• No results found

Känner du igen dig i Skillingaryd

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Känner du igen dig i Skillingaryd"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Känner du igen dig i Skillingaryd

Här finns 11 korta berättelser om Skillingaryd för hundra år sedan. Intill finns bilder som är tagna år 2020. Kanske måste du ta dig till platsen för att kunna finna ut vilka bilder som hör samman med

berättelserna.

(2)

År 1920 var Nils Gustaf Thulin 37 år gammal och ledare för det största företaget i Skillingaryd. När man skulle välja ledamöter för den nya municipalnämnden fick han flest röster. Hela municipaltiden var han hårt engagerad i samhället och fick vara med om stora förändringar. Som 25-årig hade han fått överta ledningen av Thulins Vagnfabrik. Företaget var som störst på 1920-talet med cirka 150 anställda. N G Thulin avled i mars 1961 och svärsonen J-O Carlsson tog över. Företaget drabbades på 1960-talet av stora motgångar bl a den stora branden hösten 1961 och blev då avvecklat.

N G Thulin hade sin bostad och företagets kontor i huset alldeles invid järnvägsstationen. Detta hus är faktiskt det enda som återstår av industrikomplexet, som omfattade kvarteren båda sidor om järnvägen och närmast norr om stationen.

1 Skillingaryd för 100 år sedan

Bild från produktkatalog. Något överdriven enligt tidens sed.

(3)

Skillingaryds största träindustri 1920 var Pinnstolsfabriken.

Fabriken låg där det nu finns bostäder på Ö Vasagatan 25- 29. Den ägdes från 1904 av stinsen och handelsmannen N J Karlson. Dennes son Anders Karlsson som emigrerat till Amerika lockades hem för att överta driften av fabriken 1904. Fabriken byggdes till och produktionen var inte bara pinnstolar utan också allehanda skåp byråar och bord.

Familjen Karlsson sålde 1917 fabriken till Nässjö stolfabrik som drev den vidare nu med Anders Karlsson som anställd disponent. När Skillingaryd 1920 blev municipalsamhälle valdes Anders Karlsson till ordförande i både municipal- nämnd och hälsovårdsnämnd.

2 Skillingaryd för 100 år sedan

(4)

J A Karlsson hade en speceriaffär nedanför Källeliden bara ett par meter från järnvägsspåren. Huset fanns redan 1853 och var troligen bostad för rallare som byggde järnvägen. Det blev affär redan 1888 och var en tid filial till en affär i Jönköping och gick länge under beteckningen Filialen. J A Karlsson drev affären från 1911. Albert Johansson var biträde där och övertog 1944 affären. Tydligen hade J A Karlsson stort förtroende i samhället eftersom N G Thulin och han fick flest röster i valet till första municipalnämnd.

1958 flyttades huset till tomten där Hemköp nu ligger och blev klubbstuga vid SIS ishockeybana. När huset där revs byggdes det upp igen i Kushult.

3 Skillingaryd för 100 år sedan

(5)

När Skillingaryd blev municipalsamhälle hade Hjalmar Håkansson en relativt ny fabrik på Idrottsgatan 5. Den första fabriken hyrde han 1909 av Kalle på Molund. Där tillverkade han trädetaljer till häståkdon. Redan 1910 drabbades fabriken av brand som tog såväl lager som maskiner. Ingen försäkring fanns och Hjalmar gick i

konkurs.

Men Hjalmar Håkansson hade redan gjort sig känd som en duktig snickare som kunde tillverka trä till finare åkvagnar. Han kunde

starta på nytt, först hos Thulins. Där fortsatte han att tillverka trä till Thulins finare vagnar. När senare Thulins behövde buss- och bil-

4 Skillingaryd för 100 år sedan

karosser till sin fordonstillverkning var det Håkanssons som stod för trästommen till den nya tidens fordon.

När municipalsamhället på 1920-talet gjorde avloppsledningar i Idrottsgatan krävdes mycken

bergssprängning och vid ett tillfälle skadades en del av fabriksbyggnaden. Inte heller nu fanns försäkringar och ingen ersättning från kommunen, men Håkansson slapp i alla fall betala anslutningsavgiften. Nu var dock firman bättre rustad och klarade smällen utan konkurs.

(6)

I denna fabrikslokal som fortfarande finns kvar tillverkades populära möbler 1920. Johan Gustav Karlsson från Duveled startade en fabrik i Skillingaryd redan1892. När Frälsningsarmén år 1900 flyttade från sin lokal på Skolgatan hyrde Karlsson den. Tidigare drevs maskinerna manuellt men här skaffades modern fotogenmotor och senare

eldrift. Detta gjorde att produktionen kunde växa. Här tillverkade man chiffonjéer och byråar men gjorde också legoarbeten t ex till Nymans stolfabrik. Tre av J G Karlssons söner övertog företaget efter fadern död 1918. Företaget växte och 1935 flyttade de över till en lokal som tidigare ägts av Oscar Ljungbergh på Smedjegatan.

5 Skillingaryd för 100 år sedan

(7)

Redan 1905 beslutade Tofteryds kyrkstämma att anlägga en kyrkogård i Skillingaryd. Först 1921 köptes mark in utanför den dåvarande

bebyggelsen. Det första förslaget till utformning godkändes ej av Kungl.

Byggnadsstyrelsen som själva förordade en utformning liknande nya skogskyrkogården i Stockholm. Anläggningsarbetet påbörjades 1921 och invigning skedde 1922. Skillingaryd har alltså en av Sveriges äldsta skogskyrkogårdar. Frågan om klockstapel drevs av fabrikör Oscar

Ljungbergh som själv skänkt en grundplåt av 1000 kr och startat en insamling. År 1930 var klockstapeln klar, byggd av vår lokala

byggmästare Ernst Almgren.

6 Skillingaryd för 100 år sedan

(8)

Frälsningsarmén kom tidigt till Skillingaryd och redan 1892 hyrde man in sig i en lokal på Skolgatan. När verksamheten växte fick man byta till större lokal och för 100 år sedan byggdes nuvarande lokal vid Storgatan. Bygget var en kraftig investering och krävde en stor insats av ideella arbetstimmar. I denna lokal har mängder av samhällets ungdomar deltagit i söndagsskola, scout och

musikverksamhet. Kåren har inte bara varit för egna medlemmar utan hela samhället och kringliggande bygder har påverkats av soldaternas vittnesbörd och engagemang inte minst för

människor i svårigheter.

7 Skillingaryd för 100 år sedan

(9)

Malmströms smedja Kaffegatan 30, är ensam bevarad av de smedjor i Skillingaryd som i början av 1900-talet tillverkade hästvagnar.

Utmed denna gata fanns många bostäder och mindre industrier och hit flyttades hus som tidigare legat på andra platser i närheten.

Malmström hade utöver bostadshuset vid gatan och smedjan också ett uthus samt en lillstuga som vid sekelskiftet flyttats hit. Detta hus, som från början varit posthus och anknytning för Götaströms bruk till stora landsvägen och järnvägshållplatsen, blev då ytterligare en bostad i det expanderande samhället Skillingaryd.

8 Skillingaryd för 100 år sedan

(10)

Carl Nyman har en ny fabrik i norra Skillingaryd

Carl Nyman startade 1876 hantverks-mässig stoltillverkning i Alebo, Pukarp utanför Skillingaryd. Verksamheten flyttade till Skillingaryd och utvecklades i en nybyggd verkstad en bit norr om stationen.

Snart sysselsattes cirka 20 personer och maskinerna drevs av en ångmaskin. Nyman fick dock problem med lönsamheten och 1904 kunde han inte längre betala sina lån. Långivaren Nils Johan Karlsson, stins och grosshandlare i Skillingaryd, övertog då företaget. Carl

Nyman fortsatte dock viss tillverkning i hyrda lokaler på Skolgatan. En tid exporterade Nymans pinnstolar till England. Senare övertog Carls

9 Skillingaryd för 100 år sedan

äldste son Gustav företaget, och 1917 byggdes den nya fabrik norr om Betaniagatan där det nu finns en förskola. Varje lördag kom en lastbil från Härenstams Möbler i Värnamo och hämtade veckans produktion.

Fabriken sysselsatte 8-10 personer och drevs till 1970 då Gustav Nyman blev pensionär och företaget lades ner. Redan tidigare hade den pinnstolsfabrik som Carl Nyman startat vid Sturegatan lagts ner. Epoken med pinnstolstillverkning i Skillingaryd var över. Den både började och slutade med familjen Nyman. Nu

utnyttjar skola och förskola området.

(11)

Urmakare Henning Svensson flyttade in i hyrda lokaler i

Skillingaryd 1905 och startade urmakeri. År 1918 hade han byggt eget hus i korsningen Storgatan – Stationsgatan där hans affärside kunde utvecklas. Utöver urmakeri hade han stort sortiment av guld och smycken. På gården inreddes också en cykelaffär. För många var det en stor investering att köpa eget fordon och Henning hade därför också uthyrning av cyklar. Priset var 25 öre per dag. Enar Skillius berättar om att han 1924 hyrde en cykel här och med den gjorde sitt livs första långresa. Den gick via Oskarshamn, Borgholm, Kalmar och åter till Skillingaryd. En tiodagarsresa för 2,50 kr.

10 Skillingaryd för 100 år sedan

(12)

Fotbollen kom till Sverige via Storbritannien under 1870-talet.

På 1890-talet blev det organiserad fotboll och efter de

olympiska sommarspelen i Stockholm 1912 ökade intresset kraftigt. I Skillingaryd spelades det fotboll på inte minst Slätten som framgår av målet som ses på vykortet som är

poststämplat just 1912. Det var Bror Malmquist som tog fotot från sin balkong på nuvarande Södra Järnvägsgatan 6. 1920 bildades Waggeryds IK och året därpå SBK, Skillingaryds Bollklubb. Då kom det att bli fotboll i mer organiserad form.

11 Skillingaryd för 100 år sedan

Man spelade på Slätten fram till 1936 då planen på Movalla stod klar. Fyra år före dess hade SBK bytt namn till SIS, Skillingaryds Idrottssällskap. Även idag spelas det ibland fotboll på Slätten på en grusplan vid Södra vägen.

(13)

D E

D H D

K

D M

D P

D

S

(14)

A

B C D

D

L

References

Related documents

Samtalsintervjuerna har varit semistrukturerade och utförts över Skype med initierade personer på Göteborgs stad samt representanter från organisationer och riksförbund som

Då det i detta fall är Ledningsnivån som påkallat behovet av en gemensam värdegrund och också initierat arbetet med framtagandet av en sådan, ligger ansvaret på dem

Även om barnen inte beskriver hur de känner sig stigmatiserade på grund av sina föräldrars sjukdom så beskriver de hur de undviker vissa saker för att inte riskera att andra

Förutom att näringsväxter ofta anges med både engelskt och latinskt namn, finns upp- gifter om förekomstområde för lokalt begränsade arter, om fjärilen rir ovanlig,

I Uppsalatrakten har man bland annat sett resistent våtarv och man känner en rädsla för att gräsogräsen, som renkavle, ska sprida sig till området och med dem resistens.. Oro

– Resistensproblematiken påverkar nästan inte alls strategierna, då det är vallbaserad växtföljd i området, de flesta odlar spannmål i två år, följt av vall i tre år så

UTTAL Om personen talar sluddrigt eller inte hittar. rätt ord –

För att skapa en lockande butiksmiljö där kunden vill vistas länge vill man kunna påverka kundens olika sinnen och exponera varor för kunden så att denne