• No results found

Verksamhetsberättelse 1991

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Verksamhetsberättelse 1991"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

APOTEKSBOLAGET AB

Verksamhetsberättelse 1991

(2)

Foto: Bengt Höglund.

Formgivning: Graphic Concept - Ake Bergengren AD Sättning: Kjell & Marie Reklamatel je AB.

Repro och tryck: Larsherberts Offset AB.

(3)

Innehåll

1991 ÅRS VERKSAMHET I SAMMANDRAG 2

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 1991 . . . . . . 3

DETTA ÄR APOTEKSBOLAGSKONCERNEN . . 4

VD KOMMENTERAR......... 8

STYRELSE, DIREKTION OCH REVISORER . . 10

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Apoteksbolaget AB . . . 12

Dotterbolagen . . . . . . . . . . . . . 16

Koncernens resultaträkning , . . . 17

Koncernens balansräkning . . . 18

Koncernens finansieringsanalys 20 Moderbolagets resultaträkning . . . . . . . . 21

Moderbolagets balansräkning . . . . . . . . . 22

Moderbolagets finansieringsanalys . . . 24

Noter och kommentarer . . . 25

Förslag till vinstdisposition . . . . . 29

Revisionsberättelse för Apoteksbolaget AB . 30 Utsikter för 1992 .. .. . .. .. . .. . . .. .. .. .. . .. .. . .. . .. .. 30

Antal anställda i koncernen fördelade på kommuner ... 31

Apoteksbolaget och ADA under fem år . . 32

Grunder för verksamheten . . . . . . . 33

(4)

1991 ARS VERKSAMHET I SAMMANDRAG

APOTEKSBOLAGETAB

Omsättning mkr

Läkemedel mot recept . . . . . . . . . . . . . . . . . . • • . . . . • . . Försäljning, sluten vård . . . .. . . .. .. . .. ......... . Läkemedel utan recept ............... , ............. . Fria handelsvaror . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kostnadsfria förbrukningsartiklar . . . . . . . . . . . ..

Specialdestinerade livsmedel .......... . ÖVrigt ... ' .............................. . Totalt ....................................... .

Resultat mkr

Rörelsen ........................ . Fastighetsförvaltningen ...................... . Finansiella intäkter och kostnader ...... . Resultat före bokslutsdispositioner och skatt ... .

Personalochlöner

Antal anställda 31112 ........................ . Medelantal anställda årsarbetare .......... . Löner och andra ersättningar (mkr)

till styrelse och verkställande direktör .......... . till övriga anstä11da ...................... .

Investeringar mkr

Maskiner och inventarier. .. . .. .. .. .. • . .. .. . .. .. ..

Lokalinredning . .. .. . .. .. . .. .. .. . .. .. . .. • .... ..

Byggnader ........................................ . Mark ............................... . Investeringar finansierade via leasing ...... .

ADAAB

Omsättning (mkr) ........ . Resultat före dispositioner och skatt (mkr) ......... . Medelantal anställda årsarbetare .......... . Löner och andra ersättningar (mkr)

till styrelse och verkställande direktör ....... . till övriga anställda ... . Investeringar (mkr) ............................... .

KONCERNEN

Omsättning (mkr) ....... .

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt (mkr) Medelantal anställda årsarbetare. . .......... .

1991 8572 1862 967 1080 749 56 201 13487

65t1 38t7 18t4 122,2

11925 9825 2,1 l 715,0

83,1 42,6 82,1 12,4

7399 85,2 600 0,8 93,2 8,3

13 599,0 201,3 10607

1990

7 606 l 709 830 938 678 49 171 11981

57,7 96,3 11,3 165,3

12 205 9997

1,9 1614,5

87,9 36,6 18,0

44,7

6 618 43,6 590

0,7 89,5 12,4

12 070,3 200,4 lO 678

Förändring %

---- - - - - -

+ 12,7 + 9,0 + 16,5 + 15,1 + 10,5 + 14,3 + 17,5 + 12,6

(5)

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER1991

Tillfredsställande resultat i apoteksverksamheten

Intjänandeförmågan i Apoteksbolagets huvud- verksamhet var mycket god under 1991. Skälet var dels den relativt starka försäljningstillväx- ten, dels den fortsatta produktivitetsför bätt- ringen. Samtidigt har krisen inom fastighets- branschen även drabbat Apoteks bolaget, främst genom Pensionsstiftelsens placeringar.

Sammanlagt har resultatet belastats med 194 mkr i nedskrivningar av fastigheter och aktier.

1 Apoteksbolagets Produktion och Laboratorier (APL) bildades

Vid årsskiftet 1991 sammanfördes Apoteksbo- lagets fem produktionsenheter med Apotekens Centrallaboratorium i en särskild enhet med särskilt resultatansvar.

''Läkemedelsboken 91/92" presenterar jämförpriser på läkemedel

1991 års upplaga av Läkemedelsboken (LB) innehåller grafiska kostnadsjämförelser, vilka gör det möjligt för läkaren att tydligt se kost- naden för det recept som han eller hon har för avsikt att skriva ut och jämföra denna med kostnaden för andra mediciner inom samma terapeutiska område.

Koncernutredningen, KU -91, inleddes

I september 1991 startades sju koncernöver- gripande utredningar om Apoteksbolagets framtida verksamhet. Bakgrunden är de bety- delsefulla förändringar som har skett och kan komma att ske i bolagets omvärld, såväl i Sverige som på det internationella planet.

1991-apotekens diabetesår

Apotekens läkemedelsinformation till patien- ter med sjukdomen diabetes intensifierades under 1991. Informationen skedde i nära sam- arbete med sjukvården och hade som mål dels att ge allmänheten och människor med diabe- tes bättre kunskap om sjukdomen, dels att för- bättra servicen till denna kundgrupp.

Två receptbelagda läkemedel släpptes fria

Under 1991 slopades recepttvånget för vissa styrkor och förpackningar av läkemedlet fluor samt för läkemedlet Ovesterin, som innehåller hormonet östrogen. Allmänheten kunde där- med köpa preparaten på apotek utan att först ha varit i kontakt med läkare. Detta ökade kravet på råd och anvisningar från apoteken, som förutom den muntliga informationen också gav apotekskunderna vägledning via broschyrer och skylt blad.

Apotekets "Råd för livet-blad"

gav gott resultat

Effekterna av Apotekets "Råd för livet-blad"

med hälsoinformation studerades under hösten 1991 av Centrum för Omvårdnadsvetenskap.

studien visade att bladen initierade en föränd- ring av levnadsvanor hos en fjärdedel av mot- tagarna. Omkring 5,5 miljoner blad har spritts sedan starten våren 1989.

Apoteksbolaget och dagligvaruhandeln i nytt samarbete

För att förbättra servicen till kunder i glesbyg- den inledde Apoteksbolaget under 1991 en ny form av samarbete med dagligvaruhandeln.

Satsningen, som är en del av bolagets projekt

"Framtidens apotek", är en utveckling av den service som kompletterar dagens apotek och apoteksombud. Förutom att i en särskild avdelning kunna köpa läkemedel och andra apoteksvaror, kan kunderna få information dels via kundtelefon direkt till närmaste apo- tek, dels av tillgänglig apotekspersonaL

Tolv nya apotek med försäljning till allmänheten

Vid utgången av 1991 fanns det 871 apotek i landet, varav 838 hade försäljning till allmän- heten och 33 var enbart sjukhusapotek 54 apotek flyttades eller byggdes om, och 12 nya apotek etablerades.

(6)

DETTA AR

••

APOTEKSBOLAGSKONCERNEN

Apoteksbolaget AB - ett statligt aktiebolag

Apoteksbolaget AB, som utgör moderbolaget i koncernen, ägs till 2/3 av staten och tilll/3 av Apoteksbolaget AB:s pensionsstiftelse.

Genom ett avtal med staten har bolaget ensam- rätt att bedriva detaljhandel med läkemedel.

Detta innebär att endast Apoteksbolaget får sälja läkemedel direkt till patienterna/kunder- na inom den öppna vården och till sjukhusen inom den slutna vården. Avtalet med staten gäller för närvarande till och med den 31 de- cember 1995.

Så distribueras läkemedel

Apoteksbolagskoncernens del i det totala systemet för läkemedelsdistribution framgår av bilden nedan.

SA DISTRIBUERAS LÄKEMEDEL

I Sverige distribuerar varje läkemedelstill- verkare hela sitt sortiment genom endast ett partihandelsföretag - så kallad enkanals- distribution. Det finns två företag som sysslar med partihandel, nämligen Kronans Drog- handel AB och ADA AB. Kronans Droghandel, KD, ägs av ett antal utländska läkemedelstill- verkare, medan ADA är ett dotterföretag till Apoteksbolaget AB. ADA svarar för i varu- värde räknat omkring 75o/o av den totala distri- butionen av varor till apoteken.

Mot samhällsekonomiska mål med företagsekonomiska medel

Apoteksbolaget har en viktig roll i landets totala läkemedelspolitik och ska sträva efter dels att ge en god läkemedelsservice, dels att driva verksamheten så kostnadseffektivt som

Tillverkning 170 Läkemedelsindustrier

Partidistribution

Detaljdistribution

Kunder

.AD AB:

IJäkemedel och övriga varor

75'}(1

~ ... . .

' .. . .

-:.' '759apotek

Cirka 1100 apoteksombud

Allmänheten 85%

. .::

'•

klJ;

Läkemedt:l och övriga varor

25~~

~..,_.. . - .,..#-

-·, .. ·U2 sjukhus~­

ap()tek ··: .·

Sjukhus l 5o/o

(7)

möjligt. Detta inom ramen för de uppgifter, roller och kvalitetsmål som samhället har satt upp för företaget.

En viktig sådan uppgift, när det gäller läke- medel, är att medverka till att samhällets sjukvårdsresurser används så effektivt som möjligt. Apoteksbolaget ska också ta vara på de framsteg som görs inom läkemedelsområ- det. Detta innebär att bolaget arbetar mot samhällsekonomiska mål, men med hjälp av företagsekonomiska medel. Apoteksbolagets syfte är inte att maximera vinsten. Företagets strävan mot företagsekonomisk effektivitet och vinst skapar grunden för att nå de sam- hällsekonomiska målen, t.ex. att människor i hela landet ska ha en god läkemedelsför- sörjning.

Olika marknader

Apoteksbolaget arbetar på ett antal olika del- marknader.

Läkemedelsförsäljningen till allmänheten omfattas av det lagstadgade monopolet. Som

grund ligger det femåriga avtalet med staten.

Enligt detta ska apoteken förse allmänheten med dels de läkemedel som förskrivs i den öppna vården, dels de receptfria läkemedel som kunderna behöver för sin egenvård. Det ingår också i Apoteksbolagets uppgifter att utveckla och tillhandahålla kunskap om läke- medel och om hur de används.

Försäljningen av läkemedel inom sjukhusen.

Apoteksbolaget har för närvarande ett mark- nadsmässigt monopol på att sälja läkemedel inom sjukhusen. Bolaget driver nämligen på entreprenad alla sjukhusapotek Avtalen, som är ettåriga, har träffats med sjukvårdshuvud- männen i samtliga landsting och kommuner som bedriver sjukvård.

Försäljningen av handelsvaror (hudkräm, plåster, tandborstar m.m.) sker på en konkur- rensutsatt marknad. Apoteken har åtagit sig en försäljning av sådana produkter som på ett naturligt sätt kompletterar läkemedlen utifrån kundernas behov av att själva vårda sin hälsa.

Apoteket Svanen i Huskvarna.

(8)

När det gäller dessa handelsvaror ska bolaget sträva efter största möjliga vinst, men med utgångspunkt från den sortiments- och egen- vårdspolitik som företaget har valt att följa.

Försäljningen av sjukvårdsprodukter, hjälp- medel och specialdestinerade livsmedel avser i och för sig varor som andra kan sälja. Apoteks- bolaget har dock en unik ställning när det gäl- ler förskrivna och subventionerade varor inom detta område.

Försvarets läkemedelslager sköts av Apoteks- bolaget, enligt avtal med bland annat För- svarets sjukvårdsstyrelse, på ett för samhälls- ekonomin effektivt sätt. Läkemedelslagren byts kontinuerligt ut och säljs via apotekens ordinarie verksamhet.

Moderbolaget och dotterbolagen Apoteksbolagskoncernen består av moder- bolag och ett antal dotterbolag.

APOTEKSBOLAGSKONCERNEN

Apoteksbolaget AB

Koncernens moderbolag. Apoteksbolaget ut- gör detaljhandelsledet i koncernen. Bolaget är också den enhet som står för avtalet dels med staten, dels med sjukvårdens huvudmän.

Huvudkontoret ligger i Stockholm. De omkring 870 apoteken är spridda över samtliga kom- muner i landet.

Apoteksbolagets Produktion & Laboratorier (APL) är ett internt bolag och omfattar produk- tionsenheterna i Stockholm, Umeå, Göteborg och Malmö samt ACL (Apotekens Central- laboratorium) och kontrollaboratorierna. Vid produktionsanläggningarna tillverkar man fabrikantlösa läkemedel, det vill säga sådana mediciner som inte tillhandahålls av industrin.

Inom ACL arbetar man med forskning och ut- veckling av dessa läkemedel samt med kon- troll av apotekens medicinsk-tekniska varor.

Giftinformationscentralen, som är en enhet inom huvudkontoret, besvarar allmänhetens, sjukvårdens och apotekens frågor om förgift- ningssymtom.

,_ Apoteksbolaget AB PS-DATAAB

.l ~_ oOf< _ o_

40o/o

·-.·i·~--~. : ~\--~·._ ._ .'. :;-. -~ •. ·-~ - -~ ~·-: ••

: lOOo/o

Apotek..~bo_ltiite.ts Pro·~--. · duktion & Låboratorier

. (APL) ·.··-.. ·.

·. _:_· Gifti#]om/ntwns-

·. ·- centralen (GJC)

·! ••

'., ._.

lOOo/o . ·. . ..·

IHEAB Aspviks Gård AB

ApolitAB Pärlan Hotell AB

Kårhuset Pharmen.AB

(9)

ADAAB

Ägt tilllOO% av Apoteksbolaget AB. ADA är ett partihandelsföretag med huvudkontor i Göteborg och med distribunaler i Malmö, Göteborg, Stockholm och Umeå. Huvuddelen av ADA:s försäljning går till moderbolaget.

IHEAB

Institutet för hälso-och sjukvårdsekonomi ägs tilllOOo/o av Apoteksbolaget AB. IHE är ett forsknings- och konsultföretag inom området hälsoekonomi. Företaget ligger i Lund.

Aspviks Gård AB

Ägt tilllOOo/o av Apoteksbolaget AB. Aspviks Gård äger tomtmark med en mindre fastighet för kursgårds-och utvecklingsarbete. På detta område, som ligger i Värmdö kommun, plane- rar man att i framtiden också bygga ett utveck- lingscentrum för koncernen.

Pärlan Hotell AB

Ägt tilllOOo/o av Apoteksbolaget AB. Bedriver hotellverksamhet i nära anslutning till huvud- kontoret i Stockholm.

ApolitAB

Ägt tilllOOo/o av Apoteksbolaget AB. Apolit är helägare till Spångatorget Byggnads AB, som innehåller en fastighet i västra Stockholm med bland annat en apotekslokaL

Kårhuset P harmen AB

Ägt till l 00 o/o av Apoteks bolaget AB. Kårhuset Pharmen äger en tomt i nära anslutning till de lokaler som hyser farmaceututbildningen vid Uppsala Universitet. Bolaget kommer att ha följande ägarförhållanden: Apoteksbolaget AB 60%, Apatekarsocieteten 30% och Stiftel- sen Farmis 10%.

PS-DataAB

Ägt till40o/o av Apoteksbolaget AB och till 20% av ADA AB. Övriga delägare är Vin &

Sprit AB samt Systembolaget AB. Företaget bedriver dataverksamhet dels åt ägarbolagen, dels i mindre omfattning åt marknaden i övrigt.

PS-data är etablerat i Stockholm och Örebro.

APOTEKSBOLAGET AB:s ORGANISATION

Farmaceutiska sektorn

l

GIC

Ekonomh.;cktorn

Personalsektorn

VD

Driftsektorn

:_39 ApoteksgrUpper

:.-·

APL

(10)

VD KOMMENTERAR

Under 1991 nåddes ett tillfredsställande resultat i apoteksrörelsen, bolagets huvud- verksamhet. Försäljningen ökade med om- kring 12 procent, vilket motsvarar öknings- takten under senare år. Sverige följer därmed den genomsnittliga ökningstakten i apoteks- ledet hos våra närmaste grannländer och andra europeiska länder.

Liksom tidigare år beror uppgången 1991 främst på två faktorer. Dels har läkarnas för- skrivningsmönster förskjutits mot nya, dyrare och effektivare preparat. Dels har läkemedels- volymerna ökat. Förändringarna har bland annat sin förklaring i läkemedelsindustrins fortlöpande ansträngningar att finna mer än- damålsenliga läkemedelsterapier samt i den svenska befolkningens åldersstruktur.

Prishöjningar på redan befintligt sortiment står liksom tidigare år för en mindre del av de ökade läkemedelskostnaderna. Under 1991 steg läkemedelspriserna med cirka 2,5 procent.

Produktiviteten ökade under 1991 med om- kring 2,5 procent. Detta har också medverkat till det positiva resultatet.

Förändringar i bolagets omvärld Under 1991 hände mycket i vår omvärld som väsentligt kommer att påverka ett framtids- inriktat strukturarbete inom företaget.

Strax före halvårsskiftet 1991 beslutade regering och riksdag att ansöka om fullvärdigt medlemskap i EG, en fråga som tidigare hade hållits öppen. Samtidigt intensifierades för- handlingarna mellan EFTA och EG i syfte att nå fram till ett övergångsbetonat samarbetsav- tal, det så kallade EES-avtalet. Även om avta- let inte formellt undertecknades under 1991, har all planering inriktats på att dess möjlig- heter och bestämmelser kommer att vara en realitet från och med den l januari 1993. Ett fullvärdigt EG-medlemskap skulle därefter kunna föreligga cirka två år framåt i tiden, om allt går enligt ursprungsplanerna.

Andra förändringar rör sjukvårdens organi- sation och finansiering. Åtskilliga utredningar har gjorts på senare år för att komma till rätta med vad som bedöms vara brister i sjukvår- den. Till exempellånga väntetider inför vissa operationer, liksom volymen och ökningstak- ten när det gäller sjukvårdens kostnader.

Under 1991 presenterade såväl Landstings- förbundet/Socialdepartementet/Socialstyrel- sen som studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) analyser kring sjukvårdens organisation och finansiering. Dessa, samt andra tidigare och samtida rapporter, ledde fram till förslag från regeringen om att i bör- jan av 1992 tillsätta en bredare utredning om

(11)

sjukvården i framtiden. Denna, och en utred- ning om prioriteringar inom sjukvården, kom- mer att få stor betydelse för Apoteksbolagets framtida strategier och organisation. I utred- ningen kring sjukvårdens organisation och finansiering kommer troligen frågan om en eventuell "Läkemedelsdagmar" att prio- riteras.

Vissa frågor, som hänger samman med att den svenska läkemedelslagstiftningen anpas- sas till EG:s, måste få sin lösning före den l januari 1993. Det gäller dels hur prisför- handlingarna på läkemedelsområdet ska ut- formas och genomföras, dels omfattningen av Apoteksbolagets detaljhandelsmonopol på försäljning av läkemedel. Eftersom naturme- del enligt EG:s lagstiftning klassas som läke- medel kommer vissa inskränkningar i mono- polrätten att behöva ske.

Koncernövergripande utredningar om den framtida verksamheten

För att skapa förutsättningar för dels en smi- dig anpassning till ett fullvärdigt EG-medlem- skap, dels tänkbara förändringar i sjukvårdens organisation och finansiering tillsatte företaget i slutet av 1991 sju interna, koncernövergri- pande utredningar. Dessa ska skyndsamt ana- lysera och lägga fram förslag till strategier och policies med hänsyn till omvärldens ändrade ,-- krav och villkor.

De sju utredningarna ska bland annat studera

- Apoteksbolagets etableringspolitik - Företagets uppgift som prisförhandlare - Partihandelns framtida inriktning samt

effekterna av parallellimport

- Ekonomin i olika varu- och tjänstegrupper - Följderna av EG:s krav på obligatoriska

bipacksedlar, d. v. s. den produktinformation från industrin som bifogas varje läkemedels- förpackning

- Arbetsorganisationen inom Apoteksbolaget - Koncernens organisation.

Nytt försäkringssystem svårbedömt I regeringens budgetproposition i januari 1992 aviseras vissa förändringar i det nuvarande för- säkringssystemet för läkemedel. Om de före- slagna förändringarna får fullt genomslag, le- der detta troligen till en minskad ökningstakt i läkemedelsförsäljningen. Omfattningen går inte att bedöma förrän förslagen har presen- terats mer i detalj. Såväl i vår budget för 1992 som i vår mer långsiktiga planering räknar vi dock med att läkemedelsförsäljningen inte kommer att öka i samma takt som tidigare år.

Fortsatt intensiv information

1989 introducerades en friskvårdsaktivitet för allmänheten under begreppet "Råd för Livet".

Dessa informationsblad, som vill öka männi- skors medvetenhet om kostens och livsstilens betydelse för hälsan, har sedan starten 1989 spritts i en upplaga av omkring 5,5 miljoner exemplar. Av kundernas reaktioner har vi kunnat dra slutsatsen att denna satsning egenvård har en bred förankring hos såväl all- mänheten som läkarkåren.

Detsamma gäller företagets information om sjukdomen diabetes. Kampanjen, som döptes till "Diabetesåret 1991", präglade apotekens läkemedelsinformation till allmänheten. Om- kring 6 miljoner människor har på olika sätt nåtts av kampanjens budskap.

Stärkta i tron att information som bygger på ett långsiktigt tema får större genomslagskraft än kortsiktiga kampanjer, har vi valt att ägna hela 1992 åt information kring sjukdomen astma-"Astmaåret 1992".

AkeHallman

(12)

Kjell-Ake Henstrand, Gunnel Björkander, Ake Hallman, Dag Johannesson, Ingemar Lindberg.

(13)

APOTEKSBOLAGETS STYRELSE, DIREKTION OCH REVISORER

Jan-Olof Brånstad, Dag Johannesson, Mats-Olof Ljungkvist, Anita Måremo, Ake Hallman, J Lars G Nilsson.

STYRELSE ________________ _

Ordinarie ledamöter

Direktör Bertil Danielsson, ordförande (1978)

Apotekstekniker Kerstin Beckman-Danielsson (1973) statssekreterare Kjell-Ake Henstrand (1992)

Enhetschef Ingemar Lindberg (1983) Direktör Sture Lindmark (1991) statssekreterare Göran Rådö (1991)

Förbundsdirektör Monica Sundström (1990) Apotekare Carin Svensson (1990)

Apotekare Jan-Erik Ögren (1986)

Ake Hallman, Verkställande direktör (1985) Dag Johannesson, styrelsens sekreterare (1987)

Suppleanter

Apotekstekniker Gunnel Björkander (1989)

Departementssekreterare Birgitta Bratthall (1989) Landshövding Anita Bråkenhielm (1979)

Apotekare Anders Wessling (1990) Kanslichef Anne-Marie Wohlin (1986)

DIREKTION __________ _

Ake Hallman, Verkställande direktör Jan-Olof Brånstad, Driftsektorn

Dag Johannesson, Koncernutredningen -91

Mats~ Olof Ljungkvist, Ekonomisektorn Anita Måremo, Personalsektorn

J Lars G Nilsson, Farmaceutiska sektorn

REVISORER __________ __

Revisionsdirektör Arne Gadd

Auktoriserad revisor Karl-Gustav Giertz, Bahlins Revisionsbyrå AB

Riksdagsledamot Doris Håvik Revisorsuppleant

Riksdagsledamot Ingvar Eriksson

(14)

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Apoteksbolaget AB

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

Apoteksbolagets försäljning 1991, 13 487 mkr, ut- gjordes till64o/o av försäljning av läkemedel till all- mänheten mot recept. Försäljningen av läkemedel utan recept svarade för 7%, hygien-och förbands- artiklar m m för 8% samt s k kostnadsfria förbruk- ningsartiklar mot hjälpmedelskort och prisnedsatta livsmedel för 6o/o. Leveranserna till sjukhus utgjorde 14 o/o av försäljningen. Resterande l o/o utgjorde för- säljning av tjänster m m.

Receptförskrivna läkemedel

Under första hälften av 1970-talet ökade antalet ex- pedierade recipen. Utvecklingen var densamma som under 1950-och 1960-talen. Recipeantalet nådde en topp 1975-42,1 miljoner. Därefter har utvecklingen varit oregelbunden mellan åren men totalt sett ned- åtgående fram tilll987 då trenden bröts. Under 1991 expedierades 45 488 tst redpen (44 695), vilket är 1,8% högre än 1990.

Miljoner Miljoner

Ar läkemedelsposter Ar läkemedelsposter

1982 39,2 1987 40,2

1983 40,1 1988 42,3

1984 38,9 1989 43,3

1985 39,5 1990 44,7

1986 39,1 1991 45,5

Försäljningspriserna för farmaceutiska specialiteter var under 1991 i genomsnitt 4,2o/o högre än under 1990 och ökningen i antal sålda förpackningar blev 1,0%. Förskjutningen av försäljningen mot varor med högre pris uppgick till 7,1% under 1991.

Försäljningen av läkemedel till allmänheten upp- gick till8 572 mkr (7 606), d v s en ökning med 966 mkr eller 12, 7o/o.

Sluten vård

Värdet av 1991 års försäljning till enheter inom den slutna vården var l 862 mkr (l 709), vilket innebär en ökning med 9,0%. Antalet expeditioner var i stort oför- ändrat jämfört med föregående år, 5 548 tst (5 549).

Läkemedel utan recept

Försäljningen av läkemedel utan recept ökade från

830 mkr 1990 ti11967 mkr 1991. Det är en ökning med 16,5%. Antalet förpackningar uppgick till 44 970 tst vilket är en ökning med 3,4% jämfört med 1990. Prishöjningarna uppgick til18,2o/o och förskjut- ning av försäljningen mot dyrare läkemedel till4,lo/o.

Fria handelsvaror

Försäljningen av konsumentförpackade fria handels- varor uppgick 1991 till l 080 mkr (938), en ökning med 15, l o/o. Härav utgjorde leverantörernas prishöj- ningar 5,9% och volymökningar, mätt i antalet för- packningar, 3,3o/o.

MARKNADSANDELAR INOM NÅGRA VARUGRUPPER

Varugrupp H udkrämllotion Plåster

Tandborstar Tvål

Marknadsandel mätt i volym 54%

39%

52%

18o/o

Kostnadsfria förbrukningsartiklar och specialdestinerade livsmedel

Distributionen av kostnadsfria förbrukningsartiklar (hjälpmedel vid stomi eller inkontinens samt diabeti- kers tekniska hjälpmedel) ökade även 1991 i volym.

Likaså fortsätter antalet livsmedelsanvisningar för specialdestinerade livsmedel att öka. Antalet varu- poster uppgick 1991 till2 499 tst (2 394) och omsätt- ningen till805 mkr (727). Ökningen av antalet poster var således 4,4% och den värdemässiga ökningen 10,7%.

Rörelsen

Försäljningen ökade från 11 981 mkr 1990 tilll3 487 mkr 1991, dvs med 12,6%. Försäljningsökningen under den senaste femårsperioden uppgår till i ge- nomsnitt 12,0% per år. Försäljningsökningen består av volymmässig ökning, höjda försäljningspriser och en förskjutning av försäljningen mot varor med högre priser (se not 1).

Varukostnaderna uppgick till 9 651 mkr (8 662), vil- ket är en ökning med 11,4% jämfört med 1990. Mot- svarande ökning under de senaste fem åren uppgår till i genomsnitt 11,9% per år.

(15)

·.•

RÖRELSENS REsULTATUTVECKLING 1987-1991

(MKR)

14000.---~

12000~---~====~·

10000~---~==~-~

8000 6000 4000 2000

O L---~

1987 Varu- kostnader

1988 1989 1990 Övriga rörelse- kostnader

1991 Rörelse- resultat

Bruttoöverskottetuppgick 1991 ti113 835 mkr (3 319), vilket motsvarar 28,4o/o av försäljningen (27,7).

BRUTTOMARGINALUTVECKLING 1982-1991

%

35.---~

34 33

32 - \

31 - \

30 - 29 -

""· ~··'

28 -

...

27 -

. · - ·

. .

·'~--

26 - ;___

25 ----~~-·

82 83 84 85 86 87 88 89 90 91

Övriga rörelsekostnader (inkl avskrivningar enligt plan) ökade från 3 261 mkr till 3 770 mkr 1991 eller med 15,6o/o. Utvecklingen av olika kostnadsposter framgår av följande tabell:

1991 1990 Förändring mkr mkr 1990-1991 o/o Personalkostnader 2 752 2346 17,3

Hyror 297 255 16,5

Övriga kostnader 638 577 10,6

3 687 3178 16,0

Avskrivningar

enligt plan 83 83

3 770 3 261 15,6

Personalkostnaderna ökade under året med 17,3%.

Ökningen av lönekostnader och lagstadgade arbets- givaravgifter uppgick til16,2 respektive 5,0%. I 1991 års personalkostnader återfinnes en ny rörelse- kostnad i form av särskild löneskatt som uppgår till 51,6 mkr. Pensionskostnaderna, som är en del av personalkostnaderna, har ökat med 219 mkr heroen-

de bland annat på nedskrivning av fastigheter och aktieinnehav i pensionsstiftelsen. Exkluderas kost- naderna på grund av nedskrivningar i pensionsstif- telsen samt den särskilda löneskatten stannar den totala rörelsekostnadsökningen på cirka 8o/o.

Den kris i fastighets- och finansbranschen som för närvarande råder har lett till betydande sänkningar av värden i pensionsstiftelsens kapitalplaceringar.

I 1991 års bokslut i pensionsstiftelsen har fastighe- ter och fastighetsaktier skrivits ned med 175 mkr, vilket motsvarar ca 20% nedskrivning på den brutto- exponering pensionsstiftelsen har i fastighets bran- schen. Andra aktier och andelar har i några enskilda fall med bedömda varaktiga värdesänkningar ned- skrivits med sammanlagt 19 mkr.

De totala pensionskostnaderna redovisas i nedan- stående tabell.

Pensionskostnader utöver folkpension och ATP (mkr):

Utbetalda pensioner SPP-avgifter

Totala pensionsskuldens förändring

Pensionskostnad före avkastning i pensionsstiftelsen

Avgår:

A v kastning inom pensions- stiftelsen

Pensionskostnad efter avkastning i pensionsstiftelsen

1991 1990 115

8 165

288

107 7 145

259

- (25) -165

313 94

Hyreskostnaderna ökade från 255 mkr till 297 mkr 1991, vilket motsvarar 16,5%. Övriga kostnader i rörelsen ökade med 10,6%.

Avskrivningarna på maskiner, inventarier och lokalinredningar har beräknats på en antagen genom- snittlig livslängd av 8 år. Avskrivningarna uppgår 1991 till83 mkr (83), varav 11,1 mkr utgör realisa- tionsförluster vid utrangeringar av inventarier.

Rörelsens resultat ökade från 58 mkr 1990 till65 mkr 1991. Utvecklingen av bruttomarginal och drift- kostnadsandel för tiden 1987-1991 framgår av föl- jande tabell (o/o av försäljningen):

1991 1990 1989 1988 1987 Bruttomarginal 28,4 27,7 27,6 28,0 28,0 Driftkostnads-

andel 27,9 27,2 27,6 27,0 27,2 Rörelsens

vinstmarginal 0,5 0,5 0,0 1,0 0,8

(16)

Fastighetsförvaltningen

Fastighetsförvaltningens resultatutveckling illustre- ras i figuren nedan.

200 180 160 140 120 100 80 60 40 20

o

FASTIGHETSFÖRVALTNINGENS RESULTATUTVECKLING 1987-1991

(MKR)

----~--~---~'IIIIL~-

1987 1988 1989

Kostnader Resultat

1990 1991

lnkl. reavinster 1988 och 1990

Hyresintäkterna uppgick 1991 till121,5 mkr (108,2), varav interna hyror 56,6 mkr (50,2). Kostnaderna uppgick til182,8 mkr (76,0), varav 1,8 mkr (6,4) ut- görs av reparations- och underhållskostnader. Resul- tatet i den löpande fastighetsförvaltningen uppgick därmed till38, 7 mkr (32,2). Ar 1990 tillkom därut- över en realisationsvinst på 64,1 mkr i samband med avyttring av en fastighet.

Finansiella kostnader och intäkter Utvecklingen av finansresultatet under perioden 1987-1991 framgår av figuren nedan.

FINANSFÖRVALTNINGENS RESULTATUTVECKLING 1987-1991

(MKR)

50,---.

40~---~

30

20

10

o ...___.__---'---~=--- - - ·-·-·

1987 1988 1989 1990 1991

Resultat

Ränteintäkterna ökade 1991 till91, 7 mkr jämfört med 22,4 mkr 1990. Räntekostnaderna uppgick till 64,4 mkr (11,1). Ökningen i ränteintäkter och ränte- kostnader beror på att bolaget under 1991 finansie- rat sina kortsiktiga finansieringsbehov med billigare upplåning av mer långsiktigt kapital. Resultatet upp- gick tilll8,4 mkr (11,3).

Resultat före bokslutsdispositioner

Resultatutvecklingen totalt för Apoteksbolaget fram- går av följande sammanställning (mkr):

Verksam-

hetsgren 1991 1990 1989 1988 1987 Rörelsen 65,1 57,7 -5,6 99,7 67,9 Fastighets-

förvaltningen 38,7 96,3 37,6 53,2 29,6 Finansiella

intäkter och

kostnader 18,4 11,3 9,2 18,5 34,5 Extraordinära

kostnader -60,0 -50,0

Resultat före boksluts-

dispositioner 122,2 165,3 41,2 111,4 82,0 Under 1987 och 1988 förbättrades rörelseresultatet genom försäljningsökningar och produktivitetsför- bättringar. Under 1989 skedde en nedgång i brutto- vinstutvecklingen samtidigt som kostnadsutveck- lingen var ogynnsam, vilket ledde till en förb1st det året. Under 1991 var kostnadsutvecklingen, exklusi- ve nedskrivningar i pensionsstiftelsen och särskild löneskatt, betydligt lägre än försäljnings- och brutto- vinstutvecklingen. Därmed kunde, trots nämnda kostnader, en rörelsevinst på 65 mkr redovisas. Det finansiella resultatet har varierat kraftigt under de senaste fem åren beroende på dels starka föränd- ringar i likviditeten, dels en varierande räntenivå.

Fastighetsförvaltningens löpande resultat har de senaste åren påverkats av en relativt omfattande ny- och ombyggnadsverksamhet. Fastighetsförsäljning- ar gav under åren 1988 och 1990 stora resultat- tillskott.

Bokslutsdispositioner

I samband med skattereformen förändras företags- beskattningen kraftigt. Detta innebär att i 1991 års bokslut löses flera av de tidigare reserverna upp sam- tidigt som en ny reserv bildas, nämligen L-SURV.

Under en övergångsperiod kommer dessutom ett uppskovsbelopp att användas för att mildra beskatt- ningseffekterna.

(17)

Bokslutsdispositioner har skett enligt följande:

Förändringar i obeskattade reserver (mkr):

1991-01-01 1991-12-31 Förändring

Varulagerreserv 193,3 -193,3

Resultatut-

jämningsfond 243,2 -243,2

Allmän investe-

ringsfond 10,1 10,1

Förnyelsefond 0,5 0,5

Skatteu t jämnings-

reserv, L-SURV 259,3 +259,3

Uppskovs belopp 190,4 +190,4

Upplösning av uppskovs belopp,

25o/o - 47,6 - 47,6

Ackumulerade

överavskrivningar 539,0 511,2 - 27,8

Den redovisade vinsten före skatt uppgår till 185,0 mkr (142,8) och efter skatt ti11129,2 mkr (93,2).

INVESTERINGAR

Under året har investeringar i maskiner och inventa- rier uppgått till 83,1 mkr (87 ,9).

Bolagets anskaffning av datorutrustning finansie- rades under åren 1986-1990 via leasingavtaL Från och med oktober månad 1990 sker anskaffningen av datorutrustning i det nybildade PS-Data AB, som i sin tur hyr ut utrustningen till Apoteks bolaget.

Leasingkostnaden för datorutrustning har under året uppgått till 65,2 mkr.

Investeringar i lokalinredning uppgick 1991 till 42,6 mkr (36,6) och i byggnader och mark till 94,5 mkr (18,0).

PERSON AL

Antal anställda, arbetad tid

Antalet anställda i slutet av året uppgick til111 925 (12 205). Det totala antalet arbetade timmar minska- de under året med 0,8% till14 867 tst (14 991). Ned- gångarna i antal anställda och arbetade timmar beror bl.a. på att Apoteksdatas personal- som sedan över- gick till PS-Data- ingick i 1990 års siffror. Personal- omsättningen, dvs antalet avgångar i förhållande till antalet tillsvidareanställda, uppgick till2,7o/o (3,5).

De anställdas fördelning på kategorier och kön j per 31 dec)

Kvinnor \1än Totalt

·--- --- ---~-~-

Antal % Antal ~~J Antal o/ !J

---·---~-~~---~---·-,+-+----~+-·~---

Apotekschefer 636 75 216 25 852 7 Apotekare 359 71 145 29 50-l 4 Receptarier 3 887 99 39 l :3 926 :33 Apoteks·

tekniker 4260 g g 93 2 4 353 :17 städpersonal l 030 99 15 1 l 045 9 931 75 314 25 1245 10 Övriga

~----

Totalt 11103 93 822 7 11925 100

De anställdas fördelning på åldersgrupper (per 31 dec)

Åldersgrupp Kvinnor Män Antal o/o Antal o/o

·-30 903 8 122 15

31-40 2 086 19 168 20 41-50 4 351 39 259 32 51-60 2 958 27 198 24

61- 805 7 75 9

Totalt 11103 100 822 100

Frånvaro i procent av anmäld tid

1991 1990 1989 1988 Semester 10,9 10,6 10,8 11,0 Vårdledighet 3,2 3,4 3,3 3,4

Sjukdom 5,5 6,0 6,0 6,4

studieledighet 1,3 1,2 1,2 1,1 Övrigt (1987 inkl

studiel.) 1,7 1,8 1,9 2,0 Totalt 22,6 23,0 23,2 23,9

Avgång av apotekspersonal med tillsvidare- anställning

1991 1990 1989 1988 Ålderspension 133 138 138 110 Förtidspension 47 49 44 39

Dödsfall 21 19 20 16

Andra orsaker 98 196 237 212

Totalt 299 402 439 377

(2,7%) (3,5o/o) (3,8%) (3,3%)

Nyrekrytering av personal med tillsvidare·

anställning

1991 1990

Apotekare :1S 49

Receptarier 69 106

Apotekstekniker /.'1 57

Apoteksstäderskor 50 80

~2vriga _____ ...... 48 91

Totalt 232 383

1987 10,6 3,8

~ o

~ ... ,

3,4 23,7

1987 120 58 18 158 354 (3,0%)

1989 50 148 86 103 98 485

References

Related documents

Skolnämndens anslag för inventarier år 2010 är 0 tkr vilket innebär att medel till anskaffning av inventarier till Skogens förskola

Servicenämnden har begärt att få disponera 2,8 miljoner kronor från sin resultatutjämningsfond under 2014 varav 1,5 miljoner kronor för utrustning till köken och 1,3 miljoner

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-01-13 § 5 återrapportering av underhållsplan och beslut att bolaget ska lyfta underhållsplanen för att ta fram förslag på priorite-

Ordföranden Morgan E Andersson (C): Kommunstyrelsen beslutar att anse medborgarförslaget besvarat med hänvisning till att förslaget kommer att tas med i det arbete som pågår med

Förslaget innebär att kommunstyrelsen beviljar medel om 2,5 mnkr för att bygga om dessa lokaler, vilket skulle innebära en tydlig förbättring av

3 § En sjuksköterska är behörig att till vuxna ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med vaccinationsprogrammet i Folkhälso- myndighetens rekommendationer om vaccination

Umeå universitet och Norra sjukvårdsregionen utlyser upp till fyra förordnanden för klinisk forskning av hög kvalitet med tydlig patient- eller befolkningsnytta och relevans

Med hänsyn till arbetsgivarens och patientens ansvar är det lämpligt att läkaren vid behov tillsammans med eller via patienten tar kontakt med arbetsplatsen.. På så sätt kan