AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för ekonomi
Hållbarhetsredovisning
En studie om frivillig hållbarhetsredovisning och lagstiftningens påverkan
Hanna Dahlin & Emmy Klason
2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp
Företagsekonomi Ekonomprogrammet Examensarbete företagsekonomi C
Handledare: Peter Lindberg Examinator: Mattias Hamberg
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår engagerade handledare Peter Lindberg som under processens gång väglett och hjälp oss att utveckla uppsatsen. Även vår examinator Mattias Hamberg har varit delaktig och bidragit med mycket kompetenta synpunkter. Dessutom vill vi tacka alla opponenter för konstruktiv kritik och för värdefulla råd. Ni har gjort det möjligt för oss att presentera ett arbete vi är stolta över.
Tack!
Högskolan i Gävle, juni 2020
Hanna Dahlin Emmy Klason
Sammanfattning
Titel: Hållbarhetsredovisning - En studie om frivillig hållbarhetsredovisning och lagstiftningens påverkan.
Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.
Författare: Hanna Dahlin och Emmy Klason
Handledare: Peter Lindberg
Datum: 2020 – juni
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om införandet av lag (SFS 2016:947) påverkat omfattningen av företags hållbarhetsredovisning och om faktorerna finansiell risk, lönsamhet, storlek och bransch kan förklara frivillig hållbarhetsredovisning.
Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosfin och med ett deduktivt angreppssätt. En innehållsanalys genomförs på 142 årsredovisningar från 2018 respektive 2015 för att undersöka mängden redovisad hållbarhetsinformation. En multipel regressionsanalys görs för att fastställa vilka faktorer som påverkar mängden hållbarhetsredovisning.
Resultat & slutsats: Studien kom fram till att företagen redovisade mer hållbarhetsinformation 2018 jämfört med 2015 och att lagen haft en påverkan, samt att det finns ett samband mellan mängden hållbarhetsredovisning och faktorerna storlek och bransch.
Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är en ökad kunskap om vad som förklarar frivillig hållbarhetsredovisning, men även kunskap om regleringens påverkan. Det praktiska bidraget är kunskap om hur mängden hållbarhetsredovisning i svenska företag påverkas när det regleras. Det ger därmed en indikation på hur effekten av reglering skulle se ut i länder med liknande redovisningstradition som Sverige.
Förslag till fortsatt forskning: I vidare forskning föreslås att göra en liknande studie med företag verkande i andra länder, men även icke-noterade eller statligt ägda företag. Denna studie har undersökt hållbarhetsredovisningens kvantitet och det skulle därmed vara intressant att undersöka hur kvaliteten påverkas av reglering. Ytterligare förslag till fortsatt forskning är att arbeta mer med innehållsanalysen för att uppnå ett mer trovärdigt resultat av redovisningsmängd.
Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, reglering, frivillig redovisning, finansiell risk, lönsamhet, storlek, bransch
Abstract
Title: Sustainability Reporting - A Study About Voluntary Sustainability Reporting and the Impact of Legislation.
Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.
Author: Hanna Dahlin and Emmy Klason
Supervisor: Peter Lindberg
Date: 2020 – June
Aim: The aim of this study is to investigate whether law (SFS 2016: 947) has affected the extent of sustainability reporting and whether the factors financial risk, profitability, size and industry can explain voluntary sustainability reporting.
Method: The study is based on the positivist research philosophy and with a deductive approach.
A content analysis is conducted on 142 annual reports from 2018 respectively 2015, to investigate the amount of sustainability information reported. A multiple regression analysis is conducted to determine which factors affect the amount of sustainability reporting.
Result & Conclusions: The study found that the companies reported more sustainability information in 2018 compared to 2015 and that the law had an impact, and that there is a connection between the amount of sustainability reporting and the factors size and industry.
Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution is an increased knowledge of what explains voluntary sustainability reporting, but also knowledge about the impact of regulation. The practical contribution is knowledge of how the amount of sustainability reporting in Swedish companies is affected when regulated. It thus gives an indication of what the effect of regulation would look like in countries with a similar accounting tradition as Sweden.
Suggestions for future research: In further research, it is suggested to do a similar study with companies operating in other countries, but also unlisted or state-owned companies. This study has examined the quantity of sustainability reporting and it would therefore be interesting to investigate how the quality is affected by regulation. Further proposals for continued research are to work more with the content analysis to achieve a more credible result of the accounting.
Key words: Corporate sustainability reporting, regulation, voluntary accounting, financial risk, profitability, size, industry
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1. Bakgrund 1
1.2. Problemdiskussion 1
1.3. Syfte 5
2. Referensram 6
2.1. Lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 6
2.2. Teoretisk referensram 7
2.2.1. Frivillig hållbarhetsredovisning 7
2.2.2. Intressentteorin 8
2.2.3. Legitimitetsteorin 9
2.3. Teoretisk referensram och utveckling av hypoteser 10
2.3.1. Sambandet mellan finansiell risk och hållbarhetsredovisning 10 2.3.2. Sambandet mellan lönsamhet och hållbarhetsredovisning 11
2.3.3. Sambandet mellan storlek och hållbarhetsredovisning 12
2.3.4. Sambandet mellan bransch och hållbarhetsredovisning 12
2.3.5. Sambandet mellan reglering och hållbarhetsredovisning 13
2.3.6. Sammanfattning hypoteser 14
3. Metod 15
3.1. Metodval 15
3.2. Forskningsdesign 16
3.3. Tillvägagångssätt 16
3.3.1. Datainsamling 16
3.3.2. Population 16
3.3.3. Innehållsanalys 17
3.3.4. Dataanalys 18
3.4. Operationalisering 19
3.4.1. Beroende variabel 19
3.4.2. Oberoende variabler 20
3.5. Kvalitetskrav 22
3.5.1. Validitet 22
3.5.2. Reliabilitet 23
3.5.3. Replikerbarhet 24
3.6. Metodkritik 24
4. Resultat och analys 26
4.1. Deskriptiv statistik 26
4.2. Korrelationsanalys 28
4.3. Multipel regressionsanalys 29
4.4. Analys av studiens hypoteser 30
4.4.1. Sambandet mellan finansiell risk och hållbarhetsredovisning 30 4.4.2. Sambandet mellan lönsamhet och hållbarhetsredovisning 31
4.4.3. Sambandet mellan storlek och hållbarhetsredovisning 32
4.4.4. Sambandet mellan bransch och hållbarhetsredovisning 33
4.4.5. Sambandet mellan reglering och hållbarhetsredovisning 34
5. Slutsats 36
5.1. Studiens slutsatser 36
5.2. Studiens bidrag 37
5.3. Förslag till vidare forskning 37
Källförteckning 39
Bilaga 44
1. Inledning 1.1. Bakgrund
Hållbarhet är ett ämne som under en period varit en stor samhällsfråga men som den senaste tiden blivit högst aktuellt, främst frågor kring miljö och klimatförändring. I spetsen står Time´s Magazines 2019 års utsedda “person of the year” Greta Thunberg, som skapat engagemang och diskussion hos det stora folket såväl inflytelserika personer och världsledare. Hållbarhet har förutom en miljöaspekt även en social och en ekonomisk aspekt som i perioder varit lika aktuella som miljön är idag, och det finns goda skäl att tro att företag påverkas av detta.
Globaliseringen och den allt mer komplexa marknadsmiljön är stora utmaningar som företag står inför idag. Utmaningarna försvårar arbetet i verksamheten och innebär även ökade krav från omvärlden gällande ansvar. Amran & Ooi (2014) påstår att det blir allt tydligare hur företag lämnar fotspår som påverkar det sociala, miljömässiga och ekonomiska värdet. Större fokus har hamnat på att visa öppenhet som förutsätter en god företagsstyrning, vilket informerar viktiga intressenter om hur miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter tas med i den dagliga verksamheten.
Att upprätta en hållbarhetsredovisning har varit helt frivilligt för privata företag (Prop.
2015/16:193). Men från och med räkenskapsår 2017 blev det obligatoriskt för större företag i Sverige att upprätta en hållbarhetsrapport som en del i årsredovisningen. Enligt lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) ska hållbarhetsrapporten innehålla upplysningar som behövs för att få en förståelse för företagets utveckling, ställning och resultat. Dessutom ska hållbarhetsrapporten innehålla frågor gällande miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Trots att hållbarhetsredovisning inte var lagstiftat innan år 2017 var upplysningar om företagets hållbarhetsarbete vanligt förekommande i många årsredovisningar.
1.2. Problemdiskussion
Tidigare har företag endast producerat lägsta nivåerna av obligatorisk information och inte ansträngt sig för att upprätta mer information än vad som krävs (Elfeky, 2017). Det ökade trycket från omvärlden gör dock att efterlevandet av sådan obligatorisk information inte är tillräcklig och tillgodoser inte användarnas behov av företagsinformation. Företag som producerar ytterligare information än vad som krävs, kallas frivillig redovisning. Elfeky (2017) hävdar att företag står inför utmaningen att upprätta ny information som de inte mött tidigare. Företag uppmuntras av
både redovisnings- och tillsynsorgan, påtryckningar från intressenter och av marknaden att upprätthålla mer information än vad som krävs.
I takt med ökad medvetenhet har problem med hållbarhet blivit mer relevant för samhället och företag har därför börjat frivilligt redovisa upplysningar om hållbarhet i sina rapporter för att möta det ökade intresset från både interna och externa intressenter (Dienes et al., 2016). Under de senaste 20 åren har hållbarhetsredovisning blivit ett viktigt ämne på kapitalmarknaden och investerare efterfrågar både finansiell och icke finansiell information i sina investeringsbeslut (Arnold et al., 2012). Hållbarhetsredovisning handlar om strategier för att hantera miljö- eller klimatkriser och hur företag följer lagar och regler gällande hållbarhet. Dessa immateriella tillgångar är värdefullt för investerare eftersom dessa poster kan vara ledande indikatorer på företagets framtida resultat. Arnold et al. (2012) förklarar att en annan del i hållbarhetsredovisning handlar om att företag är ansvariga för sina handlingar och måste därför rapportera om sitt sociala ansvar till allmänheten.
Enligt Mahoney et al. (2013) vill företag uppfattas som goda av sina intressenter, genom att signalera att de hållbarhetsrapporterar även fast det är kostsamt och inte obligatoriskt.
Legitimitetsteorin och intressentteorin tar utgångspunkt i att fördelarna kommer att tillfalla företag som upprättar hållbarhetsrapporter medan intressenter kommer att straffa de företag som inte gör det. I en senare studie av Mahoney et al. (2014) visas att det troligtvis behövs fler teorier för att förstå motivet bakom varför företag utfärdar hållbarhetsrapporter. Teoretiska perspektiv ger olika och ibland kompletterande insikter för att förstå hållbarhetsrapportering. I studien drar Mahoney et al. (2014) slutsatsen att företag som väljer att inte upprätta hållbarhetsrapport gör det på grund av brist på yttre tryck från allmänheten, inget lagkrav eller att kostnaderna överstiger nyttan med att upprätta rapporterna. Även Hassan et al. (2020) hävdar från sin studie att företag inte hållbarhetsredovisar på grund av att kostnaden är för hög eller att det finns en uppfattning om att hållbarhetsrapporten inte ger företaget något mervärde. Företag kommer därmed upprätta hållbarhetsrapporter när fördelarna uppväger de medhörande kostnaderna.
Frivillig hållbarhetsredovisning menar Schreck och Raithel (2015) kan förklaras genom att företag vill differentiera sig från sina konkurrenter. I en bransch där det är mindre vanligt förekommande med hållbarhetsredovisning urskiljer sig ett företag om de ger ut hållbarhetsupplysningar och förhoppningen är att vinna ekonomisk fördel genom detta. Empirisk forskning visar att vissa företag använder hållbarhetsredovisning som ett sätt att skapa legitimitet, men istället för att agera utifrån de externa intressenternas förväntningar och behov är innehållet i rapporten snarare en form av “window dressing” än en spegling av företagets verkliga prestation
(Schreck & Raithel, 2015). Det gäller därför för företagets intressenter att vara uppmärksamma och kritiska till hållbarhetsredovisningen och kräva att den granskas av en tredje part.
Tidigare forskning resonerar kring olika faktorer som påverkar företags incitament att frivilligt ge ut hållbarhetsinformation. Schreck och Raithel (2015) visar bland annat på ett icke-linjärt samband mellan mängden frivillig hållbarhetsredovisning och storleken på företaget. Ett litet företag ser stora fördelar med att hållbarhetsredovisa då förhoppningen är att kunna tillgodogöra sig mer resurser, medan ett stort företag som redan har mycket resurser inte längre ser någon vinning i att redovisa ytterligare hållbarhetsupplysningar (Schreck & Raithel, 2015). Dienes et al.
(2016) menar att det är möjligt att få en positiv korrelation mellan företagets framgång och hållbarhetsredovisning eftersom chefer i lönsamma företag tenderar att publicera ytterligare information för att signalera framgång på kapitalmarknaden. Dessutom menar Dienes et al.
(2016) att lönsamma företag har större ekonomiska förutsättningar för att finansiera frivillig rapportering och är därmed villig att ta på sig de extra kostnader som en hållbarhetsrapport medför. Även Sharif och Rashid (2014) visar ett positivt samband mellan lönsamhet och hållbarhetsrapportering, vilket beror på att lönsamhet kan förklara hur stort belopp som företag kan spara för socialt arbete och välgörenhet, vilket följaktligen leder till större hållbarhetsrapportering.
Forskare presenterar otydliga och motsägelsefulla resultat gällande hur finansiell risk påverkar frivillig redovisning. Sierra et al. (2013) och Hassan et al. (2020) visar ett negativt samband mellan dessa begrepp, medan Kolsi (2012) upptäcker i sin studie att finansiell risk faktiskt påverkar företagens hållbarhetsredovisning genom ett positivt samband. Sambandet mellan hållbarhetsredovisning och finansiell risk är därmed en empirisk fråga som kräver ytterligare undersökning.
Tidigare studier menar att branschtillhörighet är en vanlig förklaring för att förstå innehållet och omfattningen i sociala och miljömässiga upplysningar. Enligt Douglas et al. (2004) ger företag inom finans- och tjänstebranscherna ut mycket mindre information, medan Del Mar Alonso- Almeida et al. (2014) påstår att företag som bedriver mer riskfylld affärsverksamhet rapporterar en betydligt större volym av sociala och miljömässiga frågor. Detta på grund av att deras intressenter är särskilt känsliga för dessa frågor. Genom att visa ett legitimt beteende och en förbättrad bild har företaget större chans att utveckla närmare och betydelsefulla relationer med sektorns viktigaste intressenter.
Även om finansiell reglering innebär en betydande och ökad mängd obligatorisk rapportering, vill företag frivilligt producera ytterligare relevanta upplysningar till kapitalmarknaden. Företags
incitament att frivilligt redovisa hållbarhetsinformation har studerats mycket i tidigare forskning och merparten av litteraturen anser att det är den enda tillgängliga informationen och ingen hänsyn tas till upplysningar som är obligatoriska (Einhorn, 2005). Detta ger inte en rättvisande bild och istället borde båda delarna studeras då det finns ett samspel mellan företagets frivilliga och obligatoriska upplysningar. Einhorn (2005) menar att en omfattande lagstiftning gör att kompletteringen av frivillig rapportering blir mindre, samtidigt som de upplysningar som inte är obligatoriska istället kan tas upp som frivilliga upplysningar.
Sedan 1997 har GRI tillhandahållit en rad standarder och riktlinjer som ska hjälpa företag att förstå deras påverkan i hållbarhetsfrågor. Standarderna är utvecklade med flera intressenters bidrag, är utformade med dessa intressenters bästa i åtanke och fokuserar på frågor gällande miljö- samt socialt och ekonomiskt ansvar (GRI, 2020). En analys av Mahoney et al. (2013) visar att företag som frivilligt följer GRI’s riktlinjer använder dessa för att bygga värde och att signalera trovärdighet och att de är överlägsna företag som inte följer riktlinjerna. Under tidigt 2000-tal studerades samtliga svenska företag som följde GRI’s riktlinjer gällande hållbarhetsredovisning där slutsatsen drogs att rapporterna såg väldigt olika ut trots att alla hade följt samma riktlinjer (Hedberg & von Malmborg, 2003). Ambitionsnivån var en varierande faktor där vissa företag använde riktlinjerna som en mall för rapporten medan andra använde dem som inspiration. Även Hassan et al (2020) menar att trots ett flertal professionella organ och standarder som Global Reporting Initiative eller the Assurance Standard har informationen olika format och tillvägagångssätt. GRI’s ambition är att företag ska inkludera både miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter i hållbarhetsrapporten, vilket de svenska företagen inte gjorde då inget av dem hade producerat en fullständig hållbarhetsrapport enligt GRI’s riktlinjer (Hedberg & von Malmborg, 2003).
Regeringen beslutade att från och med räkenskapsår 2017 ska det bli obligatoriskt för de största företagen i Sverige att upprätta hållbarhetsrapport. Lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) ska bidra till att skapa transparens och öppenhet hos företag genom upprättelse av en hållbarhetsrapport. Med hjälp av en hållbarhetsredovisning kan företag även skapa jämförbarhet gällande icke-finansiell information. Eftersom lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) nyligen har tillkommit finns det bristfällig forskning inom området och det saknas forskning kring är huruvida vilken påverkan som den nya lagändringen kan komma att innebära. En studie gjord av Ioannou och Serafeim (2017) visar att för företag i länder med lagreglering kommer korruptionen minska och trovärdigheten för företagsledningen ökar. Även i en studie av Mahoney et al. (2014) visar att landet där företaget rapporterar, som inkluderar juridiska, reglerande och professionella strukturer, har en betydande
effekt på hållbarhetsrapportering. Strängare lagstiftning om social och miljömässig rapportering gör att företag blir tvingade att rapportera om hållbara frågor. Företag kommer ta större ansvar när en lagreglering införs och de kommer att säkerställa att de följer riktlinjerna. Omfattningen av hållbarhetsredovisningen hos börsnoterade företag förväntas därför kunna ses direkt efter införandet av lag (SFS 2016:947).
1.3. Syfte
Syftet är att undersöka om införandet av lag (SFS 2016:947) påverkat omfattningen av företags hållbarhetsredovisning och vilka faktorer som kan förklara frivillig hållbarhetsredovisning.
2. Referensram
2.1. Lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)
I december 2016 trädde lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) i kraft och uppmanar företag att offentliggöra sitt hållbarhetsarbete. Lagändringen har bakgrund i EU- direktivet och syftar till att göra informationen om hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor mer jämförbart och öppet. Företag som tidigare upprättar en hållbarhetsrapport måste säkerhetsställa att rapporten uppfyller lagens krav och eventuellt komplettera ytterligare upplysningar om hållbarhetsarbetet. Till skillnad från EU-direktivet i den nationella lagstiftningen som alla EU:s medlemsländer är skyldiga att följa, har regeringen i Sverige valt att utöka kravet på obligatorisk hållbarhetsredovisning till att omfatta betydligt fler företag. I Sverige kommer ca 1 600 företag uppfylla lagkraven för stora företag, vilket innebär att mer än ett av följande villkor uppfylls;
1. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250,
2. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor,
3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor.” (SFS 2016:947, 6 kap. 10§).
Hållbarhetsrapporten ska innehålla upplysningar om miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Hållbarhetsrapporten ska ingå som en del i förvaltningsberättelsen, alternativt som en separat handling och anges i sådant fall i förvaltningsberättelsen (Prop. 2015/16:193). Enligt årsredovisningslagen måste företag redovisa följande upplysningar;
1. företagets affärsmodell,
2. den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de gransknings- förfaranden som har genomförts,
3. resultatet av policyn,
4. de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet inklusive, när det är relevant, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser,
5. hur företaget hanterar riskerna, och
6. centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten.” (SFS 2016:947, 6 kap.
12§).
Det lagstadgade kravet har mött en hel del kritik, främst gällande de administrativa kostnaderna som tillkommer vid upprättandet av hållbarhetsredovisningen. Kostnaderna kan variera beroende på företag, bransch och storlek. Trots kritiken menar regeringen att fördelarna med hållbarhetsredovisningen överväger kostnaderna. Hållbart företagande är en förutsättning för företag som vill ligga i framkant och för att lyckas bör företag integrera nytänkande, innovation och hållbar konsumtion och produktion i sitt strategiska arbete. Syftet med lagändringen är att alla företag ska uppnå samma höga nivå av hållbarhetsinformation genom en ökad öppenhet och transparens. När företag lyckas implementera hållbarhetsredovisning kommer intressenternas förtroende gentemot företag att öka. Öppenheten kommer leda till en ökad konkurrens på marknaden och företag kommer bli uppmuntrade och belönade av investerare och konsumenter för fortsatt hållbarhetsarbete (Prop. 2015/16:193).
2.2. Teoretisk referensram
2.2.1. Frivillig hållbarhetsredovisning
Tagesson et al. (2009) påstår att årliga finansiella uttalanden är den mest användbara källan för att förmedla social och miljömässig information. Under de senaste åren har företagsinformation och finansiell rapportering publicerad på internet blivit vanligare. Fördelen med internet är dess obegränsade kapacitet, globala räckvidd och det anses vara mer kostnadseffektivt än till exempel traditionella pappersbaserad information. Enligt Dienes et al. (2016) växer mängden frivillig hållbarhetsredovisning och Slack et al. (2010) påstår att det har det skett en betydande ökning av frivillig information och användandet av årsredovisningen är en tydlig källa för detta. Även om företaget använder många andra kanaler för att upplysa om hållbarhet utgör årsredovisningar den viktigaste informationskällan. Broberg et al. (2010) menar att årsredovisningar är ett omfattande och grundläggande dokument där företagets utveckling, långsiktiga affärsmål och strategier återspeglas. O´Donovan (2002) hävdar att frivillig information som publiceras i årsredovisningen används för att skicka specifika signaler och meddelanden till företagets intressenter och för att övertyga läsaren om att acceptera ledningens syn på samhället.
Cruz och Pedrozo (2009) förklarar att företag kan anta olika nivåer av hållbarhetsredovisning, där den grundläggande nivån är när företag vidtar minimala åtgärder för att uppfylla lagkraven, utan att veta betydelsen av dessa åtgärder. Den vanliga nivån som identifieras av författarna är när företag integrerar obligatoriska hållbarhetsfrågor i verksamheten, endast med syftet att nyttan ska överstiga kostnaderna för dessa åtgärder. När företag är verksamma på den praktiska nivån menar Cruz och Pedrozo (2009) att fokus ligger på att anta miljömässiga och sociala åtgärder eftersom det kan innebära stora konkurrensfördelar för företaget. Den sista nivån är den teoretiska nivån
som handlar om att företag verkligen har integrerat begreppet hållbarhet i sitt arbete. Företag satsar helhjärtat på miljömässiga- och sociala frågor för att skapa medvetenhet och välbefinnande för alla. Detta uttrycker Strand et al. (2015) som företagsmedborgarskap, affärsetik och att skapa gemensamt värde.
Björklund och Piecyk (2015) menar att periodiska hållbarhetsrapporter har ökat, eftersom frivillig rapportering innebär företags mognad, medvetande och deras incitament att bli en god företagsmedborgare. Broberg et al. (2010) påstår att trots tillsynsmyndigheternas ökade efterfrågan på obligatorisk information, väljer företag att frivilligt redovisa för att tillgodose kraven från kapitalmarknaden. Öppenhet och minskad informationsasymmetri har blivit uppmärksammade begrepp i debatten om företagsredovisning och ett viktigt verktyg för värdeskapande. Broberg et al. (2010) förklarar att förbättrad öppenhet och insyn kommer innebära lägre kapitalkostnader och högre värdering av företaget, eftersom investerare kommer värdera företaget baserat på all tillgänglig information. Å andra sidan menar Cormier et al. (2005) att öppenhet kan innebära ökade kostnader för företaget att producera och publicera information.
Resultatet från författarnas studie visar att informationskostnader, tillsammans med ekonomiska förutsättningar samt offentlig påverkan påverkar omfattningen av hållbarhetsredovisning. Även Lin et al. (2009) hävdar att hållbarhetsredovisning skapar ytterligare kostnader som kan vara påfrestande på företagens ekonomi jämfört med företag som inte satsar på sociala ansvarsfulla initiativ. Å andra sidan förklarar Lin et al. (2009) att hållbarhet anses som en stark källa till konkurrens och ett effektivt verktyg på marknaden för att skapa och upprätthålla en konkurrensfördel.
2.2.2. Intressentteorin
Enligt Pérez (2015) handlar hållbarhetsrapportering om icke finansiell information som rör företags sociala och miljömässiga problem i den dagliga verksamheten och i samspel med deras intressenter. Hållbarhet kan därmed kopplas samman med intressentteorin och idén om att företag fördelar sina resurser och fattar beslut för att tillfredsställa sina intressenter. Vidare förklarar Pérez (2015) att företags rykte påverkas av hur företaget uppför sig gentemot sina intressenter och graden av informationens öppenhet och relevans för intressenter.
Intressentteorin grundar sig i två olika frågeställningar riktade till företag; vad är företagets syfte och vilket ansvar har företaget gentemot sina intressenter (Freeman, 1994)? Freeman et al. (2004) menar att detta får företag att reflektera över hur de kan skapa värde för sina intressenter och på så sätt uppnå enastående prestationer, samt hur de ska agera för att skapa goda relationer med intressenterna och på så sätt skapa ekonomiskt värde. Carini et al. (2018) menar att företag bör
fokusera på att tillhandahålla information som hjälper intressenter att förstå dess utveckling, prestanda, position och effekterna av dess aktiviteter. Enligt Dienes et al. (2016) publicerar företag en ökad mängd frivillig hållbarhetsinformation för att möta intresset för aktieägarna såväl som deras interna och externa intressenter. Cordeiro och Tewari (2015) påstår att intressentteorin är en lämplig teoretisk ram för att analysera förhållandet mellan företag och samhället och ge vägledning till chefer för att ta medvetna beslut. Författarna menar att företag med överlägsen miljöprestanda kommer förvänta sig större framtida kassaflöden på grund av positiva reaktioner från miljömedvetna kunder, anställda, och tillsynsmyndigheter. Dessa kommer att belöna företaget med aktiekursökningar och andra fördelar när det gäller deras marknadsresultat.
Schreck och Raithel (2015) påvisar ett samband mellan företagets synlighet och hållbarhetsrapportering där ett mindre synligt företag tenderar att ge ut stora mängder hållbarhetsupplysningar i hopp om att bli mer synliga, medan mycket synliga företag upplever en stor press från externa intressenter och väljer att hållbarhetsredovisa i högre utsträckning för att möta dessa krav. Även resultatet i studien av Cordeiro och Tewari (2015) visar att större företag drar mer nytta av att hållbarhetsredovisa, eftersom de är mer synliga och sårbara för intressenternas inflytande. De externa intressenternas medvetenhet om hållbarhet och deras rättigheter gentemot företaget är enligt Amran och Ooi (2014) en aspekt som förklarar den press som sätts på företaget. Trenden visar att intressenter gärna vill engagera sig i företagens planering och beslutsfattande och detta har medfört att flera företag arbetar bort från tankesättet
“informera” och istället arbetar mot “engagera”. Amran och Ooi (2014) betonar att företag i högre utsträckning är medvetna om den operationella framgången som hållbarhetsrapportering medför. Amran och Ooi (2014) påstod redan år 2014 att i den takt som både medvetenheten och sättet som företag hållbarhetsrapporterar på utvecklas, kommer det inte dröja länge förrän hållbarhetsrapportering blir obligatorisk och regleras i redovisningsstandarder.
2.2.3. Legitimitetsteorin
En huvudsaklig drivkraft bakom frivillig hållbarhetsredovisning är att upprätthålla legitimitet och tidigare studier tyder på att legitimitetsteorin är en förklaring till varför företag avslöjar social och miljömässig information (Carini et al., 2018; Schreck & Raithel, 2015; Tagesson et al., 2009).
Legitimitetsteorin innebär att företag ständigt strävar efter att verka och agera enligt de normer och regler som finns i samhället och viljan att uppfattas som legitima av utomstående intressenter. Cormier et al. (2005) menar att legitimitetsteorin är ett perspektiv som kan förklara företags beteenden i ett samhälle som omfattas av många politiska, sociala och institutionella ramverk. Det finns bevis på att företag kommer reagera på externa händelser och försöka svara på
samhällets förändringar för att upprätthålla eller reparera legitimitet. Om företag misslyckas agera inom gränserna för vad samhället identifierar som socialt acceptabelt beteende kommer ett hot uppstå mot företagets legitimitet (Cormier et al., 2005). Företagets långsiktiga existens beror därmed på företagets förmåga att legitimera sin verksamhet för samhället och uppfylla de krav som ställs.
Enligt O´Donovan (2002) finns det ett socialt kontrakt mellan företag och enskilda medlemmar i samhället. Det sociala kontraktet innehåller de krav som intressenter har på företaget och används för att tillåta företaget att fortsätta bedriva sin verksamhet. Enligt Cormier et al. (2005) kan företag till exempel anta miljöskydd som ett svar på offentligt tryck från allmänheten. En organisation måste säkerställa att de uppfyller villkoren för det sociala kontraktet, även om det utvecklas över tid. Carini et al. (2018) menar att hållbarhetsrapporten är ett kommunikationsverktyg mot de interna och externa intressenterna och används för att skapa legitimitet för företagets verksamhet. Företag som uppfattas som bra företagsmedborgare, som agerar ansvarsfullt och i enlighet med de normer och regler som finns i samhället, kommer allmänheten att ha vissa förväntningar i förhållande till företagets sociala och miljömässiga aktiviteter (O´Donovan, 2002). Ju mindre legitimt ett företag framstår som, desto mindre skyldig är företaget att svara på institutionella regler och förväntningar från samhället.
2.3. Teoretisk referensram och utveckling av hypoteser
2.3.1. Sambandet mellan finansiell risk och hållbarhetsredovisning
Många studier har undersökt hur finansiell risk påverkar företags sociala upplysningar och den avgörande rollen bankerna har i finansiering av företag. Eftersom varje kredit är kopplad till eventuell förlust använder långivare ofta finansiell risk som ett mått för att bedöma risken och företags förmåga att återbetala lånet (Hsu & Chen, 2015). Broberg et al. (2010) påvisar ett positivt samband mellan finansiell risk och frivillig redovisningsinformation i form av framtida analyser kring försäljning och intäkter. Författarna förklarar att företag med höga skulder ger ut denna frivilliga information på grund av att långivarna efterfrågar informationen. Även Adebayo och Adeniyi (2018) upptäcker i sina studier att finansiell risk påverkar sociala upplysningar bland utvalda tillverkningsföretag i Nigeria. Författarna menar att det är troligt att företag med höga skulder är mer benägna att hållbarhetsredovisa för att sänka sina kostnader.
Kolsi (2012) genomförde en studie som visade att företagets finansiella risk är en betydande faktor för den frivilliga redovisningen som antagits av tunisiska företag. Detta beror på att företag avslöjar information för att signalera och försäkra framtida positiva perspektiv för både
investerare och gäldenärer samt för att erhålla bättre lånevillkor av banker och andra kreditinstitut. Följaktligen förutspås att högre skuldsatta företag tenderar att avslöja mer information för att sänka sina kostnader. Hsu och Chen (2015) konstaterade i sin studie att företag bör ägna mer uppmärksamhet åt hållbarhet för att minska finansieringskostnader, utöka investerarbasen och öka medvetenheten för varumärket. Författarna drar slutsatsen att en hållbarhetsrapport ger långivare, tillsynsmyndigheter och investerare ytterligare icke-finansiell information som säkerhet trots den finansiella risken.
H1: Det finns ett positivt samband mellan ett företags finansiella risk och mängden hållbarhetsredovisning.
2.3.2. Sambandet mellan lönsamhet och hållbarhetsredovisning
Förhållandet mellan hållbarhetsredovisning och lönsamhet utgör ett av huvudämnena i dagens forskning och fått en stor betydelse för att förstå motiven bakom varför företag upplyser om hållbarhet (Lin et al., 2009). Dienes et al. (2016) förklarar att lönsamma företag har nödvändiga ekonomiska medel för att finansiera ytterligare information och anses mer villiga att ta på sig extrakostnaderna. Dessutom menar Sharif och Rashid (2014) att desto högre lönsamhetsnivå, desto större belopp kan företag spara till socialt arbete och välgörenhet, vilket i slutändan leder till större omfattning av hållbarhetsredovisning. Enligt Sharif och Rashid (2014) är organisationer som genererar vinst mer benägna att informera om hållbarhet för att signalera deras framgång på kapitalmarknaden och för att främja ett positivt intryck på deras resultat.
Att det existerar ett samband mellan hållbarhetsredovisning och lönsamhet har även bekräftats i Khans (2010) studie. Författaren menar att lönsamma företag ger ut social och miljömässig information för att synliggöra sin roll för samhällets välbefinnande och därmed bekräfta sin existens. Tagesson et al. (2009) förklarar att lönsamma företag är mer utsatta för politiskt tryck och granskning, vilket gör att de tvingas förstå innebörden med hållbarhetsredovisning och vad som anses vara korrekt i samhället. I ett företag med färre ekonomiska resurser kommer externa intressenter snarare fokusera på andra aktiviteter som påverkar företagets intäkter än produktionen av sociala och miljömässiga upplysningar. Detta bekräftades även i studien av Mahoney et al. (2014). Författarna menar att företag som inte hållbarhetsredovisar upplever inget yttre tryck från allmänheten eller att det finns en uppfattning om att hållbarhetsrapporten inte ger företaget något mervärde.
H2: Det finns ett positivt samband mellan ett företags lönsamhet och mängden hållbarhetsredovisning.
2.3.3. Sambandet mellan storlek och hållbarhetsredovisning
En studie utförd av Baumann-Pauly et al. (2013) visar på att företagets storlek inte nödvändigtvis spelar någon roll i huruvida företaget har en implementering av hållbarhetsredovisning eller inte, men att storleken har en betydelse för på vilket sätt företaget tenderar att implementera arbetet med hållbarhet. Ett mindre företag har flera organisatoriska egenskaper som är fördelaktiga vid intern implementering av hållbarhetsredovisning i företagets kärnfunktioner men som försvårar den externa implementeringen, det vill säga förmågan att kommunicera och rapportera om sitt arbete (Baumann-Pauly et al., 2013). Vidare menar Baumann-Pauly (2013) att ett större företag istället innehar organisatoriska egenskaper som är fördelaktiga vid extern implementering och försvårande vid intern implementering, vilket antyder att storleken har betydelse när det kommer till förmågan att externt kommunicera hållbarhetsinformation i form av rapporter.
Sambandet mellan ett företags storlek och dess hållbarhetsrapportering studerades av Schreck och Raithel (2015) vilka fann starka empiriska bevis för att storleken spelar en stor roll i företagens benägenhet att ge ut hållbarhetsinformation. Till skillnad från Baumann-Pauly et als. (2013) forskning visade resultaten från Schreck och Raithels (2015) studie att sambandet är icke-linjärt.
Författarna förklarar detta genom att beskriva hur mindre och växande företag ser fördelar med att ge ur mer hållbarhetsinformation i form av tillväxt- och lönsamhetspotential medan för redan stora företag är nyttan i förhållande till kostnaderna för ökad hållbarhetsrapportering inte tillräckligt stor. Schreck och Raithel (2015) ser ändå ett positivt samband mellan storleken på företaget och hållbarhetsredovisning, även om detta blir svagare ju större företagen blir, och det positiva sambandet stärks av Baumann-Pauly et al. (2013). Större företag har mer och bättre resurser i form av specialiserad personal, utvecklade administrationsprocesser och interna system vilket resulterar i lägre relativa kostnader för hållbarhetsrapportering men även större benägenhet att införa och anpassa sig till nya rutiner och beteenden (Baumann-Pauly et al., 2013).
H3: Det finns ett positivt samband mellan ett företags storlek och mängden hållbarhetsredovisning.
2.3.4. Sambandet mellan bransch och hållbarhetsredovisning
Douglas et al. (2004) menar att bransch är en vanlig faktor som studeras gällande omfattningen av hållbarhetsredovisning. Enligt Del Mar Alonso-Almeida et al. (2014) är företag som verkar inom industribranschen förknippad med en större mängd miljöinformation för att verifiera sina handlingar och resultat till kapitalmarknaden. Författarna menar att företag som bedriver mer riskfylld affärsverksamhet är mer benägna att visa hur deras arbete med hållbarhet ser ut. Detta
för att företag vill vara öppna om deras miljöpåverkan, deras ansträngningar och vilka förbättringar som görs. Även i studien av Tagesson et al. (2009) visade att branscher som anses mer synliga, förorenande och internationella rapporterar mer information om hållbarhet.
Författarna förklarar att industriföretag fokuserar mer på frågor gällande miljö, hälsa och säkerhet, medan företag inom finans- och tjänstebranscher i allmänhet rapporterar mer om sociala frågor och humanitära gärningar.
Enligt Björklund och Piecyk (2015) har flera studier hittat signifikanta skillnader mellan hur företag i olika branscher kommunicerar social och miljömässig information. I takt med att de externa effekterna av ekonomisk aktivitet expanderat har företag insett vikten av hållbarhetsredovisning för att säkerställa företagets överlevnad och långsiktig tillväxt. Författarna förklarar att hållbarhet har blivit en oundviklig prioritering inom många branscher. Enligt Carini et al. (2018) är medlemsföretag i industrier med större miljöpåverkan mer benägna att använda hållbarhetsrapporten som ett verktyg för att hantera sina legitimitetsutmaningar, eftersom de är mer granskade av allmänheten. Björklund och Piecyk (2015) hävdar att ökningen av hållbarhetsredovisning är ett resultat av statliga regler, ekonomiska överväganden och starkare marknadssignaler från miljömedvetna intressenter. En strategi för att uppnå affärsmål är att följa skärpta miljöbestämmelser, svara på konsumenternas efterfrågan på gröna produkter samt genomföra miljömässiga planer som en god företagsmedborgare. Utifrån tidigare forskning visar sig därför att industribranschen skiljer sig åt med avseende på omfattningen och innehållet i den sociala och miljömässiga informationen.
H4: Det finns ett samband mellan vilken bransch ett företag verkar inom och mängden hållbarhetsredovisning.
2.3.5. Sambandet mellan reglering och hållbarhetsredovisning
En studie gjord av Mahoney et al. (2014) visar på att intressentteorin och legitimitetsteori är förklarande faktorer när det kommer till företags benägenhet att ge ut frivillig hållbarhetsinformation. De företag som inte hållbarhetsredovisar frivilligt upplever inte externa eller interna påtryckningar och i många fall är kostnaderna för stora i relation till fördelarna som hållbarhetsredovisningen förväntas medföra (Mahoney et al., 2014). Samma studie visar att företag som inte hållbarhetsredovisar planerade att göra det om redovisningen blev reglerad (Mahoney et al., 2014). Detta antyder att det finns företag som inte frivilligt hållbarhetsredovisar, och reglering blir därmed en förklarande faktor till en ökad mängd utgiven hållbarhetsinformation.
Det pågår ständigt en diskussion kring huruvida redovisning ska regleras eller inte. En studie av Inchausti (1997) visar dock att när redovisning regleras genom lagstiftning ökar mängden redovisningsinformation. Författaren menar att trots marknadskrafter som ger vissa företag incitament att redovisa frivillig information, är dessa inte tillräckliga för att säkerställa information som tillfredsställer samtliga användare. När det inte finns någon reglering som styr vilken information som ska ges ut, finns det alltid företag som inte kommer ge ut information i den utsträckning som efterfrågas (Mahoney et al., 2014). Inchausti (1997) menar att positiv redovisningsteori förklarar att vissa företag ger ut frivillig redovisningsinformation, men lagstiftningens effekt går inte att bortse ifrån då resultatet visar på en ökning av både redovisningens kvantitet och kvalitet efter reglering.
H5: Det finns ett samband mellan lagreglering och mängden hållbarhetsredovisning.
2.3.6. Sammanfattning hypoteser
I nedanstående tabell sammanfattas studiens fem hypoteser.
Begrepp Hypotes
H1 Finansiell risk Det finns ett positivt samband mellan ett företags finansiella risk och mängden hållbarhetsredovisning.
H2 Lönsamhet Det finns ett positivt samband mellan ett företags lönsamhet och mängden hållbarhetsredovisning.
H3 Storlek Det finns ett positivt samband mellan ett företags storlek och mängden hållbarhetsredovisning.
H4 Bransch Det finns ett samband mellan vilken bransch ett företag verkar inom och mängden hållbarhetsredovisning.
H5 Reglering Det finns ett samband mellan lagreglering och mängden hållbarhetsredovisning.
Tabell 1: Studiens hypoteser
3. Metod 3.1. Metodval
Bryman och Bell (2017) beskriver kvantitativ metod som kvantifiering vid insamling och analys av data, vilket kommer vara i fokus i denna studie för att kunna mäta omfattningen av hållbarhetsredovisning. Denna studie undersöker om förväntan om bestämda kvantitativa mönster överensstämmer med resultatet och sedan dra slutsatser i förhållande till denna förväntan, vilket Throne (2019) menar sker via datainsamling och statistisk analys. Den kvantitativa metoden lägger tonvikten på teoriprövning samt uppfattningen om en yttre och objektiv verklighet (Bryman & Bell, 2017). Att förhålla sig objektiv är en viktig aspekt i denna studie. För att en forskare ska kunna replikera en undersökning krävs det att uppsatsen är transparent och inte påverkas av forskaren, vilket bygger på den naturvetenskapliga modellen för forskningsprocess som framförallt är influerats av positivismen (Sohlberg & Sohlberg, 2013).
Enligt Watts och Zimmerman (1990) har den positiva redovisningsteorin för avsikt att förklara och förutsäga företags olika redovisningsval, med avseende på individuella mål och effekterna av redovisningsmetoder för att uppnå dessa mål. Denna studie utgår från en positiv ansats, då studien ämnar mäta om det skett en förändring av hållbarhetsredovisningen omfattning över tid samt vilka faktorer som kan förklara frivillig hållbarhetsredovisning.
Bryman och Bell (2017) menar att forskning är kopplad till hur forskaren föreställer sig verkligheten och hur denna ska studeras. Sohlberg och Sohlberg (2013) menar att ett vetenskapligt perspektiv ofta tas som given i den vetenskapliga praktiken och det kan vara svårt att reflektera över den påverkan som sådana faktorer kan utöva. Men val av vetenskapstradition kommer att ha en stor inverkan på hela arbetet och påverka de taktiska ställningstagandena kring tillvägagångssättet och analys av data. Denna studie utgår från en positivistisk syn som följer naturvetenskapens synsätt och som hör samman den kunskapsteoretiska uppfattningen (Bryman
& Bell, 2017). Teorins syfte är att pröva teorier och samla in material för att kunna ta ställning till lagbundna förklaringar. Bryman och Bell (2017) menar att det är en princip som tillhör deduktivism, vilket behandlar förhållandet mellan teori och forskningspraxis inom samhällsvetenskapen. En deduktiv ansats utgår från tanken om ett kumulativt projekt där informationen mynnar ut i hypoteser och som sedan kan bekräftas eller förkastas med hjälp av resultatet, vilket representerar denna studie.
3.2. Forskningsdesign
Denna studie ämnar kartlägga förändringar i hållbarhetsredovisningen på grund av att lag (SFS 2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) infördes. Detta kännetecknas av en longitudinell design som är en tydlig avgränsad designkategori inom företagsekonomisk forskning (Bryman & Bell, 2017). Denna kontextuella forskningsdesign har förmåga att få fram data om de processer genom vilka förändringar skapas och ge kunskap om det tidsmässiga förhållandet mellan olika variabler. Thrane (2019) beskriver longitudinell design som förändring över tid, vilket överensstämmer med denna studie. För att undersöka hur omfattningen av hållbarhetsredovisningen har förändrats från räkenskapsår 2015 till räkenskapsår 2018 är longitudinell design användbar för att belysa förändringar och kausala former av påverkan över tid. Tidigare forskning visar på att effekterna av en ny redovisningsreglering kan ses redan när den nya lagen tillkännages, då företagen väljer att börja utveckla sitt sätt att redovisa för att vara förberedda när lagen väl träder i kraft (Inchausti, 1997). I denna studie studeras därför årsredovisningar för räkenskapsår 2015 istället för år 2016. Detta för att minimera risken att lagens tillkännagivande påverkat omfattningen av hållbarhetsrapporten innan det blev obligatoriskt till räkenskapsår 2017.
3.3. Tillvägagångssätt
3.3.1. Datainsamling
Vetenskapliga artiklar och tidigare forskning samlas i denna studie in genom databaser såsom Scopus, Google Scholar och Academic Search Elite. Ämnesmässiga begrepp i form av nyckelord används som sökord för att söka fram relevanta artiklar, vilka är peer reviewed för att stärka trovärdigheten. Ett fåtal working papers används i problemdiskussionen som ett relevant bidrag till problematiseringen, men är inte bas för grundläggande resonemang. Data till studien samlas in genom exportering av finansiell information från databasen Retriever. Årsredovisningar hämtas från företagens hemsidor, där hållbarhetsrapporten ingår som en del i förvaltningsberättelsen, alternativt hämtas som en separat handling.
3.3.2. Population
I denna studie görs en avgränsning till svenska börsnoterade bolag och till Nasdaq OMX, Stockholmsbörsen. Detta görs med anledning att undvika statligt helägda företag som ofta är politiskt styrda och påverkas av politiska beslut. En sökning på svenska noterade bolag i databasen Retriever med sökfilter “>350 000 tkr omsättning”, “>175 000 tkr totala tillgångar”
och “>250 anställda”, vilket motsvarar storlekskraven för hållbarhetsrapportering i lag
(2016:947), ger 208 företag år 2018. För att ett företag ska omfattas av obligatorisk hållbarhetsrapportering krävs det endast att företaget uppfyller minst två av storlekskraven under de två senaste åren, men för att begränsa populationen valdes företag som uppfyller samtliga tre krav till studien. Ett bortfall på 66 företag sker då de antingen inte uppfyller de lagstadgade storlekskraven för både år 2017 och 2018, om företaget inte var aktivt under 2015, eller om fullständig information inte finns tillgänglig. Den slutliga populationen utgörs av 142 företag.
3.3.3. Innehållsanalys
Innehållsanalys används för att mäta upplysningar om företagens sociala ansvar och för att undersöka förändringen över tid. Innehållsanalys är en metod för att kodifiera texten eller innehållet i en skrift i olika grupper eller kategorier beroende på utvalda kriterier (Weber, 1988).
Innehållsanalys används som forskningsteknik i denna studie för att fokusera på faktiskt innehåll och för att analysera skriftlig kommunikation i företags årsredovisningar (Miles & Huberman 1994). Enligt Krippendorff (2004) bygger en innehållsanalys på objektivitet och systematik. Det innebär att tydligt definiera tillvägagångssättet för att kategorisera råmaterialets innehåll och att reglerna tillämpas på ett konsekvent sätt. Detta bidrar till en öppen och transparent forskningsmetod och andra forskare kan enkelt genomföra replikationer och uppföljningsstudier.
En innehållsanalys kan antingen utgå från det manifesta- eller det latenta innehållet. Det förstnämnda innebär att antingen utgå från vad som faktiskt står och vad texten verkar handla om medan det sistnämnda handlar om att forskaren tolkar textens innebörd och mening (Krippendorff, 2004). Denna studie kommer utgå från det manifesta innehållet eftersom tonvikt ligger på att undersöka om en viss information finns eller inte. En fördel att använda innehållsanalys från det manifesta innehållet är att texten inte påverkas av subjektiva tolkningar i lika stor utsträckning som i det latenta innehållet.
Att genomföra en innehållsanalys är aktuellt i detta sammanhang eftersom årsredovisningarna ska granskas manuellt utifrån hur frekvent förutbestämda nyckelbegrepp inom hållbarhetsredovisning används. Krippendorff (2004) menar att genom mätning av hur ofta ett ord kommer till uttryck kan en bild skapas av dess betydelse. Vidare förklarar Bryman och Bell (2017) att en datorstödd innehållsanalys är till fördel vid manuell analys med ett stort urval av texter. Att använda dataanalysprogram som stöd i kvantitativa studier är en populär metod och har använts mycket i tidigare forskning. Denna studie kommer undersöka totalt 284 årsredovisningar och för att underlätta arbetet med att räkna nyckelorden används programmen PractiCount & Invoice och Nuance PDF reader 6.0.
3.3.4. Dataanalys
I denna studie används programmet SPSS för att sammanställa statistiska data och för att undersöka samband mellan variablerna. Enligt Djurfeldt och Barmark (2009) kan multipel regressionsanalys behandla flera variabler samtidigt, vilket är en lämplig metod i denna studie.
En multipel regressionsanalys gör det möjligt att undersöka om de oberoende variablerna påverkar den beroende variabeln hållbarhetsredovisning i statistisk mening.
Formel för multipel regressionsanalys:
Hållbarhetsredovisning = a + β1Finansiell risk+β2Lönsamhet+β3Storlek+β4Bransch+β5Reglering För att säkerställa att de oberoende variablerna inte korrelerar med varandra utförs ett
korrelationstest. Djurfeldt och Barmark (2009) definierar multikollinearitet som samvariation mellan två eller flera oberoende variabler i en regressionsanalys. Författarna förklarar att om variablerna korrelerar för starkt kommer regressionsmodellens förklaringskraft (R²) påverkas, vilket i sin tur försvårar arbetet med att påvisa de oberoende variablernas bidrag till variationen i y. Djurfeldt och Barmark (2009) menar att en korrelationsmatris gör det möjligt att belägga parvisa korrelationer mellan de oberoende variablerna och en tumregel är att korrelationen bör ligga under 0,7-0,8. En korrelationsmatris genomförs med hjälp av SPSS för att kontrollera multikollinearitet. I denna undersökning tillämpas Spearmans rho eftersom när korrelationen mellan ordinalvariabler och intervall-/kvotvariabler beräknas måste Spearmans rho användas (Bryman & Bell, 2017).
Statistisk signifikans handlar om hur stor sannolikhet för att ta helt fel kan accepteras (Djurfeldt
& Barmark, 2009). I denna studie används konfidensgraderna 90%, 95% och 99%, det vill säga 10-procentig, 5-procentig respektive 1-procentig signifikansnivå, för att analysera resultatet.
Enligt Djurfeldt och Barmark (2009) är dessa nivåer vanliga att använda.
För att undersöka studiens uppsatta hypoteser utförs en multipel regressionsanalys. Med hjälp av en modellsummering visas justerad R², vilket förklarar hur stor del av variationen i den beroende variabeln som kan förklaras av de oberoende variablerna. Andelen är ett tal mellan 0 och 1 och ju högre värde desto bättre är förklaringsgraden R². Anledningen till att justerad R² väljs som mått är att den innehåller en korrigering för antalet variabler i modellen och ger därmed en bättre uppskattning av det verkliga värdet. Eftersom många oberoende variabler används i studien riskerar enbart R² att överskatta den förklarade variansen. För att analysera utfallet av den multipla regressionsanalysen studeras β-värdet och signifikansnivån för respektive oberoende variabel. Enligt Djurfeldt och Barmark (2009) visar β-koefficienten styrkan på sambandet som
