Järnvägsplan Jakobshyttan - Degerön Motala kommun, Östergötlands län Gestaltningsprogram 2017-11-27 Projektnummer: 144747

Yta för bild eller mönster Rapport

Järnvägsplan Jakobshyttan - Degerön

Motala kommun, Östergötlands län

Gestaltningsprogram 2017-11-27 Projektnummer: 144747

OBS! Detta är en generell ”mall/förlaga” för att under- lätta vid framtagning av rapporter. Syftet är att samtliga rapporter med Trafi kverket som avsändare ska vara enhetliga och konsekventa i sitt utförande. Innehåll och disposition anpassas till projektet.

Specifi ka rapportmallar för Planläggningsprocessen

i Wordformat fi nns att hämta i Projekt Portal Investera

(PPI). Kontakta projektledaren för att få tillgång till dessa.

Trafi kverket

Postadress: Box 1140, 631 80 Eskilstuna E-post: trafi kverket@trafi kverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Järnvägsplan Jakobshyttan - Degerön, Gestaltningsprogram Författare: Tyréns AB

Dokumentdatum: 2016-11-27 Dokumenttyp: Rapport DokumentID:

Projektnummer: 144747

Ärendenummer: TRV2015/78109 Version: 1.0

Publiceringsdatum: 2017-11-27 Utgivare: Trafi kverket

Kontaktperson: Linda Lindberg Uppdragsansvarig: Linda Lindberg

Foto, kartor och illustrationer: Tyréns AB om inget annat anges.

TMALL 0092 PLANBESKRIVNING A4 stående v. 1.0

Innehåll

Sammanfattning ... 6

1 Inledning ... 7

1.1 Projektets bakgrund och syfte ... 7

1.2 Förutsättningar för gestaltningsprogrammet ... 7

1.3 Gestaltningsprogrammets mål, innehåll och upplägg ... 8

2 Övergripande mål och riktlinjer ... 9

2.1 Riktlinjer från järnvägsutredningen ... 9

2.2 Målbild för järnvägsplanens gestaltning ... 10

2.3 Upplevelseperspektiv ... 10

3 Landskapsanalys ... 11

3.1 Kuperat sprickdalslandskap med sjöar och skogsmark ... 11

3.1.1 Beskrivning ... 11

3.1.2 Analys ... 11

3.2 Godegårdsslätten ... 13

3.2.1 Beskrivning ... 13

3.2.2 Analys ... 15

3.3 Godegårds samhälle ... 15

3.3.1 Beskrivning ... 15

3.3.2 Analys ... 17

3.4 Småkuperat moränlandskap med skogar ... 17

3.4.1 Beskrivning ... 17

3.4.2 Analys ... 17

3.5 Degeröns samhälle ... 17

3.5.1 Beskrivning ... 17

3.5.2 Analys ... 17

4 Järnvägsförslaget ... 18

5 Övergripande gestaltningsprinciper ... 20

5.1 Järnvägens sidoområden ... 20

5.1.1 Jordskärningar ... 20

5.1.2 Bergsskärningar ... 20

5.1.3 Bank i odlingslandskap ... 21

5.1.4 Bank i skogslandskap ... 21

5.1.5 Markmodelleringar ... 21

5.1.6 Diken ... 22

5.1.7 Trummor ... 22

5.2 Vegetation ... 23

5.2.1 Befi ntlig vegetation ... 23

5.2.2 Ny vegetation ... 24

5.3 Broar och portar ... 25

5.4 Teknikbyggnader ... 25

5.5 Befi ntliga plankorsningar som stängs av ... 26

5.6 Servicevägar och ersättningsvägar ... 26

5.7 Återställning av befi ntlig järnvägssträckning ... 27

5.8 Masshantering ... 27

5.9 Viltstängsel ... 27

6 Platsspecifi ka gestaltningsförslag ... 28

6.1 Planskilda korsningar samt broar ... 28

6.1.1 Järnvägsbro intill Godegårds skola, norr om Godegård ... 29

6.1.2 Vägbro söder om Godegård ... 30

6.1.3 Vägbro över våtmarksområde öster om Godegård ... 31

6.1.4 Vägport vid Godegårds kyrka ... 32

6.1.5 Vägbroar i Anderstorp ... 33

6.2 Bullerskydd ... 34

6.2.1 Bullerskydd i Godegård ... 34

6.2.2 Bullerskydd i Degerön ... 36

6.3 Ny vegetation ... 37

6.3.1 Planskild korsning söder om Godegårds samhälle ... 37

6.3.2 Övriga planteringar ... 37

6.4 Järnvägspassager i anslutning till sjöar och vattendrag ... 38

6.4.1 Skärningar i exponerade lägen ... 39

6.4.2 Bankar i exponerade lägen ... 39

6.4.3 Nytt meandrande parti av Godegårdsån ... 40

6.5 Järnvägens passage förbi Godegårds kyrkogård och odlingslandskap ... 41

6.6 Hantering av fragmenterad odlingsmark ... 41

7 Rekommendationer för fortsatt arbete ... 42

7.1 Framtagande av Förfrågningsunderlag ... 42

7.2 Bygghandlingsskedet ... 42

7.3 Byggskedet ... 43

8 Källor ... 43

Sammanfattning

Detta gestaltningsprogram ingår i järnvägsplan för Godsstråket genom Bergslagen, sträckan Jakobs- hyttan – Degerön. Sträckan är drygt 10 km lång och ligger i Motala kommun, Östergötlands län.

Utöver att bygga om enkelspåret till dubbelspår ska plankorsningar ersättas med planskilda korsningar.

Sträckan mellan Hallsberg och Degerön består av sex projekt varav detta är ett av dessa. Projekten befi nner sig i olika skeden.

Avsikten med gestaltningsprogrammet är att identifi era förutsättningarna, defi niera styrande principer och konkretisera lösningar för gestalt- ningen. Målet är att programmet ska medverka till att järnvägsprojektet som byggnad och landskaps- element får en hög kvalitet.

Lokaliseringen av spåret är fastställt, ett antal olika alternativa lägen har utretts. Gestaltningsprogram- met bygger vidare på den Fördjupade landskaps- analys som togs fram våren 2016. Till grund ligger även gestaltningsprinciper från Järnvägsutred- ningen för Hallsberg – Degerön från 2006.

Landskapet längs sträckan består av skogslandskap med inslag av odlingsmark. Längs sträckan löper ett vattendrag med sjöar. Sträckan passerar två mindre samhällen. Längs sträckan fi nns fem land- skapskaraktärer utpekade. En landskapskaraktär beskrivs som en unik del av landskapet med en egen identitet, historia och geografi . Nedan beskriv de fem karaktärerna från norr till söder:

1. Kuperat sprickdalslandskap med sjöar och skogsmark

2. Godegårdsslätten 3. Godegårds samhälle

4. Småkuperat moränlandskap med skogar 5. Degeröns samhälle

För att anpassa järnvägen till det öppna odlings- landskapet ska slänter utföras fl acka genom odlingsmark, detta för att smälta in i landskapet.

Broar och portar ska utföras smäckra. En så stor öppning som möjligt eftersträvas för ett ljust intryck av broarna. Bullerskyddsåtgärder utförs till största del av fasadåtgärder. Inne i samhällena Go- degård och Degerön är skärmar och vallar aktuella.

Dessa skydd ska anpassas mot omgivningen och

samhällets uttryck. Befi ntlig vegetation bevaras i

så stor utsträckning som möjligt. Slänter kläs med

avbaningsmassor. Nyplanteringar är aktuella längs

sträckan. Vid utformning och lokalisering av vägar

ska hänsyn tas till landskapet. Höga bankar och

djupa skärningar ska om möjligt undvikas.

1 Inledning

Detta gestaltningsprogram ingår i järnvägsplan för Godsstråket genom Bergslagen, sträckan Jakobs- hyttan – Degerön.

1.1 Projektets bakgrund och syfte

Från Storvik via Hallsberg till Mjölby går Gods- stråket genom Bergslagen, ett av Sveriges vikti- gaste järnvägsstråk med anslutningar till andra hårt trafi kerade järnvägslinjer. Banan domineras av godstrafi k men även persontrafi k förekommer.

I dagsläget omleds godståg via andra banor på grund av kapacitetsbrist. För att öka kapaciteten så att kraven för både dagens och morgondagens godsstråk uppfylls har Trafi kverket successivt byggt dubbelspår mellan Hallsberg och Mjölby.

Nu ska sträckan mellan Hallsberg och Degerön bli dubbelspårig.

1.2 Förutsättningar för gestaltningspro- grammet

Sträckan mellan Hallsberg och Degerön består av sex projekt som befi nner sig i olika skeden. Detta uppdrag behandlar delsträckan Jakobshyttan – Degerön, en sträcka om drygt 10 km (blå sträcka i fi gur 1.1). Delsträckan ligger i Motala kommun, Östergötlands län. Under några partier fl yttas spå- ret i sidled, bland annat för att uppnå bättre linje- föring och i förlängningen en högre möjlig hastig- het för tågen. Spåret kommer att gå omväxlande på bank, i skärning samt i befi ntlig marknivå.

Lokalisering av spåret är fastställt och har genom- förts i dokumentet PM Spårlinjeval. Ett antal olika alternativa lägen har utretts. Utöver att bygga om enkelspåret till dubbelspår ska plankorsningar ersättas med planskilda korsningar. Berörda

51 50

Askersund

Hallsberg

Mariedamm

Tjällmo Åsbro

mmar

Hjortkvarn

Zinkgruvan Åmmeberg

Godegård Rönneshytt

Pålsboda

Östansjö Vretstorp

Hammar

hed

Degerön Jakobshyttan

ÖREBRO LÄN

ÖSTERGÖTLANDS LÄN mmar

Genom Hallsberg Hallsberg–Stenkumla Stenkumla–Dunsjö Dunsjö–Jakobshyttan Jakobshyttan Jakobshyttan–Degerön Västra stambanan

Godsstråket genom Bergslagen

Skala (A4):1:250 000

0 2 4 6 8 10

km

© Lantmäteriet, Geodatasamverkan

Figur 1.1 Järnvägen mellan Hallsberg och Degerön ska bli dubbelspårig. Sträckan består av sex projekt som befi nner sig i olika skeden. Denna rapport behandlar delen Jakobshyttan till Degerön, blåmarkerad på kartan. Sträckan är

vägnät som ansluter till dessa ska anpassas. En Samrådshandling för lokaliseringsalternativ av de planskilda korsningarna är utförd och fyra olika lo- kaliseringar har valts. De planskilda korsningarna beskrivs i detta gestaltningsprogram.

Gestaltningsprogrammet bygger vidare på den Fördjupade landskapsanalys som togs fram våren 2016. Till grund ligger även gestaltningsprinciper från Järnvägsutredningen för Hallsberg – Degerön från 2006. Som stöd för arbetet fi nns Trafi kverkets Handbok för gestaltningsarbete och gestaltnings- program i infrastrukturprojekt.

Järnvägsplan med miljökonsekvensbeskrivning för dubbelspårsutbyggnaden för delsträckan Jakobs- hyttan – Degerön upprättas under 2017. Parallellt upprättas en systemhandling.

1.3 Gestaltningsprogrammets mål, innehåll och upplägg

Avsikten med gestaltningsprogrammet är att identifi era förutsättningarna, defi niera styrande principer och konkretisera lösningar för gestalt- ningen. Målet är att programmet ska medverka till att järnvägsprojektet som byggnad och landskaps- element får så hög kvalitet som möjligt.

Den fördjupade landskapsanalysen som togs fram i tidigare skede har inarbetats i programmet. Pro- grammet är vägvisande för de bearbetningar som senare utförs i systemhandling och bygghandling.

Under arbetets gång har samråd och möten hållits med övriga berörda teknikområden. Där har frågor rörande bland annat placering av vägar, broge- staltning, natur- och kulturvärden, vattenfrågor och utformning av byggnadsverk diskuterats. De gestaltningsfrågor som har uppkommit under mötena har arbetats in i projekteringen, miljökon- sekvensbeskrivningen och planbeskrivningen.

Programinnehåll:

 Övergripande mål och riktlinjer.

 Landskapsanalys med översiktlig beskrivning av landskapets förutsättningar.

 Övergripande gestaltningsprinciper.

 Gestaltningsförslag med utformningsidéer för specifi ka områden och åtgärder.

 Rekommendationer för fortsatt arbete.

Figur 1.2 Sträckan består delvis av odlingmarker. Vy i Godegård.

2 Övergripande mål och riktlinjer

2.1 Riktlinjer från järnvägsutredningen

Gestaltningsarbetet utgår från de gestaltningsprin- ciper som togs fram i järnvägsutredningen från 2006. I utredningsskedet hanterades den längre sträckan Hallsberg – Degerön, men dessa generellt formulerade gestaltningsprinciper fungerar likväl för delsträckan Jakobshyttan – Degerön.

Generella gestaltningsprinciper från järnvägsut- redningen:

Vegetation:

 Bevara befi ntlig vegetation.

 Eftersträva avbaningsmassor och självetable- ring.

 Planteringar med trädgårdskaraktär i samhäl- len.

 Naturlika vegetationsblandningar i naturmark.

 Val av växter enligt art och karaktär på omgi- vande vegetation.

Bankar och skärningar:

 Vid skärningar i jord anläggs slänter med lut- ning 1:2 – 1:2,5. Där brantare lutningar krävs kan slänter stabiliseras med erosionsmattor.

 I öppet landskap utformas slänter med liten lutning för en mjuk anslutning till befi ntlig terräng.

 Vid bete eller jordbruk föredras lutning 1:10, men lutningar upp till 1:6 är plöjbara. Matjord till ett djup av 30 – 40 cm.

 I skogsterräng görs ett så litet intrång som möj- ligt, slänter med lutning 1:1,5 – 1:2.

Broar och portar:

 Så smäckra broar som möjligt.

 Så stor öppning som möjligt under bron efter- strävas.

 Landfästen bör utformas så enkla som möjligt och bör minimeras i omfång och framträdande.

 Bulleråtgärder på broar gestaltas tillsammans med brokonstruktionen.

Bullerskydd:

 Bullerskärmar utförs i första hand i trä, ett material som återfi nns i husfasader och staket i stationssamhällena.

 Bullerskyddsvallar är ett bra alternativ där det fi nns utrymme och där de smälter in i omgiv- ningen.

Överskottsmassor:

 Massbalans eftersträvas. Massorna läggs i till- fälliga upplag inför permanent placering.

 Massor kan användas till att terränganpassa järnvägens slänter i öppna landskap eller an- vändas på andra ställen där de tillför landska- pet ett extra element.

Enligt järnvägsutredningen är en högre grad av bearbetning motiverat på följande platser:

 Bebyggelsenära sträckor samt på platser där banan går intill människors rörelsestråk.

 Passage över öppna landskap, sjöar samt sär- skilt värderade kultur- och naturlandskap.

 Planfria korsningar som är komplicerade på

grund av exempelvis djupa schakter och be-

gränsat utrymme.

Figur 2.1 När järnvägen följer dalgångens riktning smälter den in i landskapet.

Figur 2.2 Järnvägen korsar tvärs över dalgångens riktning, vilket innebär ett stort ingrepp i landskapet.

Figur 2.3 En låg järnvägsbank medger utblickar för de boende. Figur 2.4 En hög järnvägsbank begränsar utblickar.

Figur 2.5 Ett skogslandskap döljer järnvägen. Figur 2.6 I ett öppet landskapsrum blir järnvägen synlig. Här är

2.2 Målbild för järnvägsplanens gestalt- ning

Utifrån gestaltningsprinciperna i utredningsskedet samt analyser från Fördjupad landskapsanalys, PM Spårlinjeval och Järnvägsplanens samrådshand- ling har följande målbild har satts upp för fortsatt arbete:

2.3 Upplevelseperspektiv

Järnvägen upplevs från fl era perspektiv; de boende ser järnvägen varje dag i sin boendemiljö och tågresenärer upplever landskapet från tåget på genomfart förbi byarna. Ibland kan dessa upplevel- seperspektiv komma i konfl ikt med varandra.

Höga järnvägsbankar ger utblickar för tågresenärer men stör de boende. Bullerskärmar ger begränsade utblickar för resenären och för kringboende men skyddar samtligt de boende från buller. För resenä- ren är upplevelsen av landskapet beroende av has- tigheten och avståndet till det man ser. Vid högre hastighet upplevs landskapets större strukturer, på visst avstånd från järnvägen. Vid lägre hastighet upplevs fl er detaljer i det näraliggande landskapet.

Att kunna orientera sig i landskapet ger igenkän- nande för tågresenärer. Igenkännande punkter längs sträckan är exempelvis Godegårds centrum och den solitära eken invid järnvägen, Hälla gård och kyrktornet i Godegård. Över Godegårdsslät- ten får tågresenären vackra utblickar över kultur- landskapet. Dessa utblickar kan bevaras genom genomsiktliga bullerskydd och försiktig använd- ning av planteringar. Upplevelseperspektivet för de boende i området ska i gestaltningen väga tyngre än upplevelsen för tågresenärerna.

1 Anpassning till omgivande landskap Järnvägsanläggningen bearbetas för att smälta in i omgivande landskap. Detta kan ske genom landskapsanpassande åtgärder som terrängmo- dellering och vegetationsåtgärder. Eventuella massupplag anpassas mot omgivande landskap.

Anpassning mot sjöar, vattendrag, natur- och kulturmiljöer är viktiga.

2 Välfungerande passager

Broar och portar ska utformas ljusa, luftiga, välplacerade och funktionella.

3 Anpassning till omgivande samhällen

Järnvägsanläggningen bearbetas för att smälta

in i orterna Godegård och Degerön. Skala, färg-

sättning och uttryck anpassas mot samhällena.

Figur 3.1 I norr passerar järnvägen genom ett kuperat sprickdalslandskap med sjöar.

3 Landskapsanalys

Sträckan Jakobshyttan – Degerön ligger i Motala kommun, söder om Örebro och norr om Motala.

Längs sträckan fi nns fem landskapskaraktärer utpekade. En landskapskaraktär beskrivs som en unik del av landskapet med en egen identi- tet, historia och geografi . Nedan beskrivs de fem karaktärsområdena från norr till söder. Områdena redovisas på fi gur 3.2 och 3.3.

Landskapskaraktärerna är:

1 Kuperat sprickdalslandskap med sjöar och skogsmark

2 Godegårdsslätten 3 Godegårds samhälle

4 Småkuperat moränlandskap med skogar 5 Degeröns samhälle

3.1 Kuperat sprickdalslandskap med sjöar och skogsmark

3.1.1 Beskrivning

Mellan Jakobshyttan och Godegård breder ett sprickdalslandskap ut sig. Landskapet karaktäri- seras av spår från inlandsisens avsmältning och landskapet har en tydlig nord-sydlig riktning.

Godegårdsån ringlar sig i en sprickdal från norr till söder och omges av höjder, åsryggar. Intill ån fi nns sjöar, tidigare dödisgropar, som fyllts med vatten. Sjöarna är omgärdade av sankmark som regelbundet svämmas över. Intilliggande sump- skogar är variationsrika och erbjuder livsmiljöer

för många växter och djur. Landskapet är kuperat och marken är i huvudsak klädd med barrskog. I lågpunkter, kring Godegårdsån, består jorden av isälvssediment och mindre partier av torv. På höj- der fi nns morän och berg i dagen. I området fi nns spridd torpbebyggelse. Landskapet är ett slutet skogslandskap förutom vid sjöarna där utblickar fi nns. Områdena vid Fiskgölen, Långgölen och An- derstorpagölen är extra känsliga och värdefulla ur rekreationsaspekt, då de idag inte är exponerade från befi ntlig järnväg.

Skogsområdet har varit av stor betydelse som resursområde för bygdens framställning av järn. I området har en omfattande verksamhet i form av kolning och förädling av skogsprodukter utförts.

Bergsbruket har varit av stor betydelse för bygden ända sedan medeltiden och längs sträckan fi nns mängder med produktionsanläggningar tillhöran- de bygdens järnbruksepok.

Äldre vägar slingrar sig genom skogslandska- pet. Huvudvägen genom området, väg 1092 som följer Godegårdsån, är mycket gammal. Vissa vägsträckor återfi nns på kartor sedan 1600- och 1700-talen. Landskapet kännetecknas av en låg förändringsgrad. Det innebär att landskapets historiska utveckling och människors verksam- het till stora delar är tydligt läsbar och att många historiska samband fortfarande är levande. Järnvä- gen tillkom 1873. Den ligger lågt i landskapet och påverkar idag inte landskapets läsbarhet.

3.1.2 Analys

Den omväxlande topografi n samt variationen

mellan skog och vatten ger sprickdalslandskapet

norr om Godegård en småskalig karaktär. Inom

sträckan fi nns en värdekoncentration kring de rela-

tivt opåverkade sjöarna Fiskgölen, Långgölen och

Figur 3.2 Landskapskaraktärer. Delsträckan Jakobshyttan - Godegård. Figur 3.3 Landskapskaraktärer. Delsträckan Godegård - Degerön.

Figur 3.4 Kring Godegård öppnar landskapet upp sig i ett böljande slättlandskap.

Figur 3.5 Godegårds kyrktorn är ett landmärke på slätten.

Figur 3.6 En tall och en lärk är landmärken ute på slätten.

Anderstorpagölen. Värdena är främst knutna till natur-, kultur- och rekreationsvärden i och kring vattenmiljöerna. Godegårdsån ringlar sig fram genom dalgången och binder ihop sjöarna. Under dessa leder Godegårdsåsen/Hallsbergsåsen som utgör vattentäkt för Godegård och Degerön. Det värdefulla området bedöms ha hög känslighet för intrång medan landskapskaraktären i övriga delar bedöms ha måttlig känslighet för ingrepp.

Vid en utbyggnad till dubbelspår riskerar ingrepp i det kuperade skogslandskapet i sjöarnas närom- råde att bli väl synliga genom avverkning och till- kommande skärningar och bankar. Vid placering av dubbelspåret är det viktigt att värna om sjöarna och lämna deras närmaste omgivning orörd. På delar av sträckan planeras spåret att gå i skärning, på andra sträckor på bank. Skärningarna utgör stora barriärer för människor och djur. Skogs- landskapet innehåller inga tydliga landskapsrum, riktningar och siktlinjer. Därav blir påverkan av järnvägsanläggningen till stor del lokal, eftersom skogen döljer anläggningen på håll. Avverkning av skog intill anläggningen påverkar dock karaktären i närområdet.

3.2 Godegårdsslätten 3.2.1 Beskrivning

Från Godegårds samhälle och söderut öppnar landskapet upp sig med böljande, småskaliga odlingsmarker i nord-sydlig riktning och långa utblickar. I dalgångens botten meandrar Gode- gårdsån. Ån är på vissa platser synlig över od- lingsmarkerna, på andra platser ligger den dold av bryn med lövskogar och lövsumpskogar. Miljön har goda förutsättningar för höga naturvärden och biologisk mångfald.

Jorden består av lera, silt och isälvssediment.

Slätten har en lång kontinuitet av odling och

bosättning. Redan på 1400-talet fanns en hytta i

Godegård, den hade sin storhetstid på 1700-talet

och drevs fram till slutet av 1800-talet. Godegårds

säteri bildades på 1600-talet och omfattade större

delen av socknen. Kring odlingsmarken ligger

spridd ensamgårdsbebyggelse och centralt på slätt-

ten ligger Godegårds medeltida kyrka. I närheten

fi nns gårdar med medeltida ursprung. Godegårds

kyrka är ett tydligt landmärke på slätten. Likaså är

två solitära träd; en tall och en lärk, landmärken

ute på slätten längs väg 1102.

Figur 3.7 Längs sträckan fi nns tre områden med stor värdekoncentration utifrån aspekterna hydrologi, areella näringar, rekreation, boendemiljö, landskapsbild, kulturmiljö och naturmiljö. Områden med värdekoncentrationer är markerade med blå yta och bokstav. Delsträckan Jakobshyttan - Godegård. Figur 3.8 Längs sträckan fi nns tre områden med stor värdekoncentration utifrån aspekterna hydrologi, areella näringar, rekreation, boendemiljö, landskapsbild, kulturmiljö och naturmiljö. Områden med värdekoncentrationer är markerade med blå yta och bokstav. Delsträckan Godegård - Degerön.

Figur 3.9 Godegårds samhälle. I mitten av bilden syns den solitära eken i Godegård. I bakgrunden skymtar den blå mataffären.

Godegårdsslätten har många kvarvarande struk- turer som berättar om områdets historiska land- skapsutnyttjande. En stor del av det idag öppna odlingslandskapet har en lång brukningskonti- nuitet som kan följas bakåt i tiden till de äldsta kartornas upprättande på 1600-talet. I åkermarken fi nns boplatslämningar från 1200- och 1300-talen.

Godegårds herrgård uppfördes på 1700-talet och omges av samtida bebyggelse. Platsen har en lång historia som järnbruk. Vägnätet mellan herrgården, intilliggande gårdar, kyrka och bygden har en ål- derdomlig sträckning som är central för förståelsen av landskapets historia.

3.2.2 Analys

Det böljande odlingslandskapet kring Godegård skapar en växlande men i huvudsak småskalig karaktär med utblickar över kulturlandskapet.

Landskapet har en relativt hög komplexitet av od- lingsmarker, spridda gårdar, infrastrukturnät och vegetation.

Inom sträckan fi nns två angränsande värdekon- centrationer som berör Godegårdsslätten. Båda områden är knutna till odlingslandskapet och dess kulturlandskap, naturmiljöerna invid Godegårds- ån, rekreationsområden samt landskapsbilden med öppna utblickar. I värdeområdet som täcker Godegårds samhälle har samhällsfunktioner och boendemiljön stor betydelse. Här påverkas många människor av järnvägsanläggningen. Genom Gode- gårdsslätten leder Godegårdsåsen/Hallsbergsåsen som är viktig för vattenförsörjningen i Godegård och Degerön. Värdeområdena bedöms ha en hög känslighet för ingrepp, Godegårdsslätten i sig be- döms ha en medelhög till hög känslighet.

Vid utbyggnad till dubbelspår fi nns risk för stor på- verkan på odlingslandskapet. Om järnvägen läggs på bank kan anläggningen bli visuellt framträdan- de och påverka utblickar och den kulturhistoriska miljön på håll. För att mildra järnvägens påverkan bör den förläggas i grund skärning eller på låg bank samt med fördel placeras dold i utkanten av öppna odlingsmarker. Landskapsanpassning kan användas för att minska kontrasten mellan järnväg, planskilda korsningar och dess omgivningar.

3.3 Godegårds samhälle 3.3.1 Beskrivning

På Godegårdsslätten ligger Godegårds tätort.

Godegård är ett stationssamhälle som utvecklades efter att järnvägen uppfördes i slutet av 1800-talet.

Tätorten har drygt 200 invånare och här fi nns sko- la, servicehus, livsmedelsbutik och bensinstation.

Villabebyggelsen är blandad och består främst av

villor byggda mellan 1920-tal och 1980-tal. Sta-

tionshuset är idag rivet, men banarbetarbostäder,

bangård och lastkaj fi nns bevarat. Även mejeriet

från början av 1900-talet samt missionshus fi nns

bevarade. Hökavägen som leder mellan samhället

och Godegårds säteri ligger i gammal sträckning

och manifesterar säteriets roll i samhället. Där

Hökavägen korsar järnvägen fi nns en stor solitär

ek som utgör ett landmärke i samhället. Öster om

samhället meandrar Godeågårdsån genom odlings-

markerna.

Figur 3.10 Kartan visar öppna landskapsrum, siktlinjer och landmärken. Delsträckan Jakobshyttan - Godegård.

Landmärke: solitär ek Figur 3.11 Kartan visar öppna landskapsrum, siktlinjer och landmärken. Delsträckan Godegård - Degerön.

Landmärke: Godegårds kyrka

Landmärke: solitär ek

Figur 3.12 Söder om Godegård breder barrskogar ut sig.

Figur 3.13 Vy över spåret och bostäder kring järnvägen i Degerön.

3.3.2 Analys

Godegårds samhälle ingår i en av tre värdekoncen- trationer längs sträckan. Värden som är knutna till samhället består till stor del av målpunkter såsom skola, livsmedelsbutik, bensinmack och servicehus, samtliga värdefulla för bygdens livskraft. Här fi nns även historiska vägnät samt korsande ledningar som förser samhället med vatten från vattentäkten.

Det är viktigt att gå varsamt fram vid placering och utformning av järnvägsspår och planskilda kors- ningar inne i samhället. Planskilda korsningar kan skapa stora visuella och fysiska intrång i miljön, påverka karaktären på samhället samt hindra framkomligheten till fastigheter. Bullerskydds- åtgärder bör utformas för att i så stor grad som möjligt smälta in i landskapet.

3.4 Småkuperat moränlandskap med skogar

3.4.1 Beskrivning

Söder om Godegård breder trivial barrskog ut sig runt den uppodlade dalgången. Marken är fl ack

och skogsmarken är storskalig och homogen.

Denna karga och svårbrukade mark odlades under perioder då behovet av åkermark för att försörja den växande befolkningen i Godegårds socken var stort. Här fi nns rikligt med spår från fossil åker- mark, husgrunder och kolningsverksamhet.

3.4.2 Analys

Skogslandskapet söder om Godegård är fl ackt och homogent. Inom området fi nns få värden, land- skapet bedöms ha låg känslighet för intrång. De värden som fi nns längs sträckan är kulturvärden.

Vid utbyggnad till dubbelspår ändras karaktären närmast järnvägen i samband med att skog tas ner.

Påverkan är främst lokal eftersom skogen döljer anläggningen. Sträckan är fl ack och låga bankar eller grunda skärningar blir aktuella längs sträckan.

Att ingreppen är små är positivt både ur landskaps- bildssynpunkt och ur framkomlighetssynpunkt för djurlivet.

3.5 Degeröns samhälle 3.5.1 Beskrivning

Degeröns samhälle är ett stationssamhälle som växte fram efter järnvägens anläggande i slutet av 1800-talet. Degerön har ca 50 invånare och ligger ca 5 km söder om Godegård. Bebyggelsen består av torp och villor. Den gamla stationen är idag riven.

Över järnvägsspåret fi nns en gångbro som domine- rar vyn i Degerön.

3.5.2 Analys

Inom Degerön fi nns endast få värden utpekade,

dessa avser bebyggelse med äldre karaktär samt

intilliggande odlingsmark. Vid utbyggnad av järn-

vägsspåret är det viktigt att utforma bullerskydds-

åtgärder som smälter in i landskapet.

4 Järnvägsförslaget

Den nya dubbelspåriga järnvägen kommer att följa befi ntligt läge i norr vid Jakobshyttan förbi An- derstorpagölen och vika av ca 50 meter öster om befi ntligt spår strax norr om Svartgölen. Här kom- mer spåret till stor del att gå i skärning och ligga på skrå i kanten av åsryggen strax öster om befi ntlig järnväg. Skärningarna blir i huvudsak mellan 2 – 4 meter djupa.

Järnvägen kommer att passera byn Norrbacka där några byggnader måste lösas in. Vidare söderut kommer järnvägen att ligga i stort sett parallellt med dagens järnvägsspår, även här förskjuten ca 50 meter österut. Järnvägen kommer till stor del att gå i kanten av åsryggen och kommer omväxlan-

de att gå i skärning och på bank. Söderut till byn Unnamon blir bankarna i kortare partier upp till 10 meter höga och skärningarna ner till 10 meter djupa.

Söder om Unnamon kommer spåret till stor del att gå i en 5 meter djup skärning innan det vi- ker tillbaka till befi ntligt spår norr om samhället Godegård. Där leds spåret på en 5 meter hög bank kombinerat med en bro över Godegårdsån och över en planerad gång- och cykelväg, båda intill Gode- gårds skola. Därefter fortsätter spåret i befi ntlig marknivå genom Godegårds samhälle innan det går ut över åkrarna.

I södra änden av Godegårds samhälle kommer en vägbro att byggas över järnvägen för att möjlig- göra framkomlighet för bilar och gc-trafi k. Över åkrarna söderut går järnvägen dels på bank, dels i marknivå. Över det öppna odlingslandskapet förbi Godegårds kyrka går järnvägen övervägande på bank med en höjd av ca 2 meter. Därefter kommer järnvägsspåret att ansluta till befi ntligt dubbelspår i skogen norr om Degerön.

Figur 4.1 Kartan visar järnvägskorridoren med röd linje. Sträckan börjar i Jakobshyt- tan i norr och leder söderut till Degerön.

Spårplacering inom korridoren är fastställd.

Jakobshyttan

Anders- torp

Norr- backa

Unna- mon

Degerön

Figur 4.2 Kartorna visar bank, skärning och befi ntlig marknivå längs järnvägssträckan, markerade i olika färger. Den svartvita linjen på kartan visar läge av befi ntligt spår.

V ä g b ro , v å t- Vägbr o, våt- m a rk so m rå d e marksområde J ä rn v ä g sb ro i n ti ll Järnvägsbr o intill G o d eg å rd s sk o la Godegårds skola

V ä g b ro , Vägbr o, A n d er st o rp Anderstorp V ä g p o rt , Vägport, G o d eg å rd s Godegårds k y rk a kyrka Be fi ntlig marknivå Skärning 0 - 5 m Skärning 5 - 10 m

Bank 0 - 5 m Bank 5 - 10 m Bro eller port

5 Övergripande gestalt- ningsprinciper

Detta kapitel beskriver övergripande gestaltnings- principer. Platsspecifi ka åtgärder beskrivs under kapitel 6. Längs sträckan kommer spåret omväx- lande att gå i skärning och på bank. Ingen tunnel anläggs längs sträckan.

5.1 Järnvägens sidoområden 5.1.1 Jordskärningar

Jordskärningar ska utföras med lutningar på 1:2 el- ler fl ackare. Släntkrön ska rundas av med en radie på minst 5 meter för att ge en mjukare övergång till befi ntlig mark och minska erosionsproblem.

Ytterslänter ska utföras med avbaningsmassor och sprutsådd.

I slänter som ligger i nivå med eller högre än räls överkant (RÖK), bör de jordskärningar som ligger inom zon för trädsäkring, där träd ej får fi nnas, fl ackas av mot befi ntlig terräng. Detta underlät- tar återetablering av vegetation samt skapar en mer naturlik anslutning mot befi ntlig natur. Det är främst utblickar för tågresenärer som värnas genom en medveten utformning. Se fi gur 5.1.

5.1.2 Bergsskärningar

Bergsskärningar ska utföras med lutning 3:1 vid god bergkvalitet och med fl ackare lutning vid sämre bergkvalitet. Branta slänter är att föredra ur landskapssynpunkt eftersom de utgör minde intrång än fl acka slänter. Spetsiga vinklar och upp- stickande bergtaggar ska rundas av för att ansluta naturligt till omgivande landskap. Djupa skärning- ar skapar sår i landskapet. I sluten skogsterräng kan bearbetningsgraden hållas lägre än där järn- vägsanläggningen blir synlig på håll. Se fi gur 5.2.

Vegetation ska etableras på jordslänterna ovan- för bergsskärningen. En bredd på tre meter från bergskrön lämnas avtäckt från jord för samtliga höjder där skärningar och naturliga bergsslänter är brantare än 1:2.

I Sprickdalen, skogslandskapet mellan Jakobshyt- tan och Godegård, blir skärningar på vissa platser 5 meter djupa, på några kortare sträckor knappt 10 meter djupa. Platser som är extra viktiga att bear- beta beskrivs under kapitel 6.

Figur 5.2 Bergsskärningar utförs normalt i lutning 3:1. Spetsiga vinklar och uppstickande bergtaggar ska rundas av.

3:1

Figur 5.1 Utfl ackning av befi ntlig terräng underlättar återetablering och skapar en mer ”naturlik” anslutning mot befi ntlig natur. Inom trädsäkringen, 20 m från spårmitt, får inga träd växa pga fallningsrisk.

Inom zon för trädsäkring (20 m från spårmitt) Zon för

återetablering

1:4

1:2 1:2

5 m radie på släntkrön

5.1.3 Bank i odlingslandskap

För att undvika att järnvägsbanken dominerar öppna odlingslandskap bör slänter utföras fl acka och modelleras för att anpassas till det befi ntliga landskapet. Om jordbruk ska bedrivas på den ny- anlagda marken bör lutningen inte vara brantare än 1:6. Det översta lagret ska bestå av matjord, 30 – 40 cm djupt.

5.1.4 Bank i skogslandskap

I skogsterräng utan utblickar blir järnvägen inte synlig över några större avstånd. Här kan högre bankar än i öppna odlingslandskap accepteras. För att hålla nere intrånget på skogsmarken kan en brant lutning på 1:2 användas. Inom trädsäkringen, där träd ej får fi nnas, kan slänter utföras fl ackare där så är lämpligt. Marken kan där modelleras för en bättre landskapsanpassning. Trädsäkringen ut- gör 20 meter från spårmitt. Att träden inom detta område måste fällas ger påverkan på landskapsbil- den i det slutna skogslandskapet.

I Sprickdalen, mellan Jakobshyttan och Godegård, kommer bankar upp till 10 meter höga bli aktuella.

5.1.5 Markmodelleringar

Järnvägsanläggningen ska landskapsanpassas så att den harmonierar med omgivningen och un- derställer sig landskapet. Detta kan göras genom att nyttja överskottsmassor. Där järnvägen går på bank kan överskottsmassor användas för att anpassa bankslänterna så att de blir fl acka och an- sluter mot omgivande mark på ett naturligare sätt.

Där modellering görs i skogsmark kan träd plante- ras på massorna, utanför trädsäkringsområdet.

Figur 5.3 Bankar i skogslandskap utförs med lutning 1:2. Där järnvägen går på bank i slänt kan modellering utföras för att järnvägen ska smälta in i landskapet.

Modellering av anslutande mark.

1:2

Figur 5.5 Järnvägsbanken har modellerats för att ansluta till intilliggande skog.

Modellering av anslutande mark.

Marken kan återplanteras med barrskog 20 meter ut från spårmitt.

Figur 5.6 Inom området som sträcker sig 20 meter utåt från spårets mitt får inte träd fi nnas p.g.a. risk för att träden kan falla ner på spåret eller på kontaktledningarna.

Lägg in illustration på hög bank!!

Figur 5.4 I Sprickdalen kommer bankarna på några ställen bli upp till 10 meter höga.

För att undvika att banken dominerar vyn i öppna odlingslandskap bör slänter utföras fl acka och mo- delleras för att anpassas till det befi ntliga landska- pet. Svackor i odlingsmarken kan där så är möjligt och lämpligt fyllas upp mot banken för att minska upplevelsen av järnvägsanläggningen i landskapet.

Genom att skapa fl acka slänter intill järnvägen kan en större del av odlingsmarken fortsätta att brukas.

På så sätt minskas intrånget och risken att marken närmast järnvägen växer igen, se avsnitt 5.1.3.

5.1.6 Diken

Järnvägsanläggningens dagvatten ska tas omhand i diken och i dräneringar. Dräneringar används i områden där ett öppet dike skulle ge en stor om- givningspåverkan. Detta avser främst skärningar, för att slippa göra ett stort intrång med fl acka slänter. Diken utförs som standard krossbelagda på järnvägens innerslänt. Ytterslänter/bakslänter utförs med tillvaratagna avbaningsmassor och sprutsås om inget annat krävs ur erosionssynpunkt.

5.1.7 Trummor

På vissa platser kommer trummor att krävas, ex- empelvis vid korsning av naturliga vattendrag.

Trumöppningar ska utföras med sned öppning som anpassas efter släntens lutning. Brunnar placeras med brunnslock i nivå med omgivande mark. Inga uppstickande rördelar med kringliggande maka- dam får förekomma.

Vid trummor ska vattenmiljön utformas så att den efterliknar den naturliga miljön i området, både över och under vattenytan. Erosionsskydd och bot- tenmaterial ska utföras med material motsvarande det som fi nns på platsen. Trummor ska grävas ner i bottenmaterialet och får inte utgöra vandrings- hinder. De ska uppfylla TRV:s krav både avseende funktion och miljöutformning.

Behovet av viltpassage, exempelvis för uttrar, redo- visas i en passageplan.

Figur 5.7 Trumöppningar ska utföras med sned öppning som anpassas efter släntens lutning. Källa: roadex.org.

1. Solitär ek 1. Solitär ek

3. Lindallé 3. Lindallé längs Unna- längs Unna- rydsvägen

rydsvägen 4. Lindallé vid Gode- 4. Lindallé vid Gode- gårds kyrkogård gårds kyrkogård 2. Lärkträd samt tall

2. Lärkträd samt tall

Figur 5.8 Värdefulla träd längs sträckan är markerade med gula ovaler. Den nya järnvägslinjen visas i svart linje, den gamla linjen i svartvit linje.

͙.͖ Vegetation

5.2.1 Befi ntlig vegetation

Befi ntlig vegetation bör bevaras och intrång i skogsmark ska minimeras.

Längs sträckan fi nns ett antal värdefulla träd:

1. Solitär ek i Godegårds samhälle – påverkas.

2. Lärkträd samt tall längs väg 1102 mellan Gode- gårds kyrka och säteriet – påverkas ej.

3. Ensidig lindallé längs Unnarydsvägen i Gode- gårds samhälle – påverkas ej.

4. Lindrad vid Godegårds kyrkogård, angräns- ande mot järnvägen – påverkas ej.

Den solitära eken i Godegård växer invid Hökavä- gen i anslutning till järnvägen. Eken är ett viktigt landmärke i Godegård och värdefullt för natur- miljön. När järnvägen byggs om ska eken behållas och hanteras varsamt. För att behålla eken måste trädsäkringen på 20 meter från spårmitt frångås.

Järnvägspassagen förbi eken är idag redan dub- belspårig och kommer inte att justeras i projektet.

Därav kommer endast små ingrepp att göras vid ekens närhet, såsom avvattning och återställning efter rivning av väg vid plankorsning. Lärkträd samt tall vid väg 1102 kommer inte att påverkas av järnvägsprojektet. Inte heller lindraden längs Un- narydsvägen. Lindraden vid Godegårds kyrkogård kommer att få bättre förhållanden mot dagsläget eftersom järnvägen fl yttas så att avståndet till trä- den blir ca 25 meter.

Foton på träden redovisas i fi gur 5.9 – 5.11.

Figur 5.11 I utkanten av Godegårds kyrkogård vetter en lindallé

mot järnvägsspåret. Figur 5.12 Ytterslänter täcks med avbaningsmassor, växtjord.

Ytterslänter/bakslänter täcks med avbaningsmassor för snabbare etablering av gräs och örter.

Figur 5.9 Den solitära eken inne i Godegårds samhälle är viktig att bevara.

1. Solitär ek i Godegård.

Figur 5.10 Inne i Godegård fi nns en lindallé parallellt med järnvägen, på järnvägens västra sidan.

3. Ensidig lindallé längs Unnarydsvägen.

4. Ensidig lindallé vid Godegårds kyrko- gård.

5.2.2 Ny vegetation

Järnvägs- och vägslänter som uppkommer i projek- tet ska i möjligaste mån täckas med avbaningsmas- sor. Detta avser ytterslänter vid jordskärning, slän- ter ovanför bergsskärning, bankar samt utfl ackade slänter längs bankar. Härigenom skapas en snabb etablering av gräs och örter som konkurrerar med slyvegetation och minskar skötselbehovet. Fält- skiktets rötter bidrar även till att binda jorden vil- ket minskar erosionsrisken. Gröna slänter mildrar det visuella intrycket från järnvägs- och väganlägg- ningarna och de smälter in i landskapet bättre. I skogsmark ska växtjord från skogsmark användas, vid jordbruksmark/gräsytor används växtjord från åker/gräsmark. Vid slänter inne i Godegård samt mot gräsytor ska avbaningsmassorna kompletteras med ängssådd för att gynna återetablering.

I eller i anslutning till samhällen kan man vilja ha klippta grässlänter. Dessa slänter bör inte vara brantare än 1:5 för att kunna skötas. Branta slänter, som är svårskötta, kan antingen planteras med buskar eller utföras med gabionmurar eller glaci- ser, stensättning. Avbaningsmassor som innehåller rester från lupiner får inte återanvändas då denna art är invasiv.

På platser där järnvägsanläggningen gör intrång i

värdefulla- och/eller bebyggda miljöer kan nyplan-

tering av vegetation mildra det visuella ingreppet

och få anläggningen att smälta in bättre i omgiv-

ningen. Vegetation kan bland annat ge stöd och

avgränsning mot vägar, bebyggelse och bullerskär-

mar. Specifi ka platsåtgärder beskrivs under kapitel

6.

Figur 5.14 Broar bör utföras smäckra och med stor öppning. I ett öppet landskap är det ofta fördelaktigt att bygga en längre bro än att dela av landskapet med höga bankar.

Figur 5.13 Broar som ligger i centrala områden med många passerande eller i områden med höga kulturvärden ska ha en hög bearbetsningsgrad vad gäller brons utformning, material och ytskikt.

Figur 5.15 Grå teknikkiosk. Foto: Trafi kverket.

Ny vegetation ska vara härdig, robust och anpassad till miljön. Arter och karaktärer ska väljas utifrån vilka arter som fi nns i närmiljön. Intill bebyggelse och samhällen kan växter med trädgårdskaraktär väljas. Lövbuskar ska inte planteras inom 10 meter från rälsen då blöta blad försämrar bromsförmå- gan hos tågen. Innerslänt mot spåret täcks med makadam.

͙.͗ Broar och portar

Broar utgör ofta några av de starkaste estetiska uttrycken av järnvägen. För att de ska smälta in i landskapet ska man sträva efter att utföra broar smäckra med stor öppning och enkla landfästen. I ett öppet landskap är det ofta fördelaktigt att bygga en längre bro än att dela av landskapet med höga bankar. Passager över öppna landskap medför ofta synliga och stora ingrepp.

Broöppningar bör utföras rymliga och om möjligt bör både korsande vattendrag och vägar samord- nas. En bro över både väg och vattendrag ger en bättre visuell och ekologisk lösning än en liten vägport och en intilliggande trumma. Gångportar ska anpassas till befi ntlig miljö och ges en tillräck- lig bredd för att upplevas luftiga och trygga. För att minska skärningar kring portar kan murar anläggas. Bullerskyddsåtgärder på broar gestaltas tillsammans med brokonstruktion.

Specifi ka broar beskrivs under kapitel 6.

͙.͘ Teknikbyggnader

Teknikkiosker blir aktuella både i skogsmark och inne i Godegård. Hur kiosker placeras är särskilt viktigt inne i samhällen och bebyggda områden.

Kiosker bör integreras i landskapet.

Kiosker i öppna odlingslandskap ska knyta an till

färgsättningen på byggnaderna i området och för-

slagsvis målas i Falu rödfärg med röda eller svarta

knutar. Takbeläggning bör utföras i svart plåt eller

shingelplattor, som sadeltak. Kiosker i skogsland-

skap ska utföras i grå kulör S6005- G50Y.

Figur 5.16 Befi ntlig passage vid Jakobshyttan stängs av och ersätts med en ny, planskild passage.

͙.͙ Beϐintliga plankorsningar som stängs av

Längs sträckan stängs ett antal passager av. Dessa kommer att ersättas av fyra planskilda korsningar, vars utseende och placering beskrivs under kapitel 6.

Där befi ntliga passager stängs av ska marken åter- ställas till ursprunglig markanvändning med hjälp av avbaningsmassor. Avbaningsmassor från gräsy- tor och skogsmark ska återanvändas på respektive plats. Dessa massor underlättar återetableringen av växter.

͙.͚ Servicevägar och ersättningsvägar

Vissa vägar kommer inte att kunna fortsätta använ- das i samband med att järnvägen får ny sträckning.

Därmed behöver de helt eller delvis ersättas av ersättningsvägar.

Vid utformning och lokalisering av vägar är det viktigt att ta hänsyn till landskapet. Höga bankar och djupa skärningar ska om möjligt undvikas.

Slänters släntfot/-krön ska avrundas och ytterslän- ter kläs med avbaningsmassor från angränsande landskap. Slänter i sluten skogsmark kan utföras brantare för att minska skogsintrång.

Till växlar och el-kiosker i järnvägsanläggningen kommer servicevägar att krävas. Servicevägar bör i första hand placeras intill järnvägen eller längs skogsbryn där de kan inordnas i landskapet.

De delar av vägsträckorna som kommer att gå på höga bankar eller i djupa skärningar är extra viktiga att anpassa till landskapet genom noggrann placering. Detsamma gäller samtliga service- och ersättningsvägar i öppna landskap. Servicevägar genom skogsmark ska om möjligt placeras inom trädsäkringsområdet, detta för att inte behöva ta mer skog i anspråk än nödvändigt.

Figur 5.17 Vägslänter bör utföras fl acka. Slänters släntfot och släntkrön ska avrundas. Ytterslänter, och om möjligt innerslänter, kläs med avbaningsmassor.

Ytterslänter/bakslänter täcks med avbaningsmassor för snabbare etablering av gräs och örter. Slänter rundas av.

Där så är möjligt, ur dräneringssynpunkt, kan innerslänter kläs med avbaningsmassor från angränsande landskap.

͙.͛ Återställning av beϐintlig järnvägs- sträckning

I samband med järnvägsutbyggnaden tas delar av det befi ntliga spåret ur drift. Den gamla banvallen norr om Godegård ska behållas som gång- och cy- kelväg, avjämnad med ett grusslitlager. Den gamla banvallen söder om Godegård ska till största del ri- vas och återställas till ursprungligt markskikt. Det- ta för att undvika att små kilar av jordbruksmark blir isolerade och riskerar att växa igen. Denna sträcka är heller inget gästvänligt promenadstråk då den angränsar till den nya järnvägen där tågen kommer att passera i hög hastighet. Längs kyr- kogården kommer dock den gamla banvallen att bevaras, detta för att möjliggöra framkomligheten för jordbruksmaskiner.

͙.͜ Masshantering

I samband med skärningar och omdragning av järnvägen uppstår massor som ska användas till olika delar av projektet. Beroende på massornas kvaliteter kan de användas till uppbyggnad av järnvägsbanken, servicevägar, serviceytor och ersättningsvägar. Massor ska även användas för att landskapsanpassa anläggningen och närmiljön så att järnvägen smälter in i landskapet. Mängden massor har hållits nere genom fi njusteringar av profi lhöjder och placering av spårlinjer.

Avbaningsmassor och växtjord som ska återanvän- das inom projektet lagras i tillfälliga sidoupplag inom arbetsområdet.

͙.͝ Viltstängsel

Behovet av viltpassage och viltstängsel har utretts

och är inte aktuellt längs sträckan.

͚ Platsspeciϐika gestalt- ningsförslag

I detta kapitel presenteras platsspecifi ka gestalt- ningslösningar. De fl esta förslag ligger inom värdekoncentrationerna; kring Godegårdsslätten, Godegårds tätort samt vid sjöarna i Sprickdalen strax söder om Jakobshyttan. De områden som beskrivs är:

 Planskilda korsningar samt broar

o Järnvägsbro intill Godegårds skola, norr om Godegård

o Vägbro söder om Godegård o Vägbro över våtmarksområde

öster om Godegård

o Vägport vid Godegårds kyrka o Vägbroar i Anderstorp

 Bullerskydd

 Ny vegetation

 Järnvägspassager i anslutning till sjöar och vattendrag

 Järnvägens passage förbi Godegårds kyrkogård och odlingslandskap

 Hantering av fragmenterad odlingsmark

͚.͕ Planskilda korsningar samt broar

Broar och portar ska anpassas till sin omgivning.

Särskild vikt ska läggas vid de planskilda korsning- arna i närheten av Godegård. Dessa ligger centralt i samhället eller inom områden med höga kultur- värden. Vägbroarna i Anderstorp ligger avsides, på dessa kan bearbetningsgraden hållas lägre.

Figur 6.1 Tre plankorsningar stängs av och erstätts av fyra nya. Utöver detta tillkommer en bro över Godegårdsån öster om Godegård.

V ä g b ro ö v er Vägbr o över v å tm a rk s- våtmarks- o m rå d e område

J ä rn v ä g sb ro i n ti ll Järnvägsbr o intill G o d eg å rd s sk o la Godegårds skola V ä g b ro s ö d er Vägbr o söder o m G o d eg å rd om Godegård V ä g b ro a r i Vägbr oar i A n d er st o rp Anderstorp

V ä g p o rt v id Vägport vid G o d eg å rd s Godegårds k y rk a kyrka

6.1.1 Järnvägsbro intill Godegårds skola, norr om Godegård

Intill Godegårds skola kommer en järnvägsbro att anläggas över Godegårdsån. I samband med att denna bro byggs anläggs en gång- och cykelväg under järnvägsbron. Denna gång- och cykelväg kommer att knyta ihop östra och västra sidan av Godegårds samhälle under järnvägen. Gång- och cykelvägen kommer att ansluta till Hökavägen på östra sidan av järnvägen och till Godegårds skola på västra sidan av järnvägen. Gång- och cykelvä- gen ska placeras så att den får god kontakt med Godegårds skola och blir ett naturligt rörelsestråk genom området. Gång- och cykelvägen ska även skapa en förbindelse med den gamla banvallen norrut mot Anderstorp, som kan användas som

rekreationsstråk. Järnvägsbanken går strax väster om nytt järnvägsspår och ligger på en stenbro över Godegårdsån intill den nya järnvägsbron. Denna bro kommer att bevaras även efter att det nya spåret anläggs.

Gång- och cykelvägen kan komma att användas fl itigt av skolelever och boende i Godegård, därför ska järnvägsbron upplevas ljus, trygg och öppen.

Gång- och cykelvägen bör asfalteras och belysas för att kunna nyttjas året om. Branta partier utförs med räcke. Vid smala partier kan slänter ersättas med murar, exempelvis gabionmurar, eller sten- satta slänter. Konerna i bron föreslås utföras med kross. Bron utförs med bullerskärmar.

Figur 6.2 Järnvägsbro intill Godegårds skola, norr om Godegård. Illustrationen visar mötet mellan den nya järnvägsbron, Gode- gårdsån och gång- och cykelvägen som leder till Godegårds skola. Bron utförs med bullerskärmar.

gc-väg gc-väg

Figur 6.3 Bilden visar Godegårds samhälle med järnväg, nya gång- och cykelvägar samt Godegårds skola. Röd oval markerar ny järnvägsbro. Vy från norr.

Godegårds skola Godegårds skola Hökavägen

Hökavägen

gc-väg gc-väg gc-väg gc-väg gc-väg

jä rn v ä g järnväg

Ny järnvägsbro

Ny järnvägsbro

Figur 6.6 Illustration av vägbro söder om Godegård. Vy från sydost.

6.1.2 Vägbro söder om Godegård

Befi ntlig plankorsning över järnvägen vid Hökavä- gen i centrala Godegård kommer att stängas av och ersättas av en vägbro söder om samhället. Vägbron kommer att ansluta till väg 1092 i väster och Hö- kavägen, väg 1101, i öster. Bron läggs i gränszonen mellan odlingsmark och bostadsområde. Mellan bostadsområdet och den planerade bron fi nns ett grönområde, till stor del bestående av björkvegeta- tion. Till bron ska två ramper kopplas ihop med gång- och cykelvägar.

Bron ska utformas smäcker och med stor öppning.

I detta öppna odlingslandskap är det viktigt att minska brons dominans. Bron bör utföras med en

Figur 6.5 Förslag på utformning av vägbro söder om Godegård; smäcker bro med pelare. Visualisering är utformad på ett underlag från en illustration från sträckan Stenkumla - Dunsjö, WSP.

Figur 6.4 Bostadsområdet i södra delen av Godegård vetter mot odlingsmarken där den nya vägbron ska förläggas.

Godegårds skola

Godegårds samhälle Godegårds samhälle

Slänter fylls upp för att skapa en Slänter fylls upp för att skapa en jämn slänt ner mot järnvägsspåret.

jämn slänt ner mot järnvägsspåret.

Befi ntlig skogsridå kom- Befi ntlig skogsridå kom- pletteras med träd och pletteras med träd och buskar i bankfoten.

buskar i bankfoten.

Bankar fl ackas av för att Bankar fl ackas av för att vara odlingsbara.

vara odlingsbara.

slank brobaneplatta och stöttas av smäckra pelare, inte av skivor. Bron utförs i omålad betong. Väg- bankar kring bron ska modelleras för att ansluta till odlingslandskapet.

Sidan av bankarna som vetter mot åkermark görs fl ack och odlingsbar på den nedre delen. Övre delen utförs med lutning 1:10 och täcks med avbaningsmassor. Vägen utförs med räcken och belysning. För att förankra bankar i landskapet ska träd- och buskplanteringar utföras på sidan mot bebyggelsen. Träd- och buskarter som växer natur- ligt i området ska väljas.

6.1.3 Vägbro över våtmarksområde öster om Godegård

Där en ny väg och planskild korsning anläggs söder om Godegårds samhälle kommer vägen att ansluta mot Hökavägen öster om järnvägsspåret. Vägen kommer att ledas genom ett skogsklätt våtområde för att ansluta mot öppna odlingslandskap intill

Figur 6.9 Vägbron kommer att leda över våtområdet öster om Godegård. Området som syns i bild, söder om befi ntlig vägbank, föreslås skapa ett rekreationsstråk genom att spänger placeras ut i en slinga.

Godegårds säteri. Över våtområdet kommer en vägbro att anlä ggas.

Våtområdet används idag som ett rekreationsom- råde, här går ”Kärlekstigen”, ett promenadstråk.

Promenadstråket leds delvis på en gammal väg- bank. För att hålla intrånget på våtområdet så litet som möjligt kommer den nya bilvägen om möjligt att förläggas på denna vägbank. Detta leder till att promenadstråket inte kan fortsätta användas på samma sätt som tidigare. För att ersätta det befi ntliga rekreationsstråket föreslås en kompen- sationsåtgärd i form av ett nytt rekreationsstråk som anläggs söder om den nya vägen. Här består området av lundvegetation och ett rikt fågelliv. Det nya rekreationsstråket föreslås byggas upp av stigar och spänger. Detta område ligger utanför järn- vägsplanens mark och kräver samråd och frivillig marköverenskommelse för att kunna genomföras.

Flytten av Kärleksstigen kommer att bekostas av Trafi kverket inom ramen för projektet.

Figur 6.7 Illustration visar vägbro över Godegårdsån, vid våtmarksområde.

Figur 6.8 Orange heldragen linje visar ungefärlig placering av den nya vägen. Vit linje visar den nya bron över våtmarksområ- det. Röd streckad linje visar exempel på nytt rekreationsstråk genom lundvegetationen.

Hö kav äge n Hökavägen Godegård

Godegård

Figur 6.10 Skyddsnät på broar ger en bra genomsiktlighet.

Foto: Saferoad.

6.1.4 Vägport vid Godegårds kyrka

I anslutning till Godegårds kyrka och Hälla gård kommer befi ntlig plankorsning att ersättas med en vägport för personbilar, gående och cyklister.

Denna miljö är en viktig kulturmiljö med ett expo- nerat läge. Nuvarande vägsträckning är gammal och Godegårds kyrka är medeltida. Sambandet mellan Godegårds kyrka och Hälla gård på vardera sidan av järnvägen är viktigt att bevara.

Alla trafi kslag kommer att samsas om ytan i den nya vägporten. För att porten ska upplevas trygg ska porten utföras ljus och öppen. En öppen broutformning ökar även möjligheten att bibehålla sambandet mellan Hälla gård och kyrkan. I denna kulturmiljö ska vägporten utformas med gedigna, kvalitativa material. Vägporten föreslås utformas med vingmurar parallella med järnvägen samt klädda med inklädnadsgranit.

Figur 6.11 llustration över vägport vid Godegårds kyrka. Vy från nordost.

Godegårds kyrka

Figur 6.13 Exempel på vägport mellan Godegårds kyrka och Hälla gård.

Figur 6.12 Befi ntlig plankorsning vid Godegårds kyrka ska ersättas med en planskild korsning.

6.1.5 Vägbroar i Anderstorp

I Anderstorp kommer två nya vägbroar att anläg- gas i närheten av befi ntlig plankorsning. Den ena bron kommer att spänna över järnvägen och den andra över Godegårdsån. Mellan broarna anläggs vägbank. Utförandet av broarna kan ha en lägre bearbetningsgrad än broar inne i Godegård då de inte har samma exponeringsgrad som övriga broar.

Figur 6.14 Illustration över vägbroar i Anderstorp.

Godegårdsån Järnvägen

Vägbro väg 1092

Figur 6.17 I Godegård blir bullerskärmar invid järnvägen aktuella. Foto i riktning norrut.

͚.͖ Bullerskydd

Bullerskärmar och bullerskyddsvallar kommer främst att bli aktuella inne i samhällena Gode- gård och Degerön. På övriga sträckor ligger husen spridda och de fl esta hus som får bullernivåer över riktvärdena kommer att få fönster-, fasad- och/el- ler uteplatsåtgärder. Några byggnader vid gården Sörbyhagen får bullervallar då denna lösning är lämplig för platsen och terrängen. Utformning av bullerskydd styrs av platsens karaktär, tillgängligt utrymme och masstillgång.

6.2.1 Bullerskydd i Godegård

Bullerskydd inne i samhället Godegård blir aktu- ella på båda sidor av järnvägen. Längs järnvägens västra sida söder om Hökavägen föreslås jordvallar kombinerade med skärmar. Jordvallar placeras i botten och skärmar ovanpå. Plank och vall beräk- nas behöva en totalhöjd på 4,5 meter över rälsens överkant (RÖK) för att klara bullernivåerna. Längs järnvägens östra sida placeras jordvallar.

Bullerskärmar i Godegård ska få ett klassiskt ut- förande med rödfärgat eller omålat trä med inslag av glas/plastpartier. Järnvägen är en viktig del

av ortens kulturhistoria och bör synliggöras även fortsättningsvis. I partiet där järnvägen passerar Hökavägen ska bullerskärmar utföras genomsikt- liga, detta för att bevara sammanhanget av den historiska Hökavägen och dess sträckning till Godegårds säteri. Invid Hökavägen ska utformning och grundläggning av bullerskärmar anpassas till den solitära eken och dess rotsystem. Bullerskär- mar som inte ligger på vall förses med absorbenter för att ljudet inte ska refl ekteras mellan plank och tåg och därmed försämra ljuddämpningen. Absor- benter kläs med ett ytskikt av trä för att smälta in i bebyggelsemiljön.

Figur 6.15 Bullerskydd i Godegård ska utföras med trä- och glas/plastpartier. Glas/plastpartier bör gå ner till marknivå.

Figur 6.16 Sektion inne i Godegårds samhälle. Invid järnvägen byggs en bullervall med bullerplank ovanpå. Sektion km 241 + 200.

Sektion sedd i söder riktning.

järnväg

bullervall med bullerplank ovanpå

bilväg fastighet

trädsäkringszon

Bullervall Bullervall + bullerskärm Bullerskärm

Figur 6.20 I Degerön förses bullerplank med absorbenter.

Överkanten på bullerplank av trä ska snedfasas för att underlätta vattenavrinningen samt för att skapa ett mer bearbetat uttryck.

Längs Godegårds skolgård placeras bullerskärmar intill järnvägen.

6.2.2 Bullerskydd i Degerön

I Degerön fi nns redan idag bullerskärmar, i trä.

Dessa förses med absorbenter på sidan mot vetter mot järnvägen, detta för att förbättra bullerskyd- det. Absorbenter kläs med ett ytskikt av trä för att smälta in i bebyggelsemiljön. Kompletterande bullervallar ansluts till befi ntliga plank i norr och söder. Fönster- och fasadåtgärder blir aktuella även i Degerön.

Figur 6.19 Sektion över järnväg och gång- och cykelväg vid Godegårds skolas fotbollsplan. Sektion km 240 + 880.

järnväg gång- och cykelväg med räcke

Godegård skolas fotbollsplan buller-

plank

͚.͗ Ny vegetation

För att mildra det visuella intrycket av järnvägsan- läggningen kommer nyplanteringar att planteras vid den planskilda korsningen söder om Godegård.

6.3.1 Planskild korsning söder om Godegårds samhälle

Söder om Godegård angränsar samhället mot odlingsmarker. I detta skogsbryn ska en ny plan- skild korsning över järnvägen anläggas. Denna bro kommer till stor del att byggas upp av jordbankar.

För att jordbankarna ska smälta in mot de befi nt- liga dungarna mot bostadsområdet ska sidorna som vetter mot samhället planteras med naturlika träd- och buskplanteringar på bankarnas nedre delar. Arterna väljs efter naturligt förekommande arter på platsen. Exempel på arter är björk, rönn, sälg och hägg.

6.3.2 Övriga planteringar

I samband med järnvägsprojektet föreslås en dub- belsidig ekallé planteras längs Hökavägen öster om Godegårds samhälle till säteriet. Denna kompen- sationsåtgärd skapar ett ökat värde för kultur- och naturmiljön. Tidigare har här funnits en ekallé längs vägen. Denna föreslagna åtgärd ligger utan- för järnvägsplanens mark och kräver samråd och frivillig marköverenskommelse för att kunna träda i kraft.

1. Träd- och busk- 1. Träd- och busk- plantering vid plantering vid planskild kors- planskild kors- ning.

ning.

2. Föreslagen ek- 2. Föreslagen ek- allé mot säteriet.

allé mot säteriet.

Figur 6.21 Nyplanteringar längs sträckan är markerade med gula ovaler. Den nya järnvägslinjen visas i svart linje, den gamla linjen i svartvit linje.

Illustration veg vid ramp, samhället.

Figur 6.22 Planskild korsning söder om Godegårds samhälle.

Befi ntligt grönområde mellan bostadsområdet i Godegård och den nya vägen kompletteras med träd- och buskplanteringar i bankslänterna (ungefärligt område illustreras med gul oval).

͚.͘ Järnvägspassager i anslutning till sjöar och vattendrag

Norr om Godegård, i Sprickdalen, leder järnvägen genom ett kuperat sprickdalslandskap. Längst ner i dalen ringlar Godegårdsån med ett pärlband av sjöar, resterande mark är skogsklädd. Längs denna sträcka kommer järnvägen till största del att gå i skärning längs en bergskant. Skärningar blir i genomsnitt omkring 4 meter djupa, men på vissa ställen ner mot 10 meter. Även bankar blir aktuella längs sträckan.

Den nya järnvägen förläggs längre ifrån sjöarna och Godegårdsån än befi ntlig järnväg, vilket är positivt både ur natur,- vatten- och landskapssyn- punkt. Vattenmiljöer och stränder är känsliga för ingrepp och bör i möjligaste mån lämnas orörda. I Sprickdalen fi nns höga naturvärden kopplade till å-miljön och dess svämområden och strandskogar.

I Sprickdalen sker påverkan på vattenmiljöer fram- förallt där den nya vägbron anläggs över järnvägen samt på en sträcka där Godegårdsån dras om i ett nytt meandrande lopp.

Befi ntlig marknivå Skärning 0 - 5 m Skärning 5 - 10 m

Bank 0 - 5 m Bank 5 - 10 m Bro eller port

Figur 6.24 Profi l mellan Jakobshyttan i norr mot Godegård i söder.

Figur 6.23 I Sprickdalen leder järnvägen genom ett kuperat landskap med sjöar i dalgången.