Julia Rydbo
Kandidatarbete i Inredningsarkitektur och möbeldesign Konstfack VT 2021
F U N G H I
En serie möbler för ökat välbefinnande, genom association till naturen.
INTRODUKTION Inledning
Syften och frågeställningar Bakgrund
Metoder
DESIGN - OCH GESTALTNINGSPROCESS Designreferenser
- Axel Einar Hjorth: Utö - Victoriya Yakusha: Soniah - Front Design: Design by nature Skisser
Formundersökningar
Materialval och tillvägagångssätt Stoppning
Fårskinn
DESIGNFÖRSLAG -Bordet
-Pallen -Puffen -Hyllorna
Sammanfattning och reflektion Litteratur och referenslista
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G
1.
2.
3.
4.
7.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
13.
14.
14.
15.
16.
17.
19.
22.
I detta projekt, som är mitt examensarbete i programmet inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack VT 2021, har jag tagit fram en serie möbler med olika funktioner. I projektet undersöker jag form och material genom olika hantverksmässiga tekniker med association till naturen som verktyg och inspirationskälla.
Mitt examensarbete har kommit att påverkas av den tid som projektet har pågått under, alltså pandemin covid-19. Pandemin har bidragit till en större medvetenhet kring hälsa och därför har jag i examensarbetet fokuserat på hur jag som inredningsarkitekt och möbeldesigner, genom formgivning, kan främja ett bättre mående. Jag vill i mitt arbete utforska hur natur genom dess material och form kan ge positiva hälsoeffekter på människan.
I framställningsprocessen tar jag avstånd från digitala verktyg då jag tror att det finns en distans i hur vi översätter material från den digitala världen. Istället använder jag mig av naturliga material genom hantverkstraditioner, i syfte att skapa en djupare relation och större respekt för naturen och dess resurser, och för att citera Göran Lundborg, professor emeritus och en av landets främsta experter inom handkirurgi, “All konst bygger på kreativa händers skapande kraft”. Allt detta i ett försök att förstå hur vi som människor genom inredningsarkitektur och möbeldesign påverkas fysiskt och psykologiskt av de strukturer, former och det material som omger oss.
I N L E D N I N G
Projektet har som mål att belysa vikten av kontakt mellan människa och natur samt uppmärksamma naturens läkande förmågor och ge utrymme för paus i våra hektiska liv.
Formgivare, inredningsarkitekter och arkitekter kan genom form och materialval, med association som verktyg, spegla naturen. På så sätt kan det vara möjligt att dra nytta av dess fördelar och positiva inverkan på oss människor.
Syftet med projektet är att i möbelskala kommunicera association till naturen genom att formge och framställa en serie möbler som kan ha en positiv inverkan på människors välbefinnande genom material och form. Syftet är att dessa kan positioneras i området hälsofrämjande möbeldesign och inredningsarkitektur.
Syftet är också att genom trä som material utforska olika hantverksmetoder och de självteurapeftiska effekter som genomföradeprocessen kan ha. Det finns även studier som visar att hantverk i sig leder till minskad stress och Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet menar att ha “flow” i processen ökar serotoninnivåerna i kroppen och därför syftar processen till att skapa detta flow.
- Hur kan fragment av vild natur materialiseras i möbelskala?
- Kan svampens formmässiga egenskaper, alltså den fruktkropp vi ser ovan jord, inspirera till formgivning och utförande i möbelskala?
För att svara på dessa två frågor har jag i detta examensprojekt både aktiverat och utvecklat flera av mina kompetenser inom ämnesfältet inredningsarkitektur och möbeldesign.
Designprocessen har drivits i en verkstadsnära formgivnings-, och utförandeprocess där jag både svarvat modeller i olika former och träslag, karvat i trä samt använt mig av en så kallad lötteknik.
S Y F T E
F R Å G E S T Ä L L N I N G A R
Idén till detta examensarbete har sin bakgrund i ett tidigare möbelprojekt där dessa stolar hade sitt ursprung ur den rådande pandemi Covid-19, som påverkar och har påverkat många människor och framförallt fysiskt distanserat individer och grupper från varandra. Detta har lett till att många lever isolerade i sina hem utan mänsklig kontakt och beröring. Det tidigare möbelprojektet,
från höstterminen 2020, var en del av min kandidatutbildning och designförslaget ställdes ut på Superellipsen på Sergels torg under design week 2021. I projektet utforskade jag form och material och huruvida formen kan återge en känsla av omfamning och skapa trygghet.
Hälsoaspekter är viktiga ingångar och förståelsehorisonter i projektet. Den psykiska ohälsan har blivit allt mer påtaglig under den rådande pandemin men redan innan covid-19 var det ett folkhälsoproblem. Forskning visar att negativa känslor och stress minskar medan positiva känslor samt mental återhämtning ökar när vi vistas i naturliga miljöer. Störst positiv inverkan har den verkliga upplevda naturmiljön men Cecilia Stenfors, forskare vid Karolinska Institutet(2020) menar att även bilder och film av natur kan fungera. En möjlig förklaring att naturen är milt fascinerande och fångar vår uppmärksamhet utan att kräva kognitiva processer och låter istället dessa vila och återhämtas.
Under covid-19 har många, framförallt äldre, levt isolerade i sina hem och kontakten med närområden och utemiljöer har som ett resultat av detta minskat. Anna Bengtsson (2020), landskapsarkitekt med inriktning på miljöpsykologi, belyser vikten av grönska och naturintryck i interiören för de äldres hälsa och välbefinnande. Det kan röra sig om såväl blommor som naturmaterial som kan tillfredsställa de olika sinnena.
Töres Theorell, svensk stressforskare och professor emeritus i psykosocial medicin, menar att mycket talar för att hantverk och musik leder till minskad stress samt stimulering av den kreativa förmågan. Vidare beskriver Theorell att när vi ägnar oss åt automatiserade sysslor som ofta utförs med händernas hjälp, minskar aktiviteten i vissa delar av hjärnan. Samtidigt frigör detta energi i andra delar till fantasi och fritt tänkande(Lerners, 2017).
Med detta som bakgrund i mitt examensarbete avser jag att framställa ett designförslag av en serie möbler som har som syfte att öka välbefinnande och dra nytta av de effekter som association till naturen kan ha på oss, utan att befinna sig i en naturligt upplevd miljö. Samtidigt inkluderar jag vikten av hantverket som en hälsoaspekt i genomförandeprocessen och som en del i mitt estetiska uttryck. Allt detta i ett försök att förstå hur vi som människor genom inredningsarkitektur och möbeldesign påverkas fysiskt och psykologiskt av de strukturer, former och det material som omger oss.
Jag kommer att utgå från perspektivet att arkitekter, inredningsarkitekter och formgivare såväl historiskt, i samtiden och rimligen i framtiden har/kommer påverkats och formgett utifrån sjukdom och ohälsa i ett försök att bygga bort dessa. Vi kan än idag se hur dessa tidigare åtgärder lever vidare, där det är möjligt att ta lärdom av tidigare kunskaper av dessa och att åtgärder rimligen kommer leva vidare som ett resultat av covid-19.
B A K G R U N D
Stolarna Birthe, 2020/2021. Samma design i två utföranden utställda på superellipsen, Sergels torg 2021.
Utgångspunkten i projektet har varit form- och material undersökningar. Redan i början av detta examensprojekt formulerade jag betydelsen av att formundersökningar och materialbearbetningar skedde fysiskt, dvs i form av hantverks- och framställningsprocesser, formsökningar och
materialval skulle ske i det verkliga; analoga undersökningar, då det enligt mig finns en distans i hur vi översätter materialen i/från den digitala värden.
Jag vill under detta arbete främst jobba fysiskt i träverkstan där jag utforskar metoder och
konstruktioner på ett hantverksmässigt vis. En ambition är att processen ska vara intuitiv, där mina samlade kunskaper om form och konstruktion ska få styra formsökningsprocessen, detta i ett försök att öka mitt egna välbefinnande.
Jag ger utrymme för det slumpmässiga som kan uppstå genom de tekniker som jag använder mig av, där jag inte har en helt tydlig bild av resultatet och inte helt bekant med tekniken. Där jag ges plats att skapa på ett sätt som innebär välmående för mig och denna process genom hantverksmetoder kan minska nivåerna av stress. Samtidigt så väljer jag att använda mig av och arbeta med material som jag tycker om och som inte har en negativ påverkan på mig eller naturen, men jag är också högst medveten om den potentiella användaren och möbleras framtid.
Till en början gjorde jag olika formstudier och skisser genom undersökningar tillsammans med vänner, modellbyggande i snö för att sedan gå tillbaka till att använda mig av småskaliga analoga skisser. Dessa har sedan har översatts till mindre skalmodeller av svarvade träsvampar, samt skalenlig mockup. Jag har utifrån detta vidare valt att använda mig av massivt trä i form av ask där jag delvis har stoppat material och använder mig då av hampaisolering och klär detta med fårskinn.
M E T O D E R
Projektet har under tidens gång ändrat både riktning och karaktär vid flera tillfällen. Vanligtvis brukar min process vara mer linjär och målbilden tydligare. Detta har stundtals varit prövande då jag har känt mig vilsen samtidigt som jag tror att just detta är en viktig del i examensarbetet vilket också har samtidigt inneburit en större frihet i mitt skapande.
Jag hade i ett tidigt skede en ambition av att skapa en möbelserie till mitt tidigare möbelprojekt, Birthe, men fann det svårt att formge flera möbler som kunde svara på att vara hälsofrämjande utifrån den design som stolarna Birthe har. Därför valde jag att inte fortsätta på detta spår utan bytte inriktning för att ge utrymme för större frihet.
När projektets inriktning bytte karaktär och syftade till att istället skapa association till naturen började jag undersöka de olika former som går att återfinna i naturen. Redan i ett tidigt skede fångade svampar mitt intresse. Svampens fruktkropp, alltså den vi ser ovan jord, hade de kvaliteter i sina olika former som kunde läsas in i en eller flera möbler. Svamparnas runda form inspirerade och det sägs att den runda formen inger en känsla av trygghet medans vassa kanter triggar amygdalan vilket i sig innebär förhöjd puls.
O C H G E S T A L T N I N G S P R O C E S S
D E S I G N -
D E S I G N R E F E R E N S E R
Axel Einar Hjorth Utö, 1932
Runt 1890 introducerades Sverige till en ny livsstil, som var så kallad “naturlig och hälsosam”.
Friluftsliv och motion kom att bli en medicinskt fascination och intresset för naturen var stort.
Under 1900-talets början lanserades de första stugorna för ett enkelt friluftsliv, söndagstugan, som senare kom att att kallas sportsugan. I och med förbättrade ekonomiska och sociala villkor och semesterlagen som kom att träda i kraft under 1930-talet innebar det tillgång för arbetarna till dessa stugor, där de kunde vila upp sig och tillbringa tiden åt friluftsliv. (Stockholms länsmuseum, 2020)
Axel Einar Hjorths bord är en del av möbelserien Utö som 1932 presenterades av Nordiska Kompaniet. Tydligt var att Hjorth inspirerats av tiden han levde och verkade i då möblerna blev en självklar del i den nya sportstugan med sitt naturnära, skulpturala och rustika, formspråk(Silfverstolpe, 2020).
Utö bordet är tillverkat i massiv furu med en skålad topp och en centrerad fot som är gjord genom en löt-liknande teknik som skapar en hålighet. Bordet är tillskrivet just funktionen bord men det finns kvaliteter i utformningen som kan associeras till exempel pallen som möbel. Blir bordet just ett bord när du ställer föremål på det eller är det okej att sitta på det? Samma frågor har uppstått under mitt utformande av möblerna som ingår i examensarbetet. Kanske handlar det främst om hur möblerna relaterar till varandra?
Jag har i mitt examensarbete inspirerats av såväl historiska som samtida referenser som använder sig av hantverksmässiga metoder genom olika tekniker. Det är tydligt att formgivning och arkitektur påverkas av vår samtid och de byggnader, möbler och objekt speglar den tid de har verkat i.
Axel Einar Hjorth, Utö bord. Sportstugemöbel tillverkad i massiv furu för NK 1932.
Faina, Victoriya Yakusha Soniah, 2020.
Den Kievbaserade arkitekten och designern Victoriya Yakusha hyllar hennes kulturella arv som ursprungsukrainare genom en belysningskollektion inspirerad av solrosen, Ukrainas nationalblomma. Varje armatur lutar mot betraktaren likt en blomma som vänder sig mot solen.
Faina bearbetar naturliga material som har en stark kontakt till naturen och det som lever runt omkring oss. Kollektionen Soniah symboliserar vad designern själv kallar som “ny primitatism”
vilket innebär kunskap kring inhemska traditioner, hantverk och material med ett nytt designspråk. Genom “ny primitatism” går vi tillbaka våra rötter och naturliga tillstånd. “I en värld med alla teknologiska möjligheter, väljer vi det enkla och ser det vackra i simpla former och material”(Hanh, 2021).
Likt Victoriya använder jag mig av hantverksmässiga metoder då jag liksom henne ser värdet i bearbetningen av materialet istället för att distansera sig ifrån det genom högteknologiska tekniker.
Att görandet sker genom händerna och att vi går tillbaka till vårt primitiva naturliga tillstånd.
Göran Lundborg, som är professor emeritus och en av landets främsta experter på handkirurgi, menar att en ständig växelverkan mellan handen och hjärnan är grunden för vår civilisation.
Samtidigt betonar han vikten av att handens minnen inte går förlorade i en värld där de tekniska hjälpmedlen ersätter handens arbete mer och mer(Lerner, 2017).
Lamparmaturer i olika storlekar gjorda i lera, träflis och återvunnet papper.
Front Design -
Design by nature, 2020
Projektet Design by nature är ett design- och forskningsprojekt framtaget av Front Design tillsammans med det italienska möbelföretaget Moroso. Möblerna är rekreation av fragment av vild natur som presenteras genom tredimensionella former som stenar och mossbeklädda högar som bjuder in den mänskliga kroppen.
I dokumentationen har Front använt sig av en mängd olika tekniker såväl högteknologiska och traditionella för att fånga upplevelse och atmosfären av naturen. Formgivningen har skett genom 3d-skanning, vävning och fräsning.
I utveckling av möbelserien har samarbete mellan experter varit en central del då deras objekt baseras på forskning kring den psykiska och mentala hälsan såväl som den kulturella och psykologiska betydelsen naturen har.
En annan viktig del i projektet behandlar djurens kreativitet, de strukturer som de bygger och att se hur dessa strukturer fungerar och relaterar till omgivningen, samt vilka material som de använder sig av. Front har inspirerats av allt från encelliga organismer till djur som bävrar och björnar (Front, 2020).
Trots att Front i detta projekt använder sig av högteknologiska tekniker i framställningen av dessa möbler, i motsats till hur jag själv har arbetar i mitt examensarbete, finner jag det mycket intressant i hur de har kombinerat dessa tillsammans med analoga metoder. Någonstans tror jag att det är där vår framtid ligger som inredningsarkitekter och formgivare, att dra nytta av teknologins effektivitet och exakthet samtidigt som vi respekterar de hantverksmässiga metoderna.
En sittmöbel som är del av Design by nature, framtagen genom 3d scanning, fräsning samt vävning.
Eftersom en stor del av min metod i projektet är att materialet ska ta form genom en teknik som jag inte helt och hållet behärskar där jag jobbar intuitivt och att det på så vis uppstår mer slumpmässiga former, har det varit viktigt att inte ha en exakt ritning. Att använda mig av digitala medel för att skissa i 2D och 3D har även det känts motsägelsefullt då jag tror att det kan skapa en distans och jag vill att handen ska vara närvarande i alla moment. Istället har jag använt mig av papper och penna för att illustrera mer beskrivande skisser för att kommunicera mina tankar och ideer vid presentation och handledningstillfällen.
S K I S S E R
I ett tidigt skede i projektet hade jag workshops med olika personer i min närhet där de med hjälp av olika kuddar och plymåer skulle skapa känslan av trygghet, omfamning och obekväm genom form. Tanken bakom denna studie var att se om det fanns något gemensamt i hur personerna positionerade sig och vilka former som uppstod och varför. Uppgiften var givande då det blev tydligt hur vi associerar känslor till minnen och att vi på så sätt försöker återskapa dessa genom form. Till exempel så beskriver en av de deltagande att personen återskapar känslan av omfamning genom en form som associeras till “Som att man sitter i knät på någon som håller om en som när man var liten”. En annan lade sig under en växt då det gav en lugnare känsla.
Vid ett tillfälle undersökte jag form och skala genom snö, naturens egna skissmaterial, där jag byggde upp solida former. På så sätt kunde jag direkt inta möblerna och avgöra om formen kändes tilltalande samt huruvida skalan var rätt.
Jag har även svarvat modeller i olika träslag och former, för att testa min metod samt se vilken variation jag kunde få fram i formerna. Detta resulterade i åtta olika objekt, alla med olika uttryck och kvaliteter. Denna del har varit i till stor hjälp i formgivningsprocessen då det blev tydligt vilken variation i gestalt det går att framställa med en och samma teknik där alla ändå tydligt förknippas med svampen. Det var även ett viktigt steg i processen då jag dels lärde mig grunderna i svarvning samt att det gav mig en större förståelse för de olika träslagens kvaliteter. Resultatet av denna undersökning tog jag med mig och vidareutvecklade i gestaltandet av möbelserien.
F O R M U N D E R S Ö K N I N G A R
Formundersökningar av svarvade modeller i olika träslag och utförande.
Jag har valt att främst jobba i ett material som jag behärskar, trä, men med tekniker som jag inte tidigare använt mig av såsom svarvning, lötning och karvning. Valet av dessa tekniker beror på de runda och organiska former som dessa tekniker tillåter.
En löt är ett kilformat träsegment med fibrerna på längden som sammanfogas med andra lötar, tillsammans bildar de en kurvatur där fiberriktningen följer den runda formen. Flera ringar limmas ovanpå varandra och tillsammans blir konstruktionen mycket stark. I mitt fall innebär det även att formen blir ihålig, vilket resulterar i mindre materialåtgång samt en lättare möbel utan att det påverkar möbelns tillförlitlighet i konstruktionen.
Främst använder jag mig av svarvning som metod, en teknik som resulterar i organiskt runda former. Genom svarvningens bearbetning av materialet uppstår mönster av de olika lager av material som framträder samt träets ådring vilket enligt mig blir en fin detalj. Jag valde att limma det massiva materialet så att den yta som är upp enbart består av ändträ, vilket ger en hög slitstyrka och vacker mönstring. Svarvningen i den skalan som jag har valt att arbeta med innebär fysisk ansträngning av hela kroppen. Detta i sig skapar en närvaro och respekt för föremålen som svarvas fram.
Jag har valt att använda mig av ask då det är ett hållfast och slitstark material som är relativt lättbearbetat och lämpar sig bra för svarvning. Materialet som jag har använt mig av är sponsrat av Ceos.
Ask är ett stort lövträd som är dekorativt och hållfast med lång varaktighet. Virket är lättbearbetat, oavsett om du bearbetar det för hand eller i maskin och lämpar sig bra för svarvning. Asken växer vanligast i bland annat södra Sverige men den ask som jag har använt mig utav är amerikansk. Asken har ett dekorativt mönster med en ljus jämn nyans då den inte bildar äkta kärnved. Dock så hade det material jag jobbade med en mörkare kärna och mer oregelbunden färg, detta kallas olivask och förekommer ofta på äldre träd.
M A T E R I A L O C H T I L LV Ä G A G Å N G S S Ä T T
A S K
Processbilder av de olika bearbetningsmetoderna som har använts, lötning, svarvning och karvning.
Vanligtvis består stoppningen hos de flesta möbler av olika typer av plastbaserat skum eller vadd.
En del i mitt projekt är att utmana dessa materialval och byta ut dem mot material som har mindre eller ingen negativ påverkan på naturen och de som jobbar med materialen.
Precis som i mitt tidigare möbelprojekt med stolarna Birthe har jag att använda mig av
hampaisolering som stoppning. Hampaisoleringen är baserat på ett naturligt råmaterial som är helt återvinningsbart. Produkten är även koldioxidnegativ vilket innebär att det finns mer bundet CO2 i hampan än vad det går åt till framtagandet av slutprodukten. Framförallt har isoleringen de kvaliteter som önskas hos ett stoppningsmaterial, det vill säga att det är mjukt samtidigt som det har ett motstånd som gör att det är skönt att sitta på en längre tid. Dessutom är hampaisoleringen behaglig att jobba med och har inga farliga fibrer som irriterar hud eller fastnar i andningsorganen (Ekolution).
Valet att jobba med fårskinn har även det inspirerats av mitt tidigare möbelprojekt. Eftersom jag gjorde två stolar med olika klädsel, en med garvat koläder och en med fårskinn, blev det tydligt att många drogs till den med fårskinn och berörde den på ett annat sätt än den med läder, folk tenderar även att hellre vilja sitta i den med fårskinn. Alltså är även det synligt taktila av stor vikt, att det visuella intrycket kan uppmana personer att interagera och använda objektet.
Fårskinnet har en hög slitstyrka och håller formen länge vilket gör det till ett hållbart material. Det fårskinn som jag arbetar med i projektet kommer från skandilock som använder sig av djur som i första hand är avsedda att producera kött vilket innebär att fårskinnet blir en restprodukt som tas tillvara på. Tanken är fårskinnet ska skapa en känsla av beröring mot huden och att detta ska upplevas som lugnande, i en strävan efter association till djuret och att dess lugnande inverkan.
S T O P P N I N G
F Å R S K I N N
Det fysiska resultat som ställts ut under vårutställningen är en serie möbler/objekt som alla har association till olika typer av svampar. Alla är helt gjorda i eller har en stomme av massiv ask och har sedan bearbetats och behandlats på olika sätt.
Det var viktigt att få in olika funktioner i de olika möblerna och att dessa funktioner kunde komplettera varandra. Samtidigt ville jag visa på den mångfald som finns i naturen och bland svamparna, i deras olika uttryck. Jag valde därför att dels jobba med olika typologier men också olika ytbehandlingar.
Bordet:
Den första möbeln som kom att tillverkas i möbelserien var bordet, som också var den första skissen som jag var nöjd med och ville därför vidareutveckla detta till en färdig möbel. Bordet består helt och hållet av massiv ask som i olika delar har svarvarts fram. I framställningen av benet svarvade jag det i två stycken, dessa har jag sedan med hjälp av två olika jiggar sågat i vinkel. På så sätt har jag genom att jag vänt på dem 180° horisontellt skapat en kurvatur och det är genom denna tekniken som bordets ben har fått sin karaktäristiska krök. Bordet har efter det bearbetats med en mörkbrun lackbets tillsammans med en hårdvaxolja för att skapa en tålig yta.
Eftersom projektet har som syfte att materialisera fragment av naturen, vill jag också visa på det imperfekta naturen innebär, genom att ge bordets ben en krök. Genom att bearbeta materialet i svarven bildas symmetriska strukturer och därför kändes det kul att bryta av detta genom denna krök.
DESIGNFÖRSLAG
Pallen:
Tillverkad helt i massiv ask genom svarvning som metod med en ytbehandling av brun bets som sedan oljats med hårdvaxolja. Den mäter ca 20 cm över golvet och är 50cm i diameter där den är som bredast. Vid fotens kant har materialet rundats av och det för att skapa möjlighet till rörelse i möbeln.
Frågor som uppstått under arbetets gång är just möblernas tilldelade funktioner. Är det en pall eller ett väldigt lågt bord och jag sitter på pallen så blir puffens höjd mer lämpad som bord. I arbetet har jag inte fokuserat på att definiera vilka precisa funktioner de olika möblerna/objekten har och jag anser att det är upp till betraktaren/användaren att inta möblerna hur de känner att det lämpar sig bäst. Men det är intressant att se hur de olika artefakterna förhåller sig till varandra och hur de verkar på egen hand.
Bild av pallen från Konstfacks vårutställning, 2021.
Puffen:
Den enda möbeln i serien som inte enbart är gjord i massiv trä. Strukturen som puffen är gjord av är en lötring och ovanpå denna en fräst plywood som stoppats med hampaisolering. Sedan har hela möbeln klätts in i fårskinn. Pallen står i kontrast till de andra möblerna i serien både vad det gäller teknik och material. Jag tyckte att det var viktigt att möblerna kompletterade varandra och samtidigt att det fanns minst en möbel som var skön att sitta på under en längre tid. Jag ser också att det var nödvändigt att pallen gjordes i dessa material för att skapa en fin helhet tillsammans med de andra artefakterna.
Hyllorna:
Hyllorna har bearbetats fram genom en vinkelslip med en skiva som är anpassad för att karva i trä. Från ett massivt block av flera massiva plankbitar som limmats ihop, har de karvats för att få fram den organiska formerna. Efter det har materialet bearbetats med sandpapper för att sedan oljas in med hårdvaxolja för att förstärka och behålla sin naturliga färg. Trots det så skiljer sig de två hyllorna en hel del åt både i kulör och i de årsringar som kommer fram genom karvningen.
En del i gestaltandet kom att bli interaktion med objekten som ett resultat av bordets “ostadighet”.
Länge var tanken att fästa en metallplatta undertill för att skapa större stabilitet men att ta in ett nytt material kändes fel och jag upplevde att den skulle störa bordets karaktär. Därför valde jag istället att medvetet jobba vidare med det som kan ses som ostadigt. Där hyllornas toppyta till viss del inte är helt rät och där den låga pallens botten är rundad. Jag vill att objekten och användaren ska interagera med varandra och att detta skapar en närvaro. En närvaro och medvetenhet om vart jag kan lägga tyngden på bordet utan att det börjar tippa eller vart jag kan ställa föremål på hyllan utan att de välter.
Därför valde jag att till utställningen göra ett podium som skapar en distans mellan objekten och betraktaren för att inte riskera att möblerna välter på någon besökare. Samtidigt placerades objekten på ett sätt som tillät besökaren att gå nära och känna på de olika objekten. Jag hade även en distans mellan podium och vägg för att bjuda in till att kunna gå runt objekten och se dem från olika vinklar.
Bild av hyllorna från Konstfacks vårutställning, 2021.
I det här examensprojektet som genomförts i min utbildning på kandidatprogrammet Inredningsarkitektur och Möbeldesign på Konstfack VT 2021, har jag i mitt designförslag tagit fram fem olika artefakter inom olika föremålskategorier. Där alla tydligt kan associeras till naturen genom deras gestalt och material som inspirerats av svampens olika formmässiga kvaliteter. Jag använder mig av material som är naturligt framtagna med omtanke för både människan och naturen.
De frågeställningar som jag har utgått från är:
- Hur kan fragment av vild natur materialiseras i möbelskala?
- Kan svampens formmässiga egenskaper, alltså den fruktkropp vi ser ovan jord, inspirera till formgivning och utförande i möbelskala?
För att svara på dessa två frågor har jag i detta examensprojekt både aktiverat och utvecklat flera av mina kompetenser inom ämnesfältet inredningsarkitektur och möbeldesign.
Projektet har aldrig syftat till att direkt översätta något som finns i naturen, för om det vore syftet finns den ingen mening med att skapa en ny artefakt, utan istället ta in något som redan finns och är skapat av naturen utan efterbearbetningar av människan. Jag tror att det är ett viktigt förhållningssätt för att inte skapa objekt som känns onaturliga och sämre kopior av det som naturligt redan finns, utan istället inspireras och utveckla något nytt. Jag tror att de flesta som tar del av mina objekt eller som såg utställningen kan se vad jag har inspirerats av utan att jag direkt har försökt efterlikna exakt hur en svamp ser ut.
De artefakter som framställts under examensarbetet ingår i olika föremålskatergorier men där flera också kan läsas in i samma kategori. Tidigare skriver jag att det har uppstått tankar kring de olika möblernas funktioner och kategorier och att de kan ha olika uppfattning utifrån vem personen är, om det är ett barn eller en vuxen och hur objekten visas, alltså om de står tillsammans eller var för sig. Men det är dessa möbelkategorier som jag har utgått från: bord, pall, puff samt hyllor.
Bordet är svarvat i massiv ask som ytbehandlats med bets och olja och mäter 70 cm över golvet.
Pallen är svarvat i massiv ask som behandlats med bets och hårdvaxolja och mäter 20 cm över golvet.
Puffen består av en lötring, som genom lötning som teknik frästes rund. den har sedan stoppats med hampaisolering och klätts med fårskinn.
Hyllorna består av massiv ask och är karvade med vinkelslip till en organisk form.
S A M M A N F A T T N I N G O C H R E F L E K T I O N
Med de tekniker som har använts i framställning av de olika möblerna är det tydligt att det går åt mycket material i bearbetningen av att få fram de runda formerna. Det finns något motsägelsefullt att använda sig av material som kommer från skogen och som från början är organiska eller runda i sin natur för att sedan sågas till plankor som hyvlas, sågas och limmas ihop för att slutligen bearbetas till att bli runda igen. Trots att jag varit noga med att göra kapnotor och planerat hur jag kan få ut så mycket material som möjligt så blir det tydligt att de tekniker som används i framställningen av de olika möblerna är resursslösande. Hade jag istället direkt använt mig av obearbetade stockar hade det inneburit mindre materialåtgång men fortfarande hade mycket material gått förlorat, men det hade i sig inneburit andra problem som exempelvis sprickbildningar. I detta fall var det inget som jag hade tillgång till men något som jag kommer beakta i framtida projekt.
Jag tycker att det är viktigt att vara medveten om att alla de beslut som fattas i
formgivningsprocessen påverkar slutprodukten och dess påverkan på miljön. Jag har i projekt varit noga med de material som jag har använt mig av då jag tycker att hållbarhet ska inkluderas i processen, men hade jag haft mer tid hade jag valt att lägga ännu mer fokus på detta för att det känns som en viktig del i projektet. Trots det är jag nöjd med resultatet av hur möblerna kom att bli och hur mönstring och taktiliteten kom fram i materialen samt hur de samverkar med varandra.
Ett syftet med projektet har varit att med hantverksmetoder undersöka de självteurapeftiska effekter som genomföradeprocessen kan ha. Processen att ta beslut i examensarbetet har inneburit en del stress då jag upplevt att det varit svårt att översätta alla tankar och ideer i en konkret form. I processen har jag letat inspiration på många olika sätt för att försöka finna svar men det som blivit tydligt under arbetets gång är att det som för mig funkar bäst är att jobba verkstadsnära. När jag istället låter mina händer arbeta och styra mig infinner sig ett lugn. Därför har examensarbetets utformning varit väldigt givande då det gett utrymme för den här typen av process.
Jag har valt att positionera mitt projekt inom området hälsofrämjande möbeldesign och arkitektur.
Kanske är det naivt och en för svår uppgift att säga sig skapa artefakter som har läkande effekter.
Men min förhoppning är att dessa artefakter ska ha en positiv effekt på de som rör sig kring och intar möblera. Detta främst genom den association som de olika artefakterna har och att denna associationen har en del av den positiva och lugnande effekt som naturen har på oss. Att de naturliga materialen och den dova färgsättningen ska vara milt fascinerande och inte kräva kognitiva processer och ger utrymme för hjärnan att vila. Men detta är som sagt min ambition och det är upp till var och en att avgöra om objekten tycks ha denna effekt. Men med det sagt så hoppas jag att mitt examensarbete kan väcka intresse och frågor kring området för jag tror att detta kommer att bli en allt viktigare del inom design och arkitektur.
Jag hoppas också att mitt projekt uppmärksammar vikten av hantverket och materialval. Dels med omtanke för naturen, de människor som ska komma att använda möblerna men inte minst de som är en del i framställningsprocessen. För genom gediget hantverk i hållbara material vill jag tro att vi får mer respekt för objekt och möbler och att det kan resultera i ett längre liv för objekten.
Många av de komponenter som tillsammans skapar möbelserien hade troligtvis kunnat framställas med hjälp utav en cnc-fräs men genom att använda sig av den typen av verktyg skapas enligt min erfarenhet en distans till materialen och det ger inte samma utrymme för spontana infall, som designprocessen många gånger påverkas av. Mitt syfte med möbelserien är inte heller att de ska massproduceras och därför skulle inte heller användningen av en sådan teknik fylla någon funktion.
Jag tror att vi om några år kommer att se tillbaka på den här tiden, som dels kantats av covid-19 men också den stress och psykisk ohälsa som många lever med och se hur det har påverkat vår arkitektur och design. Att precis som jag och några av mina referenser har formgivning och arkitektur inspirerats av och gett utrymme för naturen, som en konsekvens av att vi allt mer distanserat oss från den. När det inte finns möjlighet att vistas i naturliga miljöer, vare sig det handlar om isolering på grund utav pandemin, ohälsa eller att tiden helt enkelt inte räcker till, kan vi som inredningsarkitekter och formgivare spela en viktig roll. Allt eftersom mer och mer forskning på ämnet görs och uppmärksammas vore det konstigt om vi inte drog nytta av dessa fördelar. Vårt jobb som formgivare och arkitekter grundar ju sig i människor och deras beteenden och att frambringa olika typer av känslor. Därför hoppas jag att jag i mitt examensprojekt har varit en del i att uppmärksamma detta viktiga ämne och förhoppningsvis inspirerar andra.
Ekolution, 2021
https://www.ekolution.se
Hahn, J. (2021). Dezeen. Hämtad från:
https://www.dezeen.com/2021/01/08/soniah-faina-victoriya-yakusha-following-sun-dezeen- showroom/
Hannerz, M. (2016). Ask (Fraxinus excelsior). Hämtad från:
https://www.skogskunskap.se/skota-lovskog/om-lov/vara-lovtrad/ask-fraxinus-excelsior/
Lerner, T. (2017). “Så formade handen hjärnans utveckling” Hämtad från: https://
modernpsykologi.se/2017/04/19/nu-okar-intresset-for-handens-betydelse-for-hjarnan/
Lindgren, A. & Lagerkvist, S. Design By Nature. Hämta från:
http://www.frontdesign.se/design-nature-project
Löhmus Sundström, M. ”Grönskan ska helst finnas runt husknuten”
https://ki.se/forskning/de-ser-nyttan-med-naturen
Mossing, A.(2020). Kan naturupplevelser och utomhusaktiviteter öka välbefinnandet under Coronakrisen? Hämtad från:
https://internt.slu.se/nyheter-originalen/2020/4/kan-naturupplevelser-och-utomhusaktiviteter-oka- valbefinnandet-under
Silfverstolpe, P. (2020). Hjorth är inte gjort. Hämtad från:
https://www.barnebys.se/blogg/hjort-ar-inte-gjort Solhäll, E (2020). “Naturens inverkan på vår hälsa”.
https://www.halsansnatur.se/groen-friskvard/naturens-inverkan-pa-var-haelsa Stenfors, C. ”Naturen är en viktig resurs för återhämtning”
https://ki.se/forskning/de-ser-nyttan-med-naturen
Stockholms länsmuseum (2020) Bebyggelseguide. Fritidshus och sportstugor. Hämtad från:
https://stockholmslansmuseum.se/byggwebben/bebyggelseguide/fritidshus-och-sportstugor/
Strang, P. (2015). Medicinsk Vetenskap.
https://ki.se/forskning/ensamhet-ett-hot-mot-var-halsa Ullén, F. (2021). Doktor.se. Hämtad från:
https://friskare.doktor.se/att-hitta-flow-kan-reducera-stress/
