PM Risk
Jakobshyttan-Degerön
Motala kommun, Östergötlands län
Järnvägsplan 2017-11-27
Objektnummer: 144747
Dokumenttitel: PM Risk Skapat av: Tyréns AB
Dokumentdatum: 2017-06-05 Dokumenttyp: PM
DokumentID: 1740-00-025-004 Ärendenummer: TRV2015/78090 Projektnummer: 144747
Version: 0.01
Publiceringsdatum:
Utgivare: Trafikverket
Sammanfattning
Tyréns AB har på uppdrag av Trafikverket studerat risker (olycksrisker) inom den Miljökonsekvensbeskrivning samt järnvägsplan som tas fram för utbyggnad till två spår på sträckan Jakobshyttan-Degerön. Utredningen omfattar främst farligt gods men även andra risker. Analysen avser akuta olycksrisker för tredje man och till viss del även för yttre miljö som är relaterade till aktuell utbyggnad från ett till två spår.
Riskbedömningen syftar ej till att användas för att avgöra behov av riskhänsyn för detaljplaner (avseende ny bebyggelseplanering). Applicerade kriterier avseende riskvärdering avser ej nybebyggelse. De riktlinjer som avser (främst) nyetablering av bebyggelse intill väg och järnväg där farligt gods transporteras är inte framtagna för att användas i väg –eller järnvägsprocessen och används därmed ej i aktuell utredning.
Samtliga alternativ (nuläge, nollalternativ samt utbyggnadsalternativ) innebär till stor del de risker som normalt sett förknippas med järnvägsdrift. Järnvägen är överlag mycket säker och olyckor samt incidenter med farligt gods härstammar ofta från brister i säkerhet överlag, d.v.s. den initiala händelsen är inte specifik för enbart transport av farligt gods, utan en tågolycka i allmänhet.
Det sker mycket få olyckor med godståg, dock innebär järnvägstrafik att stora mängder gods transporteras tillsammans, vilket kan innebära stora konsekvenser, både vid störningar och vid olyckshändelser. Mängden farligt gods per
järnvägsvagn kan vara stor.
I nollalternativet samt i utbyggnadsalternativet ökar antal godståg och/eller antal godsvagnar . Även hastigheten ökar. Dessa två aspekter innebär att risken
(sannolikheten samt konsekvensen) för ett flertal identifierade risker (påkörning vid spårspring, urspårning och kollision mm) ökar. Samtidigt innebär borttagning av plankorsningar längs sträckan att risken för dessa händelser minskar.
Borttagning av plankorsningar ger positiva lokala effekter.
Spårspring bedöms vara den största risken för aktuell sträcka.
Med hänsyn till transporter av farligt gods har riskmåttet individrisk beräknats för utbyggnadsalternativet och för nuläget. Detta ger att risken aldrig är att betrakta som ”hög” (överstiger ej 10-5 per år) vid befintlig bebyggelse (nuläge och
utbyggnadsalternativet).
Det av Trafikverket önskvärda och generella bebyggelsefria avståndet om 30 m ej upprätthålls till fullo, varken idag, i nollalternativet eller i utbyggnadsalternativet.
Riskvärdering avseende utbyggnadsalternativet
Med en ökad trafik ökar sannolikheten för flertalet lågfrekventa olyckshändelser, såsom urspårning. Med bortbyggandet av plankorsningar längs sträckan minskar sannolikheten för både ett antal lågfrekventa olyckshändelser (kollision) och för ett antal mer vanliga olyckshändelser (spårspring).
Risknivån avseende transport av farligt gods är aldrig att betrakta som ”hög” för befintlig bebyggelse, dvs . individrisken överstiger ej 10-5 per år vid fasad.
Individrisken är i nuläget att likställa med risken i utbyggnadsalternativet.
Sammantaget bedöms risknivån vara ungefär den samma samt ge lokalt positiva effekter (minskad risknivå) vid plats för f.d. plankorsningar.
Innehåll
1. Inledning ... 7
1.1. Mål och syfte ... 7
1.2. Omfattning och avgränsning ... 7
1.3. Metod ... 7
1.4. Hänsyn till kravställande dokument ... 8
1.5. Definitioner ... 10
2. Förutsättning ... 10
Omgivning ... 10
2.1. ... 10
2.2. Järnväg... 10
2.3. Farligt gods ... 10
2.4. Riskvärdering och bedömningsgrunder ... 12
2.5. Kriterier för riskvärdering avseende individrisk orsakad av transport av farligt gods ... 13
2.5.1. Regionala riktlinjer ... 14
2.5.2. Applicerad värdering av risker avseende befintlig bebyggelse ... 15
3. Riskidentifiering ... 16
3.1. Riskidentifiering avseende driftsskede ... 16
4. Analys ... 18
4.1. Riskvärdering avseende utbyggnadsalternativet ... 21
5. Slutsatser ... 22
5.1. Nuläge ... 22
5.2. Nollalternativ ... 22
5.3. Utbyggnad ... 22
5.3.1. Urspårning ... 22
5.3.2. Slutsats avseende utbyggnadsalternativet ... 23
5.3.3. Åtgärder ... 23
5.4. Byggskede ... 24
6. Referenser ... 49
7. Analys av transport av farligt gods på järnväg ... 26
7.1. Riskidentifiering ... 26
7.2. Urspårning och kollision... 26
7.3. Transport av farligt gods ... 26
7.4. Olycka med farligt gods ... 28
7.5. Konsekvens av olycka på järnväg ... 28
7.6. Beräkning av individrisk ... 30
7.7. Osäkerheter ... 31
7.7.1. Bullerskydd samt skärmande bebyggelse ... 31
8. Beräkningar riskanalys farligt gods ... 33
8.1. Inledning ... 33
8.2. Risk- och olycksidentifikation ... 33
8.3. Dimensionerande scenarier ... 34
8.4. Riskanalysmodell ... 36
8.5. Beräkning av frekvenser och sannolikheter... 37
8.6. Avåkning ... 39
8.7. Konsekvenser av olyckor ... 40
8.8. Beräkningar ... 47
8.9. Beräkning av risk ... 48
1. Inledning
Tyréns AB har på uppdrag av Trafikverket studerat risker (olycksrisker) inom den
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) samt järnvägsplan som tas fram för utbyggnad till två spår mellan Jakobshyttan och Degerön. Utredningen omfattar främst farligt gods men även andra risker. Studien klargör risksituationen i stort och hur riskhänsyn kan visas. Analysen är
upprättad av Max Gunnarsson (Civilingenjör Riskhantering) och är kvalitetsgranskad av Emma Bengtsson (Brandingenjör och civilingenjör i riskhantering).
1.1. Mål och syfte
Målet med analysen är att ta fram relevant underlag avseende nivån på olycksrisker.
Syftet med analysen är att avgöra erforderlig riskhänsyn avseende olycksrisker som påverkar hälsa och miljö.
1.2. Omfattning och avgränsning
Analysen avser akuta olycksrisker för tredje man och yttre miljö som är relaterade till aktuell utbyggnad från enkelspår till dubbelspår.
Riskbedömningen besvarar följande centrala frågeställningar.
• Hur ser den totala riskbilden ut?
• Hur kan man visa riskhänsyn?
Studien omfattar främst risker orsakade av transport av farligt gods. Studien omfattar inte andra risker än de orsakade av akuta olycksförlopp.
Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), till vilken föreliggande utredning är en underlagsrapport, är upprättad för järnvägsplan.
Riskbedömningen syftar ej till att användas för att avgöra behov av riskhänsyn för detaljplaner (avseende ny bebyggelseplanering).
1.3. Metod
Den metod som används i denna riskbedömning inleds med en grovriskanalys (grovanalys) och därefter görs en fördjupad utredning avseende riskerna med transport av farligt gods. Den fördjupade utredningen är kvantitativ och riskmåttet som tas fram är individrisk.
I grovanalysen identifieras först den eller de riskkällor som ska utredas (t.ex. transport av farligt gods på järnväg). Sedan undersöks vilka risker dessa ger upphov till genom att information samlas in. I de fall det bedöms relevant utförs fördjupade utredningar och väsentliga riskmått beräknas, vilket i aktuellt fall avser riskerna med transport av farligt gods.
Riskanalysmetoden för beräkning av riskmåttet individrisk bygger på datoriserade
beräkningsmodeller med syfte att ge bästa möjliga beslutsunderlag. Därefter värderas riskerna utifrån de acceptanskriterier som föreslås. Det avslutande momentet beskriver hur riskhänsyn lämpligen kan visas.
Analysen arbetar efter följande frågeschema:
• Vad kan hända? (Riskidentifiering)
• Hur ofta kan det hända? (Beräkning av sannolikhet)
• Vilka blir konsekvenserna? (Konsekvens av skadehändelse)
• Vad blir risken? (Beräkning av risknivå)
• Vilka åtgärder krävs? (Värdering av risk)
Arbetet med föreliggande riskbedömning (riskanalys samt riskvärdering) följer nedanstående process för riskhantering.
Figur 1-1: Riskhanteringsprocessen enligt IEC (2009).
1.4. Hänsyn till kravställande dokument
I detta avsnitt återges vad de viktigaste kravställande dokumenten anger om begreppen risk och säkerhet kopplat till MKB i aktuellt skede (järnvägsplan).
Säkerhet är en fråga som är kopplad till hälsa och som gäller risk för att skada människor genom olyckshändelser. Inom ”Hälsa och säkerhet” kan följande vara aktuellt att behandla:
Risk för urspårning och kollision
Farligt gods
Risk för brand
Ovanstående är inte en fullständig lista på vad som kan tas upp under ”Hälsa och säkerhet”, exempelvis bör även mark- och luftföroreningar behandlas.
Skriften ”Järnvägen i samhällsplaneringen –underlag för tillämpning av miljöbalken och plan- och bygglagen” (Banverket, 2009) anger att en viktig skillnad mellan planering av ny bebyggelse intill järnväg och planering av ny järnväg är följande:
Vid planering av ny bebyggelse enligt PBL ska marken vara lämpad för ändamålet. Enligt lagen
Samma skrift anger att ett bebyggelsefritt avstånd om 30 m är att eftersträva. Detta för att skydda mot urspårning, olyckor med farligt gods samt att ge utrymme för räddningsinsats.
F.d. Banverkets ”Handbok för robusthet och säkerhet i järnväg” (Banverket, BVH 806.7) anger att i järnvägsplanen ska detaljutformning ske avseende skyddsåtgärder samt
konstruktionslösningar.
”Säkra järnvägstransporter av farligt gods” anger att i järnvägsplanen ska skyddsåtgärder såsom tätskikt vid vattentäkter, varmgångsdetektorer och urspårningsräler redovisas.
MSB(MSB, 2012) anger följande som exempel på vilka olycksrisker som kan ingå i en MKB:
Brand
Kommunikationsolyckor, t.ex. vägtrafik-, tåg-, flyg- och fartygsolyckor
Utsläpp av farliga ämnen
Explosion
Olyckor med farligt gods
Ras och skred
Översvämningar
Kollaps hos konstruktion
Omfattningen av de olycksrisker som ska ingå kan illustreras med nedanstående bild.
Figur 1-2: Exempel på olika olycksrisker som bör behandlas i MKB (Olycksrisker och MKB (s 37-38), MSB, 2012)
1.5. Definitioner
Risk Begreppet risk omfattar sannolikheten för att en händelse ska ske och konsekvenserna av denna händelse. Ur ett tekniskt perspektiv är detta
okomplicerade synsätt tillräckligt men anhängare av den socialkonstruktivistiska disciplinen menar att risk också bör inbegripa faktorer som exempelvis hur oönskad en händelse är eller graden av kontroll. Risk kan definieras, beräknas och presenteras på flera olika sätt.
Individrisk Individrisk (platsspecifik) anger sannolikheten för att enskilda individer ska omkomma eller skadas inom eller i närheten av ett system, det vill säga
sannolikheten för att en person som befinner sig på en specifik plats omkommer under ett år. Denna person kommer (enligt definitionen av platsspecifik
individrisk) inte förflytta sig, trots tecken på att det är olämpligt att stå kvar (exempelvis om det börjar lukta obehagligt, om brand syns eller om myndigheter spärrar av ett område). Riskmåttet är ett fiktivt riskmått i den bemärkelsen att ingen hänsyn tas till huruvida människor vistas på aktuell plats eller ej, eller hur lång uppehållstid som är aktuell.
2. Förutsättning
I detta kapitel redogörs för de förutsättningar avseende framförallt omgivning och trafikering som ligger till grund för riskanalysen.
För utförligare information om spårläge, omgivning, geotekniska förhållanden etc hänvisas till framtagen MKB (inkl underlagsrapporter) samt järnvägsplan.
2.1. Omgivning
Befintlig järnväg passerar genom Degerön och Godegård som är mindre tätorter. Bebyggelsen närmast järnvägen består mestadels av åker, skog, lantbruk samt småhusbebyggelse.
2.2. Järnväg
Järnvägen (enkelspår idag) trafikeras av gods- och resandetåg. I Tabell 2.1 redovisas trafikering av godståg för nuläge och utbyggnadsalternativ. Utbyggnadsalternativet innebär att järnväg byggs ut till dubbelspår.
Tabell 2.1: Godståg på Godsstråket genom Bergslagen på sträckan Jakobshyttan-Degerön Maximal
längd
Hastighet Antal per dygn
Nuläge 650 m 100 km/h 42
Utredningsalternativ, prognosår 2050
750 m 160 km/h 61
2.3. Farligt gods
gods som tillåts och vilka volymer samt hur godset förpackas, märks och etiketteras. Gods klassificeras som ”farligt gods” beroende på ämnens inneboende egenskaper. Farligt gods redovisas vanligen genom att ange vilken klass (RID-klass) godset tillhör.
Det förs ingen aktuell samlad statistik över hur mycket eller vilken sorts farligt gods som transporteras på sträckningen i dagsläget (och inte heller någon prognos för framtiden). Tabell nedan redovisar den fördelning av farligt gods-klasser som använts i beräkningarna. Se även avsnitt 1.
Tabell 2.2: Fördelning mellan de olika RID-klasserna RID-
klass
Ämne Andel (ca),
utifrån
Räddningsverkets kartläggning (2006) 1 Explosiva ämnen och föremål 0,2 %
2.1 Gaser, brandfarliga 15,3 %
2.2 Gaser, varken brandfarliga eller toxiska
0,3 %
2.3 Gaser, toxiska 12,7 %
3 Brandfarliga vätskor 25,5 %
4 Brandfarliga fasta ämnen 3,7 % 5 Oxiderande ämnen och
organiska peroxider
23,6 %
6 Giftiga ämnen 3,0 %
7 Radioaktiva ämnen 0,0 %
8 Frätande ämnen 10 %
9 Övriga farliga ämnen och föremål
5,6 %
2.4. Riskvärdering och bedömningsgrunder
Sverige saknar nationellt fastställda kriterier avseende riskvärdering. Värdering av risker har sin grund i hur man upplever riskerna. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande (Davidsson m fl, 1997):
1. Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras.
2. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta i form av exempelvis produkter och tjänster verksamheten medför.
3. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället.
4. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer.
Risker kan placeras i tre kategorier. De kan anses vara acceptabla, acceptabla med restriktioner eller oacceptabla. Figur nedan beskriver principen för riskvärdering (Davidsson m fl, 1997).
Figur 2-1 Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Davidsson m fl, 1997).
Det är nödvändigt att skilja på två grupper av personer när kriterier för risktolerans diskuteras för människors liv och hälsa. Dessa är dels personer ur allmänheten, s.k. ”tredje man” och dels personer med anknytning till den analyserade riskkällan.
Privatpersoner, människor i sina bostäder, människor på offentliga platser och exempelvis i affärer etc. är att betrakta som ”tredje man”. Denna indelning grundar sig i fördelningsprincipen, vilken innebär att enskilda grupper inte skall vara utsatta för oproportionerligt stora risker från en verksamhet i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. För ”tredje man”
innebär detta att risken från ett analysobjekt inte bör utgöra en betydande del av den totala risken som personer i denna grupp utsätts för eftersom ”tredje man” har mycket liten, eller ingen nytta av att utsättas för risken.
Som antytts ovan bör omfattningen av de risker som påverkar analysobjektet även vara rimlig i förhållande till andra risker som vi människor utsätter oss för i samhället. I
Tabell 2.3 nedan följer en sammanställning av risknivåer avseende individuell risk att relatera toleranskriterierna till. Risknivåerna gäller en svensk medelperson (Räddningsverket 2004, Räddningsverket 2004b, Arbetsmiljöverket 2007).
Tabell 2.3 Årlig genomsnittlig risk att omkomma på grund av olika orsaker i Sverige
Dödsorsak Årlig individrisk
Träffas av blixten och omkomma 1107per år (1/10 000 000 per år, 0,00001 % per år) Omkomma på grund av brand 1.4105per år (1/71 500 per år, 0,0014 % per år) Omkomma i arbetsolycka1 1.3105per år (1/77 000 per år, 0,0013 % per år) Omkomma i trafiken 5105per år (1/20 400 per år, 0,005 % per år) Omkomma i hem- och
fritidsolycksfall
104
2 .
2 per år (1/4 550 per år, 0,022 % per år)
Alla dödsorsaker sammantaget för personer 20-40 år gamla
103
1 per år (1/1 000 per år, 0,1 % per år)
Alla dödsorsaker sammantaget för personer 60 år gamla
102
1 år-1 (1/100 per år, 1 % per år)
1avser de personer som arbetar heltid
2.5. Kriterier för riskvärdering avseende individrisk orsakad av transport av farligt gods
Riskindelningen enligt Figur 2-1 kan vid en kvantifierad analys jämföras med probabilistiska kriterier. Följande har föreslagits gällande för såväl transport av farligt gods som
samhällsplaneringen i övrigt (Davidsson m fl, 1997):
Individrisk: 10-5 per år som övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras och 10-7 per år som gräns för område där risker kan anses som små.
Figur 2-2: Riskmåttet individrisk som funktion av avståndet från järnvägen (fiktivt exempel). Kriterier avseende hög- samt låg risk är angivna.
2.5.1. Regionala riktlinjer
Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län har gemensamt tagit fram en riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Dokumentet benämns Riskhantering i detaljplaneprocessen (2006). Dokumentet är en vägledning avseende
markanvändning, riskhanteringsprocessen samt avstånd. Policyn innebär att risker beaktas vid bebyggelse inom 150 m från transportleder med genomfartstrafik av farligt gods. Policyn är främst framtagen till detaljplaneprocessen, men bedöms kunna vara vägledande även vid andra skeden, såsom aktuell järnvägsplan. I Figur 2-3 presenteras principiella avstånd som bör beaktas för olika markanvändning då detaljplaner tas fram i närheten av transportled med farligt gods.
Figur 2-3: Zonindelning enligt regionala riktlinjer (Figur 2 i Riskhantering i detaljplaneprocessen, 2006)
2.5.2. Applicerad värdering av risker avseende befintlig bebyggelse
Planering av ny järnväg samt ny bebyggelse intill järnväg sker utifrån olika förutsättningar.
Planering av ny järnväg sker enligt lagen om byggande av järnväg och den fysiska planering som sker i kommunen i samband med detta sker enligt plan- och bygglagen (PBL). Vid planering av ny bebyggelse enligt PBL ska marken vara lämpad för ändamålet (med hänsyn till hälsa och säkerhet), medan det vid byggande av järnväg är minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad som eftersträvas. I PBL nämns också att bestämmelserna syftar till ” god och långsiktigt hållbar livsmiljö”.
Förutom att det finns en skillnad i lagstiftningen finns det även en skillnad i principerna kring riskvärdering; att genomföra infrastrukturprojekt ligger i samhällets intresse och medför stora nyttor, vilket enligt principen om proportionalitet innebär att vid värdering av riskerna som en väg eller järnväg medför ska det beaktas att anläggningen medför samhällsnytta.
Även utifrån rimlighetsprincipen finns en skillnad mellan att begränsa befintlig bebyggelse (inlösen) och att tillåta ny bebyggelse.
Utöver principerna kring riskvärdering ska i infrastrukturprojekt (MKB) också hänsyn tas till hur riskbilden förändras. En prövning av vägs och järnvägs risker gentemot omgivningen ska beakta huruvida situationen förbättras eller ej. Dock ska givetvis risknivån aldrig tillåtas vara
oacceptabel.
I infrastrukturprojekt är det en viktig uppgift för riskanalysen att bevaka att risknivån aldrig tillåts vara oacceptabel och ett mål är att säkerställa att säkerhetsnivån är tillräckligt hög. Vid planering av ny bebyggelse är det en av riskanalysens uppgifter att tillse att marken är lämplig för ändamålet, d.v.s. det är extra viktigt med ”god planering”.
I föreliggande utredning har följande principer och kriterier använts:
De kriterier avseende riskmåttet individrisk inom samhällsplaneringen föreslagits av Davidsson m fl (1997) appliceras. Detta innebär att 10-5 per år används som övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras och 10-7 per år som gräns för område där risker kan anses som små. För normalkänslig samt icke-känslig bebyggelse används 10-5 per år som gräns, d.v.s. risken tillåts ej vara ”hög”. För känslig bebyggelse krävs lägre risk och individrisken ska understiga 10-6 per år (mitten av ALARP).
Ovanstående är ej samma kriterier som används vid prövning av marks lämplighet i detaljplaner.
3. Riskidentifiering
Samtliga alternativ innebär till stor del de risker som normalt sett förknippas med järnvägsdrift.
Det generella önskvärda bebyggelsefria avståndet om 30 m upprätthålls ej till fullo.
3.1. Riskidentifiering avseende driftsskede
Järnvägen är överlag mycket säker och olyckor samt incidenter med farligt gods härstammar ofta från brister i säkerhet överlag, d.v.s. den initiala händelsen är inte specifik för enbart transport av farligt gods, utan en tågolycka i allmänhet.
Grunden i järnvägssäkerhet är att förhindra urspårningar och kollisioner, då det med anledning av exempelvis tågens stoppsträcka inte är möjligt att aktivt agera för att undvika en olycka.
Förutom säkerhetssystem och säkerhetsanläggningar har även underhåll av bana samt fordonens skick betydelse. Trafiken styrs också så att risken för olyckor blir låg, t.ex. genom att endast ett tåg befinner sig på en viss avgränsad sträcka. Ytterligare en säkerhetsåtgärd är att
säkerhetsutrustning (exempelvis hos bromssystemet) oftast är byggda med ”stopp” som
normalläge, vilket innebär att om inte samtliga villkor som är uppställda för ”kör” så går det inte att visa ”kör” (lossa bromsen).
Det sker mycket få olyckor med godståg, dock innebär järnvägstrafik att stora mängder gods transporteras tillsammans, vilket kan innebära stora konsekvenser, både vid störningar och vid olyckshändelser. Mängden farligt gods per järnvägsvagn kan vara stor.
Sannolikheten för en initial händelse beror bland annat på banstandard, korsningsutformningar och spårväxlar. Högre hastighet innebär högre krockvåld, vilket ökar sannoliketen för exempelvis läckage, då en olycka väl inträffat.
De olyckor som är vanligast förekommande är påkörning av personer som befinner sig på spår (spårspring, underhållsarbeten samt suicid). I de fall urspårningar sker i Sverige är det i huvudsak mindre urspårningar där tågen i de flesta fall hamnar mycket nära spåret. Även sammanstötning mellan tåg och andra föremål förekommer. Sannolikheten för att olycka ska inträffa är liten på grund av de skydds- och styrsystem som finns inom järnvägstrafiken i Sverige och konsekvenserna vid en olycka blir oftast också små.
De områden som identifierats som akuta olycksrisk- eller skyddsobjekt redovisas nedan. Listan avser samtliga alternativ (nuläge, nollalternativ samt utbyggnadsalternativ).
Tabell 3.1: Identifierade risker kopplade till olyckor.
Händelse
Urspårning och kollision -plankorsningar
-spårväxlar
Brand (ej farligt gods) Obehöriga på spår Sabotage
Avbrott i vägtrafiken*
Avbrott i järnvägstrafiken*
Kemikalieutsläpp med konsekvenser för miljön Klimat och väder (inkl. naturolyckor)
Olycka med farligt gods på väg och järnväg
* konsekvens av annan händelse snarare än risk- eller skyddsobjekt.
Ovanstående utreds vidare avsnitt 4.
Både befintlig och planerad järnväg har/kommer att ha god standard. Godstråket genom Bergslagen har bland annat (sedan tidigare) ett elektroniskt tågstyrningssystem (ATC).
4. Analys
Nedan kommenteras de risker, skadehändelser och skyddsobjekt som bedömts vara viktigast i driftskedet (för nuvarande förhållanden, nollalternativ samt utbyggnadsalternativ). Skillnad mellan de olika skeden kommenteras i de fall det bedömts vara relevant.
Urspårning och kollision: Den höga hastigheten och tågens stora vikt kan under vissa omständigheter skapa stora konsekvenser vid urspårning. Om en urspårning leder till att ett godståg kommer utanför banvallen finns det risk för att farligt gods kan läcka ut på grund av att vagnar skadas vid olyckan. Vid en urspårning kan tåg kollidera med andra tåg.
Sannolikheten för urspårning kan eventuellt var något förhöjd vid spårväxlar, dock var det framförallt så förr. Nyare spårväxlar anses betydlig säkrare. Någon uppdaterad statistik avseende spårväxlars påverkan på urspårningsstatistiken har ej varit tillgänglig.
I nollalternativet samt i utbyggnadsalternativet ökar antal godståg och/eller antal godsvagnar.
Även hastigheten ökar i utbyggnadsalternativet. Hastigheten i nollalternativet är inte känd, men antas vara samma som i nuläget. Dessa två aspekter innebär att risken för urspårning och kollision ökar. Borttagning av plankorsningar innebär att risken där minskar.
Sammantaget bedöms risknivån vara acceptabel och borttagning av plankorsningar ger positiva lokala effekter.
Data över hur långt från spårmitt som tåg vid inträffade urspårningar har hamnat som längst framgår av tabeller nedan.
Tabell 4.1: Data över hur långt urspårade resandetåg har avvikit från spårmitt, samt viktad sannolikhet med beaktande av endast de kända data. Från Fredén (2001).
0-1 m 1-5 m 5-15 m 15-25 m > 25 m Okänt
Data (%) 69 16 2 2 0 12
Viktad slh (%) 78 18 2 2 0 -
Tabell 4.2: Data över hur långt urspårade godståg har avvikit från spårmitt, samt viktad sannolikhet med beaktande av endast de kända data. Från Fredén (2001).
0-1 m 1-5 m 5-15 m 15-25 m > 25 m Okänt
Data (%) 64 18 5 2 2 9
Viktad slh (%) 70 20 5 2 2 -
Brand (ej farligt gods): En brand i tåg (ej farligt gods) bedöms inte kunna påverka omgivningen under förutsättning att avståndet överstiger 8 meter (jfr Boverkets Byggregler, brandspridning mellan byggnader). Händelsen utreds ej vidare då avstånd till byggnader (undantaget teknikbyggnader mm) överstiger 8 m. Brandspridning till natur, t.ex. genom gräsbränder orsakade av järnvägsanläggningen bedöms kunna inträffa. Frekvensen för sådana händelser bedöms dock inte öka med aktuell utbyggnad.
Personer på spår: Suicid, spårspring, sabotage och underhållsarbeten medför risk för att personer blir påkörda av tåg, vilket årligen resulterar i ett stort antal dödfall inom det svenska järnvägsnätet. Konsekvensen av en sådan händelse är liten för tåg och passagerare.
Skadehändelsen kan vara påkörning av tåg (stoppsträckan är upp till ca 2500 m vid hastigheten 200 km/h) eller elolycka (kontaktledningens spänning är 15 000 volt).
I nollalternativet samt i utbyggnadsalternativet ökar antal godståg och/eller antal godsvagnar . I utbyggnadsalternativet ökar även hastigheten. Dessa två aspekter innebär att risken för
påkörning vid spårspring ökar. Borttagning av plankorsningar innebär att risken där minskar markant.
Spårspring bedöms vara den största risken för aktuell sträcka. Borttagning av plankorsningar ger positiva lokala effekter.
Sabotage: Med sabotage avses skador som orsakas uppsåtligt av människor. Här ingår även kriminell handling vars avsikt inte är att skada tågen och tågtrafiken, men som indirekt får följder för järnvägen.
Exempel på sabotage mot järnväg är stöld av diverse utrustning, placering av hinder på spår, skadegörelse, klotter etc. Elkraftsystem och datasystem kan också drabbas av sabotage. Avsiktlig felaktig information som påverkar tågtrafiken är också att betrakta som sabotage.
Förutom att hindra passager kan också stängsel hindra sabotage, åtminstone delvis.
Obehörigt förfarande med farligt gods på aktuell sträcka bedöms inte vara troligt då vagnar inte rangeras eller liknande, utan enbart passerar.
Risken för sabotage är svår att bedöma då den beror på dagsaktuell hotbild. Platsen bedöms inte mer trolig än annan del av järnvägssystemet. Risken kan minska om stöldbegärligt material (t.ex.
kopparkablar) byts ut i den mån det är möjligt.
Avbrott i vägtrafiken: Ett avbrott i vägtrafiken kan innebära en allvarlig samhällsstörning om den inträffar på en viktig transportled, där alternativa vägar saknas eller innebär mycket långa omvägar och om det fortgår under en längre tid. De långa omvägarna kostar pengar, tar tid och orsakar ökade utsläpp. Längs sträckan bedöms ett avbrott på korsande vägar inte få större konsekvenser. Det bedöms även finnas möjlighet till omledning. Risken finns i samtliga alternativ.
Avbrott i järnvägstrafiken: Aktuell järnväg utgör del av det järnvägsnät som är viktigt för både passagerar- och godstrafik. Orsak till driftavbrott kan vara signalfel, elavbrott och naturolyckor, t.ex. på grund av vatten- eller jordmassor, trädfällning över spår, snö och kyla.
Avbrott skulle också kunna orsakas av exempelvis bränder vid verksamheter intill järnvägen.
Troligen består påverkan i så fall av mer eller mindre hälsofarliga brandgaser, och direkt
påverkan (strålning) på tågen bedöms ej trolig. Brandrök kan dock ge upphov till stopp i trafiken.
Befintlig anläggning utgörs av enkelspår men med kapacitetsproblem och anläggningen är därför känslig för trafikstörningar.
Ett avbrott som varar en längre tid orsakar en störning för samhället, både gällande gods- och passagerartrafik.
Kemikalieutsläpp med konsekvenser för miljön: Spill och oavsiktliga utsläpp av kemikalier kan inträffa. Utsläpp kan vara orsakat av transporterat farligt gods (men även kemikalier som ej klassificeras som farligt gods). Dessa kan ge stor miljöpåverkan, särskilt om det gäller större mängder. Sådana förorenande ämnen kan spridas och kontaminera mark-, yt- och grundvatten.
Även diffust läckage av dräneringsvatten med påverkan av bekämpningsmedel för ogräs, kemikalie- och oljespill mm kan förekomma vid arbeten med underhåll längs spåret.
Klimat och väder (idag och i framtiden): Storm bedöms vara den mest sannolika naturolyckan och skulle kunna medföra att träd och andra föremål blåser upp på spåret vilket leder till driftavbrott för tågtrafik. Aktuell sträcka kantas till stor del av skog vilket innebär att spåret kan utsättas för fallande träd. Själva järnvägskonstruktionen bedöms dock ej påverkas av en storm.
Även kyla innebär vissa risker. Konsekvensen av kyla kan vara att spårväxlar fryser fast, räls går av och is tynger ner tåg. Detta innebär framförallt stora driftproblem.
Snödrev kan orsaka trafikavbrott, urspårning och kostsam vinterhållning. Det största uppmätta snödjupet är 80 cm (regionkarta) och medelvärdet på varje vinters maximala snödjup är 40 cm (SMHI Klimatdata, www.smhi.se 2017-01-19). Risken för snödrev är störst vid öppna ytor där järnvägen går genom ett öppet landskap. Dessa förhållanden förekommer på flera ställen längs med sträckan.
Järnvägen har en lång livstid och kan därmed exponeras för ett förändrat klimat. Lokala häftiga regn och skyfall, som förekommer mest på sommarhalvåret, förväntas att öka i intensitet i framtiden. Antalet högriskdagar då skogsbränder kan inträffa förväntas öka i södra Sverige. Då det finns skogsmark intill järnvägen kan den påverkas. Gräsbränder ökar förmodligen även de i antal, och kan påverka järnvägen. Antalet tropiska nätter, det vill säga dygn då temperaturen aldrig går under 20 grader, kommer att öka kraftigt i södra Sverige. Detta innebär ökad risk för solkurvor, vilket kan leda till urspårningar. Framförallt är det dock ett driftproblem.
Olycka med farligt gods: Transport av farligt gods innebär risker, dock har ingen i Sverige omkommit till följd av en olycka med järnvägstransport av farligt gods i modern tid.
Risken bedöms vara något högre på väg än på järnväg, dock finns det inga korsande vägar som är rekommenderade transportvägar för farligt gods. Risker med vägtrafik (som ej påverkar
järnvägen) behandlas ej i aktuell utredning.
Med hänsyn till transporter av farligt gods på järnväg har riskmåttet individrisk beräknats för utbyggnadsalternativet och för nuläget.
Analysen återfinns i Bilaga A och Bilaga B.
4.1. Riskvärdering avseende utbyggnadsalternativet
Med en ökad trafik ökar sannolikheten för flertalet lågfrekventa olyckshändelser, såsom urspårning. Med bortbyggandet av plankorsningar längs sträckan minskar sannolikheten för både ett antal lågfrekventa olyckshändelser (kollision) och för ett antal mer vanliga
olyckshändelser (spårspring).
Sammantaget bedöms risknivån vara ungefär den samma samt ge lokalt positiva effekter (minskad risknivå) vid plats för f.d. plankorsningar.
Risknivån avseende transport av farligt gods är aldrig att betrakta som ”hög” för befintlig bebyggelse, dvs . individrisken överstiger ej 10-5 per år vid fasad.
Bedömningen av risknivån är behäftad med osäkerhet då det exempelvis råder osäkerhet kring hur pass väl Trafikverkets insatser mot suicid faller ut, hur ett framtida klimat kommer att se ut samt hur människors beteende och attityder förändras (spårspring, sabotage). Osäkerheter avseende farligt gods redovisas i avsnitt 1.7.
5. Slutsatser
Utifrån bland annat de beräkningar som gjorts redovisas här slutsats gällande risknivå, främst avseende riskerna med transport av farligt gods. Situationen i nuläge, nollalternativ och
byggskede redogörs för översiktligt. Situationen i utbyggnadsalternativet samt behov av åtgärder redogörs för utförligt.
5.1. Nuläge
I nuläget transporteras farligt gods på befintlig sträckning. I nuläget är riskerna med transport av farligt gods lägre än i utbyggnadsalternativet då riskerna ökar med prognosen om ökad
trafikering.
Jämfört med de övriga alternativen är det farliga godsets egenskaper ej förändrade, dvs det är samma klasser som förväntas transporteras i samtliga fall. Detta innebär att konsekvenserna av olyckor är de samma och att det framförallt är sannolikheten för en olycka som är lägre i nuläget.
Beräkningar av riskmåttet individrisk ger att avstånd till de olika risknivåerna är ca 0/35/65 m.
Risken är aldrig att betrakta som ”hög” och ”låg” efter ca 65 m.
5.2. Nollalternativ
Även i nollalternativet transporteras farligt gods. Flödet av godsvagnar, och därmed av farligt gods, förväntas öka tills kapaciteten i anläggningen blir begränsande.
Jämfört med de övriga alternativen är det farliga godsets egenskaper ej förändrade, dvs det är samma klasser som förväntas transporteras i samtliga fall. Detta innebär att konsekvenserna av olyckor är desamma och att det framförallt är sannolikheten för en olycka som är högre än i nuläget och lägre än i utbyggnadsalternativet.
Riskerna är högre än i nuläget. Jämfört med utbyggnadsalternativet bedöms riskerna vara de samma eller högre. En ökad trafik på enbart befintlig anläggning ger upphov till risker som ej är kvantifierbara, såsom mindre marginaler i trafikstyrningen. Dessutom är en nyare anläggning generellt sett säkrare, med tanke på slitage. I nollalternativet vidtas inga riskreducerande åtgärder, vilket innebär att för vissa fall (platser) kommer risken vara högre än i
utbyggnadsfallet.
5.3. Utbyggnad
5.3.1. Urspårning
Urspårande tåg avviker sällan långt ifrån spårområdet. 98 % av resandetågen och 90 % av godstågen stannar inom 5 m.
5.3.2. Transport av farligt gods
Individrisken har tagits fram för sträckan Jakobshyttan-Degerön för utbyggnadsalternativet.
Individrisk (platsspecifik) anger hur sannolikt det är att omkomma och är oberoende om det finns någon i området eller inte.
Riskmåttet individrisk är aldrig att betrakta som ”högt” vid befintlig bebyggelse (fasad). Trots att risknivån i princip aldrig (endast inom några fåtal meter) är att betrakta som hög finns det ett flertal olycksscenarier som kan påverka befintlig bebyggelse. Det längsta dimensionerande scenariot som redovisas anger att inom 320 m påverkas bebyggelse (se avsnitt 1.5). Dock anger detta avstånd endast ett mått som understigs i 80 % av fallen, dvs i 20 % av fallen kan
Jakobshyttan-Degerön
Figur 5-1: Individrisk, 61 st godståg, i två spår, med aktuell bedömd fördelning av RID-klasser.
Avstånd till de olika individrisknivåerna är ca 5/40/75 meter. Risken är att betrakta som ”hög”
inom ca 5 m och ”låg” efter ca 75 m.
5.3.3. Slutsats avseende utbyggnadsalternativet
Individrisken (farligt gods) för sträckan Jakobshyttan-Degerön är i nuläget att likställa med risken i utbyggnadsalternativet.
Avstånd till bebyggelse minskar i utbyggnadsförslaget men risknivån med avseende på urspårning och olyckor med farligt gods är aldrig oacceptabelt hög. Genom att bygga bort befintliga plankorsningar minskar riskerna, då plankorsningsolyckor förekommer regelbundet i Sverige. Befintliga och tillkommande bullerskydd kan utgöra ett visst skydd mot olyckor med farligt gods. Den sammanfattande bedömningen är att utbyggnadsförslaget totalt sett ger ingen eller svagt positiva effekter på risknivån.
5.3.4. Riskreducerande åtgärder
Stängsellagen (äldre lag) anger (delvis) hur stängsel ska sättas upp kring järnvägen och vem som ansvarar för vad. Rätt stängslat är av stor vikt och stor grad av tillträdesskydd är
eftersträvansvärt.
Utrymmen som inbjuder till klotter ska undvikas, då detta kan förhindra att obehöriga befinner sig inom spårområdet.
Rådbo (2008) anger ett flertal möjliga åtgärder för att hindra suicid inom järnvägssystemet, såsom staket och rumslig separation. Vidare anges att personer med avsikt att begå suicid söker sig till avskilda platser med skydd från vegetation, byggnader, mörker, viadukter etc. och ofta i utkanten av samhällen. Det är därför viktigt att det finns god belysning och sikt från andra platser. Eventuell kameraövervakning kan ge möjligheter att ingripa.
Vägbroar över spår ska utformas så att suicid försvåras, exempelvis genom begränsad tillgänglighet.
Räddningstjänstens tillgänglighet ska säkerställas i den fortsatta planeringen, i enlighet med 1,00E-10
1,00E-09 1,00E-08 1,00E-07 1,00E-06 1,00E-05 1,00E-04
0 20 40 60 80 100 120 140
Individrisk (per år)
Avstånd (meter)
5.4. Byggskede
Under byggskedet kommer transport av farligt gods ske på befintlig järnväg, vilket innebär att det är av vikt att säkerheten i befintlig järnvägsanläggning ej påverkas, då detta kan orsaka stora konsekvenser.
Fördjupning av riskerna i byggskedet krävs, exempelvis inom arbetet med arbetsmiljö och projektrisker, utöver de generella rekommendationer som ges här.
De händelser som kan orsaka olyckor med farligt gods är i princip desamma som kan orsaka skador på liv (tredje man och personal), egendom och miljö, exempelvis svängande föremål såsom kranar. Då konsekvenserna kan bli extra stora pga trafikering med farligt gods
rekommenderas att rutin upprättas för när kranar får användas (anpassat till t.ex. väder). Vissa arbetsmoment, såsom användandet av arbetsmaskiner, skulle kunna innebära ökad risk för trafikerande tåg, då fordon eller delar av fordon skulle kunna stöta samman med tåg. Även tåg medförande farligt gods skulle kunna påverkas vid en sådan händelse.
Rutiner avseende nödläge (varning, alarmering, åtgärder etc) krävs under byggskedet.
En allmän åtgärd är att se över tidsplaneringen och ge tillräckligt med tid för kritiska moment.
Alla involverade bör få utbildning i riskerna med de pågående transporterna av farligt gods.
Byggskedet innebär risk för att arbetare kommer i kontakt med trafikerat spår (påkörningsrisk).
I tätortsmiljö finns risk för sabotage under byggskedet. Troligast är att detta i så fall innebär stölder (t.ex. kopparstölder) , mindre sabotage och mindre förseningar, men det kan också innebära risk för personskada, både på den som utför sabotaget och på den arbetare som senare ska använda utrustning som kanske gjorts felfungerande. Åtgärder avseende tillträde kan bli aktuella.
Byggskedet innebär förvaring samt hantering av kemikalier av olika slag, med potential att orsaka miljöpåverkan vid spill och läckage. Rutiner avseende hantering och förvaring av kemikalier behöver tas fram under byggskedet.
Ovanstående är ej en komplett lista över vilka åtgärder som krävs i byggskedet.
Bilaga A
Riskanalys farligt gods
1. Analys av transport av farligt gods på järnväg
1.1. Riskidentifiering
Skadehändelser definieras som de olika olyckstyper som kan inträffa. Med de givna
förutsättningarna har följande skadehändelser kopplat till transport av farligt gods identifierats:
Urspårning, kollision med godståg med farligt gods
Olyckor med farligt gods (se bilaga A avsnitt 1.5 för kategorisering av sådana olyckor)
1.2. Urspårning och kollision
Ett tåg som spårar ur kan dels stanna i anslutning till spåret, dels fortsätta i en tangentiell riktning. I händelse av det senare kan vagnar antingen bromsa förloppet eller knuffa på vilket leder till att vagnar viker ihop sig och ställer sig tvärs spåret.
Data över hur långt från spårmitt som tåg vid inträffade urspårningar har hamnat som längst framgår av tabell nedan.
Tabell 1.1: Data över hur långt urspårade godståg har avvikit från spårmitt, samt viktad sannolikhet med beaktande av endast de kända data. Från Fredén (2001).
0-1 m 1-5 m 5-15 m 15-25 m > 25 m Okänt
Data (%) 64 18 5 2 2 9
Viktad slh (%) 70 20 5 2 2 -
Spridningen (avvikelsen från spåret) är också beroende av tågets hastighet och spårets läge i förhållande till omgivningen och omgivningens beskaffenhet. Det är därmed osannolikt att ett tåg vid en urspårning når längre än 25 m från spåret. 98 % av resandetågen och 90 % av godstågen stannar inom 5 m.
Hänsyn har ej tagits till eventuell förekomst av skyddsräler (minskar konsekvensen vid urspårning).
Urspårningar kan i huvudsak bero på rälsbrott, solkurva, spårlägesfel, vagnfel eller andra orsaker (Fredén, 2001). Den kan även bero på kollision, men enligt Fredén är sannolikheten för
sammanstötning mellan tåg så låg att den försvinner i de allmänna osäkerheterna avseende urspårning. Kollision inkluderas trots detta i beräkningarna.
1.3. Transport av farligt gods
I avsnitt 2.3 redovisas bästa tillgängliga uppgifter om fördelning mellan olika RID-klasser. Denna fördelning bedöms ej förändras till det värre, utan antas gälla även för prognosåret (för vilket beräkningar utförs).
Utdrag ur MSB:s karttjänst (baserat på transporterad mängd september år 2006) ger att ca 432 000 ton farligt gods transporteras per år (uppräknat från en månad) på sträckan. Detta ger 1728 ton per arbetsdag (250 dagar).
Transporterad godsmängd (alla sorters) har sedan år 2000 ökat.. År 2000
transporterades ca 57 000 tusen ton gods i Sverige och år 2009(senast jämförbara år) var den transporterade mängden ca 55 000 tusen ton. Mellan år 2004 och år 2008 har mängderna dock varit högre (60 000 -68 000 tusen ton). Efter 2009 har den
transporterade godsmängden ökat, men i de siffrorna ingår transittrafik till och från Norge vilket gör att siffrorna inte går att jämföra med transporterad godsmängd innan 2009.
Transportarbetet (allt gods) har sedan år 2000 ej ökat, utan är ungefär det samma. År var transportarbetet i Sverige ca 20 000 miljoner tonkilometer och år 2009 ca 19 000 miljoner tonkilometer. Några år har mängderna dock varit högre (upp till ca 23 000 miljoner tonkilometer).
Transporterad godsmängd utav farligt gods i Sverige har mellan år 2000 och 2009 (senast jämförbara år) ökat. År 2000 transporterades 2100 tusen ton farligt gods och år 2009 var mängden 2700 tusen ton.
Transportarbetet utav farligt gods i Sverige har mellan år 2000 och 2009 (senast jämförbara år) ej ökat, utan är ungefär de samma. Mängderna har inte varierat mer än mycket litet.
Av detta kan slutsatsen dras att andelen farligt gods ökar något.
Utifrån nuvarande förhållanden undersöks vilken andel farligt gods utgör av godstågen, för att sedan använda denna uppgift för att dra slutsatser avseende prognosåret.
Tabell 1.2: Sammanställning av möjlig procentuell trafikering utav farligt gods Antal ton per vagn
(ton)
Antal farligt gods-vagnar per dag
Fördelat på 42 godståg (nuläge) med vardera 29 vagnar (antalet vagnar är ett antagande) ger detta följande procentsats:
30 28,8 2,4 %
40 21,6 1,8%
50 17,3 1,4%
En farligt gods-vagn per godståg ger att ca 3,4 % av godsvagnarna innehåller farligt gods (baserat på ett antagande om 29 vagnar per tåg). Detta används i beräkningarna. Ovanstående tabell indikerar snarare att andelen farligt gods endast utgör ca 2 % utav allt gods. Att använda 3,4 % innebär ett konservativt antagande. Det används för att ta hänsyn till den nationella trenden om svagt ökad andel farligt gods (jämför med total mängd gods som är oförändrad). Å andra sidan
Sammantaget är 3,4 % ett robust och konservativt antagande, som inte förväntas vara en underskattning i något framtidsscenario.
1.4. Olycka med farligt gods
Beräkningarna görs för flera alternativ, om inget annat anges avses utbyggnadsalternativet (prognosår 2050).
Frekvensen av olycka som inbegriper en vagn lastad med farligt gods har beräknats enligt VTI- modellen, med följande data:
Antal vagnar har antagits vara 29 vagnar per (gods)tåg i utbyggnadsalternativet och i nuläget (standard).
3,4% av vagnarna per godståg är lastade med farligt gods.
3,5 vagnar spårar ut per urspårning.
3,7 vagnaxlar per vagn i genomsnitt. (4 vagnaxlar för vagn lastad med farligt gods. Andel vagnar med 2 vagnaxlar är 14 % och andel vagnar med 4 vagnaxlar är 86 %.)
300 m (fiktiv) spårlängd.
Urspårningstal för boggivagn respektive 2-axlig vagn enligt tabell nedan.
Sannolikhet för läcka sätts konservativt till 0,3 (summa för alla utsläppsstorlekar avseende tunnväggiga tankar).
Tabell 1.3: Urspårningstal för 2-axliga respektive boggivagnar på helsvetsad räl placerad på betongslipers (motsvarande räler UIC 60 eller SJ 50). (Kvalitét ”A” enligt Fréden)
2-axlig vagn Boggivagn
Spårberoende 1,8·10-9 8,0·10-10
Ej spårberoende, vagnfel 4,0·10-9 0,6·10-9
Ej spårberoende, operatörsfel 3,1·10-9 3,1·10-9
Ej spårberoende, okänt 1,6·10-9 0,3·10-9
Summa 1,1·10-8 4,8·10-9
Frekvensens för urspårning med efterföljande utsläpp av farligt gods används för vidare beräkningar av riskmåttet individrisk.
1.5. Konsekvens av olycka på järnväg
Farligt gods utgörs av flera olika ämnen vars fysikaliska och kemiska egenskaper varierar. De huvudsakliga riskkällorna vid transport av farligt gods utgörs av dem som kan leda till en eller flera av följande tre konsekvenser; brand, explosion och utsläpp av giftiga eller frätande
kemikalier. Principiellt kan en indelning ske i massexplosiva ämnen, giftiga kondenserade gaser,
Skadeverkan är en blandning av strålnings- och tryckskador. Tryckkondenserade gaser är lagrade under tryck i vätskeform. Vid utströmning kommer en del av vätskan att förångas och övergå i gasform. Utströmningen ger upphov till ett gasmoln som driver i väg med vinden. Vätskor som strömmar ut breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Brand och explosion kan uppstå sekundärt efter ett utsläpp av brandfarlig gas eller vätska. Om direkt antändning sker vid utsläppskällan uppstår en jetflamma. Antänds en vätskepöl uppstår en poolbrand. Vid utströmning av brandfarlig gas används ofta termerna UVCE (Unconfined Vapour Cloud Explosion) och BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). UVCE inträffar om ett gasmoln antänds på ett längre avstånd från utsläppskällan och BLEVE är ett resultat av att en pga värmepåverkan kokande vätska
(tryckkondenserad gas) släpps ut momentant från en bristande tank och exploderar med stor kraft. Ovanstående konsekvenser kan härledas till farligt gods i RID-klass 1, 2, 3, 6 och 8.
Brandfarliga fasta ämnen i RID-klass 4, oxiderande ämnen och organiska peroxider i RID-klass 5, radioaktiva ämnen i RID/ADR klass 7 och övriga ämnens i klass 9 utgör normalt ingen fara för omgivningen då konsekvenserna koncentreras till järnvägsvagnens omedelbara närhet.
Representativa scenarier för olika typer av gods och dimensionerande avstånd för skadehändelser redovisas i tabell nedan.
Det dimensionerande avståndet har valts som ett representativt scenario för varje skadehändelse, definierat som 80%-percentilen i beräkningar över variationen i utfall på grund av olika
vindhastigheter, hålstorlekar etc (beräkningar genomförda i RIKTSAM med 10 000 iterationer);
dvs ett avstånd som innehålls i 80 % av fallen. Hela fördelningen på utfall redovisas i Tabell 1.4.
Tabell 1.4: Representativa scenarier för olika skadehändelser med transport av farligt gods.
B=brännbart, G=giftigt. Dimensionerande avstånd avser ett avstånd som vid en given olycka understigs i 80 % av fallen.
Scenario Typ av gods Skadehändelse Dimensionerande
avstånd
1 Explosivämne Detonation 110
2 Tryckkondenserad gas, B UVCE 20
3 Tryckkondenserad gas, B BLEVE 320
4 Tryckkondenserad gas, B Jetflamma 25
5 Tryckkondenserad gas, G Giftmoln 150
6 Vätska, B Pölbrand direkt 30
7 Vätska, B Pölbrand fördröjd 50
8 Vätska, B, G Pölbrand direkt 30
9 Vätska, B, G Pölbrand fördröjd 50
10 Vätska, B, G Giftmoln 110
Figur 1-1: Fördelning över riskavstånd för olika varierade parametrar. Totalt 10 000 iterationer ligger till grund för redovisningen.
1.6. Beräkning av individrisk
Med antaganden enligt tidigare avsnitt, information om olika olyckors konsekvensområde, antaganden gällande hur långt från spår tåg avviker, uppgift om hur långt vagnar avviker, hur fördelningen av transporterat gods i olika klasser samt det förväntade antalet olyckor med farligt gods utmed en representativ sträcka (300 m) kan individrisken utomhus beräknas.
För utförlig information om beräkningarna (representativa kemikalier i respektive klass etc) hänvisas till bilaga B, Riskanalysbilaga (beräkningar).
Med individrisknivå (se nedan) aves individsrisken 10-5 per år, 10-6 per år respektive 10-7 per år.
Jakobshyttan-Degerön
Figur 1-2: Individrisk, 61 st godståg, i två spår, med aktuell bedömd fördelning av RID-klasser.
Avstånd till de olika individrisknivåerna är ca 5 (10-5 per år) /40 (10-6 per år)/75 (10-7 per år) meter.
0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
x, Avs tånd,m
Kumulativ fördelning, P(X>x)|utsläpp Detonation
UVCE BLEV E Jetflamma Giftig gas Pölbrand (direkt) Pölbrand (fördröjd) Giftig vätska (klass 3) Giftig vätska (klass 6) Frätande vätska
1,00E-10 1,00E-09 1,00E-08 1,00E-07 1,00E-06 1,00E-05 1,00E-04
0 20 40 60 80 100 120 140
Individrisk (per år)
Avstånd (meter)
Nuläge
Figur 1-3: Individrisk, 42 st godståg, med aktuell bedömd fördelning av RID-klasser.
Avstånd till de olika individrisknivåerna är ca 0 (10-5 per år) /35 (10-6 per år) /65 (10-7 per år) meter.
Detta innebär att risken (individrisk kopplat till farligt gods) är något högre i
utbyggnadsalternativet än i nuläget för sträckan. Med beaktande av att plankorsningar tas bort är risken i nuläget att likställa med risken i utbyggnadsalternativet. Övriga åtgärder såsom
bullerskydd kan ytterligare minska risken.
1.7. Osäkerheter
Det finns osäkerheter i indata, modell och antaganden. Den största osäkerhetsfaktorn gäller indata, och utgörs av det faktiska antalet transporter med farligt gods (idag och i framtiden).
Känslighetsanalys har utförts avseende individrisk, utan att slutsatserna påverkas.
Osäkerheterna kan påverka den beräknade risknivån både uppåt och nedåt. Det finns skäl som talar för att beräkningen av risken är att betrakta som mycket konservativ och valda indata innebär en förskjutning mot högre risk.
1.7.1. Bullerskydd samt skärmande bebyggelse
Längs järnvägen finns idag bullerskydd i olika former för att reducera buller mot omgivningen.
Även i utbyggnadsalternativet kommer bullerskydd att uppföras. Bullerskydden kan ge vissa positiva synergieffekter såsom till exempel skydd mot strålning vid brand och skydd mot stänk av giftiga vätskor. De beräkningar som genomförts har ej tillgodoräknat dessa effekter.
Även skärmande bebyggelse sänker risken utöver vad som beräkningarna visar.
1,00E-10 1,00E-09 1,00E-08 1,00E-07 1,00E-06 1,00E-05 1,00E-04
0 20 40 60 80 100 120 140
Individrisk (per år)
Avstånd (meter)
Bilaga B
Beräkningar Riskanalys
2. Beräkningar riskanalys farligt gods
2.1. Inledning
Denna bilaga redovisar antaganden, förutsättningar, indata och beräkningsmodeller som ligger till grund för huvudrapporten. Bilagan skall ses som ett förtydligande till huvudrapporten.
2.2. Risk- och olycksidentifikation Väderförhållanden
Väder- och vindförhållanden antas enligt nedan. Detta ligger till grund för spridningen av giftiga och brandfarliga gaser och används i modellen för beräkning av konsekvensavstånd.
Figur 2-1: Väder- och vindförhållanden.
Den vanligaste skiktningen i atmosfären är neutral, därefter stabilt. Instabil skiktning inträffar mycket sällan. För respektive stabilitetsklass finns uppgifter om fördelningen av vindhastigheter.
Dessa redovisas i tabell nedan.
Tabell 2.1: Vindhastigheter uppdelat på stabilitetsklass.
Stabilitetsklass Vindhastighet (medelvärde)
Instabil 1,7 m/s
Neutral 4,4 m/s
Stabil 2,4 m/s
Karakterisering av farligt gods
Det flesta olyckor med farligt gods inblandat är i grunden järnvägsolyckor (urspårningar) och åtgärder för att förbättra den allmänna järnvägssäkerheten medverkar därför till att också minska risken för en olycka med farligt gods.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Instabil Neutral Stabil
Atmosfärens skiktning
2.3. Dimensionerande scenarier
Beräkningarna behandlar följande scenarier:
Detonation av massexplosiva ämnen som ger tryckverkan och brännskador.
Utsläpp och antändning av kondenserad brännbar gas som kan ge upphov till BLEVE, gasmolnsexplosion, gasmolnsbrand och jetflamma, vilket leder till brännskador och i vissa fall även tryckpåverkan.
Utsläpp av kondenserad giftig gas som ger förgiftning vid inandning.
Utsläpp och antändning av mycket brandfarliga vätskor vilka ger pölbrand med efterföljande brännskador.
Utsläpp av giftiga vätskor som ger förgiftning vid inandning när de driver iväg som gasmoln.
Utsläpp av frätande vätskor, vilka ger frätskador vid hudkontakt.
I
Tabell 2.2 presenteras de olika farligt godsklasserna utifrån vilka konsekvenser kan ge upphov till. För de klasser som inte ger upphov till någon fara för omgivningen eller om konsekvensen inte skiljer sig inom klassen sker ingen uppdelning.
Tabell 2.2: Karakterisering av farligt gods utifrån egenskap (utöver RID-klassificeringen, dvs så kallad sekundärfara).
Klass Järnväg
1.1 25%
1 Övrigt 75%
2 Giftigt 60%
2 Brännbart 10%
2 Övrigt 30%
3 Brandfarligt 75.0%
3 Giftigt 8.0%
3 Övrigt 17.0%
4 Alla 100.0%
5 Alla 100.0%
6 Flytande 72.0%
6 Övrigt 28.0%
7 Alla 100.0%
8 Alla 100.0%
9 Alla 100.0%
2.4. Riskanalysmodell
I nedan visas en schematisk beskrivning av analysmodellen som använts och de samband som finns mellan de ingående delarna. Figuren redovisar tillvägagångssätt för väg och järnväg. Flera av de ingående variabler och andra förutsättningar har tilldelats statistiska fördelningar i stället för att representeras av en punktskattning.
Figur 2-2: Övergripande beskrivning av analysmodellen. I föreliggande utredning har riskmåttet samhällsrisk ej beräknats.
Transportflöden Tidpunkt Planeringssituation
Tvåfältsväg 90 km/h Fyrfältsväg 110 km/h
Dubbelspår Sannolikhet för olycka
Väderdata:
•Stabilitetsklass
•Vindriktning
•Hastighet
Spridningsförhållanden Förutsättningar
Riskavstånd vid utsläpp av giftig gas/vätska &
frätande vätska Utsläppstyp
Utsläppsstorlek
Antal döda
Riskavstånd vid utsläpp av brännbar gas
Riskavstånd vid utsläpp av brandfarlig vätska Beräkningar
Utsläppstyp Utsläppsstorlek Antändningskällor Energiinnehåll
Utfall:
•Jetflamma
•Gasmolnsexplosion
•BLEV E
Utsläppstyp Utsläppsstorlek Antändningskällor Energiinnehåll
Antal döda
Antal döda
Individrisk Resul tat
Samhällsrisk Sannolikhet för respektive scenario Processen upprepas 10 000 gånger för att täcka alla
möjliga kombinationer av planeringssituationer, tidpunkter, atmosfärsförhållanden, vindriktningar, vindhastigheter, utsläppsstorlekar, etc.
Antal personer som påverkas av olycka Befolkningstäthet
Riskavstånd vid detonation av explosivämne Massa
Antändningskällor Energiinnehåll
Antal döda Transportflöden
Tidpunkt Planeringssituation
Tvåfältsväg 90 km/h Fyrfältsväg 110 km/h
Dubbelspår Sannolikhet för olycka
Väderdata:
•Stabilitetsklass
•Vindriktning
•Hastighet
Spridningsförhållanden Förutsättningar
Riskavstånd vid utsläpp av giftig gas/vätska &
frätande vätska Utsläppstyp
Utsläppsstorlek
Antal döda
Riskavstånd vid utsläpp av brännbar gas
Riskavstånd vid utsläpp av brandfarlig vätska Beräkningar
Utsläppstyp Utsläppsstorlek Antändningskällor Energiinnehåll
Utfall:
•Jetflamma
•Gasmolnsexplosion
•BLEV E
Utsläppstyp Utsläppsstorlek Antändningskällor Energiinnehåll
Antal döda
Antal döda
Individrisk Resul tat
Samhällsrisk Sannolikhet för respektive scenario Processen upprepas 10 000 gånger för att täcka alla
möjliga kombinationer av planeringssituationer, tidpunkter, atmosfärsförhållanden, vindriktningar, vindhastigheter, utsläppsstorlekar, etc.
Antal personer som påverkas av olycka Befolkningstäthet
Riskavstånd vid detonation av explosivämne Massa
Antändningskällor Energiinnehåll
Antal döda
Processen beskriven i figur ovan kommer därför att simuleras med c:a 10 000 iterationer för att säkerställa att all variation har beaktats. För varje iteration väljs vilka indata som skall användas för denna specifika beräkning. Konkret innebär det att varje beräkning omfattar ett specifikt värde på olycksplats, tidpunkt, atmosfärsförhållanden, vindriktning, vindhastighet,
utsläppsstorlek, etc. För varje iteration beräknas sedan de olika konsekvenserna som kan uppkomma vid utsläpp av farligt gods. Information om sannolikheter, riskavstånd och utfall i form av omkomna människor lagras. När samtliga iterationer är slutförda kan resultatet i form av individrisk redovisas.
För att kunna utföra beräkningar av modellen krävs endast ett minimum av mjukvara. Själva modellen byggs upp i ett kalkylprogram (Microsoft Excel). För att kunna utföra upprepade beräkningar används ett tilläggsprogram för riskanalys. Tilläggsprogrammet används för att kunna representera indata och variabler med statistiska fördelningar i stället för
punktskattningar. De upprepade beräkningarna utförs med hjälp av så kallad Latin Hypercube sampling, vilket är en mer sofistikerad form av Monte Carlo simulering.
2.5. Beräkning av frekvenser och sannolikheter Frekvens för farligt gods-olycka
Modellerna för beräkning av frekvensen för farligt gods-olycka består av två delar – en skattning av frekvensen för en trafikolycka där vagn lastat med farligt gods är inblandat samt en skattning av sannolikheten för utsläpp vid en olycka.
På järnväg har Fredén (2001) utvecklat en modell för att uppskatta frekvensen för tågurspårning och kollision. Modellen bygger på trafikintensiteten ofta uttryckt vagnaxelkilometer,
tåghastigheten, spårkvaliteten, etc. Med hjälp av dessa uppgifter kan frekvensen för olyckor beräknas.
Scenarier
Med kännedom om fördelningen av det farliga godset i de olika huvudklasserna enligt RID, samt det farliga godsets karakteristiska egenskaper (se avsnitt 2.3) har följande scenarier identifierats.
Tabell 2.3: Dimensionerande scenarier vid utsläpp av farligt gods.
Beskrivning Typämne
K1, K1.1, detonation -> tryck Trotyl
K2, Brännbar, UVCE -> brännskada/tryck Gasol K2, Brännbar, BLEVE -> brännskada Gasol K2, Brännbar, Jetflamma -> brännskada Gasol
K2, Giftig - giftmoln Svaveldioxid
K3, Brandfarlig, Pölbrand (direkt) -> brännskada Bensin K3, Brandfarlig, Pölbrand (fördröjd) -> brännskada Bensin K3, Giftig, Pölbrand (direkt) -> brännskada Bensin K3, Giftig, Pölbrand (fördröjd) -> brännskada Bensin K3, Giftig, Ingen antändning -> giftmoln Propylenoxid
K6, Vätska -> giftmoln Dimetylsulfat
K8 -> frätskada Svavelsyra
För att kunna beräkna sannolikheten för de olika scenarierna ovan krävs kännedom om
exempelvis andelen giftiga och brännbara kemikalier i RID-klass 2, sannolikheten för utsläpp och sannolikheten för antändning.
Sannolikheten för utsläpp styrs av om tanken är tunnväggig eller tjockväggig samt vid vilken hastighet som olyckan sker. Vid järnvägsolycka är sannolikheten för läckage för tunnväggiga tankar 0.3. För tjockväggiga tankar är motsvarande sannolikhet 0.02.
Massexplosiva ämnen detonerar med en viss sannolikhet i fall de utsätts från våldet av en olycka.
Utsläpp av brännbar gas resulterar i ett antal olika konsekvenser beroende på när antändning sker. Samma sak gäller för utsläpp av brandfarlig vätska. I tabell nedan anges fördelningen mellan olika utfall.
