1994 i korthet - - -

Innehåll

1994 i korthet - - -

- - - -l

VD-kommentar

- - -- - - -

2

Förvaltningsberättelse 4

Koncernen

i sammandrag 10

Affärsområde Kontorsfastigheter

11

Den svenska fastighetsmarknaden _

_

12

Region Syd

14

Region Väst

18

Region Mellansverige _ _ _ __ __ 22

Region Stockholm 28

Region Nord

32

Affärsområde

Specialfastigheter 38

Vasajorden AB 38

Vasakronan Krim AB

39

Affärsområde Teknisk konsultverksamhet_ 42

Confortia AB 42

Resultaträkning 44

Balansräkning 45

Finansieringsanalys 46

Bokslutskommentarer 48

Revisionsberättelse

52

Större beslutade, pågående projekt _ __

53

Styrelse och revisorer _ __ __ ___ 54

Företagsledning

55

Företagskultur

56

Adresser 57

Verksamhetsberättelsen omfattar sidorna 4 - 9 och 44 - 52.

Organisationsnummer Vasakronan AB: 556474-0123

Detta är Vasakronan

- - - -

Vasakronan AB är

ett av Sveriges ledande

fastighetsföretag med fastigheter över en stor del av landet. Vasakronan är ett ungt företag, operativt verksamt sedan oktober 1993, men med rötter från den första statliga förvaltning- en av fastigheter på 1500-talet.

Huvuddelen av fastighetsbeståndet inne- håller kontorslokaler och hyresgästerna är i stor utsträckning statliga myndigheter.

I dotterbolagen Vasajorden AB och Vasa- kronan Krim AB finns fastigheter som är

specialanpassade för Sveriges lantbruks- a

universitet och Kriminalvårdsverket W

Confortia AB är ett dotterbolag till Vasa- kronan som utför tekniska konsulttjänster.

Fastighetsbeståndet omfattar 4,2 miljoner rn²

och antalet fastigheter är 700. Dessa var vid Il

årsskiftet 1994/

95 bokförda till17,4 miljarder

kronor. Medelantalet anställda i Vasakronan uppgår till598 och i Confortia till379.

Rapporttillfällen

- - - - -

Halvårsrapport _

_ _

22 augusti 1995

Delårsrapport 25 oktober 1995

Bokslutsrapport mars 1996

Årsredovisning

april1996 Annual

Report april1996

Bolagstämma

Ordinarie bolagsstämma äger rum onsdagen l

den

10 maj 1995 kl15.00

på

Vasakronans

koncernkontor, Linnegatan 87 D i Stockholm.

Produktion: Vasakronan, Koncernstab Information i samarbete med AnnO Ekonomisk Information.

Omslagsbilder: skatteförvaltningen i Göteborg. Sverigehuset i Stockholm, Residenset i Malmö, Polishuset i Örebro, Hovrätten i Umeå, Riksanstalten Hall i Södertälje, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

Huvudfotograf: Peter T. F. Han. ÖVriga fotografer. Johan Främst. Rolf Höjer, Hans M Karlsson, Lars Nybom och Christer Pöhner.

Knpparskylt som, sedan förelagets start den 1 oktober 1993, placeras på samtliga fastigheter som ägs av Vasakronan.

1994 l KORTHET

• Under de första femton månaderna av Vasakronans verksamhet följde hyresintäkterna de förväntningar som fanns vid bolagets start.

• Av hyresportföljen omförhandlades 17 procent.

• Resultatet fö'r det första verksamhetsåret var tillfredsställande.

Kraftfulla insatser har gjorts för att åtgärda eftersatt underhåll och anpassa fastigheterna efter hyresgästernas önskemål.

• Investeringsnivån ligger på en hög nivå, främst till följd av de projekt som Vasakronan fick överta vid bolagets start. En stor andel av projekten gällde kriminalvårdsanläggningar och polishus .

• Vasakronans finansiering placerades vid bolagets start i Riksgäldskontoret till marknadsmässiga villkor. Lånen uppgick vid årsskiftet 1994/95 till9,9 miljarder kronor och medelräntan var 7,9 procent. soliditeten uppgick till36 procent.

Ekonomiska data MSEK

1994 Okt 93 - dec 94

Hyresintäkter 3397 4 218

Resultat efter finansnetto 789 868

Kassaflöde

1

169 1334

Investeringar 790 l 009

Balansomslutning 19526

Direktavkastning 12%

Soliditet 36%

VD - KOMMENTAR

Vasakronan har nu sitt första verksamhetsår, förlängt till15 månader, bakom sig. Det har varit ett intensivt uppbyggnadsskede för ett ungt företag, som omedelbart har fått kasta sig ut i hård konkurrens med andra företag på en kiirv lokalhyresmarknad.

Turbulent omvärld

På några större och mer expansiva orter märks en ökad lokalefterfrågan, i vart fall för välbelägna fastigheter med god standard.

Men huvudintrycket är alltjämt betydande utbudsöverskott på flertalet lokalhyresmark- nader, obalanser som väntas bestå under åtskilliga år framöver.

Den svenska ekonomin kännetecknas av en växande dualism mellan en mycket lön- sam och expansiv- fast för liten- konkur- rensutsatt sektor och en skyddad och mer hemmamarknadsbetonad sektor med svag efterfrågan och begränsad utvecklingskraft.

Sammantaget resulterar detta i en blygsam, om ens någon, uppgång

i

den totala efter- frågan på kontorslokaler.

Trots de kraftfulla åtgärder som beslutats eller föreslagits för att sanera statsfinanserna har det grundläggande förtroendet för svensk ekonomi ännu inte återvänt. Bristen på förtro- ende manifesteras i höga räntor och i att den svenska kronan både är svag och visar sig sårbar vid den turbulens som tid efter annan uppkommer på de internationella finansiella marknaderna. Dessa fenomen försvårar den önskade återhämtningen för svenska fastig- hetsföretag. Åtskilliga av våra konkurrenter har i själva verket en begränsad motstånds- kraft om det nuvarande höga ränteläget blir bestående.

Omfattande underhållsinsatser Vasakronan upprätthöll under 1994 en relativt hög investeringsnivå. Till betydande del handlade det om pågående projekt, som

2

Erik Asbrink

Vasakronan fick överta hösten 1993. En stor del av projekten gällde kriminalvårdsan- läggningar och polishus. Antalet stora ny-

byggnadsprojekt har minskat påtagligt. Där- e

emot igångsätts fortfarande många mindre ombyggnadsprojekt. Den totala investerings- volymen är dock sjunkande.

Under det gångna verksamhetsåret gjordes betydande underhållsinsatser i Vasakronans fastighetsbestånd. Detta berodde delvis på att det fanns ett stort eftersatt underhåll och del- vis på behovet av att kunna möta önskemålen hos befintliga eller potentiella hyresgäster i samband med pågående hyresförhandlingar.

Ä ven under 199

5 genomförs omfattande

underhållsinsatser.

Intensiva hyresförhandlingar

Cirka 90 procent av Vasakronans hyresgäste- är statliga myndigheter. I samband med att Vasakronan bildades fastställde statsmakterna särskilda övergångsregler för de statliga myn- digheternas hyreskontrakt. Innebörden blev e

att Vasakronan under perioden l oktober 1993-30 juni 1996 skulle omförhandla nästan alla hyreskontrakt.

Fram till utgången av 1994 har 17 procent av hyreskontrakten omförhandlats. Resultatet har blivit ett intäktsbortfall med cirka 7 pro- cent, som fördelar sig p

å såväl högre vakanser

som lägre hyresnivåer i de omförhandlade kontrakten.

Hyrestiderna har

i

genomsnitt förlängts

och samtidigt blivit mera spridda i tiden

och indexnivåerna har höjts. Det avgörande

kraftprovet kommer dock under 1995 och

första hälften av 1996, då huvuddelen av hyreskontrakten ska omförhandlas.

Vasakronans stora exponering mot statliga kunder gör naturligtvis att förändringar inom den

statliga sektorn får avsevärda effekter.

De omfattande utgiftsnedskärningar som drabbar flertalet myndigheter har i växande utsträckning fått dem att eftersträva lägre

lokalkostnader, inte minst genom att korn-

primera verksamheten till mindre lokalytor.

Vasakronan bedriver

via dotterbolaget Confortia teknisk konsultverksamhet. Före-

1

taget har byggts upp under 1993/94 och huvuddelen av beställningarna är från

Fortifikationsverket och Försvarsmakten.

Försvarssektorn har sedan hösten 1994 beslu-

, '\

ta t att kraftigt dra ned investeringstakten.

_

"Detta har lett till att antalet projekt minskat.

Confortia anpassar därför organisationen till

en lägre militär uppdragsvolym. Med kun- skap från den militära sektorn som bas satsar

nu Confortia i ökad utsträckning också på den civila sektorn.

Tillfredsställande resultat

Vasakronans resultat för 1994 får betraktas som tillfredsställande sett i ett vidare bransch- perspektiv och med tanke på att Vasakronan

ännu är ett ungt företag, långt ifrån färdigut-

vecklat. Mycket talar

d~ck

för en kärvare

situation framöver med bestående obalanser

på lokalhyresmarknaderna, hårdare konkur- rens och höga finansieringskostnad er, i vart

fall så länge det nuvarande ränteläget består.

Koncernens upplåning var i utgångsläget

felt förlagd till Riksgäldskontoret. Någon

kostnadsfördel innebär detta inte. Räntesätt-

ningen motsvarar en marknadsmässig nivå.

Inom loppet av några

år ska denna upplåning

successivt ersättas med upplåning på mark- naden.

Stategisk inriktning

- renodling och koncentration

Vasakronan söker på olika sätt att förbereda

sig för att kunna vidareutvecklas i en krävan-

de miljö. Efter ett omfattande analysarbete

har en ny strategisk inriktning med affärside,

vision och strategier lagts fast.

Verksamheten har indelats i tre affärsom- råden och organisationen har förändrats.

För huvuddelen av fastighetsbeståndet med generella kontorslokaler tillämpas en geografisk koncentrationsstrategi,

som

innebär att Vasakronan eftersträvar en mark- nadsledande position - i vissa fall genom fastighetsförvärv - på 15 större orter. För två större specialkunder-Kriminalvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet- tillämpas

en

specialkundsstrategi. Fastigheter som inte passar in i dessa strategier kornmer efterhand

att avyttras.

Den nya strategiska inriktningen innebär renodling och en tydlig koncentration till kärn verksamheten. En konsekvens är att det måste ske en omfattande omstrukturering av fastighetsbeståndet under de närmaste fem åren.

Parallellt har Vasakronan börjat arbeta med kvalitetsfrågor. Avsikten är att succes- sivt introducera ett kvalitetstänkande och kvalitetsmetoder för alla viktigare processer

i företaget. Strävan är att åstadkomma stän-

diga och mätbara förbättringar i ansträng- ningarna att möta kundens önskemål. På sikt ska alla medarbetare engageras i detta arbete.

Vasakronan uppträder i fri konkurrens med andra aktörer på fastighetsmarknaden

och har inte-och vill inte ha- privilegier eller restriktioner som avviker från konkur-

renternas. Det är utifrån dessa förutsättningar som vi rustar

oss för framtiden.

Stockholm i mars 1995

Erik Åsbrink

3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

BILDANDET AV VASAKRONAN

Motivet för att bilda Vasakronan var de

ändrade former för styrning av statliga myndigheter som genomförts.

Varje myndighet svarar nu för sitt lokal- behov och får själv välja hyresvärd.

Omläggningen innebar att Byggnads- styrelsens lokalförsörjningsansvar för stat- liga myndigheter upphörde. Riksdagsbeslut fattades i december 1992 om att avveckla Byggnadsstyrelsen och att bilda fyra nya en- heter: Vasakronan AB, Statliga Akademiska Hus AB, Statens Fastighetsverk och Statens Lokalförsörjningsverk

Vasakronan förvärvade den

l oktober 1993 stora delar av B

yggnadsstyrelsens

fastig-

hetsbestånd på marknadsmässiga

villkor.

Förvärvet av fastigheter

Förvärvet av fastigheter från Byggnads-

styrelsen skedd

e genom att

kriminalvårds-

fastigheterna förvärvades av Vasakronan Krim AB, fastigheterna där Sveriges lant- bruksuniversitet bedriver sin

verksamhet av Vasajorden AB och övriga fastigheter av Vasakronan AB.

Vasakronan förvärvade fastigheterna till

ett pris som fastställts med utgångspunkt från

värderingar av ledande värderingsinstitut

Tidpunkten för dessa värderingar var april 1993. Särskild hänsyn togs till den osäkerhet som förelåg om fastighetsmarknaden och fastigheternas långsiktiga värden samt att vissa delar av fastighetsbeståndet hade efter- satt underhåll. Fastigheterna

förvärvades från

staten för 16,6 miljarder kronor och pågående projekt för 0,6 miljarder kronor den l oktobea

1993. Därtill kom

lagfartskostnader på cirka. , 0,5 miljarder

kronor.

Ny strategisk inriktning

När Vasakronan startade sin operativa verk-

e

samhet för drygt ett år sedan övertogs ett givet fastighetsbestånd och en

verksamhet

som var fastlagd av statsmakterna. Det var det historiska arvet som var

vägledande för

hur företaget byggdes upp.

Under 1994 har ledningen arbetat

med att

utveckla affärside, vision och strategier som långsiktigt ska göra företaget fortsatt fram- gångsrikt. Dotterbolaget Confortia har en

egen process för strategiutveckling.

Kustbevakningens centrala /eamng utlokaliserades till Karlskrona 1989. Det moderna kontoret är inrymt i Ilmnebodsmagasinet som byggdes pd 1750-ta/et för förvaring av tunnor och laggkiirl dt Flottan. Dagens kombikontor fil r en slirpr/i.glad karaktlir genom den väl bevarade historiska milj/in.

..

Vasakronans uppdrag

Vasakronans uppdrag från ägaren- staten- är att som fastighetsföretag långsiktigt uppnå högsta möjliga totala avkastning på det egna kapitalet.

Affärside

•

Vasakronan ska skapa långsiktig värdetill- växt genom att vara en aktiv förvaltare på

d

en svenska fastighetsmarknaden. Det ska ske genom

l

-en effektiv förvaltning av de fastigheter som ingår i beståndet

-

förvä~

avyttringar och investeringar för

att höja beståndets totala värde.

l

Vasakronan ska sträva efter att ha nöjda och _ lojala kunder genom att erbjuda effektiva

lokaler. Vasakronans medarbetare ska i sina kundrelationer eftersträva ständiga förbätt- ringar.

Vision

Vasakronan ska vara Sveriges ledande fastig- hetsföretag som investeringsobjekt, hyres- värd och arbetsgivare.

Som investeringsobjekt ska Vasakronan

•

uppfylla de villkor som ställs på ett väl- renommerat börsnoterat företag och vara ansedd som den bästa investeringen i svenska fastighetsföretag.

···6~m

hyresvärd ska Vasakronan

• vara erkänd som den mest kompetenta fastighetsägaren.

-Som arbetsgivare ska Vasakronan

-·

1

erbjuda branschens bästa utvecklings- möjligheter och arbetsmiljö för sina medarbetare.

strategier

För kunder med behov av generella kon-

torslokaler följer Vasakronan en geografisk

koncentrationsstrategi i syfte att långsiktigt

uppnå högsta möjliga lönsamhet inklusive värdestegring. Det förutsätter bl a att Vasa- kronan koncentrerar fastighetsbeståndet till 15 större orter

i syfte att där uppnå en mark-

nadsledande ställning.

För Kriminalvårdsverket samt Sveriges lantbruksuniversitet följer Vasakronan en specialkundsstrategi i syfte att långsiktigt uppnå högsta möjliga lönsamhet.

Ny

organisation

I samband med den nya inriktningen för Vasakronan förändrades organisationen och den l mars 1995 bildades tre affärsomr

åden -

Affärsområde Kontorsfastigheter för

Vasakronan AB

-

Affärsområde Specialfastigheter för Vasa- jorden AB och Vasakronan Krim AB

-

Affärsområde Teknisk konsultverksamhet

för Confortia AB

Koncemstrukturen i Vasakronan har efter detta följande utseende:

Juridisk struktur

Affarsområde Spec1alt.!sbghetor

Affa..,omrade Kontonf.lst1ghoter

Affåroomräde T ekrusk konsultverk•amh<'t

Styrelse, ordförande, VD och r evis orer är identiska i Vasakronan Hold ing AB och Vasakronan AB.

Vasakronan Holding AB, som är h elägt av svenska staten, är ett holdingbolag utan operativ verksamhet. Operativ verksamhet bedrivs i Vasakronan AB samt i de h elägda dotterbolagen Vasajorden AB, Vasakronan Krim AB och Confortia AB.

I samband med att förvaltningsansvaret för fastigheter som tillhör Vasajord en AB och Vasakronan Krim AB överfördes från regioner- na

i

Vasakronan AB till bolagen reducerades antalet regioner till fem.

Affärsområde Specialfastigheter byggs upp för att operativt ansvara för Vasajorden

^AB

och Vasakronan Krim AB.

5

Kvarteret ~arnisonen pd Östermill m i Stockholm har under senare dr genomgått en stor omvandling och har idag ett stort serviceutbud. I f d Svea Livgardes kasern pdgdr under 1995 en renovering av Socialstyrelsens kontor.

FASTIGHETSRÖRELSEN

Vasakronans hyresintäkter för 1994 uppgick till 3 397 MSEK, vilket är i linje med förvänt- ningarna vid verksamhetens start. För perio- den oktober 1993 till december 1994 uppgick hyresintäkterna till4 218 MSEK

Vakansgraden i det totala fastighetsbestån- det har ökat från 4 procent den l oktober 1993 till6 procent vid årsskiftet 1994/95. Ökningen har främst skett i Växjö och Uddevalla, där två f d militäranläggningar, tidigare uthyrda till Invandrarverket, till största delen har blivit vakanta. Hyran per kvadratmeter i dessa anläggningar är dock betydligt lägre än för beståndet i övrigt, vilket medför att hyres- bortfallet är relativt litet.

Löptiderna i Vasakronans hyresportfölj är i huvudsak fastlagda utifrån övergångsbe- stämmelser fastställda av regeringen. Nästan alla hyreskontrakt ska omförhandlas under perioden 1 oktober 1993 till 30 juni 1996.

6

t

Fram till årsskiftet 1994/95 hade 17 procent av de årliga hyresintäkterna omförhandlats.

Målet med omförhandlingarna är att upprätt- hålla marknadsmässiga hyresnivåer, öka

t

indexuppräkningen och ha en väl balanserad långsiktig hyresportfölj.

Omteckning av hyreskontrakt 37

::= Kontorsfastigheter

Il' """

Spedalfastigheter

Nästan 70 procent av Vasakronans hyreskontrakt omtecknas under 1995 och 1996. Avtalen med Sveriges lantbruksuniversitet och Krimina!vdrdsverket svarar för 16 procentenheter.

FASTIGHETSRÖRELSENS RESUL TAT 1994, MSEK

H yresintakter Driftoverskott

·----~

- - - - -

Affärsområde Kontorsfastigheter

Syd 411 224

va~t 381 226

Mellansverige 519 317

Stockholm 1164 708

Nord 416 245

Blmunering -21 ~l

Summa 2 870 1719

Affärsområde Specialfastigheter

Vasajorden AB

277

159

i\'asakronan Krim AB

258

208

Summa 535 367

Eliminering -8

-5

Totalt 3 397 2 081

VAKANSGRAD LOKAL YTA, 941231

To!alar~!._!:)OO mz _'!aka_nsgrad _'!:' Affärsområde

Kontorsfastigheter Syd

Våst

Mellansverige Stockholm Nord Summa Affärsområde Specialfastigheter Vasajorden AB Vasakronan Krim AB ,Summa

Totalt

525 505

613

1200 538 3381

328

459

787 4168

9 11

2 10 3 7

1

o o

6 I tabeller redovisas 1994 drs vlirden i 1995 års organisationsstruktur

KONSUL TRÖRELSEN

Vid årsskiftet 1993/94 övertogs den konsul- terande verksamheten från Fortifikations- förvaltningen av det nybildade dotterbolaget Confortia AB. Denna verksamhet hade tidi- gare i stort sett varit inriktad på den militära marknaden.

Under de första sex månaderna 1994 var

beläggningen hög medan andra halvåret präglades av en något lägre beläggningsgrad.

Försvarssektorns beslut under hösten 1994

om att minska investeringstakten, framför allt inom nyproduktionen, är huvudorsaken

till den nedåtgående trenden. Byggmarkna- den har annars stabiliserats under 1994.

Confortia har under året lagt ner mycket arbete för att bygga upp en växande affärs- volym utanför den militära marknaden.

Civila kunders andel av faktureringen har ökat till 14 procent.

Faktureringen för helåret 1994 uppgick

till

225 MSEK. Resultatet efter finansiella poster uppgick tillll MSEK för 1994 och till 4 MSEK för hela verksamhetsåret.

KONCERNENs RESUL TAT OCH STÄLLNING

Resultatet efter finansiella poster under 1994 uppgick till789 MSEK. Resultatet efter finan- siella poster för hela rapportperioden, d v s l oktober 1993 till31 december 1994, uppgick till 868 MSEK. Resultatet har belastat

s med

kostnader av engångskaraktär på 145 MSEK i samband med bildandet av företaget. Dessa kostnader är stämpelskatt och räntekompen- sation tilllångivare

i

samband med över- tagande av lån från Byggnadsstyrelsen.

Under 1994 har Vasakronan satsat på att åtgärda eftersatt underhåll i fastigheterna.

Underhåll och hyresgästanpassningar upp- gick till cirka 180 SEK/m

²,

vilket anses vara minst dubbelt så mycket som normalt för fastighets branschen. Flera av Vasakron

ans

fastigheter måste anpassas för att kunna möta nuvarande och nya hyresgästers krav på bl a egna entreer, egen identitet och effektiva lokaler.

RESULTAT PER JURIDISK ENHET, MSEK

Okt 1993 -Dec 1994

Resultat efter Intäkter finansiella po~ter

Vasakronan AB 3 637 828

Vasajorden AB

345

39

Vasakronan Krim AB

313

^-3

Confortia AB

225

4

Eliminering

-11

Koncernen totalt 4 509 868

Förändring av fastighetsbeståndet Under Vasakronans första femton månader har fastigheter för 50 MSEK sålts med rea- vinst på 17 MSEK. Under samma period har fastigheter för 64 MSEK förvärvats.

7

Investeringar

Flertalet pågående investeringar görs inom kriminalvården eller polisväsendet. Dessa projekt har Vasakronan till största del förvär-

vat från dåvarande Byggnadsstyrelsen.

Under 1993-94 har Vasakronans investeringar uppgått till1 009 MSEK, därtill kom lagfarter på 515 MSEK. De största pågående invester- ingarna är nybyggnaden av Huddinge Polis- hus om totalt 350 MSEK och ombyggnaden

av Tre Vapen, kontorshus för Försvarets

Materielverk i Stockholm, för 175 MSEK.

Under hösten 1994 färdigställdes Örebro Polishus för 160 MSEK.

Likviditet och finansiering

Koncernens likvida medel uppgick den

31

december 1994 till758 MSEK. Hyresinbetal- ningar sker i huvudsak kvartalsvis i förskott.

Likviditeten varierar sedan under kvartalet.

Vasakronan har efter särskilt regerings- beslut upptagit lån

i

Riksgäldskontoret för

att förvärva fastighetsbeståndet. Räntesätt-

ning och

val av löptider sker på för aktiebo-

lag marknadsmässiga villkor. Dessa lån ska under de närmaste

åren successivt ersättas av

upplåning på kapitalmarknaden.

Lånen i koncernen uppgick till 9,9 miljar- der

kronor och övriga räntebärande skulder

till 255 MSEK.

Flertalet av lånen placerades

under hösten 1993 och tidigt 1994.

Belåningsgraden uppgick till 57 procent

av fastigheternas bokförda värde.

Medelräntan var 7,9 procent vid årsskiftet

1994/95 och

den

genomsnittliga bindnings-

tiden 1,7 år.

Vasakronan har totala kreditlöften på 13,1

miljarder kronor, varav 9,9 miljarder kronor

var utnyttjat.

LÅNESTRUKTUR, 941231 Bindningstider

for ranta MSEK _Ra~t~-~~

1995 3 700 7,4

1996 2200 7,7.

1997 2100 ^7,3

1998 1400 10,0

1999 500 8,1

Totalt 9 900 7,9.

Eget kapital

Vasakronan har

ett eget kapital om 7 053 MSEK

varav aktiekapitalet utgör l

000 MSEK fördelat på 1 000 000 aktier. Samtliga aktier har lika

röstvärde. Fritt eget kapital uppgår till5 631 MSEK.

Kassaflöde

Kassaflödet i den löpande förvaltningen var positivt och uppgick till l 334 MSEK.

Soliditet

Den

synliga soliditeten uppgår till36 procet

Vid Vasakronans start den 1

oktober

1993 upp- gick den

synliga soliditeten till34 procent.

KriminalvdrdsanstJllten i Tidaholm utsattes {lir brand vid ett upplopp under somiMren 1994. Nitstan hälften av anläggningm brann ned. Vasakronan har tillsvidare belastat sitt resultat med 13 MSEK men {lir diskussioner med försiikringsbolagen om hur skadorna ska ersättas.

8

Personal

Medelantalet anställda var under verksam- hetsåret 977 personer, varav 598 personer i moderbolaget och 379 i Confortia AB.

MODERBOLAGET

Hyresintäkterna för moderbolaget Vasa- kronan AB uppgick under perioden oktober 1993 till december 1994 till3 568 MSEK. In- täkterna från externa förvaltningsuppdrag var 69 MSEK. Moderbolagets resultat efter

;;;o-.ynansnetto blev 828 MSEK.

- Likvida medel var på balansdagen 758 MSEK. Investeringarna under verksamhets-

året uppgick till1 212 MSEK, varav lagfarter

431

MSEK. Den långfristiga skuldsättningen

_ }xklusive pensionsskuld uppgick till 6 200

MSEK.

Moderbolagets köp från och försäljning till andra koncernbolag uppgick till4 MSEK respektive 72 MSEK.

UTSIKTER FÖR 1995

Resultatet för 1995 väntas bli betydligt lägre än 1994 p g a fortsatt kraftig satsning på underhållsåtgärder samt stigande ränte- kostnader.

UTDELNING

-

Ägaren, den svenska staten, har mot bak-

grund av det statsfinansiella läget begärt en l

hög engångsutdelning av Vasakronan H

olding-koncernen.

Styrelsen i Vasakronan AB föreslår bolags-

-· ltämman en utdelning om totalt 300 MSEK,

vilket lämnas som utdelning till Vasakronans ägare, d v s Vasakronan Holding AB. Utöver dessa 300 MSEK avser bolaget att till Vasa- kronan Holding AB låna ut 400 MSEK, vilket tillsammans med tidigare nämnda 300 MSEK finansierar i Vasakronan Holding AB föresla- gen utdelning om totalt 700 MSEK till ägaren, den svenska staten.

Till moderbolaget Vasakronan Holding AB

har

lämnats koncernbidrag på 76 MSEK.

Utdelningspolicy

Styrelsen i Vasakronan har

samtidigt efter

samråd med ägaren tagit beslut om en lång- siktig utdelningspolicy. Denna innebär att Vasakronan ska eftersträva en utdelnings- kapacitet motsvarande 3 procent av justerat eget kapital, dock högst 50 procent av resultat efter finansiella kostnader med avdrag för schablonskatt

FÖRSLAG

TILL VINSTDISPOSITION

Enligt koncernens balansräkning den 31 december 1994 uppgick fritt eget kapital till 5 631 MSEK. Någon avsättning till bundet kapital föreslås inte.

Fritt eget kapital i moderbolaget är:

- balanserade vinstmedel O

SEK

- aktieägartillskott 5 293 005 442 SEK - årets resultat

336 838 356 SEK

Summa 5 629 843 798 SEK

styrelsen och verkställande direktören före- slår att ovanstående belopp disponeras enligt följande:

Till aktieägarna utdelas I ny räkning balanseras Summa

300 000 000 SEK 5 329 843 798 SEK 5 629 843 798 SEK

Stockholm 1995-03-09

Rune Brandinger Ordförande

Lennart Ahlgren Georg Danell Gerd Engman

Maria Lilja Rolf Lydahl Knut Rexed Bo Carlzon Arbetstagar- representant

Erik Åsbrink Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits 1995-03-17.

Bertil Forsslundh Hans Karlsson Göran Tidström Auktoriserade revisorer

Belopp i MSEK om annat ej anges.

RESUL TATRÄKNING

1993/94 1994 15 månader 12 månader Fastighetsrörelsen

Hyresintäkter 4218 3397

Kostnader fastigheter Energi, vatten, bränsle,

fastighetsdrift m m -711 -551

Underhåll, hyresgäst-

anpassningar -849 -765

Driftöverskott 2658 2 081

Administration -299 -216

Resultat fastighetsförsäljningar 17 17

Nedskrivning -13 -13

Resultat fastighetsrörelsen 2 363 1869 Externa uppdrag

Intäkter 291 276

Kostnader -263 -250

Resultat externa uppdrag 28

26

Rörelseresultat före

avskrivningar 2 391 1895

Avskrivningar enligt plan -466 -380

Finansnetto -1 057 -726

Resultat efter finansnetto 868 789

Koncernbidrag -76

Skatt -232

Årets resultat 560

BALANSRÄKNING

941231

Likvida medel 758

Övriga omsättningstillgångar 485

Fastigheter och anläggningar 18 261

Övriga anläggningstillgångar 22

Summa tillgångar 19526

Räntefria rörelseskulder 2232

Övriga kortfristiga skulder 3700

Pensionsskuld 255

Övriga långfristiga skulder 6 286

Aktiekapital l 000

Bundna reserver 422

Fritt eget kapital 5 631

Summa skulder och eget kapital 19 526

DEFINITIONER

Driftöverskott. Hyresintäkter minus driftkostnader.

I driftkostnader ingår ej administrativa kostnader.

Direktavkastning. Driftöverskott dividerat med bokfört värde.

Vakansgrad. Andel outhyrd lokalarea.

Totalt kapital. Genomsnittlig balansomslutning.

Sysselsatt kapital Genomsnittlig balansomslutning minus genomsnittliga icke räntebärande skulder och latent skatte- skuld.

Eget kapital. Genomsnittligt synligt eget kapital.

Avkastning på totalt kapital. Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med totalt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital. Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med sysselsatt kapital.

lO

FASTIGHETSRELATERADE UPPGIFTER 1994

Bokfört värde i koncernen 17 406

Fastighetsförvärv 64

Fastighetsförsäljningar 50

Investeringar 790

Direktavkastning, % 12,0

Vakansgrad, % 6

FINANsRELATERADE UPPGIFTER 1994

Resultat efter finansnetto 789

Totalt kapital 19 734

Synligt sysselsatt kapital 17 470

Synligt eget kapital 3534

Avkastning på sysselsatt kapital, % 9,0

Avkastning på eget kapital, % 16,t

Avkastning på totalt kapital, % 7,9

Kassaflöde 1169

Likviditet 758

soliditet, % 36

Belåningsgrad, %

st

Andel riskbärande kapital, % 36

Räntebärande skulder /balansomslutning, % 52

Räntetäckningsgrad, ggr 2,01

Genomsnittlig låneränta, 31/12, % 7,9

Föreslagen utdelning 300

AKTIERELATERADE UPPGIFTER

SEK/aktie

Resultat 560

Eget kapital 7053

Föreslagen utdelning 300

ÖVRIGT

Medelantal anställda 977

Antal aktier 1000 000

•

•

Avkastning på eget kapital. Årets resultat efter schablonskatt dividerat med eget kapital.

Kassaflöde. Resultat före avskrivningar plus finansiella poster.

Soliditet. Eget kapital på balansdagen i procent av balans- omslutning.

Belåningsgrad. Summa fastighetslån i procent av fastigheternas bokförda värde.

Räntetäckningsgrad. Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Andel riskbärande kapital. Eget kapital plus latent

skatteskuld på balansdagen dividerat med balansomslutningen.

Resultat per aktie. Resultat efter skatt dividerat med antal aktier.

Eget kapital per aktie. Eget kapital på balansdagen dividerat med antal aktier.

A FFÄRSOMRADE KO NTO RS fASTI G HETER

Den

1 mars

1995 bildades Affärsområde Kontorsfastigheter. I samband med att förvalt- ningsansvaret för fastigheter som

tillhör

Vasajorden AB och Vasakronan Krim AB överfördes från regionerna i Vasakronan AB till bolagen reducerades antalet regioner från sex tilll fem. Affärsområde Kontorsfastigheter överrensstämmer i allt väsentligt, efter omorganisationen, med moderbolaget.

För kunder med behov av generella kontors- lokaler ska Vasakronan följa en geografisk . koncentrationsstrategi i syfte att långsiktigt

---'~ppnå högsta möjliga lönsamhet

inklusive

värdestegring.

Organisation Affi!rsområde Kontorsfastigheter

Denna strategi förutsätter

- att Vasakronan koncentrerar fastighets- beståndet till 15 större orter och vid behov expanderar på dessa genom förvärv, investeringar och strukturaffärer i syfte att uppnå en marknadsledande ställning - att Vasakronan tills vidare stannar på

övriga orter med större fastighetsbestånd;

avyttringar och strukturaffärer ska dock ske för att frigöra kapital, bl a i syfte att möjliggöra förvärv på expansionsorter - att Vasakronan avyttrar fastigheterna på

alla de orter där fastighetsbeståndet är litet.

l

KONTORSFASTIGHETER

l

l l l l l

Region Region Region Region

Syd Väst Mellansverige Stockholm

Malm o

J i

^GOteborg

IH

^Norrkopmg

J H

^Norr

Kr•snanstad

11

^Uddevalla

_JH

^Nyköptng

Vaxjo

J i

^jonkopu'«

IH

^Örebro

~

^Karlstad

IH

^Falun

D =

Marknadsområden

~

^Uppsala

AFFÄRSOMRADE KONTORSFASTIGHETER 1994 Bokfört varde Lokalyta Vakansgrad MSEK l 000m² %

- -- --

Syd 1835 525 9

Vast 1625

sos

11

Mellansverige 2296 613 2

Stockholm 7114 1200 10

Nord 1657 538 3

Eliminering

Totalt 14527 3 381 7

1 bP.Sk11Vhmg at! Vasakronans atfar>onrrtlden redoNsa~ 1994 ä, s varden 1 1995 dr, orgaiii»J~Iroots•tt uktur.

STÖRSTA HYRESGÄSTER

Polisen

Skatterorvaltningen Domstolsverket Forsvaret Lånsstyrelserna Lantmåteri verket Specialskolor

Raddmngsskolor

Uthyrd yta. m~

660000 :150 000 210000 210 000 200 000 70000 70000 60000

IH

^Oster

IH

^City

lY ^Vaster

J

Hyresintäkter MSEK

- - ---· -

411 381 519 1164 416 -21 2 870

l

Region Nord

IH

^Gavle

JH

^Sundsvall

IH

^{Ostersund l}

IH

^Umeå

~

^I.J.Jieå

Driftöver- Direkt- skottMSEK av~~stning %

224 12,2

226 13,9

317 13,8

708 10,0

245 14,8

-1

1719 11,8

AFFÄRSOMRADE KONTORSFASTIGHETER

.Stockholm Region St<Kkholm

DEN SVE N S K A

FAST;GHE~rSMARKNADEN

Den svenska fastighetsmarknaden kan delas in i två kategorier, dels lokalhyresmarknaden, dels investerarmarknaden. Vasakronan på- verkas av förändringen av hyresnivåer p

å

samtliga de lokalhyresmarknader där företa- get har fastigheter. Med den nya inriktning som Vasakronan kommer att arbeta efter påverkas företaget också av värdet på inve- sterarmarknaden, d v s vid köp och försälj- ning av fastigheter.

Lokalhyresmarknaden

Från en låg nivå ökade lokalefterfrågan i Stockholm och Göteborg 1994. Även i Malmö märktes ett stärkt intresse för kontorslokaler.

På några orter med en kombinaton av hög- skolor l universitet och framgångsrika företag har lokalefterfrågan ökat som t ex i Umeå, Sundsvall, Uppsala, Linköping och Jönkö- ping. På flertalet övriga orter i landet är lokalefterfrågan alltjämt låg.

Vakanserna

Den ytterst begränsade nyproduktionen av lokaler medförde att vakanstalen i genom- snitt sänktes under 1994. Den ökade kontors-

efterfrågan kom från den privata tjänste-

sektorn.

Vakansgraden på kontorshyresmarknad- erna i Sverige var vid slutet av 1994 i genom- snitt 8,5-9,5 procent. På hårt drabbade del- marknader förekom dock fortfarande lokala vakanstal på upp mot 20 procent.

Hyresnivåerna

Under 1994 bröts den nedåtgående trenden för hyror vid nytecknade hyreskontrakt.

I de inre delarna av Stockholms city är nu topphyresnivån åter 2 200-2 500 SEK/m

^2,

i kallhyra, vid nyteckning av hyreskontrakt.

Det är i nivå med situationen 1985-86.

I Göteborg sänktes vakanstalen under 1994.

Det gav inte någon märkbar förändring av hyresnivåerna. Under inledningen av 1995 finns tecken på högre hyresnivåer

i de cent-

rala delarna av Göteborg. Under 1994 stabili- serades kontorshyresnivån i Göteborgs city mellan 800 och l 000 SEK/ m

²

i kallhyra.

I Malmö har hyresnivån vid nyteckning av hyreskontrakt stigit något. Vid Stortorget • tecknades under slutet av 1994 ett antal nya hyreskontrakt med kallhyresnivåer kring l 000 SEK/m

²•

Utanför de tre storstadsregionerna varierat kallhyresnivåerna vid nyteckning från 500 upp till l 000 SEK/m

².

Bra belägna kontor i de flesta av residensstäderna hamnar

i

den övre halvan av det angivna intervallet.

Avtalstider

På ett flertal delmarknader har avtalstiden vid nytecknande av kontorshyreskontrakt

blivit allt längre. Det är

idag inte ovanligt med minst femåriga löptider. Vid kortare kon- traktstider råder normalt en högre hyresnivå än vid motsvarande uthyrning på lång sikt.

Med undantag för storstäderna har trenden vid förlängning av Vasakronans hyresavtal t

varit att hyresgä

sterna inte motsätter

sig S-åriga eller längre avtalstider. Vasakronans statliga hyresgäster kan dock inte kontraktera sig för längre perioder än 6 år utan godkän- •

nande av regeringen.

~

Antal sysselsatta och hyresindex l Stockholm

Utvecklingen av kontorshyran i Stoc/clwlms city visar en klar koppling till antalet sysselsatta inom privata och offentliga tjänster.

Index 100 =situationen 1985

12

Il~

200 112

180

.,..

,. ..

110

160 108

106 1-40

l ()o!

120 L

102

100 ---~--~~--L-~~L-~~~~~--L-~. 100 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 P95 P96 P97

Il :::

Hyresindex

Il

^'= Index för antalet sysselsatta tiänstemän

• • w

=

Promos enlirt Länsstyreisen i Scockholm

Investerarmarknaden

I efterdyningarna av 1980-talets turbulenta fastighetsmarknad pågår nu en omfattande omstrukturering av det svenska fastighets-

ägandet. Under 1980-talet gav en kombina-

tion av låg realränta, hög inflationstakt, lättillgängligt kapital och ett fördelaktigt skattesystem mycket speciella förutsätt- ningar för investerarna. Värdetillväxten var det som höll marknaden igång.

En bransch under omdaning

)Jnder en mycket kort tid har

förutsättning-

- arna helt förändrats. Riskkapital har nu blivit

en

bristvara. Investerarna har bytt karaktär.

U n

der perioden 1990- 93 saknade investerar-

--narknaden aktörer med

expansiva syften.

l

- Oe fastigheter som under denna period bytte ägare var ofta delar av rekonstruktioner av företag eller pantövertaganden.

Under de senaste åren har i stort sett samtliga banker och bottenlåneinstitut blivit aktörer på den svenska fastighetsmarknaden.

I övrigt kan investerarna på fastighetsmark- naden delas

in i börsnoterade bygg- och

fastighetsföretag, institutionella placerare samt övriga fastighetsägare.

Förbättrade förutsättningar

Under 1994 märktes ett ökat intresse för fas- tigheter som investeringsobjekt. Optimismen

1zundades till stor del

av en tro på fallande

obligationsräntor och en snabb återhämtning av den svenska ekonomin. I detta klimat genomfördes ett antal nyemissioner och nyintroduktioner av fastighetsföretag via fondbörsen. Trots en fortsatt avvaktande inställning från kreditgivarna skapades tillgång till kapital via investeringsvilliga aktieköpare. Intresset var främst lokaliserat till bostadsfastigheter.

Trots de bakslag som senare drabbade konjunkturuppgången i form av åter höjda räntenivåer bibehölls intresset för att inves- tera i fastigheter. En drivande kraft

var när

AP Fonden och AMF genomförde ett antal större nyinvesteringar i fastigheter. Eftersom dessa institutioner förklarade att de hade för avsikt att fortsätta investera i såvällokal- som bostadsfastigheter ledde det till att prisnivåerna stabiliserades.

Direktavkastningsnivåerna vid många av de fastighetsaffärer som slutfördes under hösten 1994 var l till 2 procentenheter lägre än för två år sedan, då omsättningen av fastigheter var mycket låg.

Denna generella trend gäller främst för storstadsregionerna där alla typer av fastig- hetsaktörer är aktiva. På mindre orter känne- tecknas investeringsklimatet av att de stora placerarna inte är närvarande, vilket medfö r betydligt färre genomförda affärer.

Under sommaren 1994 flyttade konsultföretaget Cap Pragramator Mellansverige AB in i ett nyinrett kontor i Karolinen 1 i Karlstad.

13

EKONOMISKA DATA Eok(orf t>arde, MSEK 1835 Hyresmtakfer, MSF..K 411 flll{fOV<7>koft, MSFK 224

Vakansgtad, '!1, 9

Dueklut•kasttung, 'k H,:!

l filbeller redOflisas 1994 drs värden i 1995 drs organisationsstntktur

LEDNINGSGRUPP

Sten Gustavs~on Regtonchri Sven Johan&son Ekonomrc/wf M.tkael Sttand Fa~trghets-

ef.ouont Dons Pet'!!&an Che{ssekre-

trtare Rolf Kn~toffers&on Chef, Bygg-

adnltmstrahon Ake LJUIIggren MO-chef

Malm o Mat& Ander&son MO-clref

Kmtranstad Sten Gustav'>SOn t f MO-chef

VP~/0

MO= Marknadsområde.

REGION SVD

Vasakronan Region Syd svarar för kontors- fastigheterna i Malmöhus län, Kristianstads län, Blekinge län, Kronobergs län, Kalmar län, Gotlands och södra Hallands län. Regionen är organiserad i tre marknadsområden; Malmö, Kristianstad och Växjö. Regionkontoret är placerat i Malmö.

Lokalhyresmarknaden

I södra Sverige har hyresmarknaden för kon- tor nått en vändpunkt med stigande efter- frågan och stabiliserade hyresnivåer. Inom Malmö/Lund-regionen har hyresnivån vid nyteckning stigit något i jämförelse med 1993.

Flera andra större städer präglas av en kon- junkturell uppgång men återhämtningstiden till ett balansläge på hyresmarknaden är lång.

Den bedömda vakansgraden för kontor varierar mellan städerna men är fortsatt hög i främst Malmö och Helsingborg. En differen- tiering på hyresmarknaden har inneburit lägre vakanser i de större städernas centrala delar och i moderna byggnader. Huvuddelen

Malmö, Residenset 1, Vasakronan Vttxjö, Stg 2139, f d regemente I 11

l .of

av vakanserna återfinns i ytterstadsläge och äldre fastigheter. En marginell satsning på investeringar i nya kontorsfastigheter kombi- nerat med ökad integration, som EU-inträdet ger, väntas ge positiva effekter på hyresmark- naden inom regionen.

Fastighetsmarknaden

Intresset har under året varit starkt knutet till välbelägna bostadsfastigheter. Aktiva köpare har främst varit Wallenstam och Stena Fastig- heter. Under året har utvecklingen mot ökad geografisk koncentration fortsatt Hufvud- ( staden avyttrade bl a biopalatset vid Söder- gatan i Malmö till Ikano.

Omstruktureringen av fastighetsföretagen i regionen har fortsatt. Wihlborgs har förvärv~

Plinius och Exab har förvärvat Hilab. Dagens relativt sett låga fastighetspriser i regionen i kombination med ökade infrastruktursats- ningar och ökad aktivitet på hyresmarknaden bedöms ge positiva effekter på fastighets- priserna.

Fastighetsbeskrivning

Vasakronans fastighetsbestånd i Region Syd omfattar totalt 525 000 m² lokal yta. Fastighet- erna inom regionen är i huvudsak välbelägna och i hög grad anpassade för kundens verk- samhet. De största hyresgästerna är Polisen, skatteförvaltningen, Domstolsverket och länsstyrelserna.

Verksamheten 1994

Vasakronan är en av de största aktörerna på lokalhyresmarknaden i södra Sverige, med

pnvikt på Malmö, Lund, Kristianstad, Karls- '"" krona, Kalmar, Växjö och Halmstad. Under

1994 har verksamheten koncentrerats på omförhandling av hyreskontrakt. Övergången

- 'fån

statliga upplåtelser till civilrättsliga .hyresavtal har inneburit något sjunkande hyresnivåer men höjda indextal.

Pågående projekt

Det största projektet är om-och tillbyggnad av en fastighet för tings-och länsrätten i Kristianstad, som blir klar 1995.

Kristianstad, Södra Kasern 1, Llinsstyrelsen

Halmstad, Brandvakten 1, Polis

Hot och möjligheter

Vasakronan har inom Region Syd generellt sett fastigheter med attraktiva lägen. I södra Sverige väntas Öresundsbron medföra en expansion av regionens näringsliv. sydvästra Sverige integreras sannolikt med Köpenhamn och Nordtyskland. Detta innebär på sikt stora möjligheter på fastighetsmarknaden.

UTHYRBAR YTA

Per marknadsom ride. Tut:en m¹

Kristiomad 151

Karlskrona, Sparre 3, Boverket

15

Malmo

- 183

REGION SYD

l eva.c,o

'----...

~

---(__ .t<rltdanstad

~ L _'

HYRESINTÅKTER 1994

P'er m•rknadsomrid•· MSEK

L vbjo

116

Kalmar, Valfisken l, Llinsstyrelsen

Lund, Sandryggen 1, Skattefdrvaltning

FASTIGHETS~NNEHAV

REGION SYD

Fastighet, Ad•e•• BYill"adsår/Ombyggnadsir- Tomtareal Uthy•bar yta, m' Anmlrknjng

m' Kontor Forskning/utbildning Fönvant ÖVrigt MALMÖ

Bastionen Nyköping l, Molmöhusv l 1918

s

230 3 299 Hovrätt

Gasklockan 3, Porslinsg 6, Molmg l 1993 14 851 26 365 Polis och häkte

Karin Il, Kungsg 13, Drottningg 18 1931/1974 lO 488 19 957 Länsförvaltning

Neptun 6, Västerg 43-47 1978 l 118 5 491 Hovrätt

Nora l l, Kungs g 15, Drottningg l 6 1980 10 192 34 845 skatteförvaltning

Residenset l, Adelg 6 1878 l 7S2 l 642

Von Conow 57, Kolendeg ~Hl, Sjölabodsg lHl 1984 2 163 7 892 Läns- och tingsrätt

ESLÖV

Kyrkstöten l, 2, 9, Västerlångg 51, Gröna Torg 8 19S8 2 989 l 729 Tingshus

Rådjuret l, Föreningstorget 4 1966/1991 Il 082 3 205 KÄVLINGE

Karaby 2:221, Monopolv 7 1950 19 610 l 769

LANDSKRONA

Gamla Ridstugan 12, R6dhusg l, Storg 38-40 192011974 2 313

s

818 Polis .

LUND

(

Arkivet l, Dalbyv 4, Arkivg l 190111970 s 441 3 790 Arkiv

Benzelius l, Dog Hommarskjöldsv 2 1958 7 898 5 278

Dövstumskolan l l, Östervångsv 14, linneg 2 1870 41 316 .. 62S Skola

Häradshövdingen 2, Byggmästareg 2 19S8 s 554 3 143 Tingshus

Klostergården 2: l O, S:t Larsområdet 1970 26 391 4 478

Päronet 14, Me/lanvclgsv 31 1910/1978 27 554 2 698

Räddningsskot

Revinge l: 14, Revinge 1971/1992 15 950

Sandryggen l, Jämökrav 3 1957 2 888 6 048 skatteförvaltning

Spettet 3, Byggmästareg 1-3, Fjeliev 4-6 1930/1983 4 363 6 395 Polis

Spettet 4, Slöjdg 2, Fjeliev 8 1965 840 725 Polis

TRELLEBORG

Vallgraven 2, Västerg 4 1984 s 660 8 905 Polis och häkte

YSTAD

Tidlösan 3, Kristlanstodsv 5 l 1974 13 ISI

s

348 Polis

Ystad l, Österleden 13, Tingsg 3 1902/1936 2 719 l 767 Tingshus

T otalsumma

ÖVrigt <500 m' l 793

Summa Marknadsområde Malmö 147 852 7 32]

o

^{25 987} 182955

Fastighet, Ad,..,.• Bm nadstriOmbJanadsir- Tomtara:al Uthy•bar yta, m' - - - Anmllrkninr

m' Kontor Fonkninefutblldnlng Fön~ aret Övrigt KRISTIANSTAD

fakiren 3, &kv 2A-2B 1945 2 083 l 312

Kronahus Läns-& tingsi

Fängelset 5, Konalg 32 19S2/1994 6072 7 064

Hovrätten 20, 22, 24, Storo Torg 18SI/1993 2 029 2 486

Hovrätten 33, Västra Storg Il 1614/1960 743 72S Forthus

Kristianstad 4:6, Ö Koserng l 1976/1994 12 625 9 967 Polis

Kristianstad 4:28, Wendesg 2 19S7/1969 6 881 3 544 Högskola

Södra Kasern l. Västra Starg 5 l m ~ 1750/1994 32 3-44 27225 Skatteförvaltnin

HALMSTAD

Brandvakten l, PatrikshäUsv 4 , Södra v 4 1962 9 8S6 5 469 Polis

Rudan 5, Bredg 3 1912/1952 l 103 946

Sankt Nikolaus 19, HospitLllsg. l Kyrkog 13 1943/19S9 7 491 6 273 Länsförvaltning

Slottet l, Södra v 5 1978 6000 4999 Tingshus

Svartmunken l, Seminarieg 4 1980 6 538 8 678 Skatteförvaltni ng

HELSINGBORG

Polisen l, Carl Krooks Gata 24 1969/1984

s

252 10 186 Polis och häkte

HÄSSLEHOLM

Kornet 2, järnvägsg l Rundels g l 1966/1994 7 036 3492 Polis och häkte

Tingsbacken 9, Il, Röingeg 3 1867/1962 B 716 2 082 Tingshus

KARLSHAMN

Plommonet 3, Erik Dah/bergsv 32 A 1961 4 415 l 990 Tingshus

KARLSKRONA

Adlersten 59, stenbergsgränd 8 1984 2 067 3407 skatteförvaltning

- --

Rogen SO, järnvägstorget 1992 5 137 9480 Polis

Sparre 3, Drottningg 1920/1989 14 170 t l 587 Boverket

Stum holmen 2: l, stumholmen 1750/1990 l 079 2 268 Kustbevakning

Wattrang 21, Drottningg 33, Ronnebyg 22 19S4/1984 3 393 9 991 Länsförvaltning

KLIPPAN

Tingshuset Il, Storg SO 1953/1965 4 247 2 169 Tingshus

16

Fastl&h•t, Adre . . Byunactsir/Ombynnadsir Tomtareal m' RONNEBY

Lejonet S, fsplanaden 5 1910 H l O

SIMRISHAMN

Samskolan l, Storr 36 1991 4540

SÖLVESBORG

Domaren 4, Tlngshusr 4 192011960 3 040

Italien l, Bredg 8 1903/1969 l 570

ÄNGELHOLM

Steglitsen l, Polisg 2-4 1971/1992 9 782

Tingshuset 13, Tiorstorget 1-3 1861/1942 l 816

Övrigt <500 m¹

Summa Marknadsomride Kristianstad

. Fastlshet, Adress BJUnadsir/Ombyunadsir Tomtareal

m'

..AÄXJÖ

Dacke 4, Unneg 8 1963 l 249

Gripen 2 m fl. Norra fsplonaden, Unneg 1910

s

551 Gunnar Gröpe 8, Kronobergsr 9, Kungsg lO 1890/1976 6 746

Snörmakaren l, Hjalmar Petrisv 51 1970/1986 l 800

-~tg2139 1920 l 210 000

)ullen 13, VIJsterg 5 1965 2245

ALVESTA

Alvesta 14: l , Alvesta, Byggnad p {J ofri grund 1975/1991 Moheda 4:206, Mohedo, Byggnad pcl ofri grund 1975 GOTLAND

Arkivet l, VisbOlfSi l 1773 645

Geten l, Artillerig 2 o 1960 3 S78

Hotellet l O, 12, Strandg 2-4 1910/1990 l Sl7

Mullvaden 41 m fl, 6stro Honseg 28 190J/1949 54 068

Slite Vägmark l :J, Kornbnmnsg 8 1983 Hl l

Tjädern 9, Norra Honseg 2 b 1973 12 674

Väduren 8, Herkulesv 8 1952 6 101

KALMAR

Lärkan l. Smcllondsg 28 196011987 5461

Valfisken l, Malmbrog 8-10 1974/1990 8410

Valfisken 2, Molmbrog 5-6 1978/1990 12 813

LJUNGBY

Björklunden 5, Storg 26 1901/1989 2 886

-"lorra Ljungkullen 7, S/Jdra Torgg l 1980 6 457 )SKARSHAMN

Koltrasten 3, Stadsparken 1950/1990 4 493

Venus l l, S/ottsg 1992 2 385

VIMMERBY

···Almen 13, Kungsg l O 1936/1974 5 640

IASTERVIK

Paradiset 19, Brunnsr 24 1970/1984 l 295

Syrenen l, Fabriksg 21 19S9/1989 4 798

ÄLMHULT

Lejonet 4, Södra fsplonoden 4 1956/1973 3 257

ÖVrict <500 m¹

Summa Marknadsomride Växjö Övrigt <500 m¹

SUMMA REGION SYD

Malmö, Gasklockan 3, Polis och lräkte Kristianstad, Hovrätten 20, 22, 24, Underhdllsregemente Syd

Kontor

l 801

2 591

l 236 612

7 222 l 571

lO 397

Kontor

3333 l 548 13 772 J 165 26 367 4 402

l 944 987

960 2 188 2 830 14483 531 6 677

3 201 IJ 34J 24 559

l 703

s

276

l 640 4 623

2 315

2 928 l 870

l 246

145 891

437 140

17

Uthyrbar yta, m' - - - Anmärkning

Forskning/utbildning Fönvaret ÖVrigt

Tingshus

Tingshus

Tingshus

Polis och häkte Tingshus

Totalsumma ll6

l 544 2 486 946 150 709

Uthyrbar yta, m' Anmärkning

Fonlening/utbildning För~ Övrigt

skatteförvaltning 894

Länsstyrelsen AMI

33 «7 3 764 f d regemente

Polis

2 217 Invandrarförläggning l 529 l nvandrarförläggning

Arkiv Tingshus Länsstyrelsen skatteförvaltning Kuststation Polis l 531 AMI, utbildning

Tingshus Polis Länsstyrelsen

Tingshus Polis

Tingshus Polis

Polis

Polis Tingshus

Polis Totalsumma

l 622

o

^{3l 447 9 935 190 895}

l 751

lO 867 35 93l 36 868 524 559

Halmstad, Svartmunken 1, Skatteförvaltlling Växjö, Gullnar Gröpe 8, Sklllteförvaltnillg