Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Estetisk-filosofiska fakulteten Kulturvetenskaplig fördjupning
Carl Wagenius
Axess och feminism
En kritisk granskning blir kritiskt granskad
Axess and feminism
Examensarbete 15 HP
Kulturvetarprogrammet
Datum: 2014-05-27
1
Abstract
This essay is about a debate concerning the magazine Axess, feminism and antifeminism - in relation to a issue of Axess called To a new feminism. The theoretical foundation of this essay is Pierre Bourdieu and his field theories. The battles taking place in this particular field concerns the positioning of feminism and antifeminism in the way we culturally interpret these in our society.
The essay shows that the magazine Axess (at least in the first edition of 2012) links feminism with a very prominent symbolic capital in a culture context. This discussion can at times seem confusing, and this is probably due to the fact that Bourdieus symbolic capital can be a very abstract concept.
The journalist and author Maria Sveland writes about the development of a culture moving towards accepting antifeminism (and also xenophobia). She expresses the opinion that this, to a high degree, is due to actors in the culture domain with a big amount of trust in the public eye has moved towards expressing anti-feministic (and xenophobic) views. This essay shows that Maria Svelands article has correlation with Nancy Frasers book The radical imagination:
2
Sammanfattning
Den här uppsatsen handlar om en debatt angående Axess, feminism och antifeminism efter att Axess gjort ett temanummer med namnet Mot en ny feminism. Undersökningens teoretiska grund är främst Pierre Bourdieus fältteori. Även Nancy Frasers bok Den radikala fantasin:
mellan omfördelning och erkännande spelar en betydande roll. Fältet för denna undersökning
kallas kulturkritikens fält. Strider som pågår på detta fält rör feminismens kontra antifeminismens positioneringar och samhälleliga tolkningsmönster kring dessa.
Undersökningen visar att tidningen Axess (i temanumret 1/2012) kopplar samman feminism och feministiska kulturella aktörer med ett mycket stark symboliskt kapital och att de
problematiserar utifrån detta. Denna diskussion blir i vissa fall något svårtolkad och diffus, förmodligen eftersom ett symboliskt kapital kan te sig abstrakt.
Maria Sveland skriver om en antifeministisk utveckling där Axess har en del i hur gränser flyttas. Sveland skriver om hur tolkningsmönster kring antifeminism (och även
främlingsfientlighet) förändras via etablerade aktörer med stora förtroendekapital.
Undersökningen visar att Maria Svelands artikel har korrelation med Nancy Frasers bok Den
radikala fantasin: mellan omfördelning och erkännande.
3
1. INLEDNING 4
1.1 BAKGRUND 4
1.1.2 TIDIGARE FORSKNING 5
1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH SYFTESFÖRKLARING 6
2. TEORI 7
2.1 PIERRE BOURDIEU 7
2.1.2 DISKURSANALYS 8
2.1.3 NANCY FRASER 9
2.1.4 KULTURPOLITIK -‐ LENNART LUNDQUISTS TREDELADE POLITIKBEGREPP 9
3. REDOVISNING AV KÄLLOR OCH METOD 11
3.1 KÄLLOR 11
3.2. METOD 12
4. UNDERSÖKNING 13
4.1 GAMMAL TEORI SÖKER LIKA UTFALL 13
4.1.2 BORGERLIG FEMINISM UTAN KOMPASS 14
4.1.3 DUMSKALLARNAS SAMMANSVÄRJNING 14
4.2 HATET SOM GÖR MIG POLITISKT DEPRIMERAD 15
4.3 ÄVEN KONSERVATISMEN LÄCKER 16
4.4 LUNDBERG FÖRSTÖR FÖR KONSTRUKTIVA SAMTAL 16
4.5 #ANTIFEMINISM: AXESS UNKNA KVINNOSYN 16
5. ANALYS 18
5.1 FÄLTET 18
5.2 FEMINISTISKA DISKURSER 19
5.3 NANCY FRASER 19
5.4 FÄLTET OCH MAKT 21
4
1. Inledning
När denna uppsats först formulerades under våren 2012 pågick en debatt mellan olika kulturdistanser om feministiskt inflytande i politiken. Axess skrev ett temanummer om feminism – Mot en ny feminism. Här beskrevs feminism som en kvinnofälla i det att den skapar nya tvingande strukturer. Författaren Maria Sveland skrev strax efter detta nummer av Axess en debattartikel i Dagens Nyheter där hon diskuterar Axess förhållande till
antifeminism. Sveland menar att Axess är en av flera aktörer som skapar legitimet för antifeministiska uttalanden och att detta är en del av en utveckling där etablerade media-aktörer rör sig närmare högerextrema hållningar. Denna artikel var min ingång i ämnet – här skapades ett intresse att undersöka Axess och den kringliggande debatten närmarare.
Maria Svelands bok Hatet, som publicerades 2013, kan ses som en utveckling av det temat hon började skriva om i denna debatt.
1.1 Bakgrund
Axess är en publikation med en uttalad kulturkonservativ profil. Magasinets motto
”Vetenskap Bildning Tradition” förmedlas tydligt högst upp på papperstidningens omslag. Artiklar i tidningen har de senaste åren skapat flera diskussioner och tidningen har kritiserats för sina utspel men under den ”vändan” där kritik har riktats mot artiklarna om feminism har reaktionerna kanske blivit extra högljudda.
Sveland anser att det existerar klara samband mellan utbredningen av hatet mot mångkultur och den antifeminism hon anser gro hos Axess (Sveland 8/2 2012). Mot detta kontrar Johan Lundberg som då var redaktör för Axess att vänsterpräglad feminism ”har en egen dörr att städa framför” angående extremism, och menar även att kritik automatiskt riktas mot den som inte passar in i en rådande vänsterhegemonisk dogm (Lundberg 8/2 2012). Flera av
5
Denna uppsats och undersökning tar sin avsats i magasinet Axess temanummer om feminism; vad de kallar sin ”kritiska granskning” av feminismens ställning idag och i den kritik som mötte tidningen. Uppsatsen kan sägas undersöka en slags metadiskussion, där kulturmedia diskuterar kulturmedias inflytande. Tanken med att analysera artiklarna i detta arbete är att ta ”ta tempen” på hur diskussioner om feminism och antifeminism, och i viss mån även politisk extreminism, behandlas av dessa kulturmedia-producenter.
I och med att det här examensarbetet skrivs inom det kulturvetenskapliga programmet ska det även knytas till kulturpolitik. För detta använder jag Lennart Lundquists teori om ett tredelat politikbegrepp. Det som utgör den tredje delen i Lundquists definition av begreppet politik menar att alla former av maktutövande kan betraktas som politiska, däribland mediealt inflytande. I den här kategorin kan till exempel Dagens Nyheter och Axess räknas in (Frenander 48).
1.1.2 Tidigare forskning
Det har gjorts otaliga studier på massmedias påverkan över sanningsregimer i ett samhälle - vilket är en stor aspekt av debatten för denna undersökning.
Ett exempel är boken Media, Gender and Identity – an introduktion av David Gauntlett. Gauntlett skriver att även om vi inte främst uppfattar en aktivitet, som att till exempel se på tv, som informationssamlande så inhämtar och inkorporerar vi en stor mängd information ifrån detta, speciellt om (när) vi ofta upprepar det. Mediala skildringar kan i stor utsträckning påverka allmänhetens uppfattning av en viss grupp eller av en viss livsstil Det är därför viktigt att analysera hur media och populärkulturen påverkar oss (2, 132).
Gauntlett skriver om Foucaults maktbegrepp, och säger att makt inte kan ägas. Det bör snarare beskrivas som något som utövas. Men det är inte ovanligt att vissa personer/grupper har större tillgång till positioner där de kan utöva makt än andra, till exempel aktörer i media (120,133).
6 1.2 Frågeställningar och syftesförklaring
Uppsatsens syfte är att formulera en studie av tidningen Axess framställning av feministisk inflytande över politiska och kulturella problemformuleringar med utgångspunkt i tidningens artikelserie på detta tema. Ytterligare ett syfte är att göra en närstudie av kritiken som riktas mot Axess i detta ämne.
1. Hur framställs feministiskt inflytande i politiska och kulturpolitiska sammanhang i Axess nummer 1/2012?
7
2. Teori
2.1 Pierre Bourdieu
Jag har läst den franske sociologen Pierre Bourdieus bok Konstens regler. För att sen förstå Bourdieus tankar ytterligare har jag även läst Donald Broadys bok Kulturens fält, som kan beskrivas som en introduktion till Bourdieus tänkande. Bourdieus teori rymmer begrepp som ”habitus” och ”kapital”, som kan användas för att beskriva aktörers agerande inom olika sfärer – det som i Bourdieus termologi benämns som ”fält”.
Pierre Bourdieu var en fransk sociolog och kulturantropolog. I den klassiska boken Konstens
regler skriver Bourdieu om författarna Gustave Flaubert och Charles Baudelaires, och
beskriver deras l'art pour l’art- rörelse. Han etablerar i denna studie 1800-talets litteraturscen i ”en värld för sig, med sina egna lagar.” (Bourdieu 92). Både Flaubert och Baudelaire skrev om det som tidigare var otänkbart att skriva om och var delaktiga i den utvecklingen som etablerade nya värdegrunder för vad författare på 1800-talets litteraturscen kunde göra – på många sätt skapades begreppet konstnär här, såsom vi förstår det i dag. Men Bourdieu ansåg att man inte kunde analysera konstnärer och kulturproducenter utan att sätta sig in i tiden de levde i och förstå det kulturella fält de var verksamma i (Bourdieu, Broadys introduktion 15, 21).
Donald Broady beskriver Bourdieus fältbegrepp som att ett fält kan sägas etableras när en ”strid uppstår kring ett gemensamt tema” (Broady 175). Det som kännetecknar ett fält som just detta är att det pågår strider mellan konkurrerande åsikter och olika skolor. Ett fält utgörs av relationerna mellan olika positioner som strider om dominans i den specifika värld som är fältet. En position kan definieras genom relationerna till de andra positionerna och uppstår genom att aktörerna förhåller sig till varandra inom strukturen för fältet. Strider på fältet definieras av vilka frågor fältet samlas kring (Bourdieu, Broadys introduktion 9, Bourdieu 334).
I kulturella produktionsfält finns motsättningar mellan kommersiella värden och
8
värden kan ge utdelning i form av ett högre kulturellt eller symboliskt kapital. Symboliska kapital kan utgöra kulturellt kapital om de anses viktiga eller värda i ett specifikt
sammanhang. De symboliska kapitalen kan betraktas som något flytande eftersom vad som utgör ett symboliskt kapital är beroende av sammanhanget. Ett kulturellt kapital är dock mer traditionsbundet, till exempel innebär en utbildning ett kulturellt kapital. Varje fält förutsätter existensen av egna kapital (Bourdieu 20).
2.1.2 Diskursanalys
För diskursanalysen i denna undersökning används böckerna Textens mening och makt:
metodbok i samhällsvetenskaplig text – och diskursanalys, Diskurser och konstruktioner – en sorts metodbok och Diskursanalys som teori och metod.
För en del teoretiker landar diskursanalys på en ren lingvistisk nivå men det kan också
innefatta alla typer av sociala samspel. Den kritiska diskursanalysen avser att förklara hur allt som är inkorporerat i språket och i varje social verklighet skapar sanningsregimer. Det här kan formuleras som att diskursen skapar vår verkligt genom att skapa ramar för vad vi kan
uppfatta (Jörgenson och Phillips 10, 11).
När vi beskriver en händelse eller sätter ord på en upplevelse befinner vi oss alltid inom ramarna av vår egen diskurs. Därav följer att diskursen jag befinner mig i bestämmer
uppfattningen om vad som är verkligt och sant för mig. Diskurser kan förändras över tid: Ett episteme är beroende av rum och tid och förändras därefter. Exempel på begrepp vars betydelse har ändrats avsevärt historiskt sett är ”medborgare” och ”barn” (34).
9 2.1.3 Nancy Fraser
Nancy Fraser är professor i New York, vid New School for Social Research. I Den radikala
fantasin: mellan omfördelning och erkännande analyserar Fraser “den radikala fantasins
alternativa grammatiker” (Fraser 9). För detta examensarbete är texterna om identitetspolitik viktiga.
Nancy Fraser problematiserar kring identitetspolitik och omfördelningspolitik och menar att dessa två kan verka kontraproduktivt tillsammans. I Den radikala fantasin vill Fraser
formulera ett tvådimensionellt tillvägagångssätt att integrera de två med varandra (Fraser 1989, 246).
Fraser anser att identitetspolitiken kan te sig problematisk i sina utfall. Problematiken i att kombinera en omfördelningspolitik med en erkännandepolitik är att utfallen av de två kan bli kontraproduktiva. Omfördelningen kan leda till att gruppidentiteters särdrag suddas ut, vilket är ett steg bakåt för erkännandepolitiken. På andra sidan problematiksskalan kan
omfördelningspolitiska åtgärder bidra till att en viss grupp svartmålas, till exempel genom att grupper framstår som extra privilegierad trots att de är undertryckta (Fraser 200).
Identitetspolitikens teori bygger på att botemedlet mot kulturella orättvisor börjar i kulturpolitiska kulturella eller symbolisk förändringar. Det här kan ske genom att
samhälleliga representations-, tolknings- eller kommunikationsmönster förändras (Fraser 182).
2.1.4 Kulturpolitik -‐ Lennart Lundquists tredelade politikbegrepp
Den här C-uppsatsen skrivs inom ämnet Kulturvetenskap, därför kopplas den till kulturpolitik. Anders Frenander skriver om Lennart Lundquists teori om ett tredelat politikbegrepp.
10
Dagens Nyheter, Axess, Feministiskt perspektiv och Aftonbladet bedriver bör/kan beskrivas
11
3. Redovisning av källor och metod
3.1 Källor
Undersökningsmaterialet utgörs främst av dessa: Axess 1/2012, Maria Svelands artikel Hatet
som gör mig politiskt deprimerad, Göran Greiders artikel Även konservatismen läcker,
Patricia Lorenzonis artikel #antifeminism: Axess unkna kvinnosyn, Anders Lindbergs artikel
Breivik hatade det politiskt korrekta.
Skribenter till dessa artiklar är verksamma inom ett fält som i denna undersökning benämns som kulturkritikens fält. Strider inom debattens fält handlar om definitioner av feminismens inflytande över kulturella och politiska sfärer. Här nedan följer en kort presentation av undersökningens främsta aktörer:
Axess är en kulturkonservativ tidning med en publikation om ett nummer i månaden. Tidningen ägs av Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Tidningen profilerar sig som konservativa (axess.se).
Maria Sveland är författare som nyligen skrivit Hatet – en bok om antifeminism (2013) (mariasveland.se).
Göran Greider är författare, poet och chefredaktör för Dalademokraten (litteraturmagazinet.se).
Patricia Lorenzoni är författare och har skrivit boken Mama Dolly (2012), som handlar om olika bilder av moderskap. Loewnzoni skriver för feministisktperspektiv.se.
Feministiskperspektiv är en partipolitisk obunden, oberoende feministisk veckotidning. Tidningen kommer endast i webbutgåva och ges ut av Föreningen Feministiskt Perspektiv (feministisktperspektiv.se).
12 3.2. Metod
Uppsatsens undersökning bygger på en kvalitativ innehållsanalys. I olika analyser av media är innehållsanalyser vedertagen metodtillämpning – antingen kvalitativ eller kvantitativ.
Den kvantitativa analysen använder ett stort material för att nå sina resultat. Dess motsats, den kvalitativa innehållsanalysen har fokus på tolkning av texten och når resultaten genom
13
4. Undersökning
Här följer en genomgång av materialet. Underrubrikerna som följer är artiklarnas titlar.
4.1 Gammal teori söker lika utfall
Johan Lundberg skriver i sin ledare, Gammal teori söker lika utfall, om den moderna svenska feminismen och menar här att dess fokus är fel. Feminismen har i Lundbergs mening kommit att koncentrera sig för mycket på utfallen av människors val. Han anser att fokus borde ligga på att skapa valmöjligheter, och att detta saknas. Lundberg skriver att de feministiska problemformuleringarna bör behandla hur män och kvinnor ska få samma valmöjligheter och samma rättigheter, istället för en riktning som Lundberg menar innebär en slags styrning mot de ”rätta” valen. Lundberg menar att politiker som en konsekvens av detta blir mer upprörda över att olika yrkes- och samhällsgrupper (såsom: cupcakes-bagare, fängelsekunder och styresperson) inte redovisar 50-50 representation mellan könen, än vad de blir när de ställs inför verkligt förtryck. Exempel på verkligt förtryck är här sådant som kan förekomma inom hederskulturer.
Bara i Sverige lever stora befolkningsgrupper under förtryck som orsakas av hederskulturer, där kvinnor till exempel inte har möjlighet att fritt välja livspartner. Märkligt nog är det dock sällan som man hör dagens svenska
politiker oroa sig över detta i samma utsträckning som de har åsikter om av (sic) mäns och kvinnors livsval. (Lundberg 25/1 2012)
14 4.1.2 Borgerlig feminism utan kompass
Maria Ludvigsson skriver i Axess 1/2012 om hur den borgerliga feminismen har låtit vänstern sätta agendan, och att det har givit en feministisk debatt med vänsterhegemoni. Hon menar att den liberala borgerliga feminismen i alltför stor grad inkorporerar sina begrepp och sina analyser av vänstern i jämställdhetsfrågor, och att den på så sätt har suddat ut sin egen identitet. Detta medan vänstern, som alltså tillåts styra diskussionen, hyllar radikalfeministiska kulturyttringar som SCUM (”Society for Cutting Up Men”, efter Valerie Solanas manifest).
Ludvigsson skriver att det framförallt existerar en vänsterpräglad tyckarelit i Stockholm, som mer än någon annan grupp håller taktpinnen i jämställdhetsdebatten. Elitfeminismens vilsenhet i Maria Ludvigssons mening. Denna elitistiska politik ser hon som främst centrerad i Stockholm och främst därtill i mediakretsar.
Maria Ludvigsson frågar vidare: Hur kan en text som förespråkar hatbrott, våld mot män, rättfärdigas genom att åberopa hatet som har riktats mot kvinnor genom historien? Hon skriver att ett exempel som brukar användas här är Strindbergs verk, men just det som Strindberg kritiseras för bör inte hyllas hos Valerie Solanas (Även Johan Lundberg riktar kritik mot SCUM. Bland annat gör han detta i P1-morgon 17 november 2011 där han till vis del jämför SCUM med Mein Kampf).
4.1.3 Dumskallarnas sammansvärjning
Roland Poirier Martinsson skriver om Jean Paul Sartre och Simone de Beauvoir i Axess 1/2012. För att skapa verkliga fria personer ansåg Jean Paul Sartre att den rådande ordningen måste raseras. Men det skulle inte gå av sig själv: ”frihetens förverkligande förutsätter tvånget”, beskriver Martinsson.
15
Poirier Martinsson anser att alla svenska politiker har anslutit sig till de idéer han ser som feminismens - och dess ”akademiska bastard genusvetenskapen” – grundstenar. Han uppfattar samma idéer och ideologi som befängd. Martinsson jämför genusvetenskap med frenologi: så som vi skrattar åt frenologin idag så ska vi också skratta åt genusvetenskapen. Men det ska inte glömmas bort, skriver han, hur ”politiker övergav sina demokratiska värderingar” för feminismens skull (25/1 2012).
4.2 Hatet som gör mig politiskt deprimerad
Maria Sveland är författare och redaktör till bland annat den omdiskuterade antologin Happy,
Happy: en bok om skilsmässa. Hennes artikel Hatet som gör mig politiskt deprimerad delades
flitigt på sociala medier (Sveland 8/2 2012).
Sveland skriver att en hatisk ton med antifeministiska influenser skruvas upp bland
krönikörer, journalister, författare - och att skribenter i Axess återfinns här. I och med en ökad acceptans för antifeminismen blir uttalanden som tidigare skulle tolkats som väldigt långt ut på den politiska högerfalangen inte bara ett vanligare inslag i debatter, de etableras som ”sanningar”. Ett exempel (som dock inte innefattar Axess) är en debatt mellan Annie Lööf och Jimmie Åkesson i Aktuellt. Här tillåts Jimmie Åkesson diskutera somalier som en särskilt svårintegrerad grupp, utan protester. Debatten fortsätter efter hans uttalanden under premissen att somalier faktiskt är en särskilt svårintegrerad grupp.
Maria Sveland skriver att det är när hon läser Magnus Lintons bok De hatade som hon förstår ett större sammanhang. Hon förstår…
[…] hur hatet mot mångfalden hör ihop med antifeminismen som blomstrar i medierna bland reaktionära ledarskribenter, högerkonservativa och liberala tankesmedjor som Timbro och Axess, bloggar och nätdebattörer. (Sveland 8/2 2012).
16
debatten kring Turteaterns uppsättning av SCUM-manifestet (där skribenter från Axess 1/2012 – Johan Lundberg, Maria Ludvigsson - var inblandade).
Johan Lundberg bemöter Maria Svelands artikel på Axess-bloggen, samma dag som hennes artikel publicerades. Här skriver Lundberg att Svelands tankar är totalitära, i det att hon identifierar allt till höger om vänsterpartiet som något slags ”tokhöger”. Lundberg menar att detta tenderar att vara en vanlig hållning hos den politiska vänstern. Det som inte passar in i vänsterns hegemoni döms ut (Lundberg 8/2 2012).
4.3 Även konservatismen läcker
Göran Greider skriver i Dagens Nyheter att alla ideologier ”läcker” gentemot extreminism men att konservativa debattörer inte har tagit sitt ansvar. Roland Poirier Martinsson är en av skribenterna som Greider syftar på.
Roland Poirier Martinsson (DN Kultur 24/4) gör allt för att undvika att se hur hedervärd konservatism kan läcka över till militant tempelriddarskap. Nej, han behöver givetvis inte känna sig skyldig till Breiviks kulturkonservativa
massmord, men han har ett ansvar för att undersöka sin ideologis läckor. (Greider 5/5 2012).
4.4 Lundberg förstör för konstruktiva samtal
Magnus Ullén skriver i Aftonbladet att Lundbergs ledare i Axess 1/2012 är fylld med fantasier och ”hittepå-resonemang”. Men Ullén skriver att Lundberg gör detta med flit för att verka som en destruktiv kraft, med agendan att förstöra för de som vill föra ett konstruktivt samtal (Ullén 27/2 2012).
4.5 #antifeminism: Axess unkna kvinnosyn
17
Det blir närmast komiskt när någon som till vardags är ledarskribent på Svenska Dagbladet, pekar finger åt andra genom att kalla dem ”elit”. ( Lorenzoni 17/2 2012)
18
5. Analys
5.1 Fältet
Undersökningen av Axess 1/2012 visar att flera av skribenterna i Axess argumenterar för att vänsterfeministiska problemformuleringar har urholkat politiska debatter, till stor del utifrån erkännandepolitikens ideologiska grunder. Och vidare i denna mening, att detta lett till att politiker plockar alltför lätta politiska poäng i feminismens namn (utan att faktiskt
åstadkomma något i deras mening).
Pierre Bourdieus fältbegrepp kan beskrivas som att ett fält etableras när en ”strid uppstår kring ett gemensamt tema” (Broady 175). I debatten kring Axess handlar striden om feminismens och antifeminismens positioner, inom det kulturella landskap dessa aktörer själva deltar i. Axess argumenterar i denna debatt för att feministisk inflytande är starkt, till och med för stark, i allmänna politiska och kulturella debatter. Denna diskussion koncentrerar sig framförallt vänsterfeminism. Den huvudsakliga kritiken som Axess i nummer 1/2012 riktar mot detta handlar om att de ställer sig kritiska till - vad i deras ögon är - en
dogmatisering av viktiga debattrum och det politiska debattklimatet.
Maria Sveland är en av dem som reagerar på Axess. Hon kopplar dem samman med
antifeministiska ideal. Sveland skriver att Axess är en del av en trend som går mot ett mycket större utrymme för okritiserad antifeminism. Oftast även okommenterad antifeminism, då vi går mot en utveckling där gränsen för vad vi betraktar vara till exempel ett antifeministiskt utspel flyttas (Sveland 8/2 2012).
Bourdieu skrev att det i alla olika kulturella produktionsfält och uttrycksätt uppstår
motsättningar mellan kommersiella värden och intellektuella/konstnärliga värden, och det är tydligt här. Ett exempel ur Bourdieu är analysen av författarna i 1800talets avantgarde som motpolen till tidens bästsäljare (Bourdieu, Broadys introduktion 17). I den här
19
ställas i jämförelse mot till exempel Alex Schulmans kulturkritik som har större kommersiella ambitioner.
5.2 Feministiska diskurser
Johan Lundberg argumenterar för att det finns en genomgående problematik i den riktningen feministiska kulturaktörer har fört politiska problemformuleringar. Till exempel skriver Lundberg - visserligen med andra ordval - att feministisk kritik av patriarkala strukturer endast kan leda till intrång i medborgares fria liv. Feminismens anknytningar till
identitetspolitiken dras alltså enligt Lundberg med en ”oöverstiglig problematik” i det att den inte kan verka utan att utöva kontroll över människors livsval. Det är även Johan Lundbergs mening att frågor om våld mot kvinnor har åsidosatts till förmån för en agenda som håller statistik högre, såsom 50-50 representation mellan könen. Ett resultat av att feministiska problemformuleringar blivit för dominanta inom det kulturella landskapet är i Lundbergs mening dogmatiska tendenser, som utestänger de som går emot strömmen (Lundberg 25/1 2012).
Lundbergs text verkar mena att den feministiska diskursen dominerar viktiga kulturella och politiska fält. En återkommande farhåga inom Axess 1/2012 är att vänsterfeministiska aktörer dömer ut det som inte passar in i deras egen hegemoni (och däribland kanske Axess).
5.3 Nancy Fraser
Nancy Fraser skriver i Den radikala fantasin att en avgörande problematik inom
20
Resultatet blir att den klass som har det sämst i samhället pekas ut som i
grunden otillräcklig och omättlig, hela tiden i behov av mer och mer. Med tiden kan en sådan klass till och med framstå som privilegierad, som mottagare av särskild behandling och oförtjänt välvilja. En strävan att undanröja orättvisorna i fördelning kan alltså leda till att det skapas orättvisor i fråga om erkännande (Fraser 200)
Ytterligare ett exempel på omfördelningspolitikens paradox hämtat ur Axess 1/2012 skulle kunna vara då Roland Poirier Martinsson skriver att alla politiker har övergivit de
demokratiska grunderna i feminismens namn.
Maria Sveland anser att Axess står för en kulturkritik som dels bygger upp antifeministiska diskurser, och dels byggs upp av desamma. Sveland beskriver häri en antifeminism på framväxt och en antifeminism som får skjuts av etablerade mediala plattformar med stora förtroendekapital, som reproducerar en antifeministisk agenda
Svelands artikel Hatet som gör mig politiska deprimerad har på många punkter en korrelation med Nancy Frasers beskrivningar av hur samhället förändras genom kulturella och
symboliska förändringar. Till exempel skriver Fraser om hur en grupp som tidigare haft en reducerad roll inom samhällsdebatten (eller samhället i stort) kan få tillträde till ett större utrymme genom en förändring i ett representationsmönster. Svelands artikel beskriver hur antifeminism och främlingsfientlighet – som tidigare har förknippats med samhällets mörka sidor och kanske mest frodats inom mindre offentliga forum - givits en ”väg in”. Ett väldigt tydligt exempel på detta är Sverige Demokraternas tillträde i riksdagen. Maria Sveland skriver att det också existerar en påtaglig och växande antifeminism och främlingsfientlighet i flera mediala och kulturella sammanhang, dessvärre även ifrån aktörer med stort inflytande. Som till exempel Axess (Sveland 8/2 2012).
Förändringar som dessa sker genom att samhälleliga representations-, tolknings- och
21 5.4 Fältet och makt
Syftet med att använda Bourdieus fältteori är att analysera hur aktörerna förhåller sig till varandra och hur det påverkar dem. Precis som att 1800talets avantgarde påverkades av tidens bästsäljare, på så sätt att de hade något att ta spjärn mot, påverkar denna debatts aktörer varandra. Diskussionen och tesen i Axess angående feminismens inflytande kan beskrivas som att en anknytning till feminism (speciellt vänsterfeminism) har kommit att innebära ett synnerligen starkt symboliskt kapital inom fältet. Ett exempel på detta är att Roland Poirier Martinsson anser att alla politiker anpassar sig efter feministiska viljor (Poirier Martinsson 25/1 2012). Axess egna symboliska kapital verkar då i jämförelse vara betydligt svagare.
Men att makt är ett komplicerat begrepp inom fältet är återkommande och att diskussionen om symboliskt kapital blir lätt abstrakt. Till exempel kritiseras Maria Ludvigssons text i Axess 1/2012 i fråga om maktförhållanden. Patricia Lorenzoni, som skriver för
feministisktperspektiv.se, anser att Ludvigsson som sitter på en maktposition på Svenska Dagbladet förmedlar debattklimatets maktförhållande på ett falskt vis. Ludvigssons tillhör själv eliten och vill endast ge ske av att sparka uppåt enligt Lorenzoni. Ludvigsson diskuterar, i min mening, makt mer i form av ett symboliskt kapital medan Lorenzoni faktiskt påkallar hennes reala makt. Makt i form symboliskt kapital är betydligt svårare att definiera. Eftersom symboliska kapital är mer abstrakta blir flera diskussioner i Axess mer luddiga och något förvirrande kring dessa frågor.
22
6. Avslutande diskussion
En anledning till att Bourdieus fältteori passar så bra för denna undersökning är att det finns så pass tydliga konkurrerande åsikter, och läger som drar åt olika håll. Axess och skribenterna däri står för en väldigt tydlig åsikt och det finns även ett tydligt motstånd mot detta. Här representeras motståndet av flera aktörer men mest prominent utav Maria Sveland.
Axess tes (eller skribenterna i Axess 1/2012s tes) att feminismens inflytande är så stor verkar bygga på det symboliska kapital tidningen knyter till feminismen inom kulturella sfärer. Skribenterna anser speciellt att vänsterfeminismens symboliska kapital är problematisk och att vänsterfeminism kommit att dominera en stor del av de mest framstående kulturella och mediala sammanhangen. Denna dominans spelar utöver detta även en väldigt stor roll i politiska sammanhang, och i Axess mening är detta en synnerligen negativ utveckling. Här tänker jag till exempel på Roland Poirier Martinssons påstående att alla svenska politiker har övergivit grundläggande demokratiska värderingar i mån för feminism.
En av den mest frekventa problematiseringen av feminismen i Axess nummer 1/2012 är feminismens inverkan på den fria viljan. Johan Lundberg skriver till exempel att feminismens har en oöverstiglig problematik förknippat med en ansättning att vilja styra människor val. Men detta är inte det enda sättet feminismen inkräktar på den fria viljan enligt Axess. I flera artiklar uttryckts det som att feminismens anfart – dess växande symboliska kapital - även lett till en dogmatisering av den kulturella spelplanen. Denna utveckling har enligt skribenterna i Axess på flera sätt gjort det omöjligt för de aktörer med motsatta åsikter, eller för de som inte skriver under på den feministiska analysen, att nå samma utrymme.
Axess förknippar alltså feminism och i synnerhet vänsterfeminism med ett väldigt stort symboliskt kapital inom kulturella och mediala – och i förlängningen av detta även politiska – sfärer. Denna diskussion blir under i nummer 1/2012 av Axess något diffust, förmodligen eftersom ett symboliskt kapital kan te sig abstrakt. I jämförelse med de ”anklagelser” Axess riktar mot feminismens inverkan rymmer till exempel Maria Svelands artikel om
23
Maria Sveland diskuterar Axess som en del i ett större sammanhang där antifeminismens och främlingsfientlighetens gränser flyttas från ett slags ”samhällets mörka sidor” in i mer
24
Källförteckning
Tryckta källor
Bergström, Göran och Boréus, Kristina. Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text – och diskursanalys. (2005) Studentlitteratur: Lund. Tryck.
Bourdieus, Pierre. Konstens regler – det litterära fältets uppkomst och struktur. (2000) Brutus Östlings Bokförlag Symposion: Stockholm/Stehag. Tryck
Broady, Donald. Kulturens fält. (1998) Daidalos: Göteborg. Tryck
Börjesson, Mats. Diskurser och konstruktioner – en sorts metodbok. (2003) Studentlitteratur: Lund. Tryck.
Gauntlett, David. Media, Gender and Identity – an introduktion. (2008) Routledge: London. Tryck.
Nilsson, Roddy. Foucault: en introduktion. (2008) Egalite: Malmö. Tryck.
Fraser, Nancy. Den radikala fantasin: mellan omfördelning och erkännande. (1989) Daidalos: Göteborg. Tryck.
Frenander, Anders. Kulturen som kulturpolitikens stora problem. (2005) Gidlunds förlag: Hedemora. Tryck.
Johansson, Bengt. Att studera massmediernas innehåll – en genomgång av innehållsstudier inom svensk forskning om journalistik, medier och kommunikation. (1994) Daidalos: Göteborg. Tryck.
Winther Jörgenson, Marianne och Phillips, Louise. Diskursanalys som teori och metod. (2000) Studentlitteratur: Lund. Tryck.
Tidningsartiklar
Ludvigsson, Maria. Borgerlig feminism utan kompass. Axess 25/1 2012 Lundberg, Johan. Gammal teori söker lika utfall. Axess 25/1 2012
Poirier Martinsson, Roland. Dumskallarnas sammansvärjning. Axess 25/1 2012 Elektroniska källor
Greider, Göran. Även konservatismen läcker. (Dagens nyheter 5/5 2012) Hämtad från
25
Lorenzoni, Patricia. #antifeminism: Axess unkna kvinnosyn. (Feministiskt perspektiv 17/2 2012) Hämtad från http://feministisktperspektiv.se/2012/02/17/antifeminism-axess-unkna-kvinnosyn/
Lindberg, Anders. Breivik hatade det politiskt korrekta. (Aftonbladet 11/2 2012) Hämtad från
http://www.aftonbladet.se/ledare/article14356114.ab
Lundberg, Johan. Den stora högerkonspirationen? (Axess-blogg 8/2 2012) Hämtad från http://axess.se/blog/post/2012/02/08/Den-stora-hogerkonspirationen.aspx.
Sveland, Maria. Hatet som gör mig politiskt deprimerad. (Dagens Nyheter 8/2 2012) Hämtad från
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/hatet-som-gor-mig-politiskt-deprimerad
Ullén, Magnus. Lundberg förstör konstruktiva samtal. (Aftonbladet 27/2 2012) Hämtad från http://www.aftonbladet.se/kultur/article14435559.ab
P1-morgon 17 november 2011 Hämtad från http://sverigesradio.se
