Granskningsrapporten är beställd av revisionen i Åstorps kommun genom:
Bengt Sebring Mats Lindskog Bengt Joehns Harri Rosqvist Kristoffer Glinka
Audit KPMG AB 2016-04-20 Antal sidor: 19 Antal bilagor: 0
Åstorp Kommun
Granskning av bokslut och årsredovisning
Innehåll
1. Sammanfattning 1
1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen 1
1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 1
2. Bakgrund 2
3. Syfte 2
4. Avgränsning 2
5. Revisionskriterier 2
6. Ansvarig nämnd/styrelse 3
7. Metod 3
8. Projektorganisation 3
9. Årsredovisningen 4
9.1 Kommunens förvaltningsberättelse 4
9.1.1 Balanskravet 4
9.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer 4
9.3 Nämndsuppföljning 5
10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 5
10.1 Bakgrund 5
10.2 Finansiella mål 5
10.3 Verksamhetsmål 6
11. Resultaträkning 7
11.1 Nyckeltal 7
11.2 Budgetföljsamhet 10
11.3 Jämförelsestörande poster 10
12. Balansräkning 11
12.1 Nyckeltal 11
12.2 Iakttagelser vid granskning av balansräkningen 11
12.2.1 Anläggningstillgångar 11
12.2.2 Avsättning för pensioner 13
12.2.3 Övriga avsättningar 13
12.2.4 Långfristiga skulder 14
12.2.5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15
13. Kassaflödesanalys 16
14. Sammanställd redovisning 16
14.1 Konsolideringsmetod 16
15. Övrigt 16
1. Sammanfattning
Vi har av Åstorp kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2015-01-01--2015-12-31. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2015.
Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a §). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 §). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen.
Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen.
Vi bedömer att:
• Årsredovisningen är till stora delar upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed, dock måste vi uppmärksamma att den tillämpade redovisningsmetoden av pensionsåtaganden intjänande före 1998 ( se 12.2.2) avviker från den kommunala redovisningslagen vilket inte ger en helt rättvisande bild av kommunens resultat och ställning.
1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen
De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande:
• Kommunen redovisar allt sedan 2007 pensionsåtaganden intjänade före 1998 i balansräkningen som en avsättning vilket är i strid med den Kommunala redovisningslagen (KRL 5 kap § 4).
1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål
Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a § granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning.
Finansiella mål
Vi bedömer, utifrån avrapporteringen i årsredovisningen, att resultatet i allt väsentligt är förenligt med de mål som fullmäktige fastställt.
Vår bedömning är att god ekonomisk hushållning därför har uppnåtts.
Verksamhetsmål
Vi bedömer, utifrån avrapporteringen i årsredovisningen, att resultatet i allt väsentligt är förenligt med de mål som fullmäktige fastställt.
2. Bakgrund
Vi har av Åstorp kommuns revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2015. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2015.
Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma
• om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a §)
• om räkenskaperna är rättvisande (9 §).
Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen.
Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för att kunna avge revisionsberättelsen.
3. Syfte
Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner. God redovisningssed uttolkas av Rådet för kommunal redovisning (RKR).
Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen.
4. Avgränsning
Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år 2015.
Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL1 och Skyrev2. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte inne- håller väsentliga felaktigheter.
I vår granskning av årsredovisningen ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter.
Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar.
5. Revisionskriterier
Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer
• Kommunallag och kommunal redovisningslag
1 Sveriges Kommuner och Landsting
2 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer
• God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL
• Interna regelverk och instruktioner
• Fullmäktigebeslut
Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.
6. Ansvarig nämnd/styrelse
Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning.
Rapporten är saklighetsgranskad av Magdalena Stajcic, ekonomichef och Helena Lindberg, redovisningsekonom.
7. Metod
Granskningen har genomförts genom:
• Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen
• Intervjuer med berörda tjänstemän
• Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen
• Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt revisorernas uttalande i revisionsberättelsen.
• Översiktlig analys av resultaträkningen
8. Projektorganisation
Granskningen har genomförts av Anna Lönnberg och Martin Johansson, auktoriserade revisorer, och Johanna Berglund samt Harris Hot, revisorer.
9. Årsredovisningen
9.1 Kommunens förvaltningsberättelse
Vi bedömer i stort att:
• förvaltningsberättelsen innehåller de uppgifter som krävs enligt lag om kommunal redovisning och att
• den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning.
9.1.1 Balanskravet
9.1.1.1 Gällande regler
I KL finns det fr o m år 2000 regler om balanskravet, vilket innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år.
I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi.
Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat.
Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar.
9.1.1.2 Balanskravet i årsredovisningen
Kommunens överskott för året uppgår till 16,8 Mkr. Vid avstämning av balanskravet avgår årets realisationsvinster från årets resultat, i enlighet med gällande principer liksom extraordinära kostnader återläggs. Justerat resultat enligt balanskravet uppgår därmed till 18,3 Mkr.
Kommunen redovisar en avstämning av balanskravet i enlighet med KL.
9.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer
I årsredovisningen anges under avsnittet ”Redovisningsprinciper” att redovisningen skett enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisnings (RKRs) rekommendationer men med vissa avsteg.
I vår granskning har vi stickprovsvis granskat om påståendet stämmer via intervjuer med redovisningekonom samt översiktlig avstämning av kommunens årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Baserat på detta och väsentlighetsprincipen är vår bedömning att
kommunen i huvudsak efterlever rekommendationerna med undantag för vad som noteras vidare i denna rapport.
9.3 Nämndsuppföljning
Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som underlag till kommunens förvaltningsberättelse.
Bildningsnämnden har i sin nämnduppföljning inte berört den förändring i nämndsammansättningen som ägde rum under verksamhetsåret. Eftersom detta inte har någon effekt på mätningen av varken måluppfyllelse eller ekonomisk utfall har vi inte ansett att det är ett krav enligt KRL och KL.
10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål
10.1 Bakgrund
Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen.
10.2 Finansiella mål
Av kommunens tre finansiella mål (presenteras och utvärderas på sid 22 i årsredovisningen) avser två kommunens finansiella styrka nämligen kommunens soliditet och självfinansieringsgraden av kommunens investeringar och det tredje finansiella målet syftar till balanskravet.
• Kommunens soliditet ska successivt stärkas för att 2020 ligga i nivå med medelvärdet för länet.
Soliditeten för kommunen är oförändrad jämfört med 2014 medan soliditeten för kommunkoncernen har ökat varför målet uppfylls. Kommunkoncernens soliditet är emellertid betydligt lägre. Eftersom fastighetskoncernen utgör en betydande del av kommunens ekonomi finns det anledning att uppmärksamma även fastighetskoncernens inverkan på kommunens sammantagna ekonomi.
• Målet att investeringar, exklusive exploaterings- och VA investeringar, ska finansieras fullt ut med skattemedel uppnås.
För 2015 har investeringar i sin helhet finansierats med egna medel. Därmed är målet uppfyllt.
• Målet att högst 98% av skatter och bidrag ska användas till verksamhetskostnader uppnås.
Det bör uppmärksammas att balanskravet, dvs att intäkterna ska överstiga kostnaderna, inte är detsamma som god ekonomisk hushållning. För att kravet på god ekonomisk hushållning ska vara uppfyllt bör resultatet ligga på en nivå som stärker ekonomin. Givet den marginal
som redovisas ovan är det vår bedömning att kravet på god ekonomisk hushållning är uppnådd.
10.3 Verksamhetsmål
Fullmäktige har fastställt ett antal mål inom fyra olika fokusområden:
• Fler i arbete och fler företag (5 mål)
• Utveckla attraktivt boende (6 mål)
• Förbättra framtiden för barn, unga och äldre (11 mål)
• Fler väljer kommunen som arbetsgivare (5 mål)
På sid 18 till 22 görs en utvärdering av måluppfyllelse med utveckling sedan 2013. Antal mätta mål är 26 av 27 varav 15 (11 uppnåddes 2014) uppnås. Fullmäktiges ambition är full måluppfyllelse till 2020. Fram till dess skall en uthållig positiv trend vara påvisbar.
Presentationen är åskådlig i tabellform med röda respektive gröna markeringar om målen uppnås eller ej samt tydlig redogörelse av mätmetod och faktaunderlag.
I gula rutor i nära anslutning till respektive målmätning framgår vilka mål som inte uppnås, trendutveckling samt vilka områden som bör adresseras för att måluppfyllelse ska uppnås 2020.
• ”Ett stort arbete kommer att krävas om mätetalen gällande folkhälsa skall kunna förbättras.
En folkhälsoplan har arbetats fram som stöd i att integrera folkhälsoarbetet i verksamheterna.”
• ”I de nationella proven har färre elever i årskurs 6 och 9 uppnått godkända resultat. Allt färre elever i årskurs 9 är behöriga till gymnasiet.”
• ”Mätningen inom äldreomsorgen visare försämrade resultat vad gäller inflytande och delaktighet samt boendenöjdhet.”
Därmed konstaterar vi att målen avrapporteras i årsredovisningen på ett tydligt sätt och 58 % (55% uppnåddes 2014 ) av målen har uppfyllts eller har en positiv trend.
11. Resultaträkning
11.1 Nyckeltal
Kommunen
Mkr Utfall 2015 Utfall 2014 Budget 2015
Verksamhetens nettokostnader - 713,0 - 691,5 -727,0 Förändring i % jämfört med
föregående års utfall 103,1% 106,1%
Skatteintäkter, statsbidrag och
utjämning 738,3 714,3 741,6 Förändring i % jämfört med
föregående år utfall 103,4% 102,4%
Finansnetto - 4,8 0,8 0,5
Kostnader bullervallar och
deponi -3,7 -0,5 0
Resultat 16,8 23,1 15,2
Verksamhetens nettokostnad inklusive finansnetto i relation
till skatteintäkter och bidrag 97,2% 96,7% 98%
Kommunkoncernen
Mkr Utfall 2015 Utfall 2014
Verksamhetens nettokostnader - 700,2 - 678,1 Förändring i % jämfört med
föregående års utfall 103,2% 108,3%
Skatteintäkter, statsbidrag och
utjämning 738,3 714,3 Förändring i % jämfört med
föregående års utfall 103,4% 102,4%
Finansnetto - 8,4 - 10,6
Kostnader bullervallar och
deponi - 3,7 - 0,5
Resultat 26,0 25,1
Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto i relation till
skatteintäkter och bidrag 96% 96,4%
Principiellt kan sägas att nyckeltalen för kommunkoncernen är väl så viktiga som kommunens då de återspeglar alla kommunens aktiviteter, oavsett om de organiserats inom kommunen eller via kommunens bolag.
Verksamhetens nettokostnader är lägre för kommunkoncernen på grund av att de kommunala bolagens resultaträkning i sin helhet redovisas inom det begreppet och de bidrar med ett positivt resultat.
Nedan presenteras förändringen i nettoresultatet jämfört med föregående år. Vi har sammanställt tabellen genom en jämförande analys mot utfallet föregående år. Analysen utgår från huvudboken på kontonivå och summerar till Notupplysning 1 till och med 9.
Mkr Koncernen Kommunen
Resultat 2014-12-31 25,1 23,1
Verksamhetens intäkter 21,6 23,7
Återbetalning AFA 5,1 5,1
Verksamhetens kostnader -41,6 -47,2
Av- och nedskrivningar -7,2 -3,1
Skatteintäkter 23,9 23,9
Generella statsbidrag 0,1 0,1
Finansiella intäkter -0,7 -6,7
Finansiella kostnader 2,9 1,1
Bullervallar & deponi -3,2 -3,2
Årets resultat 26 16,8
Nettoförändring 0,9 -6,3
Återbetalning AFA -5,1 -5,1
Nettoförändring rensat för
engångseffekter -4,2 -11,4
Förändringen i ”verksamhetens intäkter” förklaras huvudsakligen av bidragen från Migrationsverket som har ökat med 16,2 Mkr jämfört med 2014. Totalt sätt har kommunen redovisat 35,9 Mkr som ersättning från Migrationsverket 2015 jämfört med 10,7 Mkr för 2014.
Allt sedan 2006 tar Åstorps Kommun emot flyktingar i de tre kategorierna ”ensamkommande flyktingbarn”, ” kvotflyktingar” (en familj per år) samt övriga flyktingar. Antalet flyktingar som kommunen tar emot styrs av ingångna avtal och ersätts enligt etablerade regelverk.
Enligt gällande avtal ska Åstorps kommun ta emot 7 ensamkommande flyktingbarn men det faktiska utfallet för 2015 blev 75 mottagna barn.
Enligt gällande avtal ska Åstorps kommun ta emot 40 flyktingar men det faktiska utfallet blev totalt 258 st (125 personer mellan 0-19 år, 131 personer från 20 år till och med 64 år) samt 2 äldre än 65 år).
Typ av ersättning och ersättningsnivåer för flyktingar styrs av SFS ”Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar” och administreras av Migrationsverket. Den administrativa hanteringen skiljer mellan flyktingkategorierna. Utöver dessa bidrag har kommunerna fått ett generellt bidrag från Staten som ska täcka merkostnader under huvudsakligen 2016.
Vi kommenterar hanteringen av bidragen vidare under 12.2.4.1.
Också i år har AFA Försäkringar återbetalat erlagda premier, 5,1 Mkr på grund av överkonsolidering. Detta var troligen sista året som denna jämförelsestörande post kommer att förekomma.
Av den totala kostnadsökningen om 47,2 Mkr är 23,8 Mkr hänförligt till personalkostnader.
Kostnaden hänförlig till månadslöner har ökat med 3,6% och timlöner med 12,5%. Vid utgången av 2015 hade Åstorps Kommun 81 fler timanställda. Vi har kommenterat att personalredovisningen på sid 32 kan förtydligas med jämförelse över tid vad gäller antal anställda och kostnadsutveckling givet den betydelse denna kostnad har för kommunen.
Den andra betydande kostnadsökningen är hänförlig till placeringskostnader av barn och unga.
Totalt har kostnader hänförligt till köp av extern vård och omsorg ökat med 21,7 Mkr vilket överstiger budget med 14 Mkr. Varje enskilt placeringsärende är kostsamt.
Av- och nedskrivningar har ökat vilket är en naturlig utveckling i en investerande verksamhet.
Föregående år investerades 44,7 Mkr bl a i ombyggnaden av Kamelryggen och tågstoppet i Kvidinge vars avskrivning påverkar årets resultat.
Fastighetsbolagen har identifierat nedskrivningsbehov för Haganässkolan med -8,3 Mkr och för Almen 6,7,9,10 med -6,5 Mkr. Tillsammans uppgår nedskrivningen till bedömt marknadsvärde till -14,8 Mkr vilket överstiger föregående års identifierade nedskrivningar med 4,3 Mkr.
År 2014 redovisade Kommunen en förväntad utdelning från Björnekulla Fastighets AB om 3 Mkr.
För 2015 har någon utdelning inte anticeperats utan Kommunen avvaktar bolagsstämmans beslut.
Slutligen har en avsättning gjorts för återställning av deponin på Norra Vallgatan vilket skedde redan i samband med delårsbokslutet, - 3,2 Mkr. Vi kommenterar denna avsättning närmare under 12.2.3.
Netto och rensat för engångseffekter har kostnaderna ökat med 11,4 Mkr för kommunen och 4,2 Mkr för kommunkoncernen jämfört med föregående år.
11.2 Budgetföljsamhet
Mkr Avvikelsen
Utfall mot Budget
2015
Politiska nämnder -0,2
Socialnämnden 1
Bygg och miljönämnd 0,7
Kommunstyrelseförvaltning 0,3
Överförmyndarnämnden -0,4
Räddningsnämnd 0
Kultur- och fritidsnämnden 0,3
Bildningsnämnd -0,3
1,5
SBK Exploatering -2
Finansförvaltning 5,7
Bullevallar/deponi -3,7
Budgetavvikelse totalt 1,6
På verksamhetsnivå är budgetföljsamheten rimligt god.
Avvikelserna ovan inkluderar inte avvikelse på grund av volymförändring. Skulle volymförändringen beaktas skulle t ex Socialnämnden ha en negativ avvikelse uppgående till -13,3 Mkr.
11.3 Jämförelsestörande poster
Enligt RKRs rekommendation om extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål är det väsentligt att kommentera viktiga händelser eller transaktioner för att kunna analysera och göra jämförelser. Definitionen på en extraordinär post är:
• Transaktionen saknar ett tydligt samband med kommunens ordinarie verksamhet
• Transaktionen kan inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet
• Posten uppgår till ett väsentligt belopp
Den ekonomiska konsekvensen av hanteringen av saltdeponin på Norra Vallgatan möter dessa kriterier.
12. Balansräkning
12.1 Nyckeltal
Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för år 2014 – 2015.
Mkr
Kommunen Koncernen
2015-12-31 2014-12-31 2015-12-31 2014-12-31 Balansomslutning 902,9 865,6 1 144,8 1 090,7 Redovisat eget kapital 298,5 281,8 290,1 264,1
Soliditet redovisad 33,1% 32,6% 25,3% 24,2%
Omsättningstillgångar 176,7 156,0 219,9 171,6 Kortfristiga skulder 165,6 158,6 178,7 157,3
Balanslikviditet 106,7% 98,4% 123,0% 109,1%
Med soliditet avses eget kapital / balansomslutning och visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel.
Med balanslikviditet avses omsättningstillgångar / kortfristiga skulder. Ett tal > 100% visar att betalningsförmågan är större än utbetalningarna.
12.2 Iakttagelser vid granskning av balansräkningen
12.2.1 Anläggningstillgångar
12.2.1.1 Särredovisning av VA-verksamhet
Kommunens investeringar i ”Mark, byggnader och tekniska anläggningar” om 202 Mkr fördelar sig enligt följande:
Mkr 2015-12-31 2014-12-31
Mark 11,3 11,3
Sport, frilufts- och
fritidsanläggningar 0,9 1,1
Gator, vägar och parker 85,5 82,7
VA verksamhet 104,6 90,7
Övrigt 0,1 0,2
Totalt 202,4 186
Som framgår av tabellen ovan utgör kommunens investeringar i VA-anläggningar den mer betydande andelen. Under året har 19,6 Mkr investerats varav 13,9 Mkr har aktiverats och resterande är alltjämt pågående. Av tabellen på sid 47 framgår vilka projekt som har pågått under året.
VA-verksamheten finansieras inte av skattemedel utan av VA-taxor. Verksamheten ska bedrivas till självkostnadspris och ha ett nollresultat. Det är kommunfullmäktige som beslutar om investeringsramar och taxor. Enligt SFS ”Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster” skall verksamheten särredovisas så att resultat och ställning framgår. Likaså skall redovisningen följa god redovisningssed. Lagstiftarens huvudmotiv var att möjliggöra en kontroll av att avgiftsuttaget är rimligt i förhållande till kostnaderna till skydd för de avgiftsskyldiga fastighetsägarna.
Något krav på förvaltningsberättelse till särredovisningen finns inte i lagtexten. Däremot hänvisar den till ”den redovisningspraxis som utvecklas inom ramen för vad som skall anses vara god redovisningssed”.
RKR utgör ett normerande organ och i sin idéskrift ”Redovisning av affärsverksamhet” ger RKR förslag på uppgifter som kan förtydliga verksamheten och göra det möjligt för en extern intressent att bilda sig en självständig uppfattning över verksamhetens förutsättningar och effektivitet. Vi ansluter oss till RKR’s förslag och föreslår att särredovisningen för VA-verksamheten utvecklas i sin beskrivning. Eftersom VA-verksamheten driver och kommer att driva investeringar finns det anledning till en mer beskrivande och även framåtriktad analys.
Under 2015 har Kärreberga stugby med 140 bostäder anslutits till kommunalt avlopp vilket förklarar ökningen i anläggningsavgifter till 8,9 Mkr. Anläggningsavgiften har till syfte att finansiera investeringen och periodiseras över anläggningens nyttjandetid vilket är helt i linje med gällande normering.
Ett överskott får/kan inte uppstå enligt självkostnadsprincipen. ”Vinster” benämns därför som överuttag. Enligt RKR 18.1 skall intäkten minskas och överuttaget, om det uppstår bokföras som en förutbetald intäkt. Åstorp hanterar detta genom att redogöra för att det finns en skuld till VA – kollektivet uppgående till 10,4 Mkr vilket motsvarar det ackumulerade överskottet över tid.
12.2.1.2 Komponentavskrivning
På sid 38 under rubriken Förändrade redovisningsprinciper finns en redogörelse för Komponentmetoden. Beskrivningen syftar till RKR 11.4 som trädde ikraft 2014. Enligt vad som kommunicerats tidigare har en översyn skett nu under 2015 för att identifiera tillgångar med komponenter. För Åstorp har främst vägar och VA investeringar identifierats som investeringar med komponenter. Det får bl a som konsekvens att asfaltering aktiveras och skrivs av över sin nyttjandetid.
12.2.1.3 Finansiell leasing
Åstorps Kommun anger på sid 38 under rubriken ”Avvikelse från redovisningsprinciper” att de avviker från tre principer varav två avser anläggningstillgångar. Tillämpade principer är oförändrade jämfört med tidigare år.
Beträffande RKR 13.2 ”Redovisning av hyres-/leasingavtal” pågår en översyn och bestämning av externt anlitad konsult. Fr o m 2016 bör kommunen därmed kunna ha identifierat eventuella avtal som kan beröras och hantera dessa i linje med god redovisningssed. En tillämpning kommer inte att få en materiell resultatmässig konsekvens utan är mer av presentationsmässig karaktär.
12.2.1.4 Avskrivningstidpunkt
Kommunen anger på sid 38 att de avviker från RKR 11.4 vad beträffar tidpunkten för när avskrivningen påbörjas genom att inte påbörja avskrivningen förrän året efter aktivering och att kommunen inte bedömer att det påverkar kommunens resultat på ett materiellt sätt.
Rent praktiskt ingår det i årsbokslutsarbetet att bestämma vilka projekt som är färdigställda och som därmed kan och ska aktiveras. Av lika praktiska skäl påbörjas den planmässiga linjär avskrivningen direkt efterföljande år.
Det är inte ovanligt att organisera arbetet på detta sätt eftersom det ger kommunen en god möjlighet att invänta och sammanställa samtliga berörda fakturor. Eftersom aktiveringen sker först mot slutet av året skall det innevarande året inte belastas med 12 månaders avskrivning utan endast en mindre del. Det finns därför fog för att anse att det redovisade resultatet inte påverkas alltför gynnsamt av att avskrivningen påbörjas först i januari året därpå.
Skulle en särdeles stor investering pågå som på ett tydligt och uppenbart sätt avslutas under räkenskapsårets första hälft vore det dock angeläget att behandla den investeringen med högre precision.
12.2.2 Avsättning för pensioner
Som framgår av årsredovisningen, bl a på sid 26 och också på sid 38 avviker redovisningen av pensionsåtaganden från den Kommunala redovisningslagen. Detta görs medvetet allt sedan 2007 med motiveringen att det ger en mer rättvisande bild över kommunens ekonomiska ställning.
Likväl är det ett avsteg från den Kommunala redovisningslagen som stipulerar att pensionsåtaganden intjänade före 1998 enbart ska tas upp som ansvarsförbindelse.
Kommunen redovisar 126,4 Mkr som avsättning i balansräkningen i stället för som en upplysning utanför balansräkningen. Kommunens redovisning av pensioner innebär också att årets resultat är 4,6 Mkr högre redovisat än om lagens följts.
Det är helt korrekt som framförs på sid 26 under rubriken ”Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång” att en statlig utredning är tillsatt för att se över den kommunala redovisningslagen. En av de aspekter som ska prövas är just denna om redovisning av pensionsåtaganden intjänade före 1998. Betänkandet presenterades nu i mars 2016 och i det betänkandet föreslås att hela pensionsåtagandet ska redovisas som en skuld/avsättning. En första tillämpning kan vara möjlig till 2018.
Enligt nu gällande regelverk ger räkenskaperna emellertid inte en rättvisande bild.
12.2.3 Övriga avsättningar
En avsättning för återställning av deponin på Norra Vallgatan, fastigheten Åstorp 113:154 har gjorts uppgående till 3,2 Mkr.
Kommunen har över tid överlagt huruvida kommunen, som inte är fastighetsägare, ska vidta några återställningsåtgärder med avseende på den saltdeponi som förekommer på fastigheten.
Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrog 2015-02-18 åt tekniske chefen att upphandla en återställning. Något anbud är ännu inte antaget.
Av RKR 10.1 framgår att en avsättning skall göras när en kommun har:
• en befintlig förpliktelse (legal eller informell),
• det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt
• att en relativt tillförlitlig uppskattning av beloppet kan ske
Av de handlingar vi har tagit del av är det vår bedömning att det föreligger en informell förpliktelse.
Med informell förpliktelse menas bl a ”ett tillräckligt utförligt och aktuellt uttalande har visat externa parter att kommunen påtar sig skyldigheter och som därigenom skapat en välgrundad förväntan hos dessa parter om att dessa åtgärder kommer att vidtas”.
Utöver det upphandlingsförfarande som påbörjats har också en ansökan om bidrag utställts till Länsstyrelsen som beviljats, ansökan om bidrag för avhjälpande av akut föroreningsskada enligt förordningen 2004:100.
Konsultfirman Tyréns har presenterat olika kostnadsberäkning beroende på vald metod. Enligt ett KsAu protokoll från 2014-04-23 förespråkas alternativ 10.3. Den avsättning som är bokförd är strax under medianen i det kostnadsintervall som Tyréns lämnar (4 410 tkr till 13 290 tkr).
Av samma RKR framgår att ”där en del av eller hela det belopp som krävs för att reglera en avsättning förväntas bli ersatt av en tredje part skall en gottgörelse redovisas när, och endast när, det är så gott som säkert att den kommer att erhållas om förpliktelsen regleras.”
Det redovisade beloppet om 3 Mkr är nettot mellan avsättningen om 7 Mkr minskat med beviljat bidrag om ca 4 Mkr.
Fortsatt enligt samma RKR ”skall en avsättning göras med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen.”
”Avsättningen skall omprövas vid varje balansdag och justeras så att det återspeglar den bästa uppskattningen vid redovisningstillfället.”
Sannolikt kommer det avsatta beloppet att justeras över tid beroende på antagna anbud och hur väl projektet löper.
12.2.4 Långfristiga skulder
Kommunens långfristiga upplåning hos Kommuninvest är oförändrat 260 Mkr.
Förfallostrukturen avviker från Finanspolicyn vilket framgår på sid 25 under rubriken ”Skulder och säkringsredovisningen”. En anpassning ska ske över tid.
Trots att 55 Mkr förfaller till betalning inom 12 månader klassificeras skulden som långfristig.
Enligt RKR 20 skall en skuld som ursprungligen varit långfristig men som förfaller till betalning inom 12 månader räknat från balansdagen även fortsättningsvis klassificeras som långfristig om kommunen har för avsikt att refinansiera skulden långfristigt. Kommunen har för avsikt att refinansiera lånen långfristigt.
Av kommunens ursprungliga räntesäkring i form av ränteswappar kvarstår 96 Mkr vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Syftet med säkringarna var vid ingången av avtalen att minska/ häva exponeringen mot stigande räntenivåer och istället fixera räntenivån till ca 4%. Swap avtalen löper fram till 15 november 2017 (20 Mkr) och resterande (76 Mkr) till 11 juni 2018.
Ränteutvecklingen har efter avtalens ingång utvecklats i motsatt riktning. Det gör att swapparnas marknadsvärde är negativt med -9,9 Mkr (-12,2 Mkr) per 2015-12-31.
Kommunen har upprättat en säkringsdokumentation i enlighet med RKR 21 i vilken slutsatsen dras att ett effektivt säkringsförhållande föreligger. Den redovisningsmässiga effekten blir den att så länge som båda avtalen löper så redovisas den ekonomiska konsekvensen av de båda avtalen över tid som om det var endast ett avtal.
12.2.5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
12.2.5.1 Bidrag från Migrationsverket
Som framgår under 11.1 har Åstorps Kommun mottagit betydlig fler flyktingar än avtalat och också erhållit betydligt mer bidrag än tidigare år.
Migrationsverket administrerar och betalar ut en schabloniserad ersättning för varje flykting och annan utlänning som omfattas av SFS ”förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande”. Ersättningen är tänkt att täcka kommunens kostnader för i genomsnitt 3,5 år.
Bidragen är därmed specialdestinerade/riktade och skall enligt RKR 18.1 periodiseras till den period där kostnaden som statsbidraget avser är bokförda.
Det har inte varit helt enkelt att identifiera samtliga berörda kostnader varför bidraget periodiseras över de 3,5 år som anges av Migrationsverket.
Samma grund för periodisering har tillämpats för det tillfälliga stödet om 14,9 Mkr som erhölls i december 2015 för att hantera den rådande flyktingsituationen helt i enlighet med RKRs yttrande.
Enligt RKR utgör en tidsmatchning det enda rimliga alternativet för periodisering då det saknas en tydlig direkt koppling mellan intäkter och kostnader.
Baserat på detta har 12,4 Mkr av schablonersättningen periodiserats för flyktingar och 13,8 Mkr av det tillfälliga stödet.
12.2.5.2 Övriga periodiseringar
Vi har genomfört en periodiseringskontroll med tillfredställande resultat.
13. Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKRs rekommendation 16.2.
Av Kassaflödesanalysen framgår att kommunens verksamhet har genererat ett positivt kassaflöde om 7,8 Mkr trots investeringar om 42,1 Mkr.
14. Sammanställd redovisning
14.1 Konsolideringsmetod
Den sammanställda redovisningen har såvitt vi kunnat finna upprättats i enlighet med RKRs rekommendation 8.2. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska resultat, ställning och åtaganden.
Enligt KRL 8 kap 2 § ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Enligt RKR 8:2 framgår att betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person, men även andra faktorer ska beaktas.
I den sammanställda redovisningen ingår förutom kommunen dotterbolagskoncernen Björnekulla Fastighets AB (100% i innehav) (BFAB) och dess dotterbolag AB Kvidingebyggen (100%) (KvB), Björnekulla IT AB (100%) och Björnekulla utvecklings AB (100%).
Gjorda elimineringar omfattar interna mellanhavanden samt den internvinst som uppstod i samband med försäljningen av fastighetsbeståndet till Björnekulla Fastighets AB. Av den ursprungliga vinst som uppstod i samband med fastighetsöverlåtelsen till BFAB kvarstår 82 Mkr. Eftersom realisationsvinsten inte har realiserats genom en avyttring utanför sfären elimineras den bort i den sammanställda redovisningen från Kommunens egna kapital. Av Kommunkoncernens egna kapital bidrar kommunen med 217 Mkr och bolagen med 72,9 Mkr.
Det föreligger inget nedskrivningsbehov av aktier och andelar.
15. Övrigt
Årsbokslutet är väldokumenterat och tillgängligt. Det finns ett bra diskussionsklimat och en påtaglig ambition att upprätthålla en rättvisande redovisning.
KPMG, dag som ovan
Anna Lönnberg Auktoriserad revisor
