1
BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010.
Avdelningschef vid avdelning 23 i Varberg. Har arbetat inom psykiatrin i många år. Kom in i psykiatrin genom en kamrat i ungdomen som isolerade sig i sin källare. I slutet på tonåren blev han underlig och lyssnade mycket på musik, han stängde in sig och fick för sig att det var han som hade gjort alla Beatles låtar. Han befann sig i sin källare i ett år, han kom sen i kontakt med psykiatrin och man gav honom diagnosen schizofreni. Schizofreni kommer oftast smygande. Mikael byggde upp ett intresse för denna värld efter besök på avdelningen där kamraten befann sig. Utbildade sig sen till skötare.
Och efter det till sjuksköterska med psykiatri påbyggnad. Har arbetat inom psykospsykiatrin sedan 80-talet.
Psykossjukdomar Orsaker Behandlingar
Återfall – Compliance följsamhet i behandlingen Tidiga varningstecken
Kognitiva problem Remission
Psykopedagogiska insatser Tvångsåtgärder
Etik
Mål för avdelning 23 Aldrig mer en kroniker
Vi arbetar alla med samma personer i stort sett, men vi måste alla köra åt samma håll, här kan vi utveckla! Samverkan. Kommunen har en kultur och Landstinget har en kultur. Vi arbetar med människor och människors känslor! Etiken är viktig här.
Det finns ett antal psykossjukdomar, men den allra vanligaste psykossjukdomen är schizofreni.
Orsaker till schizofreni
Vi vet inte helt och hållet orsakerna till schizofreni. Det forskas mycket. Man drabbas oftast tidigt i livet. Det finns dock en ärftlighet som man kan se i olika släkten. Det finns många studier gjorda på barn. Har man en förälder som har schizofreni är det ca 15 % risk att man drabbas av sjukdomen. Det finns biologiska och psykologiska orsaker.
Hög förälderålder kan vara en risk, detta gäller för båda könen.
Infektioner vid havandeskapet kan spela in.
0,8 % drabbas av schizofreni någon gång i livet. Det kan ha minskat en del, dock har den psykiska ohälsan ökat, men denna grupp har minskat.
När barn föds kan det bli komplikationer som skapar skador på hjärnan, delar av hjärnan som inte används förrän man blir lite äldre. Men förlossningsvården har blivit bättre vilket kan ha hjälpt till att minska schizofreni.
2
En obalans i dopaminet vid schizofreni. Hjärncellerna släpper in för mycket dopamin. Släpper cellerna in för lite kan man istället drabbas av Parkinson.
Vissa får hallucinationer. Sensationer! Lukt och smak. Tolkningarna av sinnesuttrycken. Har svårt att läsa av kroppsspråk.
Cannabis och amfetamin! Det finns mycket vetenskapligt stöd om detta hur det påverkar hjärnan negativt. De som påstår att dessa droger ska legaliseras vet inte riktigt vad det handlar om. Ofta finns ett missbruk av cannabis hos patienter.
Målgrupperna använder ofta mycket alkohol.
Riskerna med droger måste kommuniceras ut till ungdomar!
Ju längre missbruk och ju tidigare du startat missbruka desto större är riskerna för psykoser.
Schizofreni är en stressjukdom, har du sjukdomen i släkten så ska stress undvikas i livet över huvud taget. Droger ska absolut undvikas. Alla föds med olika sårbarhet och detta är helt individuellt, vissa tål mer stress än andra. Många sjukdomar har sin grund i stress.
Hur kan sjukdomarna förebyggas?
I Norge utbildas det för att tidigt upptäcka sjukdomarna. Man har lärt allmänheten att vara observant på hur psykoser artar sig, genom exempelvis bussreklam. Det finns ibland något beteende som tyder på att man kan se sjukdomarna ganska tidigt.
Symtomen kan ha funnits i många år men viktigt att behandla så tidigt som möjligt.
Ofta har man haft psykiatriska symptom i tre år och psykotiska beteenden i 1 år då söks oftast hjälp. Bra om man kan finna symptomen så tidigt som möjligt för att underlätta behandling.
Värnplikten är en stor stressfaktor och en vanlig tid för insjuknande hos män, som drabbas lite tidigare i åldern är kvinnor. 18-22 år ungefär. Man måste ha en viss vakenhet för att upptäcka sjukdomarna. 80 % av männen som drabbas har fått diagnosen vid 30 års ålder.
Kvinnor har en bättre prognos och man har hunnit lära sig mer av livet, kvinnor drabbas oftast senare, vid 25 års ålder.
Även Lund som är studentstad och har många stressade studenter, har ett ökat insjuknande i psykossjukdomar.
Stressnivån är som högst i storstäderna det kan vara en anledning till ett ökat insjuknande i psykossjukdomar i de större städerna. Det kan även vara så att personer som lider av en psykos hellre flyttar till en stor stad där de kan vara anonyma och på så sätt mer
accepterade.
I U-länderna klarar man sig bättre från psykoser. En annan social gemenskap. I-länder är mer uppdelade och vi har en plats för barnen, ett äldreboende för de gamla. Man behöver behövas och det gör man i gemenskapen i U-landet. Vi har inte tid för alla personer i samhället. Social samhörighet är A och O! Behandlingen av sjukdomar fungerar även olika i olika delar av världen.
Man ska akta sig för att diagnosticera alltför unga människor. Dock är det en ”ung-vuxen sjukdom”.
Av de som fått diagnosen schizofreni är det 25 % som blir helt friska. 60 % är kroniskt sjuka resten av livet men man klarar sig ganska bra i samhället ändå. Övriga 15 % är de som bor på boenden och de som vi träffar på avdelningarna. 5-7 % hade kontakt med
slutenvårdspsykiatrin. Aldrig mer en kroniker!!
3
Ironi och dubbla budskap ska undvikas när vi kommunicerar med personer som lider av psykos. Man har även svårt att läsa av kroppsspråk.
Schizofreni kan även ha minskat p.g.a. att kvinnor föder barn senare i livet. Och eftersom sjukdomen oftast dyker upp i 20-års åldern så hinner man ha fått sjukdomen innan det är dags att skaffa barn.
Behandlingar
Hallucinationer kan man ha utan att ha en psykos. Man kan leva ett fullt normalt liv ändå.
Hypnagoga upplevelser kan vi ofta höra när vi precis ska somna.
Behandlingarna kan delas upp på olika områden.
o Farmakologi är basen, att få rätt medicinering mot sin sjukdom. 90 % av de som kommer in till avdelningarna har slutat att ta sina mediciner. Det finns en uppsjö av mediciner. Hibernal och Haldol är de äldre medicinerna som gav många biverkningar.
Atypiska mediciner kom på 90-talet. De nya medicinerna träffar mer rätt, biverkningarna är färre än förr. Alla har biverkningar, men de nya har inte lika besvärliga biverkningar. T ex krypningar i benen, viktuppgång, sexuella biverkningar (impotens, minskad sexlust, utebliven menstruation). Många röker och lever ohälsosamt med dålig mat vilket ökar viktuppgången. Diabetes är vanligt. Ska man byta ut medicinen vid biverkningar? I första hand sänk dosen, andra hand byta preparat, i tredje hand är det medicin mot biverkningarna som gäller. Det är svårt att hitta rätt. Sträva alltid efter LED (lägsta effektiva dos). Leponex är ett bra läkemedel men den förändrar blodkropparna, de klumpar ihop sig.
o Rehabilitering. Individen och dess behov står i centrum. Psykosociala riktlinjer från socialstyrelsen, musikterapi, stärker många. (länk finns på
www.regionhalland.se/basut --> länkar)
o Vissa slutar med sina mediciner när de tror att de skulle må bra utan. De negativa symptomen försvinner snabbt och man mår jättebra, men efter ett tag återkommer depressioner mm.
Återfall
Ensamheten är en stor bov till återfall.
Tidiga varningstecken! Förvarningar, hur ser tidiga varningstecken ut? Skriv ner! Något som är vanligt är att sömnen förändras, aggressivitet. Identifiera de individuella varningstecknen.
En stressfaktor som utlöser sjukdomsåterfallet.
För att slippa falla ner i dippen så kanske personen behöver extra stödterapi. Efter varje återfall så tar hjärnan genast stryk och tappar kapacitet.
Efter första återfallet tar det ca 40 dagar att repa sig. Efter andra tar det 80 dagar att repa sig, och efter tredje återfallet tar det ca 150 dagar att återkomma.
Akuttillstånd som åtgärdas omgående!
4 Kognitiva problem
Behandlingarna som farmakologi tar bort de positiva symptomen (sådana som tillkommer +) såsom hallucinationer. De negativa symptomen är sådana beteenden och egenskaper som försvunnit, personen kan t ex inte se skillnader på kroppsspråk. Har svårt med det sociala samspelet. De som inte kan läsa av folk har oftast inga vänner. Vi sänder ut och tar emot signaler hela tiden.
Kognitiva svårigheter vid schizofreni:
Exekutiva funktioner:
Svårigheter att planera och genomföra sammansatta uppgifter
Svårigheter att skapa struktur i vardagen.
Tidsuppfattningsförmåga.
Svårigheter att motivera sig själv utan ständig uppbackning
Svårigheter att lära av erfarenheter.
Minne och inlärning:
Nedsatt inlärningsförmåga
Sämre episodiskt minne
Svårt med verbalt närminne
Svårt att överföra från en situation till en annan. Man har lärt sig laga mat i ett kök, men kan inte överföra informationen när man kommer till ett nytt kök.
Svårt att återhämta från relevant minne.
Tidiga
varningstecken!
För att personen inte ska falla ner i dippen är det viktigt att
uppmärksamma varningstecknen och finna åtgärder. Då kan man undvika den djupa svackan som tar tid att återhämta sig från.
Åtgärd!
Här kommer polisen och hämtar personen
Här kommer man ut från PIVA. Den djupa svackan tar stryk på hjärnan.
Varningstecken
5 Social kognition:
Svårt med kognitiv förmåga i sociala situationer – hur jag kommunicerar med omvärlden.
Svårt att urskilja och avläsa i sammanhanget viktig information
Svårt att förstå sociala roller och sociala regler. Hur jag klär mig och beter mig till exempel.
Svårigheter med ”theory of mind” – att kunna sätta sig in i andras sätt att tänka. Omedvetet tänker vi och läser av hur andra uppfattar oss och det vi gör och säger.
Uppmärksamhet:
Svårigheter att skilja viktigt från oviktigt
Långsammare bearbetning
Svårt att fokusera i ett brus av intryck
Svårt att hålla fokus
Svårt att fokusera under stress
Fastnar lätt i detaljer
Måste ha en förståelse att dessa kognitiva svårigheter finns!
Remission
Inom psykiatrin har det inte funnits så mycket mätinstrument. Vi ser symptom, sätter in medicin och det blir lite trubbigt. Positive and negative syndrome scale for schizophrenia (PANSS). Baseras på den senaste veckan. Den skalan tar upp de 8 viktigaste punkterna.
Vanföreställningar
Tankemässig desorganisation
Hallucinatoriskt beteende
Manér och kroppshållning
Udda tankeinnehåll
Avtrubbade affekter
Passiv/apatisk tillbakadragenhet
Bristande spontanitet och samtalsförmåga
Inte symptomfri men symptomen påverkar mig inte alltför mycket i vardagen. Remission är således ett mål med behandlingen.
Man får inte ha över tre poäng på varje område.
Man försöker få ner på papper det man upplever. Vi får en tydlig hint här om hur personen ligger till.
Detta utförs av en läkare, sjuksköterska eller skötare, den som har utbildning för det. Man ställer ett antal bestämda frågor, semistrukturerad intervju där man kan lägga in följdfrågor. Den som
intervjuar gör skattningen. Ofta börjar man med att intervjua en anhörig och sen en intervju med patienten.
6
Efter intervjun, tittar man på vilka områden som man behöver arbeta vidare med.
Psykopedagogiska insatser
Utbilda näststående och patienten tillsammans.
Pedagogiska insatser viktigaste åtgärden för att gynna rehabiliteringen
Noggrant gå igenom medicinering mm för vad som händer om man gör si eller så.
Information
o 58 % menar att de fått någon information o 6 % har fått någon skriftlig information o 3 % har deltagit i informativa samtal
Etik och etiska riktlinjer
Helhetssyn – vi vill stärka det friska. Lägg tid på de närstående.
Dialog – dialog med patient och närstående.
Hänsyn – mycket handlar om personalens bemötande. Ta inte konflikter med de sjuka människorna, om någon säger att du är dum i huvudet, säg inte emot – det är inte mot dig personligen. Viktigt att anställa rätt folk som arbetar bra tillsammans och som har
fingertoppskänsla för just den här gruppen. Trygghet, visa hänsyn mot patienter och arbetskamrater.
Självkännedom – hur vi är och hur vi behandlar varandra är väldigt viktigt. Det sociala klimatet.
Etiska regler för avdelning 23 (Hallands enda psykosavdelning) Varberg
Sysselsättning för patienterna. När vi ökade sysselsättningen så minskade hot och våld.
Målsättning (för avdelning 23, Varberg)
Bedriva kvalificerad psykiatri som är kunskaps och erfarenhetsbaserad. Genomsyras av trygghet, värdighet, värme och respekt så att patienten känner tillit till psykiatrin och vill fortsätta sin behandling inom öppenvården om så krävs.
Du ska titta tillbaka på din tid som något som hjälpte dig.
Släpp inte in folk på avdelningen som inte har där att göra. Ska det vara studiebesök måste alla patienter meddelas så att de är medvetna om vad det är för folk som kommer.
Tvångsinjektioner ska ge så etiskt som möjligt. Inte framför andra patienter, inte kränkande.
Bara en person ska föra dialog med patienten, det ska gå så fort som möjligt. Låt personen få bestämma själv var den vill ha sprutan.
Vårdplaner
7 Aldrig mer en kroniker
Bra behandlingar! Arbeta tillsammans och samverka och upptäck psykoser i god tid! Att ha ett värdigt bemötande. Ingen får bli kränkt.
Filmtips från Mikael!
A beautiful mind Handlar om en man som drabbats av Schizofreni.
The Wall Hur man kan uppleva sin sjukdom.
Vid pennan Elin Svensson
