. Venezuela brister i såväl effektivitet som legitimitet. Om Maduro-regeringen hade haft legitimitet bland stora delar av det internationella samfundet hade effektiviteten ökat, men detta är svårt eftersom externa aktörer vill se en politisk utveckling med Guaidó. Trots att Moskva och Peking anser att Maduro-regimen har effektivitet och legitimitet skall man inte utesluta att det råder ett stort missnöje bland den stora massan i Venezuela och bland det internationella samfundet. Dessa bakomliggande orsaker utgör en grund för att landet befinner sig inom ramen för statligt misslyckande, med avseende av vad som har redogjorts. Den utbredda kritiken mot Maduro och statens
ineffektivitet och illegitima ställning i landet talar för att Venezuela kan betraktas sig som en misslyckad stat.
5.2 Vidare forskning
Eftersom Venezuela befinner sig i ett status quo, där situationen kan förvärras vore det intressant att studera hur man förhindrar statligt misslyckande, vare sig det är i Venezuela eller i ett annat land som befinner sig inom statligt misslyckande. Globaliseringen har lett till att inhemska angelägenheter berör det internationella samfundet, överstatliga organisationer och mellanstatliga organisationer, vilket i sin tur leder att många aktörer vill komma fram till olika lösningar på statligt misslyckande.
25
Referenslista Litteratur:
Borèus, Kristina & Bergström, Göran. (2018). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 4. Uppl. Lund: Studentlitteratur
Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskap. 5. Uppl. Lund: Studentlitteratur
Esaiasson, Peter., Gilljam, Mikael. (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. Uppl. Stockholm: Wolters Kluwer.
Rotberg, Robert I. (2004). When States Fail: Causes and Consequences. 1. Uppl. Princeton:
University Press
Yin, Robert K. (2018). Case Study Research and Applications: Design and Methods. 6.uppl.
Los Angeles: Sage Publications Vetenskapliga artiklar:
Goldstone, Jack A. (2008). Pathways to State Failure. Conflict Management and Peace Science. Tillgänglig via:
https://www.researchgate.net/publication/247762392_Pathways_to_State_Failure
Hellinger, Daniel & Petros, Anthony. (2016). The Legacy of Hugo Chávez. Latin American Perspectives. Tillgänglig via: https://doi.org/10.1177/0094582X16647082
Jeanny, Pétrick. (2019). Approach of the situation of the Venezuelan State from the concept of Failed State. Revista IUS Doctrina. Tillgängliga via:
http://revistas.ucr.ac.cr/index.php/iusdoctrina/article/view/32966
Nay, Oliver. (2013). Fragile and Failed States: Critical perspectives on conceptual hybrids, International Political Science Review. Tillgänglig via:
https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/0192512113480054
26 Starr, Harvey. (2008). Introduction to the CMPS Special Issue on Failed States. Conflict Management and Peace Science. Tillgänglig via: https://doi.org/10.1080/07388940802397319
Elektroniska/Digitala informationskällor:
Al Jaazera, ”Venezuela Opposition: Norway mediated with Maduro are over,
https://www.aljazeera.com/news/2019/09/venezuela-opposition-norway-mediated-talks- maduro-190916211901409.html [Hämtad 2020-07-22]
Hansson, Anders & Anderberg, Anders, ”Statsskick och politik”, i Nationalencyklopedin (NE), https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/venezuela#statsskick-och- politik [Hämtad 2020-06-24]
Holmgren, Mia, ”Krisen i Venezuela – snart har fem miljoner flytt Venezuela”, Dagens Nyheter (DN) 10/23 2019, https://www.dn.se/nyheter/varlden/snart-har-fem-miljoner-flytt- venezuela/?forceScript=1&variantType=large [Hämtad 2020-07-01]
Insight Crime, The Devolution of State Power: The ´Colectivos´,
https://www.insightcrime.org/investigations/devolution-state-power-colectivos/ [Hämtad 2020-07-15]
Lindahl, Ylva, ”Demokrati och rättigheter”, i Utrikespolitiska Institutet (UI),
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/venezuela/demokrati-och- rattigheter/ [Hämtad 2020-07-19]
Lindahl, Ylva, ”Utrikespolitik och försvar, i Utrikespolitiska Institutet (UI),
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/venezuela/utrikespolitik-och- forsvar/ [Hämtad 2020-07-22]
Newman, Lucia, ”Venezuela: Who are the colectivos”, Al Jaazera (AJ) 5/9 2019, https://www.aljazeera.com/blogs/americas/2019/05/venezuela-colectivos-
190506163125345.html [2020-07-15]
Svahn, Clas, ”Maduro: Trump var ansvarig för invasionen”, Dagens Nyheter (DN) 5/6 2020, https://www.dn.se/nyheter/varlden/maduro-trump-var-ansvarig-for-invasionen/ [Hämtad 2020-07-02]
27 Transparency International, 2019, https://www.transparency.org/en/countries/venezuela [Hämtad 2020-07-29]
Rapporter:
Fund for Peace, Fragile States Index Annual Report 2019 (Washington: Fund for Peace, 2019).
Human Rights Watch, World Report: Events of 2019 (New York: Human Rights Watch, 2020).
International Crisis Group, Gold and Grief in Venezuela´s Violent South 2019 (Bryssel:
International Crisis Group).
Regeringskansliet, Mänskliga rättigheter, demokrati, och rättsstatens principer i Venezuela 2015–2016. Stockholm (2017).
United Nations Human Rights, Human Rights in the Bolivarian Republic of Venezuela 2019 (Genève: United Nations Human Rights, 2019).
