• No results found

Tentamen Digitalteknik 3pDatum: 1999-08-28Tid: 9.00 - 14.00Hjälpmedel: MiniräknareKursansvarig: Bengt Oelmann, tel: 148792, e-post: bengt@ite.mh.seAnvisningar för inlämnade lösningar:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tentamen Digitalteknik 3pDatum: 1999-08-28Tid: 9.00 - 14.00Hjälpmedel: MiniräknareKursansvarig: Bengt Oelmann, tel: 148792, e-post: bengt@ite.mh.seAnvisningar för inlämnade lösningar:"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Tentamen Digitalteknik 3p Datum: 1999-08-28

Tid: 9.00 - 14.00

Hjälpmedel: Miniräknare

Kursansvarig: Bengt Oelmann, tel: 148792, e-post: bengt@ite.mh.se

Anvisningar för inlämnade lösningar:

• Resonemang och motiveringar får ej vara så knapphändiga att de blir svåra att följa.

• Införda beteckningar skall definieras.

• Tankegången bakom uppställda ekvationer skall förklaras.

• Uträkningarna skall vara tillräckligt fullständiga för att visa hur slutresultatet erhållits.

• Approximationer ska motiveras och underkastas efterkontroll.

• Ange svaren med lämpligt antal gällande siffror

• Varje problemlösning skall avslutas med ett klart formulerat svar.

(2)

2

UPPGIFTER

1. Omvandla talet 321.406 till basen 7. (2 p)

2. Inom vilket område kan ett n-bitars tal representeras då man använder: (2 p) a) teckenbit (signed-magnitude)

b) två komplement (two’s complement)

3. Sök minimala uttryck på summa-av-produktform för: (2 p) a) Fa = Σx,y,z,w = (0,2,4,8,10)

b) Fb = Σx,y,z,w = (1,3,7,13,15)

4. En 2-ingångars universalgrind ( UG) skall konstrueras. Grindfunktionen (grindtyp) skall bestämmas med ingångarna g1 och g0 enligt tabellen nedan. Realisera universalgrinden med minimalt NAND-NAND nät. (4 p)

5. Statisk hasard. (5 p) a) Vad är statisk hasard

b) När uppkommer statisk-1 hasard

c) Rita upp en krets, med timing diagram och logiskt schema, som illustrerar då statisk-1 hasard uppkommer.

6. Visa logiskt schema med grindar för en D-latch. Förklara hur den fungerar. (3 p)

g1 g0 grindtyp 0 0 Y = A 0 1 Y = A·B 1 0 Y = A xor B 1 1 Y = A + B

g1 g0 A B

Y

UG

(3)

3

7. Konstruera en tillståndsmaskin med logiska grindar och negativt flank-triggade D-vip- por för nedanstående tillståndsgraf. Använd gray-kod för tillstånden (6 p)

8. Ta fram en tillståndstabell och tillståndsgraf för sekvensnätet nedan. Vid uppstart antas innehållet i samtliga vippor vara noll. Till klockingångarna på vipporna är en gemensam klocksignal ansluten (visas inte i schemat nedan) (6p)

S4 S0

S2

S3 S1

A=1/Z=0

A=0/Z=0 A=1/Z=1

A=1/Z=0

A=0/Z=0 A=1/Z=0

A=0/Z=1 A=0/Z=0

A=1/Z=0 A=0/Z=1

A är ingång Z är utgång

(4)

4

FORMELSAMLING

Några räknelagar:

3-bitars binära koder:

Karateristiska ekvationer för vippor:

x + x·y = x x·(x+y) = x

Absorptionslagarna

x·y + x´·z = x·y + x´·z + y·z (x+y)·(x´+y) = (x+y)·(x´+y)·(y+z)

Concensuslagarna

(x+y)´ = x´·y´

(x·y)’ = x’ + y’

DeMorgans lagar

binär Gray one-hot (som krävs för en 3-bitars binär kod)

0 000 000 0000 0001

1 001 001 0000 0010

2 010 011 0000 0100

3 011 010 0000 1000

4 100 110 0001 0000

5 101 111 0010 0000

6 110 101 0100 0000

7 111 100 1000 0000

Typ Karakteristisk ekv.

JK-vippa Q+ = J·Q´ + K´·Q

T-vippa Q+ = Q´

D-vippa Q+ = D

S-R latch Q+ = S + R´·Q

D-latch Q+ = D

T-vippa med enable Q+ = EN·Q´ + EN´·Q

References

Related documents

Dimensionera en 4-ingångars nand-grind för symmetriskt omslag, samt bestäm den totala switchande kapacitansen i grinden och jämför med en motsvarande grind i min.. transistorerna

Bestäm antalet segment en ledare med resistans R int och kapacitansen C int ska ha då den ska drivas med drivare som sätts in med jämna mellanrum längs ledaren (repeaters) så att

The goal of this project is to develop techniques and methods for floating-gate circuits that allow the same degree of design automation as digital standard-cell design does

Konstruera en räknare som går genom en sekvens av 4 tillstånd (... Ta fram de logiska uttrycken för tillståndsmaskiner med ovanstående specifikation för D-vippor genom att a)

• Uträkningarna skall vara tillräckligt fullständiga för att visa hur slutresultatet erhållits.. • Approximationer ska motiveras och

tonen ur den senast erhållna, varefter i detta fall den trettiofemte blir en kromatisk skala (tal- serien I. skapsförhållanden fungerar också ifall man ställer

Resonemang, ekvationslös- ningar och uträkningar för inte vara så knapphändigt presenterade att de blir svåra att följa.. Efter varje uppgift anges maximala antalet

Till alla uppgifterna ska fullständiga lösningar lämnas. Resonemang, ekvationslös- ningar och uträkningar för inte vara så knapphändigt presenterade att de blir svåra