UPPSALA UNIVERSITET
Rapport: 2010ht4752
Institutionen för didaktik
Lärarexamensarbete inom allmänt utbildningsområde, 15hp
”Att kunna räkna mål”
En studie om samband mellan matematiksvårigheter och idrott & hälsa.
Författare: Handledare:
Sammanfattning/abstrakt
Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns samband mellan matematiksvårigheter och utvecklingen inom idrott och hälsa. För att uppnå mitt syfte har jag haft samtalsintervjuer med 5 olika lärare på en skola. Vi utforskade resultaten på 82 elever för att se efter om de har svårigheter i matematik, idrott och hälsa eller i båda ämnena. För att komma fram till resultatet finns det 5 kategorier per ämne som vi utgick från. Resultaten av undersökningen visar att det fanns 8 elever som visar problem i båda ämnen.
För att underbygga studien har det tagits med logopedens åsikter, bedömningar av ämnet samt litteratur kring såväl matematik som idrott. Då det inte finns mycket tidigare forskning kring just samband mellan matematiksvårigheter och idrott och hälsa, samt uppsatsens omfång finns det inte många slutsatser men en del öppningar till fortsatt forskning.
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Bakgrund ... 5
Syfte och frågeställningar ... 5
Tidigare forskning... 6
Vilka svårigheter kan uppstå inom matematiken? ... 8
Svårigheter med arbetsminnet ... 9
Spatial förmåga och rumsuppfattning ... 10
Tidsuppfattning och logiken... 10
Och det där med siffror… ... 11
Arbetsminnet och idrottsundervisningen ... 12
Spatial förmåga och rumsuppfattning inom idrottsundervisningen .... 12
Tidsuppfattning och logiken inom idrottsundervisningen ... 14
Och det där med siffror… i idrottsundervisningen... 14
Metod... 16
Datainsamlingsmetoder ... 16
Urval & informanter... 17
Procedur ... 18
Reliabilitet och validitet... 19
Resultat ... 20
Logopedens bedömningar ... 24
Analys ... 25
Analysdel av lärarnas bedömningar ... 27
Diskussion... 28
Metoddiskussion... 30
Litteratur ... 32
Inledning
Många elever har svårt med att klara dagens matematikmål. Under vårterminen 2010 var andelen elever i grundskolans tidiga år som inte nådde målen i det sammanvägda provresultat i matematik 17,5% Det var den högsta andelen sedan mätperiodens start vårterminen 2003 då andelen var 9,2%. (Skolverket 2010) Nästan var femte elev klarar alltså inte proven i matematik. Var tionde elev når inte grundläggande behörighet och blir därigenom inte behörig till gymnasieskolans nationella program.
De som lider av matematiksvårigheter är en stor och ofta missförstådd grupp. Svårigheterna med matematiken handlar inte bara om ämnet matematik. Matematik utgör en väldigt stor del av vår vardag. Det handlar om livskvalitet. Det som blir svårt i matematiken visar sig ofta också i vardagen. I detta arbete är det min avsikt att undersöka och lyfta fram tänkbara samband mellan matematiksvårigheter och resultat i idrott och hälsa. Genom att undersöka lärarnas bedömningar av eleven hoppas jag att det kommer fram mer resultat eller om svårigheter inom idrott skulle kunna bero på matematiksvårigheter.
I motsatsen till matematik, (samt kärnämnena svenska och engelska) anses idrott och hälsa vara ett ämne av ett annat slag. Lektioner är annorlunda, ämnet är praktiskt och målen uppsatta av skolverket är grova. Idrottsläraren ska se till att alla elever klarar de uppsatta målen, och även fast de allra flesta elever når dit med viljan uppstår det regelbundet problem på vägen dit. Men idrott och hälsa kan betraktas som mer matematiskt än vi vanligtvis tänker oss. Målen i idrott och hälsa är väldigt brett uppsatta och svårigheter kan vara av olika slag. Genom att anpassa undervisningen till alla elevernas olika behov vore det bra att veta om neuropsykologiska funktionshinder, och då speciellt i matematik, skulle kunna påverka idrottsundervisningen. Under mina studerade idrott och hälsakurser har vi haft en hel del lektioner och föreläsningar om att anpassa lektionsupplägget till elever med fysiska funktionshinder. Sällan finns information om vikten av att anpassa idrottslektioner till elever med neuropsykologiska funktionshinder.
Genom att koppla 2 inriktningar jag har i min lärarexamen, språk och matematik samt idrott och hälsa, kom jag fram till att detta område är outforskat och mycket intressant.
Bakgrund
Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka om det finns samband mellan matematiksvårigheter och utvecklingen inom idrott.
- Kan dyskalkyli och andra matematiksvårigheter påverka elevernas utveckling inom idrott undervisningen?
Genom att undersöka nedanstående frågor hoppas jag att komma fram till en slutsats.
- Syns det eventuella samband i bedömning av resultat i matematik och idrott och hälsa?
Tidigare forskning
Spännande nog finns det inte mycket forskning alls kring just sambandet mellan matematiksvårigheter och svårigheter i idrott och hälsa som kan uppstå.
I uppsatsen kommer jag att förhålla mig till den idrottsliga delen av idrott och hälsa ämnet. På senare år har det kommit mer och mer forskning om dyskalkyli. Begreppet dyskalkyli används i många olika sammanhang och just att få en diagnos verkar viktig för individen. Då har eleverna rätt till passande hjälp samt att man har en förklaring till varför det har gått sämre. Eleven behöver inte känna sig dum, utan diagnosen förklarar en del sämre resultat. Dyskalkyli är ett väldigt brett begrepp och långt från allting är relevant för min undersökning. Nästan all forskningslitteratur om dyskalkyli kan härledas till det medicinskt-neurologiska och neuropsykologiska området. Neuropsykologi är läran om de relationer som finns mellan hjärnans fysiska respektive mentala tillstånd. ”Man kan därmed säga att det dominerande synsättet i den aktuella litteraturen som behandlar elevers misslyckande i matematik har ett kategoriskt perspektiv, detta till skillnad från ett relationellt perspektiv.” (Sjöberg, 2006, s.94)
Olika artiklar handlar om hur man kan hjälpa elever med matematiksvårigheter i matematik och no-ämnen. Nästan all forskning är kopplad till direkt matematik, och därmed menar jag matematik från läromedel. Trots att många människor med matematiksvårigheter skriver och ber om hjälp på olika forum att de inte klarar sig i vardagen med tank på ekonomin eller tidsplaneringen har forskarna inte riktigt kommit igång med att forska vidare på detta område just i Sverige. Vad det finns internationellt har jag inte studerats utförligt.
Vid den litteratursökning jag har gjort har jag inte funnit någon forskning om eventuella samband mellan matematiksvårigheter och idrott men många människor beskriver svårigheter som kan tolkas som sådana samband. På till exempel dyscalculiaforum.com finns det flertal inlägg av personer som har mycket svårt med (delar) av idrotten. En del har stött på problem med motoriken eller exempelvis bollspel, en annan del har problem med att räkna resultat eller att förstå vilka mål som ger vilka poäng. Det fanns också lärare som undrade hur man gör med en elev som är mycket simkunnig men inte har rätt timing, förmodligen på grund av hennes matematiksvårigheter.
Enligt lpo 94 ska alla som arbetar i skolan hjälpa elever som behöver särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande. (Skolverket, s.10 & s.12) Läraren skall vidare enligt läroplanen ”stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever om har svårigheter” (Vernersson, 2007, s.31)
Det finns mycket forskning kring matematiksvårigheter i allmänhet. En av de många forskare är Olof Magne. Han kritiserar dock hur ensidig litteraturen kring matematiksvårigheter är. Det gör han i en sammanställning av ungefär 3000 titlar. Han menar att litteraturen är mycket ensidig och ofta enbart inriktad på de fyra räknesätten. Studier om skolor gäller oftast elever med banala ”räknestörningar”. Han framhåller också att neuropsykologiska studier om hjärnsjukdomar och deras betydelse är ett omtyckt forskningsområde. (Bibliography och literature on dysmathematics, Magne, Olof., i Sjöberg, Gunnar, 2006, s.94)
Vilka svårigheter kan uppstå inom matematiken?
Matematiksvårigheter kan yttra sig på många olika sätt och forskare är oeniga om begreppet dyskali ( Sjöberg 2006). Den svåraste formen av matematiksvårigheter benämns akalkyli:”Om en individ inte alls kan använda sig utav tal och siffror eller andra former av grundläggande symboler och ersättningar för den konkreta verkligenhet så omnämns detta som Akalkyli.”(Adler, 2001, s.102) Denna grupp är väldigt liten. Gränsen mellan akalkyli och dyskalkyli är uppenbar. Dyskalkyli handlar om speciella svårigheter inom vissa delar av matematiken som främst har sin orsak i specifika kognitiva svårigheter. Det rör sig alltså inte om en total oförmåga att räkna, vilket är fallet med akalkyli. Även om min undersökning inte handlar om akalkyli ville jag ändå klargöra begreppet och skillnaden mellan akalkyli och dyskalkyli.
Jag vill klargöra vad dyskalkyli innebär, men kommer senare i uppsatsen använda mig utav benämningen matematiksvårigheter för att det innefattar fler elever. Många elever visar specifika matematiksvårigheter, men har inte fått en diagnos (än). Diagnos är ett återkommande ord i uppsatsen, men syftet med uppsatsen är inte att utforska begreppet dyskalkyli återigen
Dyskalkyli är nylatin. Man kan urskilja två ord som satts samman. Ordet dys visar på att det rör sig om en dysfunktion det vill säga det handlar om svårigheter men inte oförmåga. Det andra ordet, calculus, kommer ursprungligen från grekiskan. Fritt översatt betyder ordet räknesten. Ur detta skapas dyskalkyli som innebär speciella svårigheter att räkna. (Adler, 2007, s.69)
Hur vanligt är det då med dyskalkyli? Det finns olika uppfattningar om vad dyskalkyli innebär och hur vanligt det är:.
I en longitudinell studie av en stor grupp barn kom Aster m. fl. (2007) fram till att 6 procent av eleverna var drabbade av dyskalkyli. Men bara 1.8 procent uppvisade ”ren dyskalkyli”. Resten (4.2%) hade även andra störningar, där dyslexi var den vanligaste formen. (Lundberg & Sterner, 2010, s.10)
Adler skriver i boken ”Dyskalkyli & matematik” att det är ungefär lika många flickor som pojkar som har dyskalkyli. (2007, s.79) Detta är annorlunda mot till exempel diagnosen adhd. Där finns det betydligt fler pojkar än flickor som får diagnosen adhd. Resultatet visar även hur många flickor respektive pojkar som visar problem med matematiken och/eller idrotten.
Det är just nu inte intressant för min del, men i en eventuell fortsatt undersökning kan det vara ytterst relevant med genus i detta relativt nya område.
Butterworth & Deo poängterar här att även om det finns specifika matematiksvårigheter eleverna kan utveckla sin matematiska förmåga med adekvat hjälp som inte elever med utvecklad dyskalkyli kan. (2004, s.12) Detta talar emot vad Adler anser är riktigt. Han anser att man kan bli botad från dyskalkyli. Diagnosen dyskalkyli skall ses som en beskrivning av nuläget och maximalt ett år framåt. Eleven är under utveckling och svårigheterna kan ändras eller nästan försvinna (Adler, 2001, s.47).
”Den medicinska bedömningen kallas ibland också för motorisk-neurologisk undersökning. Vanligen ingår följande huvudmoment där eleven testas på: finmotorik, grovmotorik, koordination/samordning, perception, balans, lateralitet, muskeltonus, koncentration & uthållighet, automatisering av rörelser samt motorisk planering & viljestyrda rörelser” (Adler, 2001, s.91).
Nedan beskrivs det 4 områden som forskare anses kan vara problematisk för elever med matematiksvårigheter. Det gäller arbetsminne, spatial förmåga och rumsuppfattning, tidsuppfattning och logik, samt siffror i allmänhet. Det är just dessa 4 områden som även kan ge svårigheter i idrott & hälsa och således har jag inte tagit med biologiska orsaker samt andra eventuella fysiologiska orsaker till matematikproblem.
Svårigheter med arbetsminnet
”Det förefaller rimligt att anta att bristfälligt arbetsminne och räknesvårigheter hänger ihop” (Lundberg & Sterner, 2010, s.25). Lundberg och Sterner är två av de många forskare och författare som nämner arbetsminnet som bristfälligt vid specifika matematiksvårigheter. Arbetsminnet används även mycket i vardagliga situationer och det återkommer jag till senare. Problemet med arbetsminnet är att det är svårt att veta var elevens problem befinner sig exakt. Det som lärs in är starkt kopplat till det som varit, genom minnessystemen i hjärnan. Till exempel att lagra information, att vidmakthålla information och att återkalla information. Mer konkret kan man säga att vid bland annat att läsa stora tal, att läsa av fakta i tabeller, att jämföra olika storlekar och att räkna genom huvudräkning, och då speciellt klara tiotalsövergångar, används arbetsminnet mest.
”Vilket empiriskt stöd finns det för att bristfälligt arbetsminne karakteriserar elever med allvarliga räknesvårigheter? I åtskilliga undersökningar har man under senare år kunnat konstatera att elever med räknesvårigheter har sämre arbetsminne än typiska elever” (Lundberg & Sterner, 2010, s.26).
specifika svårigheter ned arbetsminnet när det gäller numerisk information. Butterworth och Yeo (2004) anser då att elever med dyskalkyli eller matematiksvårigheter inte behöver ha problem med arbetsminnet i andra situationer, men att deras minnesproblem är specifika. Forskning är alltså inte helt överens, men att det finns problem framgår tydligt.
Spatial förmåga och rumsuppfattning
Den spatiala förmågan föregås av en god utveckling av kropps- och rumsuppfattning. Det som menas med spatial är det som man kan föreställa sig rumsligt. Det som ligger bortom det vi kan se, nå eller höra (Adler, 2004, s.125). Den spatiala förmåga hos individen spelar en avgörande roll för förmågan att uppfatta världen omkring oss. Adler beskriver även att när vi använder oss utav redskap måste vi kunna hantera rummets koordinationer, förstå relationer och avstånd samt att kunna samordna rörelserna. Det vestibulära organet (balansorgan) och lillhjärnan ska fungera normalt för att få en korrekt upplevelse av det tre-dimensionella rummet och för en korrekt kroppsuppfattning (Adler, 2000, s.2). Problem med rumsuppfattning och kroppsuppfattning kan också visa sig i svårigheter att på ett smidigt sätt relatera sig i förhållande till omgivningen.
Specifikt till matematik är att lösa uppgifter som avser linjer, ytor och rymders förhållande till varandra krävs spatial förmåga. Spatial förmåga är mer ordentligt utvecklad i 10-12 års ålder. Mer avancerad matematik är mer spatial till sin natur, till skillnad från den tidigare matematiken med de 4 räknesätten. Den matematiken är mer språklig, sekventiell (Adler, 2000, s.3).
Någonting som har specifikt med spatial förmåga att göra är diagnosen dyspraxi. ”Dyspraxi är ett funktionshinder som bland annat innebär att personen har svårt att koordinera sina muskelrörelser vilket kan medföra svårigheter med den rumsliga uppfattningen (Butterworth & Deo, 2004, s.12).
Perception är ett psykologiskt begrepp för de processer som är aktiva i att tolka sinnesintryck. En mängd medvetna och omedvetna processer är involverade i att förvandla sinnesintryck till meningsfull information. Sådana processer som är helt nödvändiga för att vi bland annat ska kunna orientera oss i vår omgivning, känna igen ansikten och bedöma avstånd kan ibland göra sig påminda i form av olika typer av synvillor. Ett perceptionsområde är uppmärksamhet. Här försöker man undersöka hur de mänskliga sinnena väljer vilken information de ska fokusera på. Tidsuppfattning och logiken
elever utan matematiksvårigheter. ”En analog klocka är svårare än en digital klockan där den även ställer krav på god visuell perception, gott arbetsminne och språkförståelse” (Adler, 2007, s.74). I den logiska förmågan inbegrips elevernas förmåga att göra rimlighetsbedömningar. Oftast visar sig problemen med logiken först när elever arbetar med mer avancerad matematik. Rimlighetsbedömningar förekommer i alla ämnen och även i vardagen när man ska veta eller om någonting är dyrt eller inte. Bortsedd från rimlighetsbedömningar har elever med en bristande tidsuppfattning svårigheter med att ange tid och planera sina uppgifter. Detta skapar problem i vardagen med till exempel läxor och att hinna i tid till lektionerna. Men även i att bestämma tid med kompisar och veta hur mycket mat man orkar äta som man tänkte lägga på tallriken. Tidsuppfattning är ett väldigt komplicerat begrepp som innefattar många olika förmågor som bara ska ”stämma”.
Och det där med siffror…
Det finns många olika matematiska områden. Eftersom min undersökning inte skulle bli alltför stor har jag begränsat mig till mätning, till taluppfattning och de 4 räknesätten. Elever med dyskalkyli och matematiksvårigheter tycker att det är rörigt med alla olika enheter för mätning (Butterworth & Deo, 2004, s.112). För att göra det ännu svårare har meter-systemet förvirrande lika namn. Det finns till exempel millimeter, meter, decimeter, kilometer, kilometer per timme och de kan även förväxlas lätt med vikt -och volymenheter. Förutom dessa direkta svårigheter förstår dessa elever oftast inte att 1 meter och 40 centimeter representerar avståndet eller intervallen mellan 0 cm och 140 cm. Det innebär att betydelsen av att börja mäta vid 0 inte är klar. Butterworth & Deo skriver att dyskalkylektiker använder krångliga och mekaniska räknemetoder för att räkna ut svar vid addition (och substraktion). Detta gör det extremt svårt för dem att förstå svårare uträkning (Butterworth & Deo, 2004, s.51). Dessutom tar det mycket längre tid.
Vilka svårigheter kan uppstå inom idrott & hälsa?
De svårigheter med matematikämnet som jag har beskrivit ovan ska jag nu diskutera ur ett idrott och hälsa perspektiv. För att inte tappa tråden använder jag samma ordning här. Det ska ses över hur försämrat arbetsminne kan påverka idrott & hälsa först, sedan undersöks problem med spatial förmåga och rumsuppfattning utifrån idrotten för att sedan gå vidare till tidsuppfattning och logiken och det avslutas med konkreta situationer där siffror förekommer.
Arbetsminnet och idrottsundervisningen
Man behöver sitt arbetsminne i många olika vardagliga situationer, och även inom idrott och hälsa. Där eleverna mest använder sitt arbetsminne är när nya spel med nya regler ska förklaras. Vad får man göra och vad får man inte göra samt i vilken ordning ska saker och ting göras? Om man tar handboll som exempel förklarar man att: man inte får gå fler än tre steg med bollen, man får inte dra dubbelstuds, men får hålla i bollen i tre sekunder och dessutom får man inte komma in i målgården. Elever som har problem med arbetsminnet kommer att ha svårt att memorera allting. ”Om någon ber någon med matematiksvårigheter att göre tre olika saker i en följd händer det att de bara kommer ihåg det sista som sades. De två andra glöms bort” (Adler, 2001, s.36).
Det som kan upplevas i idrottshallen till skillnad från ett klassrum är att det är svårare för elever att koncentrera sig. De knyter skorna, alla sitter hoptryckta på en liten bänk eller läktare, om inte utomhus, och det finns ett helt annat ljudnivå. Det krävs ett helt annat tankesätt att arbeta med elever i idrott och hälsa i jämförelse med klassrumsämnen. Just dessa faktorer skulle kunna bidra till försämrad koncentration och minskat arbetsminne. Där man i klassrummet använda sig av tavlan för att eventuellt skriva några ledtråder, används det sällan i idrottshallen. Eleverna behöver tänka på ett annat sätt och om man har svårt med arbetsminnet kan det vara extra krävande.
Spatial förmåga och rumsuppfattning inom idrottsundervisningen
En viktig del av idrottsundervisningen är orienteringsmomenten. Orientering är en av de få moment som finns konkret med i läroplanerna för idrott & hälsa. Det står bland annat att eleven skall efter sina förutsättningarna kunna orientera sig i närmiljön och förstå olika lägesbegrepp. I slutet av år nio skall eleven även kunna orientera sig i okända marker. Elever behöver en bra kropps- och rumsuppfattning för att kunna förstå kartan. När eleverna får en karta i handen ska de kunna utforska och förstå själva var de befinner sig samt hur man passar kartan rätt. ”Spatiala störningar kan påverka sådana förmågor som berör att läsa en karta” (Adler, 2000, s.4). Det som är extra svårt med orientering är tidsuppfattning och ordningen att ta kontroller på. Dit återkommer jag senare.
klumpiga i till exempel dans och gymnastik eller ha ett ryckigt och försiktigt rörelsemönster där visuella sinnesintrycken blir fragmentariska (Adler, 2000, s.4). Även om motoriken är på åldersnivå, kan eleven upplevas som klumpig.
Larsson & Meckbach (2007) beskriver tre olika former av dans i skolan. Dans som kulturell form, dans som expressiv form och till sist dans som träningsform. ”Dans som kulturell form”, där man tar utgångspunkten i dans som social interaktion där kultur förmedlas och ”dans som expressiv form” där man utgår från att rörelser i sig kan motiveras utifrån rörelsekommunikativt eller estetiskt perspektiv tänker jag inte fördjupa mig i här. Däremot ”dans som träningsform” är ytterst relevant till undersökningen. Syftet med dans som träningsform är en allsidig träning av kroppen genom att träna olika fysiska kvaliteter som rörlighet, koordination, styra, cirkulation och i viss mån snabbhet (Larsson & Machbeck, 2007, s.114). Aerobics, vattengympa eller motionsgympa är liknande träningsformer och faller under samma kategori. Elever med matematiksvårigheter eller dyskalkyli kan ha stora svårigheter med motorik, koordination och med användning av höger/vänster i dans, men även i andra träningsformer.
Motoriken är starkt kopplad till spatial förmåga, förmåga till planering. Detta medför att störningar i dessa funktioner såväl som dysfunktion på mer grundläggande perceptuell nivå inverkar på det motoriska rörelsemönstret.(Adler, 2000, s.4)
Ovanstående tyder på att störningar i den spatiala förmågan uppenbarligen kan skapa problem i (dans) idrottsundervisningen. Även taktkänsla är komplicerad, samt att räkna olika sorters takt och dessutom behöva memorera övningarna (här kommer arbetsminnet tillbaka). Elever med dyskalkyli eller matematiksvårigheter har oftast problem med höger och vänster. Det beror på att spatiala svårigheter orsaker problem med komplext språklig innehåll som omfattar förståelse av rumsliga relationer (Adler, 2000 S.4).
Tidsuppfattning och logiken inom idrottsundervisningen
Att uppskatta tid är svår för många elever. Tidsbegreppet är abstrakt och svårt att förklara. Inom idrotten handlar väldigt mycket om timing. När är man beredd att fånga bollen, när kastar man bollen så att det hamnar rätt. När vänder man sig vid en volt och så vidare. Exemplen är många. Timing har direkt med matematik att göra där man omedveten behöver räkna sekunder, eller snarare stunder tills momentet kommer. När hoppar man rätt, när sätter man igång en rörelse, när ska händerna vara beredda? Elever med matematikproblem har därmed oftast försämrad tidsuppfattning kan därför ha stora problem med timingen. Utom timingen är det också tidsuppfattning som gör orienteringsmomenten svår som jag nämnde i ovanstånde stycket. Att få en viss tid på sig innan man ska vara tillbaka, eller fördela tiden man har bland 10 kontroller så att man inte fastnar vid en som är svår.
”Tidsuppfattningen är en förmåga som löper parallellt med andra grundläggande förmågor såsom rumsuppfattningen, planeringsförmågan, medvetenhet, uppmärksamhet, logik, orienteringsförmågan och sensomotorik” (Adler & Adler, 1998, s.3).
Logiken och rimlighetsbedömningar hänger tät ihop. Att arbeta med logiskt tänkande är viktigt för att eleven ska kunna göra rimlighetsbedömningar. Logiken berör det tankemässiga och det förnuftsmässiga. Den handlar om förmågan att tänka i en väldefinierad sekvens i flera steg fram till en lösning. Är det rimligt att vi leder i basket, eller leder motståndarna? Är det rimligt att jag har kastat 185 meter med en kula som väger 3 kilogram? Är det rimligt att få en bra tid i konditionstester, som till exempel ”cooper”, när jag rusar iväg för fullt i hela 12 minuter? Brister med rimlighetsbedömningar och logik inom idrotten är ingenting jag har hittat i tidigare forskning, men det är rimligt att anta att det skulle kunna spela någon roll.
Och det där med siffror… i idrottsundervisningen
Metod
Datainsamlingsmetoder
Utgångspunkten är att det som finns beskrivet som dyskalkyli och matematiksvårigheter kan påverka olika moment i idrottsundervisningen med ett empiriskt inslag där lärarnas bedömning av elevernas resultat i såväl matematik som idrott studeras.
Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning beskriver 4 olika krav på etiska regler när det gäller forskning. (antagna av Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet i mars 1990, tillsvidare gällande även för vetenskapsråd för humaniora och samhällsvetenskap.) Den första är Informationskravet. Som forskare ska man informera deltagare och uppgiftslämnare vad de ger sig in på, samt att deras medverkan är frivilligt och att deltagarna kan avbryta medverkan. Det är viktigt med att informera hur informationen används senare samt vad projektet går ut på. Samtyckeskravet innebär att forskaren skall inhämta och uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke. Är personen under 15 år gammal måste dessutom föräldrar eller vårdnadshavare vara medveten. Alla deltagare har rätt att avbryta undersökningen när som helst. Samtyckeskravet är oberoende på forskningens karaktär. Konfidentialitetskravet går ut på att uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.. Etisk känsliga uppgifter skall användas så att det är praktiskt omöjligt för utomstående att veta vem personen är. Nyttjandekravet är det sista kravet. Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. Uppgifter får ej användas för beslut eller åtgärder som direkt kan påverka personen.
”Samtalsintervjuundersökningar ger goda möjligheter att registrera svar som är oväntade. En av de stora poängerna är också möjligheten till uppföljningar” (Esaiasson, 2007, s.283). Just för att det är ett nytt ämne vill man få möjligheten att diskutera kring mina tankar och ingångar. Därför är samtalsintervju det bästa sättet ansåg jag. ”Vid en samtalsintervju handlar det oftast om att kartlägga människors uppfattningar på ett område för att därigenom kunna utveckla begrepp och definiera kategorier”. (Esaiasson, 2007, s.259)
Även har jag samtalat med en logoped för att få insikter från det neuropsykiatriska hållet. Även detta var en såkallad ”samtalsintervju”. Naturligtviss har jag heller inte använd ett namn där, för att inte kunna härleda dit.
Resultaten av vilka elever som visar svårigheter i matematik respektive idrott redovisas i 3 olika figurer. Jag har valt att koncentrera mig på 5 olika kategorier i vardera ämne. Inom matematiken är det: ”diagnos”, koncentration/uthållighet, 4 räknesätten, abstrakt matematik och ”allmän svag”. Idrottsdelen presenteras i kategorierna: ”diagnos”, koncentration/uthållighet, motorik, förståelse och ”allmän svag”. Dessa kategorier kom jag fram till efter vad jag kom fram till med tidigare forskning som underlag. Det var ett bra och smidigt sätt att dela eleverna in på. Genom att använda mig utav kategorier i båda ämnen kan man se resultaten på ett tydligt sätt. Under de 2 figurer står mer utförlig vad kategorierna innebär.
Urval & informanter
Min empiriska del av undersökningen har genomförts på en skola i Mellansverige. Skolan har ungefär 500 elever från förskoleklassen till årskurs 9. Skolan ligger i ett välutvecklat social-ekonomiskt område med mest villor. Anledningen till varför jag just studerar årskurs fem och sex är för att elever i årskurs fem får ett nationellt prov i matematik samt har väldigt tydliga mål som ska uppnås i idrott & hälsa. Det är även så att en del av eleverna inte får några problem med den tidiga matematiken och får istället problem först i omkring 12 års åldern när matematiken delvis förändrar utseende och blir mer bildmässig och spatial (Adler, 2007, s.68). ”Förmågan att föreställa sig komplexa sammanhang är inte heller speciellt välutvecklat förrän i elva-tolvårsåldern. Det är en viktig grund för det mer abstrakta tänkandet som inträder då.”(Adler, 2007, s.16) Det kan också ske tvärtom. Att elever har svårt med den tidiga matematiken och sedan får lättare när matematiken i skolan förändras. Hur som helst sker det oftast en förändring omkring år 5 och därför ville jag ha denna urvalsgrupp.
På denna skola är det 2 klasser i årskurs 5 med 28 respektive 21 elever. Det finns även 2 klasser i årskurs 6 med 16 respektive 17 elever. Alla 4 klasser har olika klasslärare men klasslärarna samt idrottsläraren arbetar i samma arbetslag. Alla elever i undersökningen har samma idrottslärare.
Jag valde just denna skola för jag har haft verksamhetsförlagd utbildning vid flera tillfällen. Det gör att jag känner alla elever i årskurs 5 och 6 vid namn och att lärarna vet vem jag är. Det underlättar enormt om man pratar om en elev som man vet själv någonting om. Förkunskaper underlättar proceduren avsevärt. Faran kan däremot vara att det kan finnas förutfattade meningar kring elever, samt att studien är baserad på lärares utsagor och inte mina.
Procedur
Första gången när jag kontaktade skolan mejlade jag alla 4 klasslärare samt idrottsläraren om vad min uppsats skulle handla om och varför jag tyckte det var intressant att ha just de med i undersökningen. Jag skrev syftet och några delfrågor och berättade varför jag ville undersöka just ett eventuellt samband mellan matematiksvårigheter och resultat i idrott och hälsa. Det var viktigt att framföra att jag inte beskriver någon information som kan härledas till skolan eller eleverna. Jag ansåg inte att jag även skulle behöva kontakta föräldrarna där vi enbart pratade om ”antal elever” som har ”svårigheter” och inte vilka elever och vad dessa svårigheter har för bakomliggande orsak samt enbart vill komma fram till ett samband.. Alla lärare var såklart medvetna om detta.
Vid 4 olika tillfällen var jag på denna skola och talade med en klasslärare i taget. Med klasslistorna framför oss gick vi igenom alla elever en och en. Vi studerade inte enbart nuläget i matematik utan koncentrerade oss på långvariga svårigheterna i matematiken. Kortsiktiga problem är till exempel när en elev har missat några moment på grund av sjukdom eller byte av skola. Långvariga problem har pågått längre och kan tyda på specifika matematiksvårigheter. Här menas problem som upplevas trots olika årskurser och olika lärare eller hjälpmetoder. Vi undersökte elevernas prestationer inom 5 olika områden. ”Diagnos” (om eleven har fått en diagnos), koncentration/uthållighet, 4 räknesätten, förståelse vid abstrakt matematik och ”allmänt svag”. Detta är de områden som normalt bedöms i matematik i denna åldersgrupp.
Vid ett tillfälle var jag hos idrottsläraren där vi satt med klasslistor och gick igenom alla elever en och en. Att jag känner till alla elever underlättade väldigt mycket. Först och främst studerade vi vilka elever som inte klarar eller klarade målen i idrott & hälsa i år fem. Sedan tog vi fram andra, olika aspekter i ämnet idrott och hälsa som skulle kunna ha betydelse som till exempel specifika svårigheter i bollspel. Även här undersökte vi elevernas prestationer inom 5 olika områden. ”Diagnos”, koncentration/uthållighet, motorik/klumpighet/koordination, förståelse och ”allmän svag”. Även detta är områden som bedöms.
Vi samtalade även omkring hur just matematiksvårigheter eventuellt skulle kunna påverka idrottsundervisningen. Ingen av lärarna hade överhuvudtaget tänkt på denna koppling men man finner det rimligt och intressant.
Reliabilitet och validitet
Genom att läsa en mängd olika böcker och artiklar skaffar man sig en bred baskunskap i dyskalkyli och matematiksvårigheter. Först efter skaffandet av relevant information ville jag prata med kunniga personer som logopeden. Genom att vara inläst i ämnet har jag skaffat mig förförståelse. Genom förkunskaper är det mycket lättare att förstå vart man befinner sig i olika begrepp, sammanhang och situationer. Detta kommer att underlätta i samtalen med personerna.
Resultat
0 1 2 3 4 5 Antal elever per kategori
"diagnos" Koncentration 4 räknesätten abstrakt "allmän svag"
Kille
Tjej
Figur 1. Kartläggning av 15 elevers svårigheter i matematik bland sammanlagd 82 i år 5 och 6.
Förklaring av kategorier i figur 1:
”Diagnos” Innehåller elever som redan har fått en diagnos, eller håller på med diagnosutredning. I detta fall finns det en elev som har en
adhd-diagnos och en elev som håller på med dyslexiutredning men däröver mer i diskussiondelen.
Koncentration Finns i samma kategori som uthållighet. Här menas det hur länge elever kan vara koncentrerade och hur länge de ”orkar”
jobba på matematikuppgifter. Dessa tre elever är lätt distraherade och behöver oftast en extra stimulans för att lyckas.
4 Räknesätten Här menas det elever som har svårt för de 4 räknesätten. Addition, subtraktion, division och multiplikation. Dessa 4 räknesätten
utgör basen till matematiken och därför är det grundläggande baskunskaper som elever har svårt med här.
Abstrakt Här menas det något svårare matematik. Eleverna behöver visualisera matematiken och förstå innebörden av den.
0 1 2 3 4 5 Antal elever per kategori
"diagnos" Koncentration motoriken förståelse "allmän svag"
Kille
Tjej
Figur 2. Kartläggning av 10 elevers svårigheter inom idrott bland sammanlagd 82 elever i år 5 och 6. Förklaring av kategorier i figur 2:
”Diagnos” Med ”diagnos” menas de elever som redan har fått en diagnos, eller håller på med diagnosutredning. I detta fall finns det en elev
som har en adhd-diagnos och en elev som håller på med dyslexiutredning.
Koncentration Koncentration och uthållighet är den kategori som innehar tre elever som har svårt för att hänga med i instruktionerna och lätt
blir distraherad från uppgifterna.
Motoriken Motoriken finns som kategori för elever som visar specifika svårigheter med motoriska grundformer samt kan anses som väldigt
”klumpigt”.
Förståelse Förståelse finns som kategori och förklaringen är att det finns vissa elever som inte förstår reglerna, syftet eller hur poängen
Figur 3. Sammanställning av antal elevernas svårigheter i matematik och idrott i år 5 och 6 bland 82 elever.
Sammanlagd
82
elever i år 5 och 6 studerades
15
elever som visar svårigheter i
matematik av alla 82 elever i
undersökningen
8
bland de 15 i
matematikgruppen och de 10
elever i idrottsgruppen finns 8
elever som visar svårigheter i
10
elever som visar svårigheter i
idrott av alla 82 elever i
Tabell 1. Specifik sammanställning av de 8 elever som visar svårigheter i såväl matematik och idrott.
Elev: Matematiksvårigheter Idrott svårigheter
Tjej A Allmän svag Allmän svag
Tjej B Allmän svag Allmän svag
Tjej C Allmän svag Allmän svag
Tjej D Abstrakt matematik Förståelse, boll
Kille A Koncentration Koncentration
Kille B Förståelse Förståelse
Kille C Diagnos Diagnos
Kille D Koncentration Koncentration
Ovanstående tabell visar i vilka specifika kategorier elevernas svårigheter i matematik respektive idrott finns.
Logopedens bedömningar
Som jag tidigare beskrev, har jag även haft kontakt med en utbildad logoped. Logopeden är specialiserad i dyskalkyli och vi diskuterade resultatet. Först när vi samtalade lät hon något förvånad över uppsatsens ämne. Hur skulle det kunna påverka idrottsundervisningen? Det ända hon kunde komma på då var orientering, det skulle definitivt kunna vara problematisk.
Att en logoped får ställa diagnoser och inte en specialpedagog beror på logopeder har en neurologisk bakgrund och specialpedagoger har en mer pedagogisk bakgrund. De jobbar mycket ihop och ansvarar för olika delar av dyskalkyliutredning. Logopeder ställer diagnoser och pedagoger arbetar med olika arbetssätt efter utredningen. Många barn som hamnar hos en logoped har även andra problem, till exempel dyslexi.
Logopeden anser även att dyskalkyli fortfarande är något okänd. Dyslexi var detta för 10 till 15 år sen, men det har ändrats nu. Hon väntar sig att dyskalki också blir mer känt bland lärare.
Analys
Tjej A är född alldeles för tidig och det kan antas vara bakgrund till hennes svårigheter enligt klassläraren. Hon har svårt i alla ämnen sades lärarna och hon klarar inte godkänt. I matematik har hon extra hjälp och hon går långsamt framåt. Detta gör att hon oftast ligger efter och inte hinner med. Hon har svårt med 4 räknesätten, abstrakt matematik och att förstå uppgifterna. I idrotten finns också problem på de flesta områden. Hennes motorik visar brister och i boll klarar hon varken teknik eller regler och förståelse. Idrottsläraren hade inte observerat eleverna på ett sätt som man kan se till exempel addition i bollspelsmål eller mätning i friidrott.
Tjej B klassas även i kategorin ”allmän svag”. Hon har svårt i de flesta ämnen hon med och behöver relativ mycket hjälp med uppgifterna. I matematik har hon liksom tjej A ett alldeles för långsamt tempo. Hon klarade dock precis målen i år 5 och således har skolan inte råd för extra resurser. Tjej B skulle dock verkligen behöva detta påstår hennes klasslärare. Förståelse är svag, hon gör fel på saker som borde sitta nu och framgångarna är få. I idrotten finns det också flertal problem. Hon hänger inte med tempot på lektionerna. Motoriken är inte svag, men heller inte bra. Detta gör att hon speciellt har svårt med gymnastik och boll. Hon kan anses som ”klumpig”. Idrottsläraren försöker att få med henne mera i spelet, men enligt läraren är det svårt för de andra elever i klassen som har upptäckt att någonting ligger snett. De exkluderar inte totalt men förväntar sig ett högre tempo och deltagande på lektioner och det kan inte tjej B uppfölja.
Tjej C finns med i kategorin ”allmän svag” för att hon är extrem osäker och inte visar någonting alls på varken matematik eller idrott och hälsa. Matematiklektioner gör hon mest ingenting och när läraren frågar om hon inte förstår rycks det på axlarna. Man får ingen respons. Läraren vet inte vad hon ska göra, för tjej 3 klarar målen. Inom idrotten står hon mest och är för rädd för att ta i en boll som kommer, eller springa fort. Målen i simning klarar hon inte av för hon visade sig vara rädd för att ha huvudet under vattnet. Det som är svårt är att lärarna inte vad det beror på. Tjej C har kompisar i klassen och på skolan och verkar trivas. Svårt att bedöma.
Den sista tjejen som visar sig ha problem i båda matematik och idrott är tjej D. Tjej D visar inga jätteproblem i matematiken men klassläraren har upptäckt att det finns problem med mer abstrakt matematik. De 4 räknesätten sitter fint, men så fort matematiken blir mer abstrakt förstår hon inte. Även bilder är svåra att förstå. Än så länge klarar hon godkänt, men det ser inte ljust ut i framtiden om svårigheterna fortsätter. Inom idrotten gör tjej D bra ifrån sig på till exempel enkla stafetter. Hon verkar inte förstå spelet i boll men kämpar på. Den enkla motoriken är inga problem, men hon får extrem svår med motoriken när någonting blir svårare. Till exempel ett nytt hopp i höjdhopp eller andra motoriska utmaningar. Tjej D är inte klumpig på något sätt, men hon har svårt att växla till andra motoriska former. Det visar sig rätt ofta vid röriga lektioner att hon har extra svårt. Oftast krävs det ett litet tillägg för att hon ska hänga med.
koncentration något längre. Han kan matematik ganska bra, men eftersom han inte jobbar på ligger han oftast något efter i jämförelse med resten av klassen. Han förstår uppgifterna väl och gör mer och arbetar snabbare när han erbjuds hjälp en och en. I idrotten är det egentligen samma sak. Där man oftast förklarar lektionen i helklass tappar han redan koncentrationen då. Men även när spelet är i gång är han med, men ändå inte. Han är inne på sitt eget och fast han står på plan är inte han med. Idrottsläraren behöver oftast komma in och ta honom apart för att förklara än en gång. Det går då bra i några minuter men sedan är det samma sak igen. Kille 1 visar inte samma mängd koncentrationsproblem i andra ämnen. Lärarna förmodar att just på idrott lektionens rörigheter är svåra för honom.
Andra killen, kille B, med svårigheter visar problem med förståelsen i matematiken. Hans sätt att reagera när han inte förstår är att han blir arg, frustrerad och ledsen. Klassläraren tycker inte att han har samma svårigheter i till exempel svenska. Själv säger han i utvecklingssamtal att han tycker det är svårt att förstå ”meningen med matematik” och att han känner sig dum när han inte hänger med. I slutändan kan han väl, men vägen dit är inte lätt. I idrotten visar kille B ett likadant beteende egentligen. Han har definitivt inga problem med motoriken men däremot när det spelar i lag blir han lätt arg. Många ursäkter som ” dåliga lag” eller ”dans är för tjejer” hörs från honom. Han kan egentligen, men det kommer inte fram. Det krävs ganska mycket energi att ha honom glad och med en hel lektion.
Kille C har fått diagnosen adhd och har ett typiskt beteende i matematiken. Han orkar inte koncentrera sig länge nog och ligger därför något efter i gruppen. Inom idrotten anser läraren att eleven inte uppvisar några problem när lektionerna är lugna och strukturerade, men när det är mycket på gång samtidigt blir det jobbigt för honom. ”Adhd är främst en beteendediagnos medan dyskalkyli och dyslexi i hög grad även är pedagogiska diagnoser” (Adler, 2007, s.87). Här menar han att problem med räkning, läsning och skrivning kan finnas hos mer än hälften av individerna i diagnosgrupp en adhd, medan flertalet dyskalkyliker inte är överaktiva eller primärt ouppmärksamma utan att problemet främst finns i andra specifika och kognitiva svårigheter. Elevens svårigheter i matematik går att förklara delvis på grund av hans diagnos, och det samma gäller för idrottsundervisningen.
Analysdel av lärarnas bedömningar
När jag introducerade mitt ämne och bad om hjälp från lärarnas sida för att få empiriska resultat till uppsatsen undrade de flesta vad jag höll på med. De hade aldrig tänkt tanken att det skulle kunna finnas ett samband mellan matematiksvårigheter och idrottssvårigheter. Alla lärare har arbetat i cirka 10 år. De hade hört talas mycket om dyslexi och adhd, men desto mindre om dyskalkyli. När jag förklarade att forskning påstår att cirka 6 % av alla elever har någon form av matematiksvårighet var de rätt förvånade. Man märker att forskning styr lärarnas kunskaper en hel del. Det har ju forskats mycket mer om dyslexi och ADHD de senaste år. På skolan som jag besökte har ett flertal elever någon form av dyslexi eller en utredning på gång, men ingen har diagnosen dyskalkyli. Trots forskning påstår att det är lika många elever.
Diskussion
Syftet med undersökningen är: Kan dyskalkyli och andra matematiksvårigheter påverka elevernas utveckling inom idrott och hälsa undervisningen?
Om man ser på resultatet i undersökningen bland eleverna menar jag att det finns anledning att tro att dyskalkyli och andra matematiksvårigheter kan påverka resultat och bedömning av eleverna i idrott och hälsa.
Arbetsminnets roll syns i resultaten vid koncentrationen till exempel. Elever med specifika matematiksvårigheter har överlag svårt med arbetsminnet, visar flera olika forskare. Det skulle även kunna vara tvärtom att elever med ett svagt arbetsminne har svårt med matematik. Detta framkommer inte i min egen studieresultat. Även elever på ”min skola” har ibland svårt för detta. Det är dock omöjligt för mig att veta i nuläget eller om deras problem skulle bero på matematikproblem. Det krävs en mer omfattande undersökning för att kunna dra en slutsats här.
Spatial förmåga och rumsuppfattning är det område som forskning visar mest konkret vad det kan innebära för idrotten. Motorik, koordination och orienteringsförmåga är saker som tydligt framkommer i min undersökning. Det som saknades i tidigare forskning var hur vissa delar av idrottsundervisningen påverkades. Hur fungerar det i dans, orientering, gymnastik? Här har jag gjort egna kopplingar, men det krävs definitiv mer observationer och utredning för att dra slut satsar här. Förhoppningsvis blir det tydligare i framtiden.
Tidsuppfattning och logik kan ge svårigheter i idrotten. Som lärare kommer man förmodligen att märka av dessa elever när de kommer för sent till lektionerna eller tror att de har all tid i världen på sig. Att se svårigheter med timing kommer nog ta längre tid att upptäcka för det kan uppstå i många olika moment. Idrottsläraren hade inte tänkt på saken innan och det gör att jag inte fick fram konkreta resultat kring just timing och tidsuppfattning. I en mer utsträckt undersökning skulle man säkert få fram fler saker, just för att timing är så involverad i många olika idrottsmoment.
Sista saken, sifferanvändning i idrottsundervisningen, är inte heller någonting som lärarna hade funderat över innan. Dock använder vi oss rätt så mycket utav siffror och det skulle verkligen kunna skapa problem. Även här finns det problem för min del att det inte fanns någon tidigare forskning över just sifferanvändning, men rent logisk borde det vara problematisk för elever med matematiksvårigheter. Idrottsläraren och jag kom fram till att det inte syns så tydligt i elevernas resultat för att man inte bedömer elever på hur de reagerar på resultat i matcher, eller rätt ordning i orientering. Det är en så pass liten del av undervisningen och inte undervisningens syfte. Nu har jag inte pratat med någon som har dyskalkyli-diagnosen själv, men det kommer fram på olika forum att det generellt är svårt för dem med matematik i idrott.
elever som visade svårigheter i matematiken men många klarade godkänt ändå. ”Dyskalkyli är enligt Butterworth & Yeo (2004) en funktionsnedsättning som ställer mycket höga krav på undervisningen.” Det är svårt med resurser i skolan när det inte finns några pengar numera enligt olika lärare jag har samtalat med. Därför skulle det vara bra om lärarna anpassade idrottsundervisningen efter alla elever. För att förbättra elevens rumsuppfattning är det viktigt att arbeta med specialidrott. Specifika övningar som gör att elevens tränas på kroppsuppfattning. Viktigt är dock att det ska ske på ett lekfullt sätt (Adler, 2001, s.126). Man skulle till exempel kunna arbeta mer med gymnastik för att främja motoriken och knep för att komma ihåg skillnaden mellan höger och vänster, tejpa på väggen till exempel. Är man osäker om höger till vänster kan man också arbeta mer konkreta och olika kroppsövningar (Adler, 2001, s.119). Timing och tidsuppfattning skulle kunna tränas mer. Men mest för att lärarna skulle förstå vad ett samband mellan matematiksvårigheter och idrott skulle betyda för elevernas resultat, kan göra att de förstår eleverna bättre. Det finns många exempel som man skulle kunna komma på. Det vore intressant att utveckla en undervisningsmetod i idrott för elever med matematiksvårigheter. Jag tror att man skulle underlätta deras idrottsundervisning ganska mycket beroende på var svårigheterna ligger exakt.
I undersökningen har jag även redovisat hur stor andel tjejer respektive killar som hade problem i matematik och idrott. I just detta arbete vill jag inte gå in på genusperspektivet, där undersökningen skulle bli allt för stor samt att materialet är för litet. Dock tyckte jag att det var viktigt att ha med för att se hur fördelningen var bland killar och tjejer. I en eventuell vidare undersökning skulle man kunna ta med genus och fördjupa sig mer inom detta område.
Syftet med studien är att undersöka eller om det finns samband mellan matematiksvårigheter och idrott. Resultaten visar att det finns ett samband mellan dessa ämnen. Det kom fram att 8 elever visar svårigheter i såväl matematik som idrott. Kan dyskalkyli och andra matematiksvårigheter påverka elevernas utveckling inom idrottsundervisningen? Om det finns ett samband, som jag antar enligt resultaten, påverkar det elevernas utveckling i idrott. Det skulle även kunna gå andra riktningen och att svårigheter i idrott påverkar matematik ämnet. Nu har jag enbart koncentrerad mig på en riktning.
Metoddiskussion
Metoden går att diskutera en hel del. Jag valde att ta in fler elever och fokuserade på deras resultat och vart svårigheterna i såväl matematik som idrott och hälsa fanns. Där jag letade reda på elevernas resultat via idrottsläraren och klasslärarna är det deras bedömningar och inte mina. Dock ska lärarna följa målen och kursplanen så helt subjektiv kan vi inte kalla denna undersökningsmetod för. Att undersöka fler elever än enbart en klass tyckte jag var bra där forskning omkring dyskalkyli, till exempel Adler (2007), och matematiksvårigheter påstår att närmare 6% av alla elever har några problem. Skulle man undersöka 20 elever finns det en viss risk att man inte hittar tillfredsställande resultat.
En undersökning där någon har gjort en koppling mellan matematiksvårigheter och idrott och hälsa i denna form har jag inte stött på ännu. Området kring dyskalkyli är rätt så nytt egentligen och just för att få mer resultat och uppmärksamhet vid eventuella svårigheter valde jag att samtala med folk i intervjuform. Lärarna jag samtalade med hade inte tänkt tanken ens att det eventuellt skulle kunna finnas ett samband mellan matematiksvårigheter och idrott, men lät väldigt intresserade när studiens syfte förklarade närmare. Det var dock svårt att få resultat från intervjusamtalen in i uppsatsen där jag inte kom fram till svar på grund av omedvetenhet kring ämnet. Detta kan dock också ses som ett resultat. Man kunde istället ha valt att observera eleverna i både matematiken och idrotten för att se vilka specifika svårigheter som skulle kunna finnas, men jag insåg att det skulle bli allt för omfattande. Dessutom kan man inte observera en elev under många olika moment på idrotten för att det arbetas mycket med årsplanering. Alla skolor har fasta veckor för simning, utomhusidrott, orientering och andra moment. Under det fåtal veckor uppsatsen skulle skrivas skulle jag inte kunna göra en bra bedömning av elevernas specifika svårigheter. Därför ansåg jag att det vore bättre att samtala med idrottsläraren istället. Jag fick på detta sätt en mer övergripande blick över elevernas resultat.
För att få in en hel annan synvinkel på just dyskalkyli och matematiksvårigheter valde jag att intervjua en logoped. Logopeder arbetar på ett helt annat sätt med matematiksvårigheter än vad det görs i skolan, och de ser mer på den neuropsykologiska aspekter kring svårigheterna vilket jag ansåg vara väldigt intressant.
idrott och hälsa på en annan skola skulle kunna se ut. Tiden i denna undersökning räcker helt enkelt inte till, men man skulle absolut kunna använda hittat resultat i vidare forskning. Trots en mindre grupp tycker jag ändå att det finns många olika faktorer som påverkar elever på olika sätt att det blir relevant. Det må vara samma idrottslärare, men olika klasslärare och klasser gör differenser som ändå är relevanta.
Litteratur
Adler, Björn (2001), Vad är dyskalkyli, en bok om matematiksvårigheter. Höllviken: Nationella Utbildningsförlaget.
Adler, Björn (2007), Matematik & dyskalkyli. Malmö: Nationella Utbildningsförlaget. Adler Björn, 23/11-2010 och 24/11-2010, personlig e-post kommunikation.
Adler, Hanna & Adler, Björn (2000) ”Den spatiala förmågan - ett delvis outforskat område.” www.dyskalkyli.nu/artiklar
Adler, Hanna & Adler, Björn, ”vår känsla för tiden” Ur: Psykologtidningen 1998.
Butterworth, Brian (1999). Den matematiska människan – siffrornas roll i vår kultur och historia. Finland: Wahlström & Widstrand.
Butterworth, Brian & Yeo, Dorian (2004 ), Dyskalkyli. Stockholm: Natur & kultur.
Esaiasson, Peter., Gilljam,M.,Oscarsson,H. & Wängnerud, L. (2007). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.
Gelman, Rochel & Gallistel, C.R (1978) The child´s understanding of number. London: Harvard UP.
Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (2007) Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo94. Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2010) Dyskalkyli, finns det?. Göteborg: NCM, Litorapid Media AB.
Magne, Olof (1998) Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur AB. Malmer, Gudrun (2002) Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur AB.
Thurén, Torsten (2004), Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber.
Vernersson, Inga-Lill (2007), Specialpedagogik i ett inkluderade perspektiv. Malmö: Studentlitteratur. www.dyskalkyli.nu
Bilaga 1
Intervjuguide Lärarna
Intervjun var en såkallad ”samtalsintervju” som hade lågstruktur. Det innebär att samtalet ledda fram till svaren och att man inte har en klassisk ja/nej intervju.
Introduktionsfrågor
• Hur länge har du arbetat som lärare? • Hur länge har du arbetat på denna skola? • Vilka ämnen har du?
Fördjupning matematik
• Vad vet du om dyskalkyli?
• Anser du att matematiksvårigheter kan påverka ens vardag? Varför? • Hur många elever, och vilka, klarade inte målen i matematik? • Finns det några elever som har en ”diagnos”?
• Finns det några elever som har svårigheter med mer abstrakt matematik? • Finns det några elever som har svårt med uthålligheten och koncentrationen? • Finns det några elever som har svårt med de 4 räknesätten?
• Finns det några andra saker kring matematik som du kan komma på?
Fördjupning idrott
• Vad vet du om dyskalkyli?
• Anser du att matematiksvårigheter kan påverka idrotten? Varför? • Hur anser du att matematik finns med i idrottsämnet?
• Hur många elever klarade inte målen i idrott? • Vilka elever har svårigheter inom idrott?
• Finns det några elever som har en ”diagnos” och visar svårigheter i idrott? • Finns det några elever som visar svårigheter med koncentration/uthållighet? • Finns det några elever som har svårt med motoriken?
• Finns det några elever som har svårt med förståelse av lek och spel?
• Finns det några elever som har andra svårigheter inom idrott som inte klassas i någon av ovanstående kategorier?
• Är det några andra saker som du kan tänka på är viktigt kring detta ämne?
