De äldsta målningarna i Roslags-Bro kyrka Wilcke-Lindqvist, Ingeborg Fornvännen 36, 245-248 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1941_245 Ingår i: samla.raa.se

De äldsta målningarna i Roslags-Bro kyrka Wilcke-Lindqvist, Ingeborg

Fornvännen 36, 245-248

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1941_245

Ingår i: samla.raa.se

SMÄRRE MEDDELANDEN 245 Ytan hugges sedermera så att lämplig yta erhålles och denna färgas me-

delst cemontäkta färger till en med stenen överensstämmande färg.

Sedan 1932 hava 311 runstenar lagats eller rests. Kostnaderna härför upp- gå till 20 304: 06 kronor. En sammanställning av do vidtagna åtgärderna och dessas fördelning på olika landskap återfinnes i tabellen på vidstående sida.

K. A. Gustawsson

DE ÄLDSTA MÅLNINGARNA I HOSI.Al.S-llHO K Y R K A

Roslags-Bro kyrka är som bekant rikt dekorerad med målningar, vilka enligt en nu försvunnen inskrift utförts 1471. Ehuru korvalvets dekoration i mycket skiljer sig från kyrkans i övrigt, kan man dock av flera skäl anse för så gott som säkert, att hela kyrkan dekorerats vid nämnda tidpunkt.

Se härom Sveriges kyrkor, Uppland I I : 2, s. 138 ff. På samma ställe har emellertid undertecknad framhållit, att i korvalvct, som är äldre än kyrkans övriga valv, rester av en tidigare befintlig dekoration torde ha inarbetats i målningarna från 1471. Då dotta förhållande mig veterligen ej förut observerats, ehuru målningarna i Roslags-Bro äro rätt utförligt behandlade i den konsthistoriska litteraturen, och då Sveriges kyr- kors utrymme ej på alla punkter kan tillåta någon egentlig bevisföring, givetvis ej heller avbildning av jämförelsematerial, skall här ett kort bidrag lämnas till problemets belysning.

De nämnda resterna av äldre dekoration utgöras av de treflikiga blad med omvikt fpots, som likt gotiska krabbor följa valv-ribborna i korvalvets östra och västra kupor (fig. 1). Till färgen skilja sig dessa nu icke i någon påfallande grad från valvets dekoration i övrigt — den är hållen i 1400-talets vanliga gröna, bruna och vita toner med svarta konturer —, men öro i östra kupan, som varit överkalkad, väsentligt blekare än i den västra, som vid kyrkans restaurering 1929 endast rengjordes. De innehålla emel- lertid dessutom något ljusrött, och från mina undersökningar i kyrkan

1917—19 har jag antecknat, att även blått sparsamt förekom. Att vid restau- reringen ingen iakttagelse gjordes om den bristande samhörigheten mellan dessa kantblad och valvets övriga vegetativa ornamentik måste bero på att båda äro målade på samma putslagcr. Med andra ord: dekorationen från 1471 har anbragts som fyllning å tomma fält mellan de bladkantade valvrib- borna. Icke desto mindre äro på flera ställen do trcflikiga kantbladen övörskurna av den nya målningen, till synes avpassade efter den eller helt borttagna (genom överputsning eller på annat sätt?). 1 Den äldre och yngre dekorationen ha tydligen avsiktligt sammanarbetats, och det är icke så lätt att avgöra — särskilt icke efter restaureringen — precis på vad sätt detta skett.

1 Observera dessutom, att inga spår av de treflikiga kantbladen finnas i

;ödra och norra valvkuporna, och att i de smala valvstrålarna inom ribbornas

stjärnmönster endast två sådana blad (på nö. sidan, nära valvhjässan) före-

komma.

_ g * _ _ _ < i ^ _ * ; * I K _ 5 _ > i ,

'»•*i_l_

J? tåéStt J r w J / t t y

r^__0t__B

J * ' mm

" r ^

J _ f > • 4 ' " 1 _ _

P J •

„ ^ _ H # * ? _ i

_*»v*__*3_i

f _ f v J H ^ ^ s j U B f ^ ^ M ^ _ T J ^ ^ ^ ' -

^ _ _ _ S _ _ " ^ ^ _ ^ * - __k> ^ ' ^

^ff__!__\V.-^__k. *_3

Fig. 1.

Korvalvet i Roslags- Bro kyrka, Uppland, The chancel vaulting in Roslags-Bro Church,

U p p l a n d .

Fig. 2.

Målning i Uppsala Trcfaldighetskyrkas

korvalv.

Painting in the chancel vaulting In Holy Tri- nily Church, Uppsala.

•

Kv

_ H _ \ /

_ n _ _ k \ ^ösV '

_ _ \ > l _ f c V « _ _ ^

S ^ 1 Sm\%

' \ 1 IBM «

8_^' *H W

'v. 1

iä) ^f M P_a

V J ^ -.79

i l - L / r ^ i 1

. S M Ä R R E M E D D E L A N D E N 247

Beträffande själva valvets ålder må nämnas, att medan de båda västligare valven, vilkas målningar typiskt företräda den s. k. Bro-Knivsta-gruppen, tydligen äro sekundärt inslagna kort innan de målades 1471, så är korets ursprungligt. Det är ett valv av icke så vanlig karaktär: ett stjärnvalv med smala ribbor, vilkas tvärsnitt visar en modifierad klöverbladsform. 2 Denna valvtyp synes vara utbildad i Preussen på 1300-talet och har därifrån spritt sig till de nordiska länderna. Korvalvet i Roslags-Bro dateras av Erik Lundberg till 1300-talets senare del.' Möjligen kan dateringen sträckas något längre fram i tiden. 4

Det är givetvis i och för sig tänkbart, att ett valv slagits och sedan fått stå odokorcrat i c:a 50—100 år. Men just den typ av valvmålningar, som

Fig. 3.

Trcflikigl blad a) Roslags-Bro kyrka b) Uppsala Trefaldighelskyrka.

Thrce-lohed leal. a) Hoslags-Uro Church. b) lloly Trinity Church, Uppsala.

ovan antagits — blad eller blommor, som tyckas växa fram längs ribborna och accentuera dem, medan valvkupornas mittparti lämnas tomt — är som bekant kännetecknande för 1300-talet. C. R. af Ugglas har redan 1918 sam- manställt några dylika målningar. 5 Av intresse som jämförelsematerial med Roslags-Bro äro särskilt de i Västeråker — där på alldeles samma sätt äldre och yngre målningar sammanarbetats — samt, framför allt, de i Trefaldig- hetskyrkan i Uppsala (korvalvet). Likheten med de senare torde framgå utan närmare kommentar, om också bladen i Roslags-Bro visa kraftigare och fyl- ligare, mer bondskt stiliserade former. Det är f. ö. ej utan, att även ett annat motiv bland målningarna i Roslags-Bro korvalv — det i stora rundlar flätade rankverk, som fyller den västra valvkupans nedre hörn — påminner om 1300-talets måleri och skulle kunna anses som tillhörande den ursprung- liga dekorationen.

' S v e r i g e s k y r k o r , Uppland 11:2, fig. 109.

' E. L u n d b e r g , Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden, 1000—

1400, Sthlm 1940, s. 600.

4 Jfr, liksom ävon beträffande korets byggnadstid, S v e r i g e s k y r - k o r . Uppland I I : 2, s. 136.

s C. R. a f U g g 1 a s, Till kännedomen om dot gotiska måleriet i Uppland.

(Studier i Upplands kyrkliga konst, Uppsala 1918, s. 18 ff.)

248 S M Ä R R E M E D D E L A N D E S

Trefaldighetskyrkans valv och med dem även målningarna, som synas vara utförda på den färska putsen, dateras av Ugglas till 1300-talets mitt eller kort därefter. 6 De motsvarande målningarna i Roslags-Bro behöva ej vara många årtionden yngre. Det finns ingen anledning betvivla, att de äro jämnåriga med valvet.

Ingeborg Wilcke-Lindqvist

ENMANSGRAVAR I NORRHOTTEN

Sommaren 1939 hittades ett par stenverktyg i Vännäs by i överkallx socken, Norrbotten, under omständigheter, vilka göra det troligt att do tillhört någon enmansgrav. Då sådana gravar hittills icke äro med säker- het kända från övre Norrland, kan det vara av intresse att närmare gran- ska detta fynd.

Del ena verktygel var cn håleggad yxa. längd 17.5 cm. av svart skiffer,

Fig. 4.

Håleggad mejsel. Norrb. M. inv:nr 4234.

Hollow-cdgcd chisel.

Fig. 5.

Tväreggad yxa. Norrb. M. inv:nr 4235.

Square-edged axe.

en även i norra Sverige ganska vanlig typ. Det andra var en tväreggad yxa av grå, lösare skiffer, längd 17,3 cm. En del av yxan är avflagrad.

De ha i Norrbottens Museum inv:nr 4234—35. (Fig. 4—5.) Båda två hade legat helt nära varandra, ondast några dm under markytan. De kommo i

6 I anslutning till H a h r s utredning av byggnadshistorien

Konst 1905, s. 109 ff. Kult och