Kandidatuppsats
Grön Logistik
Betydelsen av hållbara transporter för kunderna när de väljer 3PL-företag
Författarna:
Mirlinda Brahimi William Jonasson
Handledare: Petra Andersson Examinator: Hana Hulthén Termin: VT 21
Ämne: Supply Chain Management
Nivå: Kandidatuppsats, 15 hp
Kurskod: 2FE25E
Sammanfattning
Titel: Grön logistik - Betydelsen av hållbara transporter för kunderna när de väljer 3PL-företag
Författare: Mirlinda Brahimi och William Jonasson Examinator: Hana Hulthén
Handledare: Petra Andersson
Bakgrund: Under förra århundradet har den globala ekonomiska tillväxten gett upphov till en enorm konsumtion av varor samtidigt som globaliseringen har lett till stora varuflöden över hela världen. Tillväxten av transporter och dess tillhörande logistiktjänster har varit ett betydande område som har förenklat leveranser. Vidare medför det flera nackdelar, såsom ökade luftföroreningar, naturskador och klimatförändringar. Många företag väljer att kontraktera en 3PL-leverantör.
Syfte: Studiens syfte är att identifiera och skapa förståelse för hållbara transporter. Avsikten är att titta på vilka faktorer som påverkar kundernas val av 3PL-företag vid köp av hållbara transporter. Dessutom hur ett 3PL-företag kan skapa konkurrensfördelar genom att arbeta med hållbara transporter.
Metod: Studien som genomförts är en kvalitativ studie med inslag av kvantitativa data som till exempel utförda enkätundersökningar och hållbarhetsredovisningar. Den kritiska
realismens synsätt och deduktion används som angreppssätt.
Slutsats: Resultaten av studien är att kunder till 3PL-företag i nuläget är mest intresserade av de traditionella prestationsfaktorerna vid transportinköp och att miljöfaktorer ofta ses som sekundära, men att mycket tyder på att dessa faktorer kommer få en allt viktigare roll i framtiden. Det upptäcktes många likheter i de tre studerade 3PL-företagens arbete och syn på hållbara transporter samt deras mål och strategi för att bidra till en hållbar utveckling. Det går att se hållbara transporter som en konkurrensfördel för dessa stora globala 3PL-företag, men det är svårt att dra en generell slutsats för alla marknader i nuvarande situation.
Nyckelord
Grön logistik, tredjepartslogistik, hållbarhet, transporter, konkurrensfördelar, hållbara transporter, gröna tjänster, hållbarhetsredovisning
Tack
Vi vill rikta ett stort tack till vår kontaktperson på Rhenus Logistics för all hjälp under studiens process och all värdefull information. Vi vill även tacka vår respondent som tog sin tid att ställa upp i studiens genomförda intervju samt svarat på frågor. Vidare vill vi tacka vår handledare Petra Andersson och examinator Hana Hultén för rådgivning och vägledning under studiens gång. Slutligen ett stort tack opponenterna som har gett oss betydelsefull respons och konstruktiv kritik för att förbättra studien.
Linnéuniversitet, Växjö (2021-06-01)
--- ---
Mirlinda Brahimi William Jonasson
Innehållsförteckning
1. Inledning 8
1.1. Företagsbeskrivning 8
1.2 Bakgrund 9
1.3 Problemdiskussion 11
1.4 Frågeställning 13
1.5 Syfte 13
1.6 Avgränsning 13
1.7 Disposition 14
2. Metod 15
2.1 Vetenskapligt synsätt 15
2.1.1 Epistemologi 15
2.1.2 Positivism 15
2.1.3 Kritisk realism 15
2.1.4 Interpretivism 16
2.1.5 Studiens vetenskapliga synsätt 16
2.2 Vetenskapligt angreppssätt 16
2.2.1 Deduktion 16
2.2.2 Induktion 17
2.2.3 Abduktion 17
2.2.4 Studiens vetenskapliga angreppssätt 17
2.3 Forskningsmetod 17
2.3.1 Kvantitativ forskning 17
2.3.2 Kvalitativ forskning 18
2.3.3 Studiens forskningsstrategi 18
2.4 Undersökningsdesign 18
2.4.1 Experimentell design 18
2.4.2 Tvärsnittsdesign 19
2.4.3 Longitudinell design 19
2.4.4 Fallstudiedesign 19
2.4.5 Komparativ design 19
2.4.6 Studiens undersökningsdesign 19
2.5 Datainsamling 20
2.5.1 Primärdata 20
2.5.2 Sekundärdata 20
2.5.3 Intervjuteknik 20
2.5.4 Studiens datainsamling 21
2.6 Urval 21
2.6.1 Sannolikhetsurval eller icke-sannolikhetsurval 21
2.6.2 Bekvämlighetsurval 22
2.6.3 Snöbollsurval 22
2.6.4 Kvoturval och stratifierat slumpmässigt urval 22
2.6.5 Studiens urval 22
2.7 Analysmetod 23
2.7.1 Studiens analysmetod 23
2.8 Sanningskriterier 24
2.8.1 Intern validitet 24
2.8.2 Extern validitet 24
2.8.3 Begreppsvaliditet 24
2.8.4 Reliabilitet 24
2.8.5 Studiens kvalitetsmått 25
2.9 Forskningsetiska överväganden 25
2.9.1 Studiens etiska övervägande 26
2.10 Beskrivning av arbetsgång 26
2.11 Tillvägagångssätt 27
2.11.1 Modell över tillvägagångssätt till forskningsfråga 1 27 2.11.2 Modell över tillvägagångssätt till forskningsfråga 2 28
2.12 Metodsammanfattning 30
3. Teori 31
3.1 Vilka faktorer påverkar kundernas val av 3PL- företag vid köp av hållbara
transporter? 31
3.1.1 Hållbara transporter 31
3.1.2 Marknads- och kundperspektivet 32
3.1.3 Extern påverkan av hållbara transporter 33
3.1.4 Val av tredjepartslogistikleverantör 33
3.1.5 Faktorer för kundens val av 3PL-företag 35
3.2 Hur kan ett 3PL-företag skapa konkurrensfördelar genom hållbara transporter? 35 3.2.1 Olika sätt för företag att arbeta med hållbara transporter 35
3.2.2 Konkurrensfördelar bland hållbara transporter 36
4. Empiri 38
4.1. Vilka faktorer påverkar kundernas val av 3PL-företag vid köp av hållbara
transporter? 39
4.1.1 Transportinköpspanelen 39
4.1.2 Hållbarhetens roll vid val av leverantör 40
4.2. Hur kan ett 3PL-företag skapa konkurrensfördelar genom hållbara transporter? 41 4.2.1 Konkurrenters hållbarhetsredovisning (DB Schenker) 41 4.2.2 Innehåll av DB Schenkers hållbarhetsredovisning 2020 42
4.2.3 Transporter och utsläpp av växthusgaser 43
4.2.4 Relation med deras intressenter 44
4.2.5 Konkurrenters hållbarhetsredovisning (DHL) 45
4.2.6 Innehåll av DHLs hållbarhetsredovisning 2019 45
4.2.7 Transporter och utsläpp av växthusgaser 45
4.2.8 DHLs kunder och intressenter 46
4.3 Rhenus Logistics 46
4.3.1 Rhenus syn och strategi för grön logistik och hållbara transporter 46
4.3.2 Rhenus transportutveckling inom hållbarhet 47
4.3.3 Syn på hållbara transporter som konkurrensfördel 48
4.4 Sammanställning av hållbarhetsredovisningar 49
4.5 Miljömässig hållbarhet som en komponent i konkurrensfördelar 51
5. Analys 52
5.1 Vilka faktorer påverkar kundernas val av 3PL-företag vid köp av hållbara
transporter? 52
5.1.1 Bakomliggande faktorer till kundens val 52
5.1.2 Miljöfaktorn och dess framtida utveckling 53
5.1.3 Externa påtryckningar 53
5.2 Hur kan ett 3PL-företag skapa konkurrensfördelar genom hållbara transporter? 54
5.2.1 Tillvägagångssätt för hållbara transporter 54
5.2.2 3PL-företagens uppfattningar av hållbarhet och konkurrensfördelar 55
5.2.3 Utsläppsberäkningar 56
5.2.4 Externa påtryckningar och företagens storlekar 56
5.3 Analysmetod 58
6 Slutsatser 59
6.1 Resultat 59
6.2 Användbarhet 61
6.5 Kritik till eget arbete 61
6.6 Förslag till vidare forskning 62
Referenser 63
Bilagor 68
Bilaga 1 Intervjuguide 68
Bilaga 2 69
Bilaga 3 69
Bilaga 4 70
Bilaga 5
Intervjusvar från Bask et.al. (2018) 70
1. Inledning
Inledningskapitlet inleds med en företagsbeskrivning om fallföretaget Rhenus Logistics.
Vidare i uppsatsen redogörs bakgrunden till forskningsområdet och fortsätter med en problemdiskussion som leder fram till arbetets två forskningsfrågor. Slutligen presenteras studiens syfte och avgränsningar samt arbetets disposition.
1.1. Företagsbeskrivning
Rhenus Logistics är en ledande logistiktjänstleverantör med en global affärsverksamhet.
Företaget erbjuder lösningar för en mängd olika sektorer längs hela leveranskedjan och det omfattas av multimodala transportverksamheter, lagerhållning, tullklarering och dessutom sätter de ihop enskilda logistikprodukter för att möta de specifika kraven bland sina kunders leveranskedja. De har affärsidor på 750 platser över hela världen och har 33 000 anställda personer (Rhenus Group, 2021).
Rhenus bildades år 1912 och är ett tyskt tredjepartslogistikföretag med verksamheter i Europa, Asien och Sydamerika. Företaget är ett dotterbolag till Rethmann Group. Deras huvudkontor befinner sig i Holzwickede, i Tyskland. (Rhenus Group, 2021). Företaget har över hundra års erfarenhet av hantering av logistiska processer, avancerade IT- och
infrastrukturlösningar och har möjligheten att optimera kostnader inom hela leveranskedjan och tillhandahålla deras tjänster på höga nivå. De kan erbjuda sina kunder en bred
logistikkunskap och innovativa tjänster. (Rhenus Group, 2021).
Studien har behandlats med Rhenus Logistics som ligger i Stockholm, Sverige. Rhenus i Sverige grundades år 2013 och är ett ledande speditionsföretag med strategiskt läge på plaster i hela Sverige. Rhenus logistics är ett segment av Rhenus Group och de driver sina egna kontor i Stockholm därtill i Malmö också, samtidigt täcker de Sverige via deras nav vidare i städer som Jönköping och Göteborg. Rhenus logistics fokuserar på transport- och
logistiklösningar inom Europa och erbjuder säkra och pålitliga godslogistiktjänster för exportörer, importörer och inhemska kunder. (Rhenus Group, 2021).
1.2 Bakgrund
I företagsvärlden strävar företagen i ett företagsekonomiskt perspektiv att kunna uppnå en hög service för sina kunder, minska sina kostnader och sin kapitalbindning. Just kundservicen kan påverkas mycket genom att ha ett mer utvecklat logistiksystem som har en låg
miljöpåverkan, då det oftare är så att kunder ställer krav på att sina leverantörer att arbeta med miljöanpassade produkter och tjänster (Jonsson & Mattsson, 2016).
Martinsen & Huge-Brodin (2014) förklarar att vikten för att utöka sin miljöhänsyn ökar. Det gäller särskilt företag som är verksamma som tredjepartslogistiksföretag (3PL-företag). Ett 3PL-företag kan konkurrera med sina konkurrenter genom att ha en grönare logistik än sina konkurrenter och på så sätt utöka sina marknadsandelar, vilket har gjort att forskning inom grön logistik blivit allt mer betydelsefullt under det senaste decenniet. Grön Logistik är ett mycket brett område som har målet att kunna skapa en mer miljömässigt hållbar logistik genom fokus på bland annat utveckling av hållbara teknologiska lösningar och minskningar av transporterat gods genom design och ledning av logistiksystemet (Martinsen &
Huge-Brodin, 2014).
Grön logistik syftar till att bedöma och minimera miljöpåverkan från logistiksystem. För att åstadkomma ett hållbart logistiksystem på lång sikt gäller det att ständigt beakta
miljöaspekter tillsammans med affärsaspekter som exempelvis kostnader, lönsamheten och leveransservice (Huge-Brodin, Linköpings universitet LIU, u.å).
Logistik -och transporttjänstleverantörer kan driva utvecklingen genom att erbjuda gröna tjänster baserat på kundens krav, vidare kan det bidra till utveckling av de tekniska aspekterna i tjänsteleverantörernas verksamhet (Huge-Brodin, Linköpings universitet LIU, u.å).
Tillväxten av transporter och dess tillhörande logistiktjänster har varit ett betydande område som har förenklat leveranser. Samtidigt har det också medfört flera nackdelar, såsom ökade luftföroreningar, naturskador och klimatförändringar. Detta är inte hållbart och många
logistikföretag arbetar för att byta till mer miljöanpassade transport- och logistiklösningar. De stora företagen som arbetar mer globalt har en större förmåga att göra detta än lokala och mindre transportleverantörer (Wolf & Seuring, 2009). Globalt står godstransporter för ungefär en tredjedel av energiförbrukningen av all transport (Cullinane & Edwards, 2010).
Målkonflikter kan uppstå för företagen mot de traditionella företagsekonomiska målen som inte alltid kan kompensera för miljömålen. Ett företag kan hitta åtgärder som till exempel en snabbare och mer frekvent transport och i sin tur kunna minska sina kostnader. Dessutom kan det förekomma ett antal åtgärder som orsakar ökade utsläpp eftersom att det är lättare för företag att prioritera de snabba transporterna för dess ekonomiska vinst och som därför ibland bortser från miljömålen. Det vill säga att det inte alltid krävs att ekonomin är det som sätter gränserna för miljöanpassningar av logistiken utan det ska finnas en balansgång mellan ekonomi, miljö och sociala förhållanden som begränsande faktorer för att kunna uppnå en hållbar logistik (Jonsson & Mattsson, 2016).
För att kunna uppnå en hållbar utveckling i framtiden, kommer logistiken att ha en avgörande roll då handeln blir enklare och friare och transportavstånden ökar. För miljömässiga
lösningar krävs det att transporterna effektiviseras och utvecklas tekniskt enligt
Bruntlandsrapporten, som är en handlingsplan för samhällets hållbara utveckling (Björklund, 2018).
Under förra århundradet har den globala ekonomiska tillväxten gett upphov till en enorm konsumtion av varor samtidigt som globaliseringen har lett till stora varuflöden över hela världen. Faktorer som produktion, transport, lagring och konsumtion av alla dessa varor har alla bidragit till denna negativa utveckling. Ett av de högsta miljöproblemen idag är den globala uppvärmningen, som har förorsakats av utsläpp av växthusgaser i stora skalor.
(Bloemhof, Dekker och Mallidis, 2012).
De globala växthusgasutsläppen har ökat med nästan 60 procent, där ett segment som
logistikindustrier förbrukar stora naturresurser, har vidare genererat till enorma föroreningar.
År 2025 förväntas utsläppen att öka med nästan 30 procent från logistiksektorn på grund av den ökande globala handel och- arbetsfördelningen. Det vill säga att transportprocesser kommer att förekomma allt oftare under en produkts livscykel (Bloemhof, Dekker och Mallidis, 2012).
Idag står många godstransportföretag inför utmaningar och hinder i processen för att transportera varor från punkt A till punkt B där företag väljer ett transportsätt som ger det bästa värdet på slutet av processen för att få alltmer effektiv produktion. På grund av hur det ser ut i dagsläget vill flera företag förbli konkurrenskraftiga och strävar inte bara efter att
tillhandahålla tjänster av hög kvalitet utan också kunna sänka sina kostnader. Det många företag utnyttjar sig av är principen outsourcing för att undvika att ha transporter för egen räkning och istället väljer att lägger ut sina egna transporttjänster till 3PL-företag. Det vill säga att flera företag utför inte längre sina egna logistikaktiviteter. Istället kontrakterar de en extern 3PL-leverantör som har mer expertis för att få bättre effektivitet på tillhandahållandet av dess varor och tjänster när företag inte själva kan göra det. Vidare leder det till att företag sparar kostnader och tid samt ökar sin konkurrensfördel på marknaden. Ett beslut att
kontraktera en 3PL-leverantör tar inte alltid hänsyn till miljökonsekvenserna för att tillhandahålla dess varor eller tjänster, särskilt gällande transportaktiviteterna såsom luftföroreningar, ljudnivå etc (Jovčić, Průša, Dobrodolac och Ŝvadlenka, 2019).
1.3 Problemdiskussion
Efter att ha läst en debattartikeln “Köparens ansvar kräva hållbara transporter”, skriven av Dubois et.al. (2017), som berättar attvägtransporter och logistik ansvarar för en stor andel av de globala utsläppen av växthusgaser. Defann ett problemområde som är intressant att fortsätta undersöka och fördjupa sig i. Dubois et.al. (2017) förklarar att transportsektorn inte har den enklaste uppgiften med att ändra om till förnybar bränsle trots att de är mest
angelägna att förändra. Transportköpare har stort inflytande på transportsektorn över vad de vill betala och köpa för transporttjänster samtidigt som de bestämmer när godset ska
ankomma. Enligt den utförda enkätundersökningen i artikeln för transportinköpspanelen (151 deltagande företag) så har 51 procent svarat att priset är det viktiga vid transporteringsaffärer, medan endast 10 procent svarat miljöeffektivitet (Dubois et.al, 2017)
Det intressanta med artikelns resultat är att identifiera problem samt möjligheter som kan uppstå med att implementera skärpta miljökrav inom transportprocesser som enligt Dubois et.al. (2017) är enda sättet att förändra och påverka transportmarknaden, är genom
lagstiftningar och högre skatter för till exempel koldioxidutsläpp.
Det har gjorts fler undersökningar inom ämnet för transportinköpspanelen. Vartannat år mellan år 2012 och 2018 har Chalmers, Göteborgs Universitet och IVL Svenska
Miljöinstitutet (2019) bland annat ställt följande fråga; “Betalar ni idag ett högre pris för att någon av era transportlösningar ska ge mindre miljöpåverkan?” (Styhre, 2019 s.11) till företagen i panelen. År 2012 svarade 3 procent av företagen i panelen att de betalar ett högre
pris för att få mindre miljöpåverkan, medan år 2018 hade andelen ökat till 15 procent. När de tillfrågade företagen (143 stycken) 2018 fick sätta betyg på en sjugradig skala för hur viktiga olika faktorer är vid användande av sitt huvudsakliga transportslag hamnade miljöaspekter och energieffektivitet mellan 4 och 5 poäng. De fick lägre poäng än faktorer som till exempel kostnader, flexibilitet, pålitlighet, geografisk täckning med mera (Styhre, 2019).
Kunderna väljer alltså i många fall att prioritera sina företagsekonomiska mål före de miljömässiga genom att välja de 3PL-leverantörer med bäst pris istället för bäst
miljöanpassade transporter vilket är ett problem. I studien genomfördes intervjuer med ett logistikföretag som har ett väl utvecklat miljötänk i sin organisation, därigenom fånga upp en intressant bild på deras syn på problemet. Företaget som valts i studien är Rhenus Logistics och det kommer tas del av hur företaget upplever sina fördelar med att arbeta med grön logistik. Rhenus beskriver det som att de tar sitt ansvar och är försiktiga med sin användning av naturens resurser. Bland annat så har de startat Tysklands första eldrivna truckflotta och vann“Green Truck Logistic Innovation 2019”ett pris utdelat av två specialisttidningar (Rhenus Logistics, 2019). Kan det att resultera i konkurrensfördelar genom ökad utveckling av miljövänliga transporter? Och hur ser företagen som är kunder till ett 3PL-företag på miljöanpassade transporter när de väljer vilken leverantör de vill arbeta med eller är det lägst pris som väljs ut?
1.4 Frågeställning
Uppsatsens forskningsfrågor är följande:
1. Vilka faktorer påverkar kundernas val av 3PL-företag vid köp av hållbara transporter?
2. Hur kan ett 3PL-företag skapa konkurrensfördelar genom hållbara transporter?
1.5 Syfte
Studiens syfte är att identifiera och skapa förståelse för hållbara transporter. Avsikten är att titta på vilka faktorer som påverkar kundernas val av 3PL-företag vid köp av hållbara transporter. Dessutom hur ett 3PL-företag kan skapa konkurrensfördelar genom att arbeta med hållbara transporter.
1.6 Avgränsning
I studien avgränsas hållbara transporter till miljöpåverkan och anledningen till det är för att studien inte tittar på social- eller ekonomisk hållbarhet. Vidare kommer studien inte fördjupa sig mycket på mer tekniska aspekter vid transport, utan mer på transportköparens och
3PL-företags synsätt på hållbara transporter. Transportköpare avgränsas till företag som väljer att kontraktera en 3PL-leverantör.
Grön logistik är ett allmänt begrepp för hållbarhet och miljöaspekter inom logistik. När begrepp nämns som till exempel hållbara transporter i studien, är det ett tillvägagångssätt för företag att utveckla och arbeta med grön logistik i sin organisation.
1.7 Disposition
Figur 1: Uppsatsens disposition
2. Metod
Metodkapitlet inleds med en beskrivning av studiens vetenskapliga synsätt och angreppssätt som har genomförts. Det fortsätter med valet av forskningsmetod, forskningsdesign, metod för datainsamling, analysmetod samt urval. Vidare i kapitlet presenteras studiens
kvalitetskriterier, etiska överväganden samt beskrivning på tillvägagångssätt för varje forskningsfråga med varsin modell. Slutligen avslutas det med en metodsammanfattning (Se figur 5).
2.1 Vetenskapligt synsätt
I “Företagsekonomiska forskningsmetoder” skriven av Bryman & Bell (2017) redogörs tre kunskapsteoretiska ståndpunkter som finns inom kunskapsteorin, dessa är positivism, kritisk realism och interpretativism.
2.1.1 Epistemologi
Bryman & Bell (2017) beskriver begreppet epistemologi som läran om kunskap det vill säga att frågeställningar som hantera vad som är eller betraktas som godtagbar kunskap inom den sociala verkligheten. Det benämns också som kunskapsteoretiska eller epistemologiska frågeställningar. Som det tidigare nämns belyser Bryman & Bell (2017) de tre
kunskapsteoretiska ståndpunkterna positivism, kritisk realism och interpretivism.
2.1.2 Positivism
Positivismen är en kunskapsteoretisk ståndpunkt som baseras på användning av
naturvetenskapliga metoder när en studie ska utföras. Företeelser som kan bekräftas via sinnena är det som ska ses som den riktiga kunskapen och vetenskapen ska vara objektiv och opartisk (Bryman & Bell, 2017).
2.1.3 Kritisk realism
Kritisk realism är en kunskapsteoretisk ståndpunkt likaså som positivismen. Dock definieras begreppet som att det finns en verklighet som då är oberoende av sinnena fast tillgänglig för forskarnas vetenskapliga tekniker och teoretiska funderingar. Enligt Bryman & Bell (2017) är kritisk realism en särskild form av realism som medge det verkliga i den naturliga ordningen och i den sociala verklighetens händelseförlopp och diskurser. Det hävdar också att det inte
alltid det som forskare uppfattar det utan att forskarnas uppfattningar är bara ett av många sätt att få kunskap om verkligheten (Bryman och & Bell, 2017).
2.1.4 Interpretivism
Interpretivismen kallas också för tolkningsperspektivet och kan ses som ett alternativ till positivismen. I interpretivismen så tas det hänsyn till skillnaden mellan människor och studieobjekten för naturvetenskapen. Det finns här en kritik mot att använda sig av
naturvetenskapliga modeller för att studera den sociala verkligheten då människor och deras institutioner skiljer sig åt från naturvetenskapens studieobjekt (Bryman & Bell, 2017).
2.1.5 Studiens vetenskapliga synsätt
I studien används kritiska realismens synsätt eftersom att målet har varit att försöka
framställa en verklighetsbild på, hur Rhenus Logistics ser ut och arbetsområdet grön logistik kan se ut vilket har utförts genom intervju och insamling av relevant teori. Meningen har varit att skapa en bättre förståelse. Intervjuer består inte alltid av rent objektiv fakta, då faktan kan tolkas olika beroende på de deltagande personernas tidigare kunskap, erfarenhet och
bakgrund. Därför har inte det positivistiska synsättet eller tolkningsperspektivet behandlas i denna studie.
2.2 Vetenskapligt angreppssätt
Deduktion och induktion är två angreppssätt som går att utnyttjas sig av i forskning. Här redogörs dessa två teorier (Bryman & Bell, 2017).
2.2.1 Deduktion
Deduktion är det vanligaste angreppssättet inom företagsekonomisk forskning som
förekommer i både kvalitativ -och kvantitativ forskning. Det tydliggör förhållandet mellan den existerande teorin och verkligheten i form av empiri. Det har utgångspunkt ifrån framlagd teori och forskning där det som forskare gäller att vara inläst på det tillgängliga teorin som framkommer inom det valda forskningsområdet (Bryman & Bell, 2017).
Teorin som framställs är det som skapar hypoteser genom datainsamling och observationer som genomförs som sedan ska testas för att kunna avgöra om hypotesen eller hypoteserna ska accepteras eller förkastas (Bryman & Bell, 2017).
2.2.2 Induktion
Om en forskare ser teorin som resultatet av en forskningsinsats så använder de sig av ett induktivt angreppssätt. Utifrån ett grundval av observationer så ska forskaren dra
generaliserbara slutsatser i den induktiva processen. Den stora skillnaden från deduktion är att den induktiva processen inleds från en empirisk insamling, det vill säga att det sker observationer innan ett val av teori gjorts (Bryman & Bell, 2017).
2.2.3 Abduktion
Abduktivt tänkande har ökat i popularitet inom företagsekonomisk forskning. Denna metod försöker att undvika vissa begränsningar som finns i deduktion och induktion. Det abduktiva tankesättet inleds med ett problem eller en överraskning ska förklaras genom att forskarna ska finna betingelser för att förenkla den fakta som är förvånande. Den bästa tolkande datan och förklaringar väljs ut och forskaren kan röra sig mellan den teori och empiri som finns tillgänglig för att finna dessa förklaringar (Bryman & Bell, 2017).
2.2.4 Studiens vetenskapliga angreppssätt
Studien omfattas av det deduktiva angreppssättet därför att det har utgått ifrån teorin som har samlats in. Relevanta teorier och insamling av relevant data har utnyttjas i studien för att kunna besvara forskningsfrågorna samtidigt också tydliggöra förhållandet mellan den existerande teori och verkligheten, dock har det utförts utan hypotes. Studien har inte påbörjats med observationer innan val av teori har gjorts.
2.3 Forskningsmetod
Bryman & Bell (2017) nämner två forskningsstrategier som är följande: kvantitativa och kvalitativa.
2.3.1 Kvantitativ forskning
Kvantitativ forskning är en forskning som vanligtvis lägger vikten på kvantifiering vid insamling och analys av data. Den kvantitativa forskningsstrategin är deduktivitisk, objektivistisk och omfattas på en naturvetenskaplig modell för forskningsprocessen. Här skiljs människan och världen isär (Bryman & Bell, 2017).
2.3.2 Kvalitativ forskning
Vid kvalitativ forskning är fokuset inte på siffror vid analys och insamling av data, utan istället på ord och tolkande av individers tankesätt och verklighetstolkningar. Den kvalitativa forskningen är induktiv och tolkande med ett interpretativistiskt synsätt och använder
konstruktivism som ontologisk inriktning, alltså människan och världen är en integrerad enhet (Bryman & Bell, 2017).
2.3.3 Studiens forskningsstrategi
Studiens forskning har som utgångspunkt på den kvalitativa forskningsmetod med inslag av kvantitativ data. Anledningen till det är för att studien grundas i intervjuer där fokuset hamnar på intervjupersonernas tolkningar och synsätt för att skapa en uppfattning av verkligheten.
Avsikten är att fånga upp 3PL-företags syn på hållbarheten och transportmarknaden.
Kvantitativ data som till exempel utförda enkätundersökningar och hållbarhetsredovisningar från andra företag har använts som stöd till studien.
2.4 Undersökningsdesign
En undersökningsdesign består av en ram för insamling och analysdata. Det vill säga det finns två olika alternativ av tillvägagångssätt för att utöva sin forskning i själva verket.
Det ger en ordning som styr och vägleder hur en viss metod ska utföras. Valet av undersökningsdesign påverkas av vilka ställningstagande som har satts upp samt vilka forskningsfrågor som förekommer (Bryman & Bell, 2017).
Det finns fem undersökningsdesigner som Bryman & Bell (2017) nämner vilka är;
experimentell design, tvärsnittsdesign, longitudinell design, fallstudiedesign och komparativ design.
2.4.1 Experimentell design
Experiment som forskningsdesign är vanligast för studier inom psykologi och medicin, men ovanligt inom företagsekonomisk forskning. Experimentella undersökningar kan dock öka trovärdigheten i en kausal slutsats genom att användas som måttstock i icke-experimentell forskning vid bedömning då de kan uppvisa en hög validitet (Bryman & Bell, 2017).
2.4.2 Tvärsnittsdesign
Tvärsnittsdesign eller så kallad “surveydesign” är en undersökningsdesign som innefattar insamling av data som mer än ett enda fall vid samma tidpunkt. Undersökningen syftar till att få fram kvantitativa och kvalitativa data vid ett särskilt tillfälle för att kunna upptäcka ett potentiellt samband eller mönster mellan variablerna (Bryman & Bell, 2017).
2.4.3 Longitudinell design
Longitudinell design är den tredje undersökningsdesignen som används för att kartlägga förändringar. Det funkar ungefär likadant som tvärsnittsdesign som utförs på ett specifikt tillfälle. Däremot är skillnaden på longitudinell design att det är återkommande observation i ett fall fast följer upp flera tidpunkter istället för en och samma tidpunkt. Det används mycket för att se över processer och förändringar under en längre tid (Bryman & Bell, 2017).
2.4.4 Fallstudiedesign
Yin (2017) förklarar fallstudier som ett av många sätt att bedriva samhällsvetenskapen på.
Det omfattas bland annat av experiment, survey undersökningar, livsberättelser och analys av källmaterial. Metoden generellt sett används i många olika situationer med syfte att studera och besvara frågor ställs som exempelvis “hur” eller “varför” för att samla in den kunskapen såsom individuella, gruppmässiga, organisatoriska, sociala och politiska företeelser och titta på aktuella händelseförlopp och konkreta sociala sammanhang (Yin, 2017).
Vid en studie med fallstudiedesign så fokuserar forskarna på ett specifikt fall. Studiens fokus blir mer ingående, till exempel på en specifik organisation, en plats, en person eller en
händelse. Fallstudiedesign är mycket populärt inom företagsekonomisk forskning (Bryman &
Bell, 2017).
2.4.5 Komparativ design
Bryman & Bell (2017) förklarar att komparativ design omfattar en jämförelse mellan två eller flera fall i syfte att kunna illustrera en existerande teori eller framställda teoretiska kunskaper som en följd av motsatta resultat som bygger på jämförelse i fråga.
2.4.6 Studiens undersökningsdesign
Studiens arbetsområde handlar i stor utsträckning allmänt om hållbarhet och transporter som innefattar grön logistik. Studiens undersökningsdesign har genomförts med insamlad data från tre olika företag och därmed är det en komparativ design. Därför att de svar som belysas
i intervjun med Rhenus jämförs med två konkurrenters ställning i deras hållbarhetsrapporter.
Syftet är att kunna besvara forskningsfrågan som förekommer på bästa sätt. Till följd att få en uppfattning på verkligheten, huruvida logistikföretag arbetar inom hållbarhet samt att
tydliggöra vad som är de avgörande faktorer som påverkar kundernas val av 3PL-företag de väljer att arbeta med och göra transportinköp med. Vidare framställa nyttan och de
marknadsfördelar ett 3PL- företag kan skapa med ett ökat grönt logistikfokus.
2.5 Datainsamling
2.5.1 Primärdata
Primärdata är den data som en forskare samlar in själv genom källor som till exempel direkta observationer, mätning och intervjuer med respondenter. Den primära datan har som fördel att insamlingen av data kan anpassa sig bättre till frågeställningen. Däremot är nackdelen att processen att samla in primärdata kan vara tidskrävande och kan också bli kostsamt för att det krävs mer finansiella medel. (Eriksson och Wiedersheim- Paul, 2014)
2.5.2 Sekundärdata
Sekundärdata är den data som redan samlats in av andra forskare eller statistik från organisationer som till exempel olika myndigheter. Fördelar med att använda sig av
sekundärdata är att det inte behövs lägga pengar och tid på att samla in ny information av hög kvalitet och att allmänheten inte ska behöva besvara intervjuer och enkäter alltför ofta. När sådan extern data ska användas så är det av hög vikt att en kontroll av datans validitet utförs (Bryman & Bell, 2017).
2.5.3 Intervjuteknik
Bryman & Bell (2017) nämner en viktig och ofta förekommande strategi för datainsamling inom både kvantitativ och kvalitativ forskning vilket är då forskningsintervjuer. Det finns tre former av intervjuer vilket är följande: strukturerade- ,ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer.
I en strukturerad intervju som genomförs handlar det om att alla respondenter ska få exakt samma frågor att besvara i samma ordningsföljd och med samma formulering. Intervjuerna använder sig oftast av ett formellt intervjuschema. (Bryman & Bell, 2017).
Däremot i en ostrukturerad intervju tenderar en intervju mestadels ha en lista över ämnet eller frågeställningar som används under intervjun. När denna intervjuteknik används brukar frågorna ställas förhållandevis informellt och formuleringen av- och ordningsföljden mellan frågorna varierar (Bryman & Bell, 2017).
Semistrukturerad intervju täcker många olika slags intervjuer. Strategin utförs vanligtvis genom en kontext där intervjuaren ställer ett antal frågor utifrån en generell intervjuguide där det finns möjlighet att variera på ordningsföljden mellan frågeställningarna. Som forskare vid en semistrukturerad intervju har möjligheten att kunna ställa ännu mera frågor utifrån det som uppfattas vara viktigt svar från respondentens sida (Bryman & Bell, 2017).
2.5.4 Studiens datainsamling
I studien har både primärdata och sekundärdata använts, då det primära datan har insamlats genom egna studier såsom utvalda intervjupersoner som arbetar på Rhenus Logistics och även sekundärdata genom insamling av empiriskt data från andra studier som till exempel andra undersökningar från redan utförda enkätundersökningar.
Studien använder sig av semistrukturerad intervju vid ett tillfälle. Under intervjun utförts det genom att det finns en generell intervjuguide (bilaga 1) med en lista över ämnet.
Ordningsföljden varierade mellan frågeställningarna som ställdes och det dök upp vissa informella frågeställningar under intervjun.
2.6 Urval
Det finns två typer av urvalsmetoder som kan användas vid forskning enligt Bryman & Bell (2017). Det är sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval.
2.6.1 Sannolikhetsurval eller icke-sannolikhetsurval
Sannolikhetsurval innebär ett urval som valts ut på slumpmässiga grunder där varje enhet i populationen har samma chans att komma med i urvalet. Metoden utnyttjas främst inom den kvantitativa forskningen vid större population som till exempel enkäter (Bryman & Bell, 2017).
Icke-sannolikhetsurval är motsatsen till sannolikhetsurval vilket innebär att urvalet inte har valts ut med hjälp av en slumpmässig urvalsmetod. Det vill säga att vissa enheter i
populationen har större chans att väljas ut än andra (Bryman & Bell, 2017).
2.6.2 Bekvämlighetsurval
När en forskare gör ett bekvämlighetsurval så är enheterna inom urvalet lättillgängliga för forskaren. Denna urvalstyp är en variant av icke-sannolikhetsurval. Om urvalet är tillgängligt på detta sätt är det en hög sannolikhet att alla svar återkommer till forskaren vid till exempel en enkätundersökning och forskaren kan på så sätt få en hög svarsfrekvens från sitt urval.
Nackdelen med ett bekvämlighetsurval kan vara att det är svårt att veta vilken population stickprovet representerar och det blir därmed svårt att generalisera resultaten, då
respondenterna är de som var lättillgängliga för forskaren och troligen inte representativa för hela gruppen (Bryman & Bell, 2017).
2.6.3 Snöbollsurval
Snöbollsurval är en typ av bekvämlighetsurval där som forskare tar kontakt med mindra antal individer som är relevanta för undersökningens frågeställning och sedan med deras hjälp får kontakt med andra individer (Bryman & Bell, 2017).
2.6.4 Kvoturval och stratifierat slumpmässigt urval
Stickproven i ett kvoturval har som mål att spegla den relativa fördelningen av individer i en population i olika kategorier, såsom kön, ålder och så vidare. Forskaren för ett kvoturval gör urvalet för vilka som ska delta i undersökningen. Forskaren ska hitta intervjupersoner som passar i varje kategori. Det är en form av icke-sannolikhetsurval. Till skillnad från stratifierat urval där urvalet sker slumpmässigt. Stratifierat slumpmässigt urval innebär att forskaren delar upp populationen i olika kategorier, men istället för att forskaren väljer ut lämpliga personer så sker det slumpmässigt (Bryman & Bell, 2017).
2.6.5 Studiens urval
Studiens urval är ett snöbollsurval där det togs kontakt med en individ inom Rhenus Logistics som hänvisat till forskarna att kontakta personen som arbetar inom grön logistik. Den
genomförda intervjun var relevant till studiens forskningsområde. Respondenten var till hjälp för studien genom att svara på frågeställningarna.
Tidpunkt Befattning Intervjuteknik 2021-05-27
Klockan 13:30- 14:00 (30 minuter)
Project Lead Green Logistics, i Tyskland
Semistrukturerad intervju (Videosamtal Microsoft Teams)
Kontakt via mejl (start: 2 april- 1 juni)
Product Manager Road freight, i Stockholm
- Ingen intervju, endast mejlkontakt
Figur 2: Intervjutabell (Egen konstruktion)
2.7 Analysmetod
Det har tidigare nämns att studien motsvarar en fallstudie och vid val av analysmetoder som tillämpas kommer att baseras på litteratur från Yin (2007). I litteraturen redogörs för några olika metoder för att analysera fallstudiens insamlade data. Bland annat nämns;
mönsterjämförelse, tidsserieanalyser och programlogiska modeller.
Mönsterjämförelse framställs som en av de mest önskvärda teknikerna och handlar om att jämföra mellan olika fall med den insamlade empiriska data för att finna ett mönster.
Avsikten med mönsterjämförelsen är att skapa en bättre uppfattning av fallet därmed också kunna finna skillnader mellan de olika fallen som då skapar ett mönster om det fallen stämmer överens med mönstret. (Yin, 2007).
Programlogiska modeller är en av de analytiska metoder som på senaste tid ökat i
användning framför allt för att utvärdera genomförandet av fallstudien då modellen motsvarar en händelsekedja för att kunna påpeka orsak-effekt. Det syftar till att matcha och jämföra empiriskt observerade skeenden med teoretisk förväntade händelser (Yin, 2007).
Tidsserieanalys är en analytisk metod som görs vid experiment och kvasi-experiment och används för att jämföra mellan tidsmässiga tillfällen (Yin, 2007).
2.7.1 Studiens analysmetod
I studien har tidserianalys uteslutats därför att insamling av data inte har skett över tid vid specifika tillfällen. Istället jämförs mellan andra olika fall genom den insamlade empiriska datan som framställs. Syftet med att studien är att skapa en bättre uppfattning och finna
skillnader mellan de olika fallen genom mönsterjämförelse som då ska stämma överens med mönstret mellan fallen. I stora delar av analysmetoden i studien använts programlogiska modellen. Den observerade empirin med teorin kommer jämföras emellan. Insamlade data från intervjun och den relevanta teorin har väsentlig betydelse för analysen till studiens avsikt och slutsats.
2.8 Sanningskriterier
Bryman & Bell (2017) nämner fyra kvalitetsmått; begreppsvaliditet, intern validitet, extern validitet samt reliabilitet.
2.8.1 Intern validitet
Intern validitet har oftast med frågor om kausalitet att göra, det vill säga det innebär huruvida en slutsats som rymmer ett kausalt förhållande mellan två eller flera variabler, om det är hållbart eller inte. Ett exempel kan vara hitta ett trovärdigt samband mellan x och y. En felaktig slutsats är då ett overkligt samband vilket påverkar den interna validitetens
trovärdighet. Just detta sättet används vid studier som undersöker samband (Bryman & Bell, 2017).
2.8.2 Extern validitet
Den externa validiteten ifrågasätter om undersökningens resultat är generaliserbart. Hur urvalet som får delta i undersökningen valts ut blir här avgörande. Det ska skapas
representativa urval för att undersökningen ska ha en hög validitet (Bryman & Bell, 2017).
2.8.3 Begreppsvaliditet
Begreppsvaliditet kallas även för teoretisk validitet och strävar för att få fram olika mått på begrepp för att uppnå validitet. Måttet ska spegla det som begreppet anses beteckna. Om måttet inte speglar detta så bör dess validitet ifrågasättas (Bryman & Bell, 2017).
2.8.4 Reliabilitet
Reliabilitet handlar om tillförlitligheten i en undersökning och om den vid ett nytt
genomförande skulle få samma resultat. Om undersökningen inte skulle få samma resultat vid ett nytt genomförande så påverkas den av tillfälliga eller slumpmässiga betingelser och kan inte ses som tillförlitlig. Reliabiliteten är som oftast mest aktuell vid en kvantitativ studie för att ta reda på hur stabilt ett mått är (Bryman & Bell, 2017).
2.8.5 Studiens kvalitetsmått
Många av kvalitetsmåttet är olika mycket relevanta till studien. Den interna validiteten har tillämpats och diskuterats vidare för att finna några konkurrensfördelar bland 3PL-företagen som har implementerats hållbarhet i sina transporter. Till följd att granska om det finns faktorer som påverkar kundens val av 3PL-leverantörer vid köp av hållbara transporter.
Den externa validiteten påverkas negativt eftersom det endast är tre 3PL-företag som har undersökts och dessutom med begränsningar till tid och resurser. Det har gjort det svårt att säga hur representativt resultatet kan vara för hela populationen och om det skulle gå att tillämpa på andra fall, vilket minskar generaliserbarheten.
Det sista kvalitetsmåttet är reliabilitet, och för att ta reda på hur stabilt måttet som
kännetecknar begreppet har det gjorts genom att tydliggöra och beskriva studien detaljerat med god referenshantering för att göra studien replikerbar.
2.9 Forskningsetiska överväganden
Bryman & Bell (2017) berättar om några olika etiska överväganden att ta hänsyn till eftersom det kan uppstå etiska problem under företagsekonomiska undersökningar som genomförs.
Det finns etiska aspekter som är viktiga att ta hänsyn till när dialoger utförs med respondenter i exempelvis intervju, det vill säga att det är nödvändigt att behandla sina respondenter med en hänsyn till de etiska regler som bör gälla för de respondenter som är delaktiga i
forskningen. Såsom frivillighet, samtycke, integritet, negativa effekter, konfidentialitet och anonymitet, samt vad personen har för rättigheter, likaså hur information bör behandlas och av vilka (Bryman & Bell, 2017).
Några etiska principer som gäller för bland annat svensk forskning är; konfidentialitets- och anonymitetskravet: vilket innebär att uppgifter om alla personer som deltar i undersökningen ska hanteras med största möjliga konfidentialitet, det vill säga obehöriga ska inte kunna komma åt sådant som personuppgifter. Samtyckeskravet: det är när försökspersoner ska veta att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att upphöra det om det önskas.
Nyttjandekravet: innebär att de uppgifter som samlas in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål och som sist är falska förespeglingar som handlar om att en forskare inte får ge undersökningspersonerna falsk eller vilseledande information om
forskningen (Bryman & Bell, 2017).
2.9.1 Studiens etiska övervägande
Primärt under studiens gång har forskarna att informerat och tydliggjort arbetssättet genom dialoger med Rhenus Logistics, och i förekommande fall har önskemål eller krav från deras sida tagits hänsyn till som till exempel att vissa frågeställningar i intervjuguiden var
konfidentiella. Forskningens syfte har från start redogjorts för att få ett samtycke från företaget vid genomförandet av studien. Intervjun var frivillig och respondenten hade rätten att avbryta det om det så tycktes. Studiens information om anonymitetskrav har framförts innan intervjun har genomförts och personuppgifterna från respondenterna som har deltagit i undersökningen har ingen annan än författarna att tagit del av. Insamlat empiriskt material har endast använts av författarna. Studien har tagit hänsyn till de principer som har nämnts under forskningsetiska överväganden.
2.10 Beskrivning av arbetsgång
Arbetet är fördelat likvärdigt mellan författarna så att båda har varit delaktiga och bidragit till studiens resultat. I varje kapitel förväntas att båda författarna sitter tillsammans på plats eller på distans genom Zoom, och arbetar igenom de olika avsnitten gemensamt. Vid
genomförande av intervju kommer båda att delta i möten. Arbetsprocessen inleddes med inledning som innehåller av bakgrund, kort beskrivning om företaget och en
problemdiskussion. Baserat på problemdiskussionen framställs det två relevanta
forskningsfrågor. I arbetsgången har relevant teori och empiri samlats in för att besvara dessa forskningsfrågor genom analys till respektive frågeställning.
Under teoriavsnittet skapas en teoretiskt referensram som uppkommer i uppsatsen för att få en god struktur. I den teoretiska ramen representeras respektive forskningsfråga som besvaras med vilken relevant teoriavsnitt som är lämplig för varje forskningsfråga. Vidare kommer empirikapitlet där författarna redovisar den insamlade informationen från intervjun som genomförs. Intervjun utfördes via videosamtal där intervjufrågorna skickades till
respondenten i förväg. En bearbetning av insamlad data från konkurrenternas
hållbarhetsredovisningar presenteras och sammanställs i en tabell som jämför konkurrenterna med Rhenus logistics. Båda författarna har deltagit aktivt och gemensamt samlat information och data till empiriavsnittet. Författarna fick ansvaret till en av konkurrenternas
hållbarhetsredovisning att bearbeta. Det var DB Schenker och DHL som författarna ansåg som konkurrenter till Rhenus. Det är sedan som författarna tillsammans granskar igenom
Rhenus information med konkurrenternas hållbarhetsredovisningar där det genomförs jämförelserna mellan 3PL-företagen.
I analyskapitlet har empiri och teori att utarbetas tillsammans av författarna för att komma till studiens resultat. Studien avslutas som nämns tidigare gemensamt.
Avslutningsvis har författarnas tillsammans i de olika kapitlena granskats och förbättrat texten.
2.11 Tillvägagångssätt
Författarna presenterar sina tillvägagångssätt konkret nedan i figurerna (figur 3 och 4). Varje forskningsfråga har en egen modell som illustrerar metoder som har genomförts i stora drag.
2.11.1 Modell över tillvägagångssätt till forskningsfråga 1
I figur 3 redovisas studiens process för forskningsfråga 1 och det påbörjades med att
genomföra en kritisk granskning av data och relevant teori för en bredare förståelse av ämnet och skapa en verklighetsbild med hjälp av insamling av teori och genomförd intervju. Studien var grundad på flera intervjuer som var menad till en början att intervjua företagets kunder och en relevant individ som arbetade inom grön logistik på företaget Rhenus. Dessvärre blev det aldrig som planerat på grund den långa väntetiden och det fick avgränsas med att ett snöbollsurval utförs. En relevant individ som var tillämpad för intervjun kontaktades via mejl för att sedan besvara våra intervjufrågor via ett videosamtal på grund av den
tidsbegränsningen som fanns och att individen befann sig i Tyskland. Intervjun utfördes genom att det innan bearbetades en intervjuguide med många olika frågor för att få fram relevant material till empirikapitlet för att kunna jämföra företaget med två konkurrenters hållbarhetsredovisningar.
Litteraturinsamling har varit ett utmanande avsnitt för att grön logistik inte används som begrepp i samma utsträckning i Sverige som i utlandet. Det ledde till att när det talas om hållbarhet och miljöaspekter som företagen arbetar med tillhör området grön logistik.
Insamlingen av litteratur har varit olika forskares tolkningar angående vilka forskarnas anses vara faktorer som påverkar kundernas val av 3PL-företag. På grund av intervjuer bland företagets kunder inte kunde genomföras, fick metoden skiftas till att finna sekundärdata som till exempel genomförda enkätundersökningar hos transportinköpare som tidigare har gjorts av andra forskare. De genomförda enkätundersökningar som upptäcktes presenteras i empirin som det visas i figur 3. Det löpande bearbetade materialet från intervjun illustreras i
modellen. Tillsammans ska både intervju och sekundärdata som är relevant till
forskningsfråga besvaras senare i uppsatsens analys och slutsats som illustreras i figur 3.
Resultatet av processen blev att empirin analyserades sammankopplat med teorin för att sedan få ett resultat.
Figur 3: Modell över tillvägagångssätt till forskningsfråga 1 (Egen konstruktion).
2.11.2 Modell över tillvägagångssätt till forskningsfråga 2
I figur 4 illustreras tillvägagångssättet till forskningsfråga 2. Här är intervjun betydelsefull då mycket baseras på det empiriska material och information som besvaras av respondenten och den tillgång av material som blir tillgängligt för författarna. Litteraturinsamling sker här utan åtskillnad från förra forskningsfrågan. Den litteraturinsamlingen handlar mer om transporter och särskilt hållbara transporter som illustreras i teoretiska referensramen (figur 4). För att få det bästa resultat av insamlingen av litteratur görs även en bearbetning av två konkurrenters hållbarhetsredovisningar som framkommer i empirin. Avsikten är att kunna jämföra
konkurrenterna med Rhenus arbete mot hållbarhet och transporter. En större omfattning av den insamlade kvantitativa data som tas med handlar om företagets flotta, transportsätt, utsläpp av växthusgaser, utsläppsberäkningar med mera vilket presenteras i empiriavsnittet.
Konkurrenternas hållbarhetsredovisningar sammanställdes i avsnitt och till en mer strukturerad sammanfattande tabell för att lättare jämföra mellan företagen och konkurrenterna, vilket finns under rubrik 4.3.
Både empiri- och teorikapitel har analyserats som tidigare tillvägagångssätt och framställt studiens slutsats och resultat.
Figur 4: Modell över tillvägagångssätt till forskningsfråga 2 (Egen konstruktion).
2.12 Metodsammanfattning
Metodsammanfattning
Metoder Metodval
Vetenskapligt synsätt Kritisk realism
Vetenskapligt angreppssätt Deduktion
Forskningsmetod Kvalitativ
Undersökningsdesign Komparativ design
Datainsamling
- Intervjuteknik
Primär- och sekundärdata
- Semistrukturerad intervju
Urval Snöbollsurval
Sanningskriterier Intern- och extern validitet
Reliabilitet
Analysmetod Mönsterjämförelse
Programlogiska modeller Forskningsetiska överväganden Tar hänsyn till;
- Konfidentiellt och anonymitetskrav - Samtyckeskravet
- Nyttjandekravet - Falska förespeglingar
Figur 5: Sammanfattning av studiens metod.
3. Teori
I följande kapitel presenteras den teoretiska referensramen som har använts för att besvara studiens frågeställningar. Inledningsvis presenteras relevant teori som ska besvara båda två forskningsfrågor. Nedan i kapitlet presenteras en teoretisk referensram (Se figur 5).
Figur 6: Visar vilken teoretisk referensram som används för att besvara respektive forskningsfråga.
3.1 Vilka faktorer påverkar kundernas val av 3PL- företag vid köp av hållbara transporter?
3.1.1 Hållbara transporter
Bask et.al (2018) berättar bland alla logistikaktiviteter, har transporter störst miljöpåverkan då det utgör 23 procent av växthusgasutsläppen och bidrar då också till de näst största utsläppen av växthusgaser i energisektorn. Vid genomförande av externa godstransporter påverkas miljön genom exempelvis trängsel, utsläpp, däckslitage, infrasstrukturbelastning, buller etc.
Vidare i tillverkning- och lageraktiviteterna uppstår miljöeffekter från energiförbrukning och utsläpp, och återvinningsbarhet vid avyttring med mera (Jonsson & Mattsson, 2016).
Hållbara transporter är ett brett ämne som har sitt ursprung från hållbar utveckling. Det omfattas av mer än bara transporter utan också inkluderar institutionella reformer, styrning, politisk utformning, interaktioner mellan transportsektorn och andra sektorer (Zhao et.al, 2020).
Björklund (2018) berättar att det finns många perspektiv på, och definitioner av, vad som är hållbart och förklarar dessutom innebörden av begreppet hållbar utveckling. Oftast används termen hållbarhet för att beskriva hållbar utveckling. Frihandel har medfört längre
transportavstånd och ett ökat transportbehov. Det kan kritiseras ur miljöavseende och därför har hållbar utveckling fått en allt mer avgörande roll inom logistiken (Björklund, 2018).
De flesta definitioner som finns av begreppet hållbar utveckling har flera gemensamma drag vilket är bland annat att det är ett långsiktigt perspektiv som sträcker sig flera generationer framåt i tiden och där kommande generationer ska ha samma möjligheter till god
levnadsstandard som dagens generationer (Björklund, 2018).
3.1.2 Marknads- och kundperspektivet
Elmgart och Bloch (2017) berättar om hur ett företag ska skapa kundvärde. Det handlar om att kunna lösa kundens problematik genom att lyssna och samla information under utförda dialoger med kunderna för att sedan analysera detta och finna bakomliggande behov. Lyckas företag med detta, kan de utveckla sitt erbjudande genom att göra förbättringar som ökar värdet för kunden. Kundinsikt är mycket avgörande för att en verksamhet ska lyckas långsiktigt (Elmgart & Bloch, 2017).
För transportköp så kan kundnyttan delas in i tre olika kontexter. Det finns inköpskontexten, alltså det ekonomiska värdet som till exempel pris. Logistikkontexten ger kundnytta genom logistiskt värde, såsom transporttid och andra serviceaspekter som underlättar för kunden.
Den sista kundnyttan är miljömanagementkontexten, som ger kundnytta genom att bidra med miljövänliga lösningar (Lammgård, 2020).
Parment (2021) diskuterar beträffande om företag alltid ska erbjuda det som kunden efterfrågar. Han förklarar att kunderna har makten att påverka hållbarheten. Det är deras efterfrågan som styr marknaden och reglerar konsumenternas efterfrågan, vidare också företagets utbud. Marknadens konsumenter har som grund att själva ta ansvar för det de gör,
och dess påverkan på miljön och framtida generationers levnadsmiljö som deras konsumenter ger upphov till. Idag har fler företag insett att de måste bidra till en välfungerande och
hållbart samhälle (Parment 2021).
3.1.3 Extern påverkan av hållbara transporter
Bask et.al (2018) genomförde en multinomial logistikregression med ett fokus på externt kundtryck för att testa om kundtrycket hade ett samband med miljövänlig utveckling.
Undersökningens resultat blev att kundtrycket påverkade huruvida logistiktjänstleverantörer (LSP) konkurrerar genom att använda åtgärder för att genomföra miljömässig hållbarhet. De externa påtryckningarna för hållbarhet kommer från medlemmar i försörjningskedjan, konkurrenter, regeringen, aktieägare och icke-statliga organisationer.
3.1.4 Val av tredjepartslogistikleverantör
3PL-företag är svåra att bedöma på marknaden därför att det kan definieras på olika sätt av olika aktörer, men däremot kan de bidra till större kundvärde än bara lagring och transporter (Fredholm, 2013). Fler marknadsaktörer väljer att använda sig 3PL-företag på grund av de kunskaper och resurser de har. Däribland betraktas också deras förmåga att byta mot mer miljöanpassade transportlösningar (Wolf & Seuring, 2010).
De tjänster som förekommer inom 3PL-företag är till exempel ordermottagning, lagring, plockning, montering, installation, fakturering med mera. Dessa tjänster kan vara avgörande för att tillföra mervärde till jämförelse om kunden själv skulle kunnat ha utfört det själv (Fredholm, 2013).
I logistiksystemets hållbarhet kan valet av leverantörer ha en stor inverkan på hållbarheten eftersom att många gånger är det just leverantörer som har störst påverkan på
försörjningskedjan och på olika sätt påverka hållbarheten. Vid valen av de olika leverantörer jämförs och identifieras vilka leverantörer som finns på marknaden samtidigt som det ofta beaktas hur deras miljöpåverkan skiljer sig åt mellan de olika leverantörerna. Till följd av exempelvis olika produktionslösningar, skillnader i tillgång till råvaror och hur de arbetar med hållbarhet inom produktionen (Björklund, 2018).
Figur 7: Valet av leverantör kan få stor inverkan på hållbarheten (Björklund, 2018, p. 134)
Enligt Björklund (2018) är det inte alltid lika lätt att ta några beslut och identifiera vilka som anses vara det mest hållbara leverantörsvalet. I många fall är det lätt att tro att företag inte bryr sig om sina leverantörsval är hållbara utan istället att pengarna värderas högre förklarar Björklund (2018).
Dessutom kan det framkomma att företag medvetet anlitar en leverantör med stora hållbarhetsbrister som till exempel har produktion som släpper ut gifter i närliggande vattendrag, eller hälsovådliga arbetsplatser. Trots det behåller många företag dessa
leverantörer (Björklund, 2018). Anledningen är att problemen sällan försvinner bara för att ett företag utesluter en leverantör därför att dessa oftast hittar nya kunder eller inväntar
förmodligen värre öde för personal om de förlorar sina jobb till följd av nedläggningar.
Tvärtom kan företag snarare titta på fenomenen som alternativ att ta del av ansvaret till att hjälpa leverantörer att komma rätt till hållbarhetsarbeten. Genom att använda sig av olika hållbarhetsaktiviteter kan ett företag skapa en strategi för hållbara leverantörsval som ges i figur 6 (Björklund, 2018).
Bask et.al (2018) framställer i undersökning LSP uppfattar att deras kunder använder sig av miljöfrågor som ett kriterium fast lägger större vikt på de andra kriterier som kostnad,
kvalitet, service och IT. Det innebär i fallet att gamla vanor är fortfarande dominerade i val av leverantörer. Vidare i undersökningsresultatet inkluderas miljökriterier även om andra
icke-miljökriterier dominerar valet av leverantörer för att skicka sina RFQ:er. Därför att ISO-certifieringar eller koldioxidavtrycksberäkningar efterfrågas i logistisktjänstleverantörers RFQ:er. Dessutom att LSP och transportörer inte var mycket intresserade i miljöfrågor
eftersom att miljömässig hållbarhet har aldrig varit ett äkta kriterium eller en ordervinnare.
Orsaken är för att det sällan är intressant att diskutera om miljömässigt hållbara transporter i avtalsförhandlingar och inte särskilt betydelsefulla. Men slutliga valet av leverantör baseras fortfarande på de andra kriterier såsom pris, service, kvalite, ledtider och servicens
tillförlitlighet (Bask et.al, 2018).
3.1.5 Faktorer för kundens val av 3PL-företag
De flesta kunder förväntar sig att LSP har miljöeffektiva tjänster enligt Bask et.al. (2018).
Wolf och Seuring (2009) gjorde en undersökning över vad som påverkar kunderna när de bestämde sig för att anlita ett 3PL-företag. Deras studie visade på att de traditionella prestationsmålen var det viktigaste för kunderna, alltså pris, kvalitet eller att leveranserna kom i tid. 3PL-företag hade ökat sitt fokus för att vara mer miljömässigt hållbara, men för kunderna så var dessa frågor inte avgörande vid köpbeslut.
Transportköpare baserar sina inköpsbeslut på traditionella prestationsmål som till exempel pris, kvalitet och snabb leverans där det ekonomiska faktorn prioriteras i inköpbeslut enligt Bask et.al (2018). En anledning att miljöfrågor är mindre viktiga som en faktor i
transportbeslut är på grund av den ekonomiska lågkonjunkturen (Wolf & Seuring, 2010).
3.2 Hur kan ett 3PL-företag skapa konkurrensfördelar genom hållbara transporter?
3.2.1 Olika sätt för företag att arbeta med hållbara transporter
Wehner (2018) skriver om energieffektivitet och om hur förbättringar för detta inom transportlogistik är avgörande för att uppnå miljömässig hållbarhet. För att förbättra
energieffektiviteten så är ökande av kapacitetsutnyttjande ett effektivt tillvägagångssätt för att skapa hållbara godstransporter och logistik. Det räcker inte med enbart tekniska framsteg för godstransporter för att radikalt kunna minska energiförbrukningen. Det krävs
beteendeförändringar bland konsumenterna, leverantörerna och logistikföretagen, där outnyttjad kapacitet bör utnyttjas i högre grad för att förbättra energieffektiviteten för godstransport. Energieffektiviteten för en transport kan bero på flera olika faktorer. Till exempel vikten på godset, fyllningsgrad eller genomsnittlig energiförbrukning för fordonet.
Det kan dock vara bra att undersöka andra faktorer som leveranstider, transporthastighet,
flexibilitet och fordonsbelastning för att identifiera förbättringar av energieffektivitet (Wehner, 2018).
Det finns många olika sätt att miljöanpassa sina transportoperationer. Företag kan optimera sin utrustning och sina processdesigner genom utforskande av interventionsmekanismer. De kan också se över sina strategier som rör hantering och dirigering av transportflottan, fordonsdesign, utrustning för lastning eller avvägningar för olika bränsletyper för att hitta mer hållbara lösningar för transporter (Tob-Ogu et.al, 2018).
3.2.2 Konkurrensfördelar bland hållbara transporter
J.Flint et.al (2009) förklarar att konkurrensfördelar är vad varje företag måste söka sig efter, därmed också finna en funktion för verksamheten som gör det möjligt för ett företag att behålla en position på marknaden. Företag möter flera utmaningar, och en av dem är till exempel konkurrensutsatta utmaningen som oftast handlar om överträffa sina konkurrenter på marknaden. Det resulterar till företag kämpar ständigt för komparativa fördelar genom
resurser, vilket småningom ger konkurrensfördelar som vidare ska möjliggör till unik positionering på marknaden eller överlägsen ekonomisk prestanda (J.Flint et.al, 2009).
Bask et.al (2018) berättar att stora globala företag, speditörer och transportörer är de som är mest intresserade av miljöfrågor dels på grund av yttre tryck. Vidare anser Bask et.al (2018) att miljömässiga hållbarhet kan ses som ett sätt att förbättra ett företags konkurrensfördel.
Det vill säga att gröna transporter kan bidra till konkurrensfördelar. Samtidigt fortsätter Bask et.al (2018) berätta att de globala LSP har mest uppsikt över deras miljöprestanda och därmed antyder att det ger konkurrensfördelar. Förklaringen är att LSP som kan erbjuda miljövänliga tjänster och transporter får fler RFQ:er och som påföljd mer affärer för att det visar att vissa leverantörer värdesätter miljöfrågor och att de följer de regler och standarder som är
relaterade till miljöfrågor. RFQ är anbudsförfrågningar som organisationer utfärdar när de vill ta emot konkurrenskraftiga erbjudanden för de varor eller tjänster som de måste köpa
(Microsoft, 2020). Därtill förväntar sig de flesta kunder att LSP har miljöeffektiva tjänster.
Ytterligare finns det också ekonomiska drivkrafter för att reflektera miljöfrågor som till exempel spara bränsle eller kostnader (Bask et.al, 2018). De flesta globala företag fokuserar sitt miljöarbete på sina råvaruleverantörer och inte på sina transportleverantörer (Wolf &
Seuring, 2010).
Bask et.al (2018) upptäckte en positiv relation mellan Green Supply chain Management (GSCM) och goda ekonomiska resultat. Det kan vara ett resultat av ökad effektivitet på grund av GSCM arbetssättet eller på grund av en lyckad differentiering av erbjudanden där de använt sin miljömässiga hållbarhet som en konkurrensfördel. Det vill säga att det är snarare kan ge ekonomiska fördelar att vara miljömedvetna bland sina transporter menade Bask et.al (2018).
4. Empiri
I detta empirikapitel redogörs den sekundära datainsamlingen från granskningen av
konkurrenternas hållbarhetsredovisningar tillsammans med den primära datan som använts från genomförd intervju. Dessa data sammanställs i en tabell för enkel jämförelse. Sedan tillkommer flera avsnitt (4.1.1 och 4.1.2 ) av utförda studier som berör kundens val av 3PL- företag och underlättar för analys av forskningsfråga 1. Vidare berör flera avsnitt (4.2.1 till och med 4.2.8) under rubrik 4.2 som är den andra forskningsfrågan.
Figur 8: Empiriska modellen (Egen konstruktion)
4.1. Vilka faktorer påverkar kundernas val av 3PL-företag vid köp av hållbara transporter?
4.1.1 Transportinköpspanelen
Transportinköpspanelen är ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs Universitet och utför olika enkätstudier för hållbara
transportinköp. De har utfört en större enkätstudie vartannat år sedan 2012 där områden som inköp av transporttjänster, trafikslag, miljöaspekter, flöden, transporter och framtid
undersöks. Detta samarbete utförs för “att öka kunskapen om hur transporttjänster köps in av företag i Sverige” (Chalmers, 2021).
Vid enkätundersökningen år 2018 svarade 146 av Sveriges största tillverknings- och
partihandelsföretag på enkätfrågorna. En fråga som ställdes var om företaget idag betalar ett högre pris för att någon eller några av deras transportlösningar ska ge mindre klimatpåverkan.
Svaren som kom in från de 143 företagen som besvarade frågan var att endast 15 procent (22 företag) valde att betala mer för mindre miljöpåverkan, medan 69 procent svarade nej och 15 procent svarade vet ej (Lammgård, 2020).
När företagen fick frågan “Hur viktiga är följande skäl till att ni använder ert huvudsakliga transportslag?” och fick ange på en 7-gradig skala för vikten så hamnade miljöaspekter och energieffektivitet långt ner i prioriteringen med genomsnittliga svar mellan 4 och 5. De viktigaste skälen för företagen var pålitlighet och geografisk täckning som båda hamnade över 6 i genomsnitt. Andra skäl som var viktigare för företagen än miljöaspekter och energieffektivitet var till exempel infrastruktur, lämplighet för gods, flexibilitet, tidsrestriktioner, kostnader och enkelhet för kunden (Styhre, 2019).
En fråga om hur företagen tror att kostnader och koldioxidutsläpp kommer att se ut per transporterad enhet inom fem år ställdes. Där svarade 64 procent att de tror på en minskning av företagens koldioxidutsläpp per transporterad enhet, men 74 procent tror att kostnaden per transporterad enhet kommer att öka. 48 procent av företagen uppgav att de beräknar sina miljöutsläpp. Många menar att det saknas efterfrågan från sina kunder att göra sådana beräkningar och gör det därför inte (Lammgård, 2020).
En annan intressant fråga som ställdes var att företagen skulle vikta fyra egenskapers betydelse vid val av transportlösning. Egenskaperna var pris, transporttid, tidsprecision och miljöeffektivitet. År 2018 var pris den viktigaste egenskapen med 46 procent. Sedan transporttid med 22 procent. Tidsprecision fick 21 procent och den egenskapen som fick minst vikt var miljöeffektivitet med 11 procent (Styhre, 2019).
4.1.2 Hållbarhetens roll vid val av leverantör
I en intervjufråga i Bask et.al (2018) undersökning fick samma urval av finska logistikföretag svara och förklara vad de tror att hållbarheten har för roll för kunderna när de ska välja en leverantör för logistiktjänster. Det faktorer som framkom i undersökningen var följande pris, kvalite, service, IT och miljö. Respondenternas svar i genomförande undersökning var svaren spridda också. Enligt många av företagen påstod att priset är faktor styr, medan andra företag hade lite olika synpunkter (Bask et.al, 2018).
Ett av de företag som förklarade att priset var det viktiga berättade att miljöfrågor var önskade och togs med i övervägandet av leverantören, men att det i praktiken var priset som styrde valet. En annan respondent berättade att kunderna antog att regler och föreskrifter var det som säkerställde till att leverantörer är miljövänliga och därför var priset viktigare. Ett annat företag påpekade att pålitlighet och effektivitet var den viktigaste faktorn vid val av logistikleverantör. Om dessa faktorer passar kunden så är det sedan priset som har störst påverkan (Bask et.al, 2018).
De respondenter som talar om miljö som en viktig faktor berättar att det oftast är större företag som frågar om miljövänliga transporter och menar på att det berodde på om de behöver göra det för att till exempel använda sig av det som marknadsföring eller att de har stränga klausuler. Andra företag nämner att olika certifikationer ibland efterfrågas av deras större och mer “ansvariga” företagskunder (Bask et.al, 2018). Se bilaga 2 för fler intervjusvar.
