biologiskt fdltarbete i

Systematisering av ortsangivelser i biologiskt fdltarbete LENNART CEDERHOLM

Cederholm, L.: Systematisering av ortsangivelser i biologiskt faltarbete. [Systematizing the denotation of geographical names of collection sites in biological field work]. - ^Ent.

Tidskr. 98:65-71 (1977). Lund, Sweden 20 September 1977. ISSN 0013-886x.

A system is suggested where Swedish square map grids are given permanent names. The names are based on the official 5 x5 km economic l:10000 maps'names and include I x I

km and 100 x 100 m grids of the National Grid System. The suggested names are meant for collections where the surveyed area does not in any point cross a map grid square of I x I km or l00x 100 m respectively. Examples of how those names are written on lables etc are, for a 5x5 km square, "HAGESTADBORG", for a I x I km square

"HAGESTADBORG: KisebergaAsen" and for a l00xl00 m square "HAGESTAD- BORG: KAsebergaAsen; gravel-pit". Also, a precise denotation of a coordinate in the National Grid System (Rikets Niit : _{RN) must} precede the name of the square. Suggested names for the ^peninsula of Kullaberg in NW SkAne (Scania) and for the area of Sandham- maren in SE Sk6ne are given.

L. Cederholm,Dept. ofZoology, Univ. of Lund, Helgonaviigen 3, 5-223 62 Lund, Sweden.

I biologiskt insanllingsarbete har den praxis utbildats att vatte samlare ttalv "dё per'' sina insamlingslokaler. Detta har ofta lett till att samina geografiskt begransade Omradc kan dyka upp i litteraturen och pa insanllingsetiketter un‐

der flera olika namn.Sa har det t ex visat sig att det den ene sanllaren kallar ''Sandhanllnaren'' svarar inot strandremsan av vad en annan kanar

fё

r ''Hagestads fritidsreservat''.I)en sistnamn‐

da lokalen gar aven under beteckningen''Hage‐

stad'',vilket blir en del av det som ibland kanas ''Lё derup, Backakra''.(Dftast benamner natur‐

ligtvis samine sanllare sina cgna lokaler efter ett konsekvent system,som utesiuter sadana ёver_

lappningar och oklarheter,men darav bjerinte automatiskt att en utomstaende inser hur loka‐

lerna har avgransats.Inte sallan kan aven hOs cn och samme samlare samma lokaltt nera.manga olika beteckningar.(Exempel rlnns pa att en och sanlina lokal sammanlagt har benamnts pa 18 olika satt!).Inte minstisamband med Z00 TAX stravandcn att fa insanllingslokalerna koordinat‐

satta har dessa fё rhallanden medfё rt anvarliga 01agenheter.

Synpunkterna,som framfё res nedan ar ett f6r‐

s6k att skapa vissa normer vid namngivningen av insanllingslokaler,sa att samma geografiska om‐

rade hos 。 lika samiare antid erhaller samina namn och beteckning ― en ''ё versattning'' av koordinatrutorna.

6-Ent Tidskr 3/1977

Geograrlska k。 。rdinater

lntill dess att den nya topografiska kartan i skala l:50 CXXl bё ゴ ade utges fanns i Sverige 3 olika satt att med ttalp av k00rdinater ange en yta:

I.Rikets Nat(=RN),alfa‐ numerisk typ.Ex.

01B9i(=5× 5 km ruta).

II.Rikets Nat, numerisk typ.Ex.1234/6543 (=1× l km ruta).

HI. L「 FM, ctt rutsystem, som nu langre icke trycks som rutor pa kartorna Gfr cederholm&

Douwes 1974).

l och med den nya topo‐ kartan infOrdes ytter‐

ligare en numerisk fom av koordinater, en ''6versattning''av den alfa‐ numeriska typen _α

IV. Rikets Nat, numerisk typ. 03B9i blir=03198

E)iskussionen onl koordinat‐ rutor i Svcrige har hittills uteslutande gallt typerna l och II ovan.

Nar man nu O節 ciellt infё r ytterligare en typ―

dessutom med den tydliga avsiktcn att slopa typ

I― kan man befara att funstandigt kaos kommer

att uppsta om inte rnycket strikta regler iakttages

om hur de olika typerna skan skrivas.Nedan ges

dafё r en kOrt ё versikt av systemen, pa vilka

kartor de aterrlnnes samt vilka rutstorlekar de

arbetar ined.

66 ι

`″

″α″ rC′ ′′″ 力ο′ ″

ryp r_α _4ル

““

お々αたοο″ ピれα′

`″

utgar fran rutor av storleken 50× 50 km.

Dessa delas i 5× 5 km rutor, sonl ■ 11lstandigt

svarar mot ett blad i den ekononliska kartan (1:10 CXXl).Vatte Sなian mindra ruta delas i l×

km nitor(=25 st per ekonomiskt kartblad),

lα)× 100 1n rutor osv.Systemet anvander siffror 10r att beteckna rutorna i nord‐ sydlig riktning К h bokstaver fё r rutorna i vast_ё sthg riktning.

Fran och med l× l km rutorna anvandes emel‐

lertid siffror aven i nOrd‐ sydlig riktning(Ceder‐

holm&Douwes 1974).Denna typ rlnns i mer ener rnindre framtradande fOrm pa ana modema svenska kartor.

Typ〃 ―″′″′″

′たοο″ ″

“

ar′ ″

utgar fran rutor av storleken 100× 100 knl, sonl delas 10× 10 km,1× l km,100× 100 in etc.

rutor.Den principicna skilinaden mellan koordi‐

naterna av typ II a ena sidan och typerna l och IV i den andra ar atttyp II betecknarstar″ ′ ″ ^gS‐

ρ′ れ た ′ ′ ″ meHan en nord‐ sydlig littc OCh en

6st‐ vastlig.De andra typerna ger beteckningen pa en″ ′ α o Nar man med ttalp av numeriska koordinater typ II vill ange en insanllingsplats vater man den aktuella r″ ′ α″s″ ′ dレ ′ ッ ク″

ハ α 力δ″ ″

r koordinatangivelsen.Denna koordinat―

typ aterrlnns pa samtliga moderna svenska kar‐

tor.

Typ r/_″ ′″′″

αたοο r′ ′ ″α′ ′″

Aridentiska rned typ l ovan,men bokstavsbe‐

teckningarna har ersatts av siffror:A=0,B=1, C=2 etc.;a=0,b=1,c=2 etc.Koordinattypen flnns endast pa den nya topograrlska kartan samt pa Libers kartblanketter men beraknas kOmina att helt ersatta typ l pa samtliga kartor.

Kartor

Nar man med ttalp av k00rdinatrutor framstal‐

ler pHckkartorノ utbredningskartor markeras fyn‐

det i resp. rutas mittpunkt oavsett var i rutan insalnling skett.Ju stё rre ruta man anvander fOr sin fynduppgrt desto stё rre blir aven den ge‐

nomsnittliga skillnaden menan den verkliga fyndplatsen och lnarkeringen i rutans lnittpunkt.

De kartverk,som ger m● lighet att ge lage med

可 Jp av RN koordinater ar:

1.Planeringskarta ёver Sverige, 1:250000(5× 5

km,1× l km)

2.Prelinlinar bladё versikt till Ekonomiska kar‐

tan(5× 5km)

3.TopOgrafiska kartan, ,ldre versionen, 1:50000(aHa rutstorlekar)

4.E):o,nya versionen(alla rutstorlekar) 5.Ekononliska kartan, 1:10000 (alla rutstorle‐

kar).

Planeringskartan har utritade 5× 5 km rutor

∝ h ger RN koordinater br 5× 5 km rutor(al‐

fa‐

numerisk typ)OCh fё r skarningspunkter(nu‐

merisk typ).1× l km rutorna ar 4× 4 mm stora pa kartan.

Den aldre tOpograrlska kartan har blla 剛 ‐ rutOr(somレ ′

`bё r anvandas)Och RN― be‐

teckningar i marginalerna.Dessutom rlnns sma, svarta kors dar RN‐ litterna skar varandra.Har maste man alltsa ttalv rita in RN‐ natet Och mata sig fram tin 5× 5, 1× l km resp. 100× 100 m rutorna(1× l k■ l rutan ar 20× 20■ 1ln pa kartan och iCXl× 100 m rutanお jaktligen 2× 2mm).

Den nya versionen av topokartor har ett svart RN‐ nat rned l× l knl storlek pa rutorna.Denna kartvariant ge1 3 olika m● ligheter att med可 譴 p av RN beteckna en och samma ruta(!):

Typ I:01D8h04-(Kasehuvud)

Typ II: 1389′ 6140 ''

Typ IV:0138704- "

Observera att pa nya topokartan finns bok‐

stavsbeteckningarna cndast i kartans δッ″

` mar‐

ginal(ytterSt,mellan de blね UTM‐ siffroma).Pa kartorna talas det vidare om en metod A och en metod B― ′

“

′α sr″ ′′ ο′И

α′ ′α″ッタ

α

Lagg aven marke till att beteckningarna typ Iヽ ^′ inte rlnns tryCkta pa kartan Fig。 1,dC handskrivna siffrorna nederst)samt att kartograferna ar en_

sanlina om att rakna x_axeln vertikalt och y‐ ax―

ein horisontellt!

Bladё versikten till den ekononliska kartan slutligen ar en fё rteckning i kartform ёver 5× 5 b rutorna med rutornas namn och koordinater.

De utges av Rikets allmanna Kartverk och kan erhallas utan kostnad.

Kartrutor

Det inatematiskt exakta,rnen ganska abstrak―

ta satt att ange en orts lage i fё rhanande till ett rutnat sOm koordinatsystemetinnebar,underlat‐

tas vasentligt onl man samtidigt ger rutorna ett

namn.Fё r 50× 50 km och 5× 5 km rutoma har

detta redan skett:de st6rre rutorna rlnns namn_

givna pa ёversiktskartorna till den topogranska kartan(ex.lD Ystad NO)och de mindra svarar mot kartbladen i den ekonomiska kartan.Princi‐

pen att namnge kartrutor existerar siledes re‐

dan,Inen av tva skttl kan namnen pa 50× 50 km rutoma● anvinぬ s:

1.namnen har traditionellt en helt annan inne‐

bё rd an kartrutan

2. rutorna omfattar vardera 2 500 km2,vilket gё r

dem klart ointressanta ur karteringssynpunkt.

Endast under mycket specieHa omstandighe_

ter kan en koordinat― angivelse fё r en 50‐ km

ruta accepteras, tex da man arbetar med ut‐

bredningsfOrhananden ё ver mycket stora arealer(Europa,Palearktis).Aven da rnan ar‐

betar med gammalt material med bristtilliga lokalangiveiser kan en angivelse til1 50-km ru‐

ta vara enda m● ligheten att koordinatsatta fyndet.

Aven de 25 km2,som en 5× 5 km ruta tacker utg6r ett antfё r stort omrade da rnan vili studera en arts fOrekomst och analysera orsakerna till den(Cederholm― Douwes 1974:34).Fё r nyinsam‐

lat material bё r man da“ 6r efterstrava att ange rutor av hё gst l× l km storlek.Avenお r visst aldre material,dar sanllaren fё rt noggrann dag‐

bok,kan det vara m● ligt att med fu‖ sakerhet ocksa i efterhand anvanda denna grad av nog‐

grannhet.

Fё r l‐ km rutoma finns inga o節 ciena namn givna;fё r biologernas behov ar det naturligtvis inte nё dvandigt att plocka fram goda, unika namn fё r ana de ca 450 000 1× l k■ l rutor Sve‐

rige tacker. PrOblemet ganer i huvudsak de

"klassiska", mycket besё kta lokalema, omfat‐

tande uppskattningsvis nagra hundra l× l km

rutor.

I vissa fan kan det vara av ett stortintresse att ange llget rned stё rre noggrannhet an l× l km:

vegetationen kan vara mosaikartad och man vill studera arternas fё rdelning inom de olika vaxt‐

samhanena;inan gё r insanllingar med農 _■ la och 宙lljamt,ra arternas frekvens fran ar tin ar.

Genom att ge l‐ knl rutorna namn,sonl fortiё ‐ pande publiceras i Entomo10gisk Tidskrift och genom att komina ё verens om ett konsekvent genomfё rt skrivsatt pa etiketter etc. av dessa namn, kan mycken oklarhet undvikas i framti‐

den.

1× l knl rutorna far omradesnamn hamtade fran ekononliska kartan

Sy・sr′

“

α′ おι″

gα ッο rrsα ″

ッ

`Js′

″ 67

lα Э× 100 m nitorna: omridesnamnet+biotop‐

beteckning

Exempel pa skrivsatti

5× 5 km SiSko RN 01D8i:HAGESTAD‐

BORG

l× l km s:sko RN 01D8iO-2-:HAGE‐

9ADBC)RG:Lё derups strandbad

iCXl× 100 m S:Sk.RN 01D810822:HAGESTAD‐

BORG:Lё derups strandbad;grus‐

taget

(ObServera att stilsorter och skijetecken ingar sonl delar av beteckningssystemet).

Kartrutor som insanilingsbas

Vatte ut16rd insamling kan askadliggё ras i form av en avgransad yta pa en karta.Det spe‐

ciena med att anvanda Rikets Nat‐ rutOr ar att man anpassar insamlingarna till ett pa fё rhand bestamt rutinё nster.

Tidigare rekommendationer har gatt ut pa att insanllingslokalernas lagen bOrde anges i fё rhal‐

lande till laget av en punktformad fixpunkt,t ex en kyrka el likn. I)enna metod ar naturligtvis fortfarande battre an manga av de metoder,som anvants dessお rinnan,menjamぉ rt med"rutme‐

toden''ar den underlttSen.Detta inte beroende pi att inan inteた α″ange en exakt position med 町Jp aV Vaderstreck och km‐ avstand utan snara―

re pa att ana sidana positionsangivelser antid innchaner approxilnationer. Vaderstrecken an‐

ges salunda aldrig noggrannare an med 22.5°

tervaller N,NNE,NE,EN E,E etc)oCh av‐

standen appro対 meras till jamna ltxl‐ tal meter (SOm bast).Detta skalljambras med dcn bre‐

slagna rutmetoden, som i gynnsamma fan,med tre enkla ord kan precisera en 100× 100,l stor yta var som helstilandet!

Ett insanllat prov kan betraktas sonl ett stick‐

prov ur ett● ursamhalle:ju mindre rutstorlek man anvander desto flera prov per ytenhet kan man presentera och desto sakrare blir darigenOm slutsatserna man kan dra om artens geografiska utbredning.I)et ar daJor viktigt att inan beaktar rutgranserna vid,iltarbetet sa att om insanlling‐

ar gё res pa 6mse sidor om en rutgrans, Inan skijer pa lnaterialet vid rapporteringen.Planlを む‐

ges inte insamlingsarbetet pa detta shtt kan det senare visa sig att insanllingslokalen rakat falla tvars ё ver gransen menan tva l× l km rutor:

eftersom narmast tillgangliga st6rre rutstorlek ar

5× 5 km kommer ett stickprov fran 2 st l× lb

68 ^Lennart Cederholm

:Margretevall

:Norr Keseberga Samhiille*

￨ ￨

I寵

ly:∬

^RDM“

￨￨

13-

1 4

Fig. l. Sandhammaromddet. Del av topogmJiska kartan I D NO/2 D SO (013410232\. tnlagt fiir hand ar markeringar anligt ^Riketa Net. Skalan er h?ir fdrminskad till ungefdr 1:125 000. S?irtryck ur TopograJiska kartan frAn Statens Lantmatenverk. Publiceringstilstand nr ^3277' LiberKartor, Stockholm.

The Sandhammaren area, SE Skln€. From the map "topografiska kartan I D NOi2 D sO (013410232)".

Denotations according to the Nalional Grid System are written by hand. The map is here ^given on a reduced scale (approx. l:125 000).

rulor att hanforas till en 25 km2_ruta, vilket gcr en helt onOdig forgrovning av resultatet Har man otur kan dessutom insamlingen 6verskrida gransen menan tva 5× 5 km nltor eller mcllan tvA 50× 50 km rutor,vilket ger hclt oacceptabla Forgrovningar tin fOud Orsaken ar natunigtvis intc attinsamlingen som sadan skulle vara samrc utan i stallet den att rutnatsystemen kanneringcn metod att angc ytor, som intc sammanfaller mcd systcmcts rutm6nster

Kartrutenamn― ett Forslag

5X5た ″ ′

“ ""α i"0″ Sa“ ″み a″ ″α

“

0″ ″″θ′ ari

OIDEh:KASEBERGA (Kartbladet omfattar aven rutan 0lDEg,H-) 0tD8i:HAGESTADBORC

0lD8j:SANDHAMMAREN

I x I km tutoma inom Sondhammare ^-omrddet fdreslis bli kallade:

0 lD7i4-.4-:HAGESTADBORG :Hagestad Reservatstranden*

0 lD7j4-O-:SANDHAMMAREN :Hottadrejeln

4-l-:. ^{:Vaster Fyrens Strand*}

O

lD8h0-3-: KASEB ERCA:Bockhuvudsratt

0-4- ^:Kasehuvud

I vissa Fall kan det fOrcfana mcningS10st itt strikt uppratthilla cn granslillJc mc‖ an tva narbe_

lagna nltor:gar gransen mcnan tv五 1× l km nttor mitt i cn liklormig biotop t ex cn ang, kan det synas vara o3ort arbcte att dela upp insamlingen i tva halvor och lamna olika lokalangivclscr for de bida delarna ヽ lcn om dctta resonemang ar korrckt rackcr dctju mycket val mcd att insarl‐

lingen sker pa dcn cna av halvomal

Systematisering avortsangivelser 69 01D8iO鋤 ― :HAGESTADBORG:Ramnakulla

0-1- 0⊇ ― 0-3- C14-

1当}―

1-1- 1■

2-

:Gamlavann :Ltiderups Strand :Jularedretten

:

Liljekonvaljskogen :KAsebergaisen :R<idkillebiicken :StrandbadAsen

:Viister Fyren*

:Sandhammaren Fyr :Meditationsplatsen :Rytterskulle

:Siider Hagestadsmosse+

:Norr Fyren+

:Nordost Fyren*

:M?ilarhusens Strandbad 13- :Backakra

l-4- :町 eringsborg 01D8iO鋤 ― :SANDHAMMAREN:Stora Ekeliden

0 1-

¨ ― 0-3-

lll―

1-1- 1 2- 1-3- 4-3-

* _{i dessa} rutor har pA den ekonomiska kartan inga namn angivits.

5 x5 km rutorna pd Kullaberg iir:

0389i-j: KULLENS FYR (Kartbladet omfattar delar av rutorna 9i och 9j) 03B8j: KRAPPERUP (Kartbladet omfattar even rutan 03B8i4-4-)

I xl km rutorna pd Kullaberg fdreslds bli kallade:

0389i0-2-: KU LLENS FYR

Bj6rnen

0-3- :Ransvik

0-4- :Hjorthagen 1 2-

1 3- 14-

:Lahibiagrottan :Ablahamn :Josefinelust

03B9j0-O- :Norra LjungAs

0-l- :Gregers backar

0-2- ^:Oster Valdemarsgrottan*

l-O- :Norr Jungfrukamrarna*

03B8i4-4-:KIL{PPERUP:Karl XII skans 03B8iO-1-

l12-

"―

C14-

1-1-

1 2- 13-

1 4- 2鋤 ― 2-1- 2-2- 2-3- 2-4- 3+

3-1- 3■ ―

33- 34-

件 4-1- 4⊇ ―

:

Briickestrand :Eleshult :Skiittekiirr :Lunnabjiir :Lerhamn :Briicke

:

Bastugraven :Brunnby

:

Bjdrkerrid :Vattenmtillan :Hiissleh<ig :Brbnneslyckan :NisgArden :FAgelviken :Ryhuset :Mysikehagen :Bergahusen :Arild

* i dessa rutor har pA den ekonomiska kartan inga namn angivits.

Fil. dr. PerDouwes ochjiigmiistare ErikTham

tackas ftir synpunkter och stimulerande diskus-

sioner.

70 ^Lennart Cederholm

GODKXND UR SEKRLTESSYNPUNKT FOR SPRIDNIN(

STATENS LANTMXTERIVERK 1977-04‐

Fig. 2. Kullaberg. Del av topografiska kartan 3 B NO/3 C NV. Inlagt f6r hand er I x I km rutorna och markeringar i Rikets Niit. Skalan 5r ftirminskad till ungefiir l:125000. Siirtryck ur Topografiska kartan frin

Statens Lantmiiteriverk. PubliceringstillstAnd nr 3277, LiberKartor, Stockholm.

The Kullaberg peninsula, NW SkAne. From the map "topografiska kartan 3 B NO/3 C NV. The grid _and denotations according to the National Grid System are written by hand. The map is here given on a reduced scale (approx. l:125 ^(X)0).

Summary

A system for naming the I x I km ^squares of the Swedish square grid system is discussed.

This grid system is based on 50 x 50 km squares divided by l0 and 50 into 5 x 5 and I x I km squares respectively. The grids have an alpha- numeric denotation, such as 0lB for a 50x50 km square and 0lB4g for a 5x5 km square.

These two large squares have got official names, printed on the maps. - Investigations on ^the fauna and flora make it ^desirable to show

the distribution with an accuracy of at least I x I km. So far, biologists have named their collecting sites themselves which often results

in the same site is given different ^{names by}

different collectors. Also, the same name used by d」 ferent collectors could indicate different geographic areas or areas of different size.

For some areas more frequently visited by conectors(eg. Kunaberg in the NW of Prov.

Skaneノ Scania and Sandhaminaren in SE Skanc)

pemanent names of l× l knl squares are suggested and listed together with their grid codes.To establish a uniform method of writing the collection sites on the printed labels in the collections,the foHowing system is suggested:

Nα ′

″α′

r The capital letters taken from the international car registration signs(eg.SWeden―

S,Denmark― DK)fol10Wed by a``:''.

S″

`dis力 ρ″ οップ ″ε′ sr Two letters according to

Cederholln(1972:4)fol10Wed by a t`."(ego Sk.=

Skaneノ Scania′

5× 5た ″ l s9′ α″ ′ Sr The ofrlcial name ofthe sheets of the economic l:10 000 map written in capital

letters. ´

「 he name is preceded by the ofrlcial code for that square. Thus, the complete denotation isi s:Sk.RN 01E)8i:HAGESTAD―

BORC cN=Rikets Natか

Jational GHd Systemノ

′×′た″ s9′ α″ ′ SI A new,specirlc name for the

l× l km square is added to the complete denotation of the 5× 5 km square ― S:Sk.

RN 01D8iOつ 一 :lレ ヽ 3ESTADBORG:Lё derups Strandbad.

′ θθ×′ θθ″ s9′ α″ ′ sr An ecological characteris‐

tic is added to the complete l× l km square

Systematisering av ortsangivelser 7l name: S:Sk. RN 0lD8i0-2-:HAGESTAD- BORG :Lciderups Strandbad ;gravel pit.

The names used for the I x I km squares are taken from the l:10000 economic map and are always found within the respective square. It is suggested that this system should be extended by collectors publishing the names suggested by them for I x I km squares not before named.

Litteratur

Cederholm, L. 1972. Databehandling av entomologiska samlingar? - Entomologen l(l): l-6.

- ^{& Douwes, P. 1974.} Kartkoordinater pA lokal-

etiketter. - Entomologen 3(2):2944.