VÄLKOMMEN TILL HR-NÄTVERKET
17 NOVEMBER 2020
13:00-13:20 Inledning, aktuella frågor och omvärldsbevakning
13:20-14.00 Aviserade förändringar inom arbetsrätten till följd av LAS
utredningen och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter 14.00-14.15 Paus
14.15-14.45 RALS 2020 och presentation av nytt metodstöd för lönesamtal 14.45-15.00 Paus
15.00-15.25 Statusuppdatering och pågående processer inom arbetsmiljöområdet 15.25-15.45 Aktuella domar i arbetsdomstolen
15.45-16.00 Avslut och utvärdering
AGENDA
• LAS-utredningen/arbetsmarknadens parters överenskommelse
• Avtalsläget inom löneområdet
• Efterverkningar av industrins löneavtal
• EU kommissionens förslag – lagstiftning om lägsta löner
Omvärldsbevakning och aktualiteter
• Covid-19 – nytt inriktningsbeslut och intensifierat arbete med anledning av ökad smittspridning och fortsatt hemarbete
• Ej fungerande epost har skapat utmaningar för verksamhet och arbetsmiljö
• Beslutade metodstöd och pågående utvecklingsarbete inom personalområdet
• Universitetets vision och strategiarbete
Aktuella frågor inom GU
Gemensam vision Arbetsgivare för framtiden - statens
kompetens utvecklar samhället Universitetets
arbetsgivarpolitik
Gemensamma målbilder Delstrategier
Lönepolitik i staten
U n iv e rs it e te ts s tr a te g ie r
Strategi för statliga arbetsgivare
Den statliga arbetsgivarpolitiken är ett viktigt instrument för att såväl stödja effektiva verksamheter som att säkerställa långsiktig kompetensförsörjning.
Strategin för statliga arbetsgivare är ett värdefullt verktyg i vårt utvecklingsarbete.
Attraktiv arbetsgivare Ledarskap Utveckling och innovation
Strategi - attraktiv arbetsgivare
Målbild
Vi attraherar den kompetens vi behöver
Delstrategi
Vårt samhällsuppdrag gör att vi attraherar, behåller och utvecklar rätt kompetens samt
möjliggör ett hållbart arbetsliv
Strategi - ledarskap
Målbild
Våra ledare tar ansvar för och driver verksamhetens utveckling
Delstrategi
Våra ledare är tydliga arbetsgivarföreträdare och ger förutsättningar för ett aktivt
medarbetarskap
Strategi - utveckling och innovation
Målbild
Våra organisationer möter framtida utmaningar och förändrade förutsättningar
Delstrategi
Våra avtal utformas för att stödja en modern och effektiv
verksamhet
Delstrategi
Vi samverkar och samarbetar för att utveckla nya och
effektiva lösningar
Någon/några som är här för
första gången idag?
LAS-utredningen från SOU till en överenskommelse, vad händer
nu?
PERSONALENHETEN
Januari 2019: Januariavtalet
- Överenskommelse mellan
Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna
25 april 2019: Utredning i ledning av justitierådet Gudmund Toijer tillsätts av regeringen. Uppdraget ska
redovisas senast 31 maj.
1 juni 2020: Gudmund Toijer presenterar SOU 2020:30
15-16 oktober 2020: Förhandlingarna mellan Svenskt Näringsliv, PTK och LO avslutas
26 oktober 2020: Samtliga remissvar har inkommit från remissrundan
29 oktober 2020:
Arbetsmarknadsminister Eva
Nordmark meddelar att regeringen går vidare med överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK
Vad har hänt?
En översikt
1. Utarbeta författningsförslag för tydligt utökade undantag från
turordningsreglerna
2. Utarbeta författningsförslag för att inom ramen för anställningen stärka
arbetsgivarens ansvar för
kompetensutveckling och anställdas omställningsförmåga,
3. utarbeta författningsförslag som särskilt för mindre företag innebär lägre kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls, och 4. överväga författningsförslag i syfte att skapa en bättre balans i
anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor.
LAS-utredningen
• Remissvaren kommer beaktas i det fortsatta arbetet trots överenskommelsen
• AGV ställde sig bakom utredningen
• AGV lämnar synpunkter på samtliga huvuddelar:
- Ändrade turordningsregler och utökade undantag - Arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling
- Lägre och mer förutsebara kostnader vid uppsägning - Balansen i anställningsskyddet beroende på
anställningsform
Remissrunda - Arbetsgivarverket (AGV)
Överenskommelse mellan PTK (arbetstagarsida) och Svenskt Näringsliv (arbetsgivarsida)
- Förhandlingar mellan Svenskt Näringsliv och LO har pågått sedan 2017
- PTK anslöt sig 2019
- Resulterat i denna överenskommelse - LO (arbetstagarsida) står utanför - Saco står bakom överenskommelsen Två delar:
1. Huvudavtal (Bilaga 1)
2. Principöverenskommelse (Bilaga 2)
Vad är det för överenskommelse?
Varför välja överenskommelsen istället för utredningen?
• Anna Nordmark meddelade 29/10 att det blir överenskommelsen som ligger till grund för det fortsatta arbetet
• Rubbar inte balansen lika mycket som utredningen
• Vägvalet grundar sig i skrivelse från januariavtalet
• Utredningen stämmer enligt Anna Nordmark väl överens med januariavtalets intentioner
• Flera delar i Toijer-utredningen som skulle
motverka kollektivavtalstecknande
Kap. 2 – Anställningsskydd
- Kollektivavtalsdispositivet till 7 §1-2 st. LAS - Sakliga skäl
- Turordningsreglerna: AG får undanta tre AT oavsett antalet anställda
- Anställningens bestående vid tvist
- Omreglering till lägre sysselsättningsgrad - ALVA blir SÄVA: Särskild visstid: 9 mån =
företrädesrätt och inlasad efter 18 mån - Presumtion för heltid
- ”Inlasad” från kundföretag
Kap. 3 – Omställning
- Ett nytt och parallellt studiestöd
- En ny offentlig omställningsorgansiation - Nedsättning av arbetsgivaravgift för företag
med kollektivavtal om omställning
▪ Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet - Klargöranden och förtydliganden vad gäller arbetslöshetsförsäkring
En översikt av överenskommelsens innehåll
Vilar på fyra ben: anställningsskydd, stöd i omställning, rätt till
kompetensutveckling och ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.
• Anna Nordmark tydlig med att lagförslaget ska fungera för hela arbetsmarknaden
• Måste särskilt analyseras hur statliga avtal kommer att påverkas
• Hade önskat en bredare överenskommelse
• Överenskommelsen är inte idag helt anpassad till att annat redan är avtalat/ eller kan avtalas
- TurA-s skulle eventuellt påverkas
- Trygghetsavtal: Avtal om lokala omställningsmedel, avtal om omställning
Hur skulle överenskommelsen kunna
påverka universitet?
Hur skulle överenskommelsen kunna påverka universitet?
Fokuserar därför nu på eventuella ändringar i anställningsskyddet:
• Kravet på saklig grund blir sakliga skäl
- Möjlighet att reglera vad som utgör sakliga skäl på huvudorganisationsnivå
• Turordningsreglerna
- Möjlighet att undanta tre personer oavsett antalet anställda
• Tar bort HR om att anställning ska fortsätta
vid tvist om uppsägning pga personliga skäl
- Det blir billigare att säga upp
• Kravet på saklig grund:
Möjlighet att reglera ”sakliga skäl” i kollektivavtal med
huvudorganisation
• Turordningsreglerna:
Möjlighet att undanta tre personer vid arbetsbrist från
turordningsreglerna (inom en tremånadersfrist)
• Inte längre huvudregel att anställning fortsätter vid tvist om uppsägning pga personliga skäl:
- Blir ”billigare” att säga upp så länge AG har sakliga skäl för uppsägning om det prövas
Gruppdiskussioner
Diskutera följande tre punkter utifrån en GU-perspektiv: Skulle dessa eventuella
lagändringar vara bra eller dåliga för GU och varför?
Planering och genomförande RALS 2020
LENA CSÖRGEI ,PERSONALENHETEN
• Avtalsperiod = 1 november 2020 – 31 mars 2023. De sista 12 månaderna år uppsägningsbara.
• Totalt avtalsvärde = 5,4% över 29 månader. Några avtal har avsatt 0,4% till flexpension (5,0+0,4%)
• Ingen retroaktivitet (7 månader)
• Löneökningsutrymme 2020=3,0%, 2022=2,4%
• MÄRKET = 5,4%
• ÅRSTAKT (inkl prolongeringsperioden) = 1,8%
Löneavtal SKR/ Kommunal
• Löneökningsutrymme 5,4% (2020=2%, 2021=2%, 2022=1,4%, 2023= ”märket”)
• Ingen retroaktivitet (7 månader), engångsbelopp
DET NYA INDUSTRIAVTALET -
”MÄRKET”
Inriktning avtal 2020- Arbetsgivarverket
• Omfattande statliga stödåtgärder för att minska pandemins negativa effekter på ekonomin och arbetsmarknaden kan innebära krympande utrymme för löneökningar
• Stärka skrivningar om lokala parters ansvar för en samhällsekonomisk balans och motverka
lönekostnadsökningar utöver ”märket”
• Verksamhetsstyrning genom dialog om uppdrag, mål och resultat (modellen lönesättande samtal)
• Stärka verksamhetsnära lokal lönebildning och individuell
lönesättning
Lokal lönerevisionsprocess
Beredning och önskvärd lönebild = behovsfångst
Behovsfångst =
§ 6.3 - Var och en av parterna ska redovisa sin syn på behovet av förändring av löner på kort och lång sikt utifrån uppdrag, mål ,
kompetensförsörjningsbehov och ekonomiska
förutsättningar.
• RALS 2020 = ordinarie lönerevisionsprocess
• Ordinarie beredningsprocess för att analysera lönebilden och identifiera behov av
löneförändringar inom ramen för lönerevisionen för att åstadkomma en önskvärd lönebild
• Utgångspunkter för analysen: Lönestatistik som tillhandahållits av personalenheten utifrån BESTA-klassificering (RALS-mapp i GuBox), föregående års analys och behovsfångst, samt sådant som uppmärksammats i samband med lönekartläggningsarbetet
• Nya rapporter i Datalagret PA för analys av lönebild
• Arbetsgivarsamverkan inom fakultet kring gemensamma prioriteringar
• Inget beslut om universitetsövergripande prövning av ”äskanden” från fakultet/motsvarande
Arbetsmodell RALS 2020
Preliminär arbetsplan för genomförande, RALS 2020
Q1
jan-mars 2020
Q2
april-juni 2020
Q3
juli-sept 2020
Q4
okt- dec 2020
Q1
jan-mars 2021
Q2
april-juni 2021
Utvecklings- samtal
(framåtsyftande)
Förberedelse och analys av aktuell lönebild-
Behovsfångst
Lönesamtal, Lönesättande samtal mom.1, (utvärderande samtal)
Lönesättande samtal mom.2 Saco-S
Åter- koppling
Åter- koppling Åter- koppling
RALS avslutas prel.
senast maj 2021
Förhandling OFR-S
Förhandling Seko
Beslut löner oorg.
Lokala RALS- avtal
Beslut ekonomisk
ram
Vad är redan besvarat och analyserat i föregående års analyser?
Exempel på frågeställningar:
• Vilka förändringar och/eller utmaningar står verksamheten inför, på kort och längre sikt (mer än 3 är) ? Hur påverkar dessa förändringar/utmaningar kompetensförsörjningen?
• Vilka yrkesgrupper har en hög personalomsättning? Vad är huvudorsakerna till att medarbetare slutar?
• Speglar nuvarande löneläge medarbetarnas ansvar och prestation?
• Är det önskvärd relationen mellan olika yrkesgrupper- inom egen verksamhet, inom GU?
• Är nuvarande löner konkurrenskraftiga gentemot en relevant lönemarknad, när så behövs? (jmf med statistik från AgV (BESTA grupp/nivå) eller annan relevant lönestatistik
• Finns specifika yrkesgrupper eller delar av verksamheten där bedömningen är att nuvarande löneläge försvårar möjligheterna att rekrytera och behålla nödvändig/kritisk kompetens?
• Vilka andra arbetsgivare konkurrerar om nödvändig/kritisk kompetens?
• Redovisa nuvarande löneläge för identifierad grupp/verksamhet, median och medellön samt eventuellt lönespridning. Hur stor justering behövs för att få en önskad lönebild?
• Beskriv konsekvenserna utifrån verksamhetsmål/uppdrag samt kompetensförsörjning om önskad förändring av lönenivå inte kan kommer till stånd i kommande lönerevisionen eller de närmaste åren.
Underlag för analys:
Nya rapporter löneanalys/ lönebildning
Utveckling Datalagret PA
Preliminär arbetsplan - RALS 2020
Aktivitet Tidplan
RALS-information till chefer och personalhandläggare om arbetsplan för genomförande v 47 Avtalsförhandlingar om nya lokala RALS-avtal GU - OFR-S/ Seko/ Saco. Detaljplanering av RALS-
förhandlingarna i samråd med Rals-samordnargruppen - Fastställa revisionstidpunkt
- Fördelningsmodell/förhandlingsordning
- Övriga processfrågor såsom ev. hantering vid oenighet - Definiera vilka som omfattas av lönerevisionen
senast v 52
Genomföra utvärderande samtal , digitalt alternativt fysiskt genomförda senast 31 december 2020 Analys av nuvarande lönebild vid fakultet/motsvarande för att fånga behov av riktat utrymme
till prioriterade grupper eller verksamheter
- januari 2021
Beslut om ekonomisk ram för RALS 2020 januari 2021
Individuell lönesättning genom kollektivavtalsförhandling /lönesättande samtalsmodell Q 1- april 2021
Utbetalning nya löner, målsättning att avsluta RALS 2020 senast maj 2021
• Två dokument: Lönesättande chef och medarbetare
• Syfte: Klargöra samtalets innebörd, hur det ska genomföras och därmed stärka dialogen mellan medarbetare och lönesättande chef
• Dokumenten har samma syfte men anpassat innehåll till mottagaren
• Att tänka på före samtalet och att tänka på under samtalet
Metodstöd för utvärderande samtal
(Lönesamtal/Lönesättande samtal
moment 1)
Metodstöd för utvärderande samtal (Lönesamtal/Lönesättande samtal moment 1)
• Begreppsbenämning I dokumentet
"utvärderande samtal" - pedagogiskt syfte
• Publicering på medarbetarportalen
• Generell tillämpning - en vägledning för alla
- anpassat med extra stöd och information för
samtal på distans
AKTUELLT INOM ARBETSMILJÖ
OCH LIKABEHANDLING
Senast den 19 februari