• No results found

AP-fonden, ”bromsen” och din pension

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "AP-fonden, ”bromsen” och din pension"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

83

bokanmälningar nr 4 2005 årgång 33

Riksförsäkringsverkets förre generaldi- rektör, KG Scherman, sticker inte under stol med att han är missbelåten med det svenska pensionssystemets utveckling efter 1994 års stora pensionsreform. Han har inget emot övergången från ett för- månsbestämt till ett avgiftsbestämt sys- tem, i varje fall inte i princip, men han menar att tillämpningen måste ske med respekt för pensionernas socialpolitiska roll. I det förmånsbestämda systemet

”garanteras” en viss nivå på pensionsför- månerna, vilket kräver en fortgående an- passning av avgiftsuttaget. Påfrestningar till följd av demografi ska och andra för- ändringar över tiden belastar i detta fall avgiftsbetalarna, dvs de förvärvsarbetan- de. I det avgiftsbestämda systemet sker anpassningen genom att förmånerna ändras så att de kan fi nansieras med en viss avgiftsnivå. Eventuella påfrestning- ar belastar i detta fall pensionärerna.

I planerna för det nya pensionssyste- met förutsattes att anpassningen av pen- sionsförmånerna inte sker automatiskt, utan med hänsyn till vad som är rimligt i respektive fall. Ett alternativ till sänkta pensioner kan exempelvis vara höjd pensionsålder. Schermans ståndpunkt är att politikerna inte får avhända sig möjligheten till diskretionär prövning.

Gör man detta, menar han att systemet förlorar mycket av sin socialpolitiska uppgift.1 Genom en detaljerad historie- skrivning – fylld av citat från bl a utred- ningar och promemorior – visar han hur de socialpolitiska ambitionerna i syste-

met gradvis urholkats. Det är framför allt tre omständigheter som lyfts fram:

Försvagningen av garantipensionen I det nya systemet skiljs garantipen- sionen ut som en särskild förmån som fi nansieras och administreras separat från pensionerna i övrigt, nämligen direkt i statsbudgeten. I och med att garanti nivån justeras med avseende på infl ationen, och inte lönerna som övriga pen sioner, blir dess relativa betydelse mindre i takt med den ekonomiska till- växten. Enligt Scherman är detta riktat mot de sämst ställda och därför social- politiskt diskutabelt.

Reduktionen av AP-fonderna

För att inte förmånsnivåerna för de löne- baserade pensionerna ska behöva ändras alltför ofta, innebar pensionsreformen att AP-fonderna fördes över till det nya systemet för att där fungera som buffert vid tillfälliga påfrestningar. Härigenom skulle systemet kunna leva tämligen självständigt vid sidan om statsbudge- ten. Problemet, enligt Scherman, är att politikerna inte kan motstå frestelsen att föra över tillgångar i pensionssyste- met till statsbudgeten för att fi nansiera löpande utgifter av annat slag. Överfö- ringarna försvagar fondernas buffert- funktion och ökar risken för anpass- ningar (neråt) av förmånerna.2

Införandet av den så kallade ”bromsen”

De påfrestningar som inte kan klaras av med hjälp av buffertfonden måste – ef- tersom avgiftsjusteringar är uteslutna – klaras av med ändringar i pensionsför- månerna. Som nämnts menar Scherman att dessa ändringar bör göras diskretio- närt, men detta har blivit onödigt i och

med att systemet kompletterats med en KG Scherman, AP-fonden, ”bromsen”

och din pension, Jure förlag AB, Stockholm, 2004.

ISBN 91-7223-219-6 1 Varför det skulle vara bättre att avvägningen mellan pensionsnivå, pensionsålder etc görs av

politiker istället för varje enskild person, som i dagens system, blir inte närmare klargjort.

2politiker istället för varje enskild person, som i dagens system, blir inte närmare klargjort.

2politiker istället för varje enskild person, som i dagens system, blir inte närmare klargjort.

Resonemanget gäller överföringar som går utöver vad som behövs för att fi nansiera förtids- pensioner, garantipensionen och annat som i reformen lyftes ut från pensionssystemet.

BOKANMÄLAN

AP-fonden, ”bromsen”

och din pension

(2)

bokanmälningar

84

ekonomiskdebatt

automatisk balansering, en s k broms.

När denna är påslagen, vilket inträf- far när buffertfonden annars riskerar att åderlåtas för mycket, anpassas pen- sionsförmånerna med full automatik till utvecklingen av bl a livslängden och av- giftsunderlaget, dvs lönesumman. Ak- tivitet från politikernas sida är därmed överfl ödig.

Scherman ser två problem med denna konstruktion. FöF r det för det för det för det f rstaöörstaö ökar frestelsen för politikerna att ytterligare reducera buffertfonden. I takt med att detta görs, växer behovet att anpassa för- månerna. Eftersom en del av den auto- matiska anpassningen är att förmånerna räknas upp med avseende på lönesum- mans utveckling istället för den genom- snittliga lönenivåns utveckling, och den förra normalt är lägre än den senare, blir följden att pensionerna successivt blir mindre än vad de annars skulle ha varit. De riktvärden som angavs i pen- sionsreformen kan därmed inte uppnås.

F r det andraör det andraö ökar osäkerheten om de framtida pensionernas storlek. En för- svagad buffertfunktion gör förmånerna mer volatila. En del av den trygghet som socialförsäkringen skulle säkerställa går därmed förlorad.

En implikation av Schermans iakt- tagelser är att det nu krävs fl er år i ar- betslivet för att nå upp till den pension som förespeglades i pensionsreformen.

Detta är i och för sig inget problem, med tanke på att vi blir friskare och lever längre, men det är notabelt att social-

försäkringssystemet som helhet inte är anpassat till en senareläggning av pen- sionsåldern. Scherman pekar särskilt på de försämringar i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen som inträffar vid 65 års ålder. Detta lägger sten på bör- da för dem som har svårt att förvärvsar- beta vid denna ålder och behöver arbeta för att komma över den nivå som den (relativt) krympande garantipensionen ligger på.

Schermans råd är att vi inte ytter- ligare bör tulla på buffertfonden, att den automatiska balanseringen enligt nuvarande ”broms” bör slopas samt att befolkningen bör stimuleras att arbeta mer, framför allt genom att regelverket för socialförsäkringen som helhet an- passas till en höjd ”normal pensions- ålder”. Tyvärr får vi inte någon de- taljerad beskrivning av hur Scherman tänker sig att balanseringen istället ska ske samt hur en samhällsekonomiskt försvarbar arbetslöshets- och sjukför- säkring ser ut för personer som nått upp till 65 års ålder.3 Scherman har verkligen givit oss något att fundera över, men jag beklagar att han inte med ett ord berör det som är problemet med diskretionär styrning, nämligen fortlö- pande partipolitiska över väganden om systemets utformning. Vilken trygghet skulle det ge?

Lars Söderströderströ öm, öm, ö

professor vid nationalekonomiska insti- tutionen, Lunds universitet.

3 En fråga är om ersättningen ska kunna kombineras med förtida uttag.

References

Related documents

Andra AP-fonden noterar att promemorians förslag inte förefaller vara i linje med Pensionsgruppens överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner, där det anges att

Remissyttrande av Första, Andra-, Tredje- och Fjärde-AP-fonden avseende promemorian Några frågor øm straff för marknadsmlssbruk (Fl2019/02558/VJ. Första, Andra-, Tredje- och

2017 års utmärkelse går till Mattias Leesment Bergh, musiklärare på Sundsgymnasiet, och han får den bland annat för sin förmåga att få elever att trivas

luftföroreningar inte hade fått de förväntade effekterna. De mycket stora mänskliga och ekonomiska kostnaderna har ännu inte avspeglats i tillfredsställande åtgärder i hela EU. a)

Motsvarande för privata tjänstemän kommer tjänstepensionen att vara cirka sju procent högre än premiepensionen, statligt anställda får i stort samma belopp högre pension och

tilläggspensionerna. Om balanseringen aktiverats, ökar balanseringen indexeringen om tillgångarna blir större än skulderna, upp till den nivå indexeringen skulle ha varit

Tidigare arbetade jag på ett av motståndsrörelsen mujahedins kontor i Peshawar i Pakistan, när en kompis som arbetade för SAK berättade att de sökte efter en kon-

Strax efter de massiva protesterna, som för övrigt förekom på flera håll i Afgha- nistan, flaggade emellertid Newsweek för att uppgifterna om skändningen kunde