Kommuners miljö- och klimatarbete

(1)

Kommuners miljö- och klimatarbete

En undersökning hur kommunerna i Skåne län arbetar med att begränsa sin klimatpåverkan

Linnéa Boye

(2)

Municipalities environmental and climate work

A study of how the municipalities in the county Skåne work to limit their climate impact

Linnéa Boye

Abstract

The purpose of the study was to investigate if, and how, the municipalities in country Skåne integrated work with sustainable development with focus on the Swedish environmental objective “Limited climate impact”. The study also aims to investigate which tools the municipality uses to achieve sustainable development at the local level. Furthermore, the purpose was to investigate which obstacles that municipalities may have, in relation to

“Limited climate impact” and suggest different solutions to these obstacles. The method used were a questionnaire, which was sent to employees who work with sustainable development and are responsible for achieving the environmental objectives in each municipality. The result of the study indicates that the majority of municipalities in Skåne county work to some extent with the environmental objective "Limited climate impact", some work even at a greater extent. The municipalities use methods like objective setting and vision work which are implemented in overview plans and other strategic documents. Other tools are also used, for example exchange of fossil fueled vehicle to non-vehicle or fossil-free vehicle. Obstacles which some of the municipalities challenges is financial difficulties and lack of interest from local politicians. One solution to the challenge is participation in different networks and working with projects ranging over different sectors in the municipality.

Keywords: Environmental objective, Limited climate impact and sustainable development municipalities

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar... 2

1.2 Det svenska miljömålssystemet ... 2

2 Metod och material ... 2

3 Resultat ... 3

4 Diskussion ... 7

4.1 Arbetet med miljökvalitetsmålen och ”Begränsad klimatpåverkan” .. 8

4.2 Felkällor och val av metod ... 10

4.3 Slutsats ... 10

5 Referenser ... 10 Bilagor

Bilaga 1 - Enkätfrågor

(4)

1 Inledning

Klimatförändringarna som sker idag är till stor del på grund av människors påverkan (Hoegh-Guldberg et al. 2018). Landisar och glaciärer minskar i storlek, havet och luften blir varmare, ökad nederbörd och mer intensiva extremväder är effekter som har observerats och förväntas till följd av förändringarna i klimatet (Hoegh-Guldberg et al. 2018). Enligt

naturvårdsverket förväntas diverse effekter även i Sverige, dessa är bl. a ökad nederbörd, mindre snö och minskad utbredning av snötäcke, förhöjd havsnivå och värmeböljor (Bernes 2016).

Enligt FN:s klimatpanel måste drastiska metoder utföras för att klimatpåverkningarna inte ska bli fler och allvarligare (Hoeg-Guldberg et al. 2018). Parisavtalet som många av världens länder skrev under 2015 med målsättningen att minska den globala temperaturen med 1,5 ° C är en viktig komponent för att minska effekterna (Hoegh-Guldberg et al. 2018). Som en del i arbetet inom hållbar utveckling upprättades Agenda 2030, som är en handlingsplan som alla världens länder ska arbeta utifrån med hänsyn till bl.a. deras ekonomiska kapacitet, utvecklingsnivå och den nationella politiken (Regeringskansliet 2016). Agenda 2030 innehåller 17 globala mål, 169 etappmål och 230 globala indikatorer (Regeringskansliet 2016). I Sverige finns det motsvarigheter till de globala målen, dessa är de svenska

miljökvalitetsmålen som antogs av riksdagen 1999 (Naturvårdsverket 2018 c). Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och diverse etappmål (Naturvårdsverket 2018 c). Målen är en viktig del i arbetet med hållbar utveckling och ska fungera som riktmärken (Naturvårdsverket 2018 a). Generationsmålet är det övergripande målet som ska vara vägledande i alla olika samhällsnivåer och verkar för att det t.ex. ska finnas en god hälsa för människor, hushållning med naturresurser, effektiv

energianvändning och hållbar konsumtion (Naturvårdsverket 2018 a).

Ett mål fokuserar specifikt på klimatförändringar och den antropogena påverkan.

Regeringens definition av målet ”Begränsad klimatpåverkan” innebär att halten växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras till en nivå där människors påverkan på klimatsystemet inte är skadlig (Naturvårdsverket 2019 a). Halten ska begränsas på ett sådant sätt och i den takt som krävs för att inte äventyra den biologiska mångfalden och livsmedelssäkerheten, men även på ett sådant sätt så andra mål inte riskeras att inte uppnås (Naturvårdsverket 2019 a). Ett etappmål innebär att Sveriges utsläpp ska vara netto-noll utsläpp senast 2045 vilket följer den globala profilen med att sänka den globala temperaturen till minst 1,5 grader Celsius (Naturvårdsverket 2019 b).

De globala klimatförändringarna är även något som förväntas att ske i Skåne län, de största utmaningarna som förväntas att tillkomma är bland annat stigande havsnivåer och erosion av stränder, minskad dricksvattenförsörjning och bevarandet av betydelsefull naturmiljö (Länsstyrelsen i Skåne län 2011). I arbetet med att begränsa Sveriges klimatpåverkan involveras många olika aspekter och områden (Naturvårdsverket 2019a). Uppfyllandet av

”Begränsad klimatpåverkan” kräver att det sker ett arbete på alla nivåer i samhället – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt för att begränsa de mänskliga utsläppen

(Naturvårdsverket 2018 b). Förankring av de nationella målen äger ofta rum på regional och lokal nivå, där länsstyrelsen har en övergripande och samordnande roll, medan kommunen konkretiserar och förankrar målen i kommunens arbete och mål (Naturvårdsverket 2018 f).

Uppföljning av miljöarbetet sker årligen på nationell och regional nivå (Naturvårdsverket 2018 d), men det saknas en samlad uppföljning av kommunernas arbete inom

klimatområdet.

(5)

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med examensarbetet är att undersöka om, och hur, samtliga kommuner i Skåne integrerat arbetar med hållbar utveckling med fokus på det svenska miljömålet begränsad klimatpåverkan. Undersökningen syftar även till att utreda vilka verktyg kommunen kan använda för att nå en hållbar utveckling på den lokala nivån. Vidare syftar även

undersökningen till att föreslå åtgärder för att möta de eventuella hinder som kommuner kan ha i hänseende till hållbar utveckling.

Frågeställningar

- I vilken utsträckning arbetar kommunerna integrerat i sina ansvarsområden med hållbar utveckling med hänseende till att uppfylla det svenska miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan?

- Vilka metoder och verktyg används av kommunerna för att nå en hållbar utveckling med fokus på det svenska miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan?

- Om, och vilka, hinder möts kommunerna av i Skånes län med hänseende till uppfyllandet av de svenska miljökvalitetsmålen? I sådana fall, vilka åtgärder kan vidtas för att uppnå målen?

2 Metod och material

För att undersöka hur kommunerna i Skåne arbetar med målet begränsad klimatpåverkan och deras klimatarbete generellt i kommunen, genomfördes en enkätundersökning (bilaga 1).

Enkäten syftade till att undersöka på vilka sätt kommunerna kan arbeta med miljömålet och vilka hinder de upplevde i sin kommun gällande klimatarbetet. Ett användarkonto

upprättades på Webtalk Survey och utformningen av enkäten gjordes online på hemsidan.

Enkäten bestod av 15 frågor, en kombination av både skalfrågor och öppna frågor.

Inspiration till frågorna hämtades från det svenska miljökvalitetsmålet ”begränsad klimatpåverkan” samt Guide till lokalt arbete med miljömål med utgivaren RUS – Länsstyrelserna i samverkan. Målgruppen var anställda på kommunen som arbetar med hållbar utveckling i kommunen och är ansvariga för att miljömålen uppnås.

Majoriteten av personerna som medverkade blev först kontaktade via telefon med hjälp av kommunens växel. Detta var dels för att få upprätta en personlig kontakt med personen men även för att säkerställa att personen hade tid och rätt kompetens. De personer som inte svarade via telefon, var sjuka eller på tjänsteresa fick ett mail skickade till deras inkorg direkt.

Enkäten var öppen den 8 april – 6 maj. En påminnelse skickades ut 1,5 vecka efter första kontakt, den andra påminnelsen skickades ut ett par dagar innan enkäten stängdes.

Svaren från enkäten sammanställdes i Microsoft Excel.

Viss litteratur hämtades från Internetkällor så som Naturvårdsverket egna hemsida som behandlar de svenska miljömålen samt länsstyrelsen i Skåne. Med hjälp av sökord kunde rapporter och statistik erhållas på de olika hemsidorna. Övrig litteratur erhölls genom en sökmotor genom diverse sökord, men även databasen Web of Science användes för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar.

Sökorden som har använts är ”miljökvalitetsmål”, ”miljömål”, ”begränsad klimatpåverkan”,

”Hållbar utveckling” och ”klimatarbete kommun”. Engelska sökord har även använts, ”global goals”, ”municipality” och ”climate change”.

(6)

3 Resultat

Enkäten skickades ut till samtliga kommuner i Skåne län, 33 st, och 20 av de tillfrågade besvarade enkäten. Det var två kommuner som meddelade att de inte hade möjligheten att medverka i enkätstudien eftersom de inte hade den kompentensen samt tidsbrist, dessa var två små kommuner.

I enkätundersökningen fick respondenterna besvara en fråga kring vilken befattning de har på arbetet i kommunen. Det var totalt 20 st som deltog och bland dessa var det 11 st

miljöstrateger, 2 st kommunekologer, 2 st energi- och klimatstrateger, 2 st hållbarhetsstrateger, 1 st miljö- och klimatstrateg, 1 st miljösamordnare samt 1 st projektledare.

Vidare i enkätundersökningen fick respondenterna välja fyra olika svarsalternativ som behandlade vilket arbetsområde de arbetade inom. Svarsalternativen var ”Miljöstrategiskt arbete, med fokus på de svenska miljökvalitetsmålen”, ”Miljöstrategiskt och

folkhälsostrategiskt arbete med fokus på de svenska nationella målen”, ”Flerdimensionellt arbete kring hållbar utveckling i kommunen” och ”Annat, i sådana fall specificera hur”. Sex respondenter arbetar på ett miljöstrategiskt arbete med fokus på de svenska

miljökvalitetsmålen, nio stycken arbetar på ett flerdimensionellt arbete kring hållbar

utveckling i kommunen. Fyra respondenter valde alternativet annat, dessa var ”Övergripande hållbarhetsarbete med fokus på Agenda 2030-målen, ”Energi- och klimateffektivisering”,

”Natur och vattenfrågor”, ”Miljöstrategiskt arbete med fokus på de svenska

miljökvalitetsmålen samt trygg och säker energiförsörjning” samt ” Miljö/klimatstrategiskt arbete med fokus på Parisavtalet och Agenda 2030”. Ingen respondent valde alternativet

”Miljöstrategiskt och folkhälsostrategiskt arbete med fokus på de svenska nationella målen”.

Fråga 4 i enkäten behandlade övergripande vision, mål och strategier, var frågan rörde om miljö och/eller klimat inkluderas i någon av dessa. Tio respondenter svarade ”ja, i alla aspekter”, fyra respondenter fyllde i att det inkluderades i två aspekter, tre stycken valde alternativet enbart mål och två respondenter valde respektive vision samt strategi. En respondent besvarade att det inte inkluderas alls.

Fråga 5 var en följdfråga till fråga 4 var de fick ge exempel på mål, vision och/eller strategi som används. 19 respondenter besvarade frågan och gav diverse olika exempel. Många angav lokala övergripande mål och visioner som exempel, men även att hållbar utveckling är en del i översiktsplanen och andra styrande dokument. En del av respondenterna angav att det pågår ett visionsarbete att byta ut den fossila fordonsflottan inom kommunen till fossilfri fordonsflotta. Visionen innefattade även att använda fordon i minsta möjliga utsträckning i de fall som det är möjligt, de anställda skulle då främst åka kollektivt eller cykla/gå.

Respondenterna fick i fråga 6 besvara i vilken utsträckning kommunen arbetar med hållbar utveckling utifrån flera dimensioner. Majoriteten valde alternativet ”i viss utsträckning” och ingen valde alternativen ” i liten utsträckning” och ”inte alls” (figur 1).

(7)

Figur 1. Intervall över hur stor utsträckning Skånes kommuner arbetar med hållbar utveckling utifrån flera dimensioner

Fråga 7 behandlade en fråga kring de svenska miljökvalitetsmålen, respondenterna besvara i hur stor utsträckning dessa arbetas med i kommunen. Majoriteten valde alternativet ”i viss utsträckning” (figur 2).

Figur 2 Fördelning av arbetet med de svenska miljökvalitetsmålen hos Skånes kommuner

Nästkommande fråga, nr 8, fick respondenterna välja ett alternativ i hur stor utsträckning kommunen arbetar med miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” (figur 4).

0 2 4 6 8 10 12

Inte alls I mycket liten utsträckning

I liten utsträckning

I viss utsträckning

I stor utsträckning

I mycket stor utsträckning

Antal svarande

0 2 4 6 8 10 12

I liten utsträckning

I viss utsträckning

I stor utsträckning

I mycket stor utsträckning

Antal svarande

(8)

Figur 3. Fördelning av hur stor utsträckning Skånes kommuner arbetar med miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan”

I anslutning till tidigare fråga fick svarande på fråga 9 ge exempel på hur kommunen arbetar med miljökvalitetsmålet, det var 19 stycken som gav exempel. Vanligt förekommande

exempel var klimat- och energiplaner och diverse olika projekt som inriktade sig på att minska klimatpåverkan. Ett annat exempel som majoriteten skrev var utbyte av

fordonsflottan och minska sina utsläpp från dessa samt andra verksamheter som kommunen ansvarar för. Detta förklarade en del svarande som är på grund av att kommunen vill vara ett föredöme för medborgarna.

Fråga 10 och 11 behandlade återigen de nationella miljökvalitetsmålen samt ”Begränsad klimatpåverkan”, men med fokus på det integrerade arbetet. På båda frågorna valde respondenterna alternativ i utsträckning från ”mycket stor” till ”inte alls”, majoriteten besvarade i viss utsträckning (figur 4 och 5).

Figur 4. Intervall över hur stor utsträckning av de frågade kommunerna arbetar integrerat med de nationella miljökvalitetsmålen.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

I liten

utsträckning I viss

utsträckning I stor

utsträckning I mycket stor utsträckning

Antal svarande

0 2 4 6 8 10 12 14

I liten

utsträckningI mycket stor utsträckning

Antal svarande

(9)

Figur 5. Fördelning över svar från kommuner i Skåne, i hur stor utsträckning de arbetar integrerat med miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan”.

Frågan gällande vilka verktyg och metoder som används för att uppnå det svenska

miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” besvarades även i enkätundersökningen.

Metoder som används är program och planer som tidigare nämnts i fråga 9, kommunala policys samt översyn och undersökningar av resor. En respondent svarar att deras kommun arbetar s.k operativt, vad som menas är att de har sammanslagit två positioner till en i kommunen. Det innebär enligt respondenten att de kan identifiera åtgärdsprogram som relativt fort kan åtgärdas förutsatt att de ekonomiska förutsättningarna finns i kommunens budget.

Fråga 13 behandlade vilka förvaltningar som arbetar med att minska sin klimatpåverkan i den enskilda kommunen, majoriteten av förvaltningarna arbetar med hållbar utveckling i den aspekten (tabell 1).

Tabell 1. Fördelning över vilka förvaltningar som arbetar med att minska sin klimatpåverkan

Förvaltning Procent %

Byggnadsförvaltningen 85

Kultur- och fritidsförvaltningen 80

Miljöförvaltningen 95

Socialförvaltningen 65

Tekniska förvaltningen 100

Utbildningsförvaltningen 80

Vård- och

omsorgsförvaltningen 75

Övrigt 35

På fråga 14 fick respondenterna redogöra för vilka hinder deras kommun möter i arbetet för ett en mer klimatsmart kommun. Det var totalt 17 stycken respondenter som valde att svara på frågan. En kommun skriver att det är svårt att få med hela staden till ett nettonollutsläpp av växthusgaser år 2035. Utmaningarna skrivs ligga i att nå ut till alla medborgare samt en snabb omställning för att nå målet, men att bra förslag till projekt kommer från både

medborgare och verksamheter. Ett par andra skriver att de möter ett bristande intresse från

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

I liten

utsträckning I mycket stor utsträckning

Antal svarande

(10)

skriver åtta respondenter att det saknas ekonomiska förutsättningar i deras kommun för att kunna genomföra olika projekt och investeringar, dessa med utgångspunkt att minska klimatpåverkan.

I enkätundersökningen sista fråga fick respondenterna svara om och i sådana fall hur kommunen planerar att ytterligare minska sin klimatpåverkan. Även på denna fråga var det svarande som valde att inte besvara frågan, 3 st respondenter totalt. En respondent svarade att kommunen började närma sig en mer cirkulär ekonomi där resursanvändning är ett centralt begrepp, detta eftersom kommun redan ligger väldigt långt fram i sitt arbete.

Fortsättningsvis skrivs det att kommunen behöver minska sin konsumtion genom att t.ex.

köpa upp funktion istället för saker (el istället för lampor) och återanvända möbler och annat möblemang i större utsträckning. Återanvända möblemang inom kommunens förvaltningar och verksamheter är ett återkommande svar på denna fråga. En del respondenter skriver att kommunen har startat upp projekt angående området men att det behöver utvecklas vidare.

Andra respondenter skriver att de är i uppstart och behöver först få verksamheterna inom kommunen att implementera målet.

Vidare skriver flertalet respondenter att utbyte av fordonsflotta är ett nästa steg i att minska sin klimatpåverkan men att det i vissa fall har styrts av leasingkontrakt. 7 st respondenter skriver att deras huvudsakliga fokus ligger på transportsektorn och andra källor som bidrar till mycket utsläpp. En respondent skriver att utsläppen av koldioxid i kommunen har halverats sedan 90-talet och att nästkommande projekt kommer att försöka identifiera okända utsläppskällor för att vidta åtgärder mot dessa. Två kommuner skriver att deras fortsatta arbete är att implementera målen och visioner. En av respondenterna till tidigare svar tillägger att kommunen planerar att ta fram en strategi som involverar olika

hållbarhetsaspekter, en av dessa är klimat.

4 Diskussion

4.1 Arbetet med miljökvalitetsmålen och ”Begränsad klimatpåverkan”

Enligt respondenterna i undersökningen arbetar en majoritet av kommunerna med de svenska miljökvalitetsmålen i viss utsträckning. Vidare kan man utifrån enkäten utläsa att en del kommuner är på väg att starta sitt arbete för att minska sin klimatpåverkan genom att implementera mål och visioner. Vissa respondenter anger att de är långt fram inom klimatarbetet och arbetar för att ställa om till en cirkulär ekonomi. Frågorna i

enkätundersökningen som behandlade det integrerade arbetet med de svenska miljömålen och ”Begränsad klimatpåverkan” visade ingen större skillnad från att arbeta integrerat eller inte, detta kan bero på att respondenterna hade svårt att särskilja frågorna från varandra. Det finns en indikation utifrån resultatet att kommunerna arbetar i högre utsträckning med miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” än de generella svenska

miljökvalitetsmålen. Detta kan bero på att klimatfrågan har fått mycket fokus och är en viktig del inom hållbar utveckling. Resultatet från enkätundersökningen tyder även på att arbetet med att minska de olika förvaltningarnas klimatpåverkan sker i kommunerna men i olika omfattningar. Vid tolkning av vilka förvaltningar som arbetar minst med att minska sin klimatpåverkan,genom att enbart granska vilken förvaltning som fått minst svar är det socialförvaltningen. Tolkningen kan dock inte visa på om förvaltningen indirekt arbetar med hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan, genom t.ex. resepolicys, men att det sker på ett mindre integrerat och strukturerat sätt. En annan orsak till att det är socialförvaltningen som till synes arbetar minst med klimatarbetet, kan vara att man måste använda

engångsprodukter t.ex. hygienartiklar inom hemsjukvården.

(11)

Att arbetet med att implementera målen och att det sker i olika omfattning gör att övergripande mål och visioner som har fastställts saknar den direkta effekten inom

förvaltningarna och kommunens verksamheter. Det leder i sin tur till svårigheter att uppnå de uppsatta målen inom kommunen och på så sätt även de nationella och globala målen.

För att arbeta med målet ”Begränsad klimatpåverkan” har kommunerna vidtagit olika metoder, en vanligt förekommande metod är målsättning och dess applicering i strategiska dokument. Ranängen et al. (2018) skriver i deras undersökning att inkludera orden miljö och klimat i visioner och mål inom den kommunala verksamheten är en viktig del i arbetet för hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan. Detta eftersom det då sker en konkretisering av de nationella och globala målen. Denna konkretisering är ett krav som kommuner måste uppfylla då de är ansvariga för en god livsmiljö och utveckling men även för att målen blir mer lättfattliga och kan användas som redskap på lokal nivå (RUS – Länsstyrelserna i samverkan 2014). Även Boverket (2017) har information om konkretisering av miljömålet och vad det innebär på infrastrukturen. Myndigheten skriver att en väl planerad

samhällsplanering på kommunal nivå kan bidra till en infrastruktur som medför att medborgarna går, cyklar eller åker kollektivt istället för att köra bil. I förhållande till

enkätundersökningen angav de flesta av respondenterna att det fanns lokala mål och visioner om miljö och/eller klimat. Det angavs även att dessa mål är grunden för översiktsplanen och andra styrdokument. Ett återkommande delmål som skrev av respondenterna var utbyte av fordonsflottan. Då transportsektorn står för drygt en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser (Naturvårdsverket 2019 b) är projekten i linje med etappmålet som syftar till att Sveriges utsläpp ska vara netto-noll senast 2045. Projekten har även undersökt

tjänsteresor och framtagning av policy för dessa.

En annan strategisk metod som respondenterna skrev är klimat- och energiplaner. En energiplan ska upprättas enligt lag (SFS 1977:439) och ska uppdateras så att de har aktuell information om tillförsel, distribution och användning av energi sker inom kommunen.

Vidare i lagtexten står det skrivet att planen ska innehålla en analys av vilken påverkan verksamheten har på miljö, hälsa, hushållning med mark och vatten samt andra resurser. Det som saknas i lagtexten är innehållet gällande mål och visioner, dvs det är upp till varje

kommun att bestämma hur ambitiös planen ska vara. Målen kan vara kortsiktiga men även långsiktiga, det är varje kommuns beslut som fattas av kommunfullmäktige. Enligt

respondenterna i undersökningen har majoriteten av kommunerna slagit ihop energi- och klimatplan med varierande målsättning. Det tyder på att kommunerna arbetar med att uppnå ”Begränsad klimatpåverkan” men att det sker indirekt. En studie som gjorts av

Measham et al. (2011) skrivs det att kommunplanering är ett av de viktiga verktygen som kan användas för att få ett lyckat resultat inom klimatarbetet. Tre nyckelfaktorer som är viktiga för klimatanpassningen är ledarskap, organisatoriska sammanhang och planeringsagendor (Measham et al. 2011). Dessa nyckelord är viktiga för att målen och planeringen ska bli verklighet och möjliga att uppnå.

Kommunerna i Skånes län möter diverse olika hinder i arbetet med att begränsa sin

klimatpåverkan. Avsaknad av prioritet inom den kommunala politiken gavs som ett exempel på en utmaning, vilket kan försvåra arbetet med att starta och arbeta med projekt för att minska kommunens utsläpp och klimatpåverkan. I en guide skriven av ”Regional Utveckling

& Samverkan i miljömålssystemet (RUS) – länsstyrelserna i samverkan” skrivs det att den politiska viljan är avgörande för ett framgångsrikt arbete med miljökvalitetsmålen (RUS – Länsstyrelserna i samverkan 2014). Genom att ta fram en handlingsplan som innehåller mål och åtgärder som överensstämmer med den politiska viljan kan ett långsiktigt arbete skapas (RUS – Länsstyrelserna i samverkan 2014). Detta förhållningssätt är något som styrks av en studie som analyserade delstaten California, USA. Enligt Bedsworth och Hanak (2013) var styrande politikers attityder en viktig del för vilka program som blev antagna. Ett brett program som var i linje med det politiska partiet och anpassat för de kommunala

(12)

I en undersökning som Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomförde, där 240 av Sveriges kommuner svarade, visade att kommuner generellt prioriterar åtgärder som inkluderar flera verksamhetsområden vilket bidrar till resultatet breddas i mer än ett arbetsområde. (Sveriges kommuner och landsting 2012). Enligt Naturvårdsverket (2017) är det lika viktigt på nationell nivå som på lokal nivå att klimataspekterna integreras i alla sektorer och är en naturlig del i arbetet.

Ett svar som var återkommande var bristen på ekonomi för att kunna arbeta med viktiga miljöprojekt. Om olika projekt hade blivit en naturlig del i budgeten för kommunen hade olika delmål och mål kunnat uppnås. Bristen på ekonomiska medel försvårar arbetet för att aktivt kunna arbeta för att minska klimatpåverkan och i sin tur uppnå målen. Som tidigare lyfts är den politiska viljan viktig i arbetet med hållbar utveckling och genom strategiska metoder kan det bli en mer samordnad process. Den politiska viljan och en naturlig

inkludering i budgeten bör påverka så att diverse projekt och investeringar blir till verklighet som ger resultat för kommunen. I SKL:s undersökning från 2012 utreds liknande

problematik kring klimatarbetet och respondenterna i undersökningen skulle gärna vilja ha ett statligt stöd som hjälper kommunen att finansiera diverse projekt. Stödet skulle kunna användas till kompetenshöjning och specifika men även samordnade åtgärder för att nå de svenska miljökvalitetsmålen (Sveriges kommuner och landsting 2012). En åtgärd som kan underlätta den ekonomiska förutsättningen är ett investeringsstöd som Naturvårdsverket ansvarar för, Klimatklivet (Naturvårdsverket 2018 c). Genom klimatklivet har 3196 st åtgärder kunnat genomföras varav Skåne är ett av de län som utfört flest åtgärder som har kunnat leda till effekter som minskar utsläppen (Naturvårdsverket 2019 c). I enlighet med höstbudgeten 2018 drogs stödet in, men Naturvårdsverket skriver att de kan komma igång igen 2019 om riksdagen beslutar så i vårbudgeten som fastställs i juni. Medlemskapet i EU innebär även att de svenska kommunerna kan ansöka om för olika projekt genom EU fonder och program (Naturvårdsverket 2018 e).

En svårighet som kommunerna i Skåne anger för att uppnå delmålet netto-noll utsläpp 2045 att få medborgarna att ställa om i relativt snabb utsträckning. En respondent svarade att det är en svårighet trots att det kommer in bra förslag och åtgärder från både medborgare och företag. Vidare kan det tolkas att det finns ett engagemang från medborgarna i kommunen men att det finns ett visst motstånd. Ett sätt för att utveckla arbetet vidare är att medverka i olika nätverk och projekt som sträcker sig över kommungränsen. På ett sådant sätt kan kommunerna få stöd från andra kommuner och utbyta idéer som har fungerat för dem. Ett exempel på nätverk som har startat upp till följd av att utveckla arbetet med hållbar

utveckling med fokus på klimatet är ”Klimatsamverkan Skåne”. Klimatsamverkan Skåne är ett samarbete mellan kommunförbundet Skåne, Region Skåne och länsstyrelsen i Skåne där syftet är att arbeta gemensamt med klimatfrågor i regionen (Klimatsamverkan Skåne 2019).

Visionen är att det ska vara enkelt att leva klimatsmart, här omvandlas klimatsmarta idéer till konkreta handlingar (Klimatsamverkan Skåne 2019).

Av de kommunerna som valde att inte svara är det svårt att analysera vilka hinder de möts av och föreslå åtgärder till dessa. SKL:s undersökning som genomfördes år 2012 gavs resultatet att kommuner möter olika hinder och att samtliga kommuner önskar en ökad och bättre samordning av kommunala verksamheter men även från statens sida (Sveriges kommuner och landsting 2012). Studiens resultat utmynnade i att SKL kunde ta fram olika förslag på förbättringar inom området. En av åtgärderna som presenteras är förbättrad dialog mellan staten och den regionala och lokala nivån. Genom att förbättra dialogen blir det tydligare för kommuner vad de ska fokusera på och hur de ska genomföra vissa åtgärder. SKL skriver även att länsstyrelsens roll och ansvar behöver utvecklas så det blir lättare för kommunerna att

(13)

extra stöd hos små kommuner hade funnits hade dessa kanske haft möjligheten att arbeta med miljömålen och sin klimatpåverkan i större utsträckning än vad som sker i nuläget.

5.2 Felkällor och val av metod

Till enkätundersökningen svarade 20 kommuner (av 32 tillfrågade), vilket var en högre svarsfrekvens än förväntat. Trots att det var en relativt hög svarsfrekvens hade utformningen av frågorna på enkäten ändrats om den skulle gjorts om idag. Frågorna kring integrerat arbete med miljökvalitetsmål hade kunnat utvecklas med exempel för att öka förståelsen för vad som menades med integrerat, eftersom detta enligt en respondent var svårt att förstå.

Två kommentarer inkom även på fråga 14 som berörde vilka hinder kommunen påträffas i arbetet för en mer klimatvänlig kommun, där ordet klimatvänlig hade behövt konkretiserats.

Tillägg av flera följdfrågor kring arbetet med miljökvalitetsmålet, som hur kommunen arbetade med transporter, verksamheter, konsumtion och upphandling, vilket skulle ha lett till en djupare förståelse och möjligheten att dra en slutsats om arbetet sker integrerat.

Enkäten hade med fördel kompletteras med intervjuer för några av kommunerna.

Intervjuerna hade kunnat bidra till mer konkreta exempel och en bättre uppfattning i vilken utsträckning arbetet sker med miljökvalitetsmålen samt begränsning av klimatpåverkan.

Djupintervjuer ställer krav på både tid och en konsekvent metod för analys, men att kombinera dessa två metoder hade undersökningen kunnat bidra till en djupare förståelse för hur kommunerna miljö- och klimatarbete.

4.3 Slutsats

Majoriteten av de tillfrågade kommunerna arbetar med det svenska miljökvalitetsmålet i viss utsträckning, varav vissa kommuner även i större utsträckning. Enkätens resultat visar på att miljökvalitetsarbete sker på ett integrerat sätt men att det finns förbättrings potential genom att få större prioritet hos politiker och medel i budgeten för att kunna inkluderas i all

verksamhet i kommunen. Undersökningen visar att miljökvalitetsmålen är med inkluderade i kommunens mål och visioner för arbetet med hållbar utveckling och en majoritet av

kommunerna inkluderar detta även i översiktsplanen. Metoder och verktyg som används för att minska klimatpåverkan hos kommunerna och uppnå miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” varierar bland respondenterna. Vissa kommuner inkluderade klimatfrågan i strategiska dokumenten men även implementering i daglig verksamhet, så som att byta ut den fossila fordonsflottan till fossilfri. Hindren för att nå svenska miljökvalitetsmålen är mångsidiga och varierande för olika kommuner.

6 Referenser

Bernes, C. 2016. En varmare värld. Stockholm: Naturvårdsverket.

Bedsworth., L och Hanak, E. 2013. Climate policy at the local level: Insights from California.

Global Environmental Change 23 (2).

Boverket. 2017. Översiktsplanering för minskad klimatpåverkan. Boverket.

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/allmanna- intressen/klimatpaverkan-och-oversiktsplanering/ (hämtad 2019-05-20)

Hoegh-Guldberg, O., Jacob, D., Taylor, M., Bindi, M., Brown, S., Camilloni, I., Diedhiou, A., Djalante, R., Ebi, K-L., Engelbrecht, F., Guiot, J., Hijioka, Y., Mehrotra, S., Payne, A., Seneviratne, S-I., Thomas, A., Warren, R. och Zhou, G. 2018. Impacts of 1.5oC Global Warming on Natural and Human Systems. In: Global Warming of 1.5°C. I Masson-

(14)

Moufouma-Okia, W., Péan, C., Pidcock, R., Connors, S., Matthews, J-B-R., Chen, Y., Zhou, X., Gomis, M-I., Lonnoy, E., Maycock, T., Tignor, M. och Water, T. (red.). An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty. In Press.

Länsstyrelsen i Skåne län. 2011. Klimatanpassningsatlas för Skåne. Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län.

Klimatsamverkan Skåne. 2019. Om klimatsamverkan Skåne. Klimatsamverkan Skåne.

https://klimatsamverkanskane.se/om-klimatsamverkan-skane/ (hämtad 2019-05-24).

Measham, T., Preston, B., Smith, T., Brooke, C., Gorddard, R., Withycombe, G. och Morrison, C. 2011. Adapting to climate change through local municipal planning: barriers and challenges. Mitigation och adaptation strategies for global change 16 (8).

Naturvårdsverket. 2017. Begränsad klimatpåverkan – saker kan göra. Naturvårdsverket.

http://www.sverigesmiljomal.se/stod-och-rad-i-miljoarbetet/begransad- klimatpaverkan---saker-kommuner-kan-gora/ (hämtad 2019-05-21).

Naturvårdsverket. 2018a. De svenska miljömålen – en introduktion. Stockholm:

Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket. 2018b. Miljöarbete i Sverige. Naturvårdsverket.

http://www.sverigesmiljomal.se/sa-fungerar-arbetet-med-sverigesmiljomal/miljoarbete-i-sverige/ (hämtad 2019-04-15).

Naturvårdsverket. 2018c. Om klimatklivet. Naturvårdsverket.

http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Bidrag/Klimatklivet/Om- Klimatklivet/ (hämtad 2019-05-22).

Naturvårdsverket. 2018d. Så fungerar arbetet med Sveriges miljömål. Naturvårdsverket.

http://www.sverigesmiljomal.se/sa-fungerar-arbetet-med-sveriges-miljomal/ (hämtad 2019-03-25)

Naturvårdsverket. 2018 e. Sök EU-finansiering. Naturvårdsverket.

http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Bidrag/Sok-EU-finansiering/

(hämtad 2019-05-22)

Naturvårdsverket. 2018 f. Vem gör vad i miljömålssystemet. Naturvårdsverket.

http://www.sverigesmiljomal.se/sa-fungerar-arbetet-med-sveriges-miljomal/vem-gor- vad-i-miljomalssystemet/ (hämtad 2019-04-15).

Naturvårdsverket. 2019a. Begränsad klimatpåverkan. Naturvårdsverket.

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-

miljomal/Miljokvalitetsmalen/Begransad-klimatpaverkan/ (hämtad 2019-04-16) Naturvårdsverket. 2019b. Begränsad klimatpåverkan. Stockholm: Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket. 2019 c. Resultat för Klimatklivet. Naturvårdsverket.

https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Bidrag/Klimatklivet/Resultat-for- Klimatklivet/ (hämtad 2019-05-22)

SFS 1977:439. Lag om energiplanering

Sveriges kommuner och landsting. 2012. Lokala miljömål och nationellt stöd: resultat av SKL:s enkät och djupintervjuer 2011 och 2012. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.

Ranängen, H., Cöster, M., Isaksson, M. och Garvare, R. 2018. From Global Goals and Planetary Boundaries to Public Governance—A Framework for Prioritizing Organizational Sustainability Activities. Substainability 10 (8).

Regeringskansliet. 2016. Agenda 2030 för hållbar utveckling. Stockholm: Regeringskansliet.

(15)

Bilaga 1 – Enkätfrågor

Fråga 1

Vilken kommun arbetar du i?

(Obligatorisk, fritt svar)

Fråga 2

Vilken befattning har du på arbetet i kommunen?

(Obligatorisk, fritt svar)

Fråga 3

Inom vilket område arbetar du? (Obligatorisk)

- Miljöstrategiskt arbete, med fokus på de svenska miljökvalitetsmålen

- Miljöstrategiskt och folkhälsostrategiskt arbete med fokus på de svenska nationella målen

- Flerdimensionellt arbete kring hållbar utveckling i kommunen - Annat, i sådana fall specificera hur

Fråga 4

Inkluderas aspekten miljö och/eller klimat i din kommuns övergripande vision, mål och/eller strategi? (Obligatorisk)

- Ja, enbart rörande vision - Ja, enbart rörande mål - Ja, enbart rörande strategi - Ja, två av de tidigare alternativ - Ja, i alla aspekter

- Nej

Fråga 5

Om ja svarades på föregående fråga, ge gärna något/några exempel på vilken typ av mål, vision och/eller strategi som används?

Fråga 6

I vilken utsträckning arbetar ni med hållbar utveckling utifrån flera dimensioner i din kommun? (Obligatorisk)

- I mycket stor utsträckning - I stor utsträckning

- I viss utsträckning - I liten utsträckning

- I mycket liten utsträckning - Inte alls

Till denna fråga skulle respondent kryssa i vilken ruta som passade bäst. Det gavs även en förklaring till begreppet ’flera dimensioner’.

Fråga 7

I vilken utsträckning arbetar din kommun med de svenska miljömålen? (Obligatorisk) - I mycket stor utsträckning

- I stor utsträckning - I viss utsträckning - I liten utsträckning

- I mycket liten utsträckning

(16)

Fråga 8

I vilken utsträckning arbetar din kommun med det svenska miljökvalitetsmålet ’begränsad klimatpåverkan’? (Obligatorisk)

Till denna fråga skulle respondent kryssa i vilken ruta som passade bäst.

Fråga 9

I anslutning till föregående fråga, ange gärna några exempel på hur din kommun arbetar med målet ’begränsad klimatpåverkan’.

Fråga 10

I vilken utsträckning arbetar ni integrerat med de svenska miljömålen i din kommun?

(Obligatorisk)

Fråga 11

I vilken utsträckning arbetar ni integrerat med målet ’begränsad klimatpåverkan’ i din kommun? (Obligatorisk)

Fråga 12

Vilka verktyg och/eller metoder används för att implementera målet begränsad klimatpåverkan i din kommun? (Obligatorisk öppen fråga)

Ge gärna några exempel på vilka de är, vart det implementeras och ange gärna några för- och nackdelar med den/de valda metoderna och/eller verktygen

Fråga 13

Vilka förvaltningar/enheter arbetar med hållbar utveckling, med hänseende till att minska sin klimatpåverkan, i din kommun? (Obligatorisk)

(17)

- Byggnadsförvaltningen - Miljöförvaltningen

- Kultur- och fritidsförvaltningen - Utbildningsförvaltningen - Övrigt

Respondent fick kryssa i det alternativ som passade bäst

Fråga 14

Vilka hinder möter din kommun för att uppnå ett klimatvänligt arbete? (Obligatorisk öppen fråga)

Ge gärna några konkreta exempel på hinder och varför det är ett hinder för din kommun.

Fråga 15

Om, och i sådana fall hur, planerar din kommun att ytterligare minska sin klimatpåverkan?

(Obligatorisk öppen fråga)

Ange gärna vilka metoder och hur det planeras att minska påverkan i din kommun och dess verksamheter.