Växtpressen
Nr 2 • november 2015 • Årgång 44N-komplettering behövdes i år
sid 3-8
Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11
Spännande effekter
i Gropen sid 14-15
genom denitrifikation på grund av mycket regn. Men det borde ändå inte varit så stora volymer spannmål som inte klarade kvalitetskraven.
Att skörden kunde bli hög siades det tidigt om i år. Och det visades tydligt i Yaras och Jordbruksverkets kväve
prognoser och nollrutemätningar att mineraliseringen var låg. Dessutom finns det finns ju en rad redskap att ta hjälp av vid bedömningen av komp
letteringsbehovet.
Ett redskap som fungerar bra om det bara inte är för torrt är Yara NTester.
Under försommaren i år kommen
terade många att de fått orimligt höga rekommendationer. Man ska givetvis ifrågasätta och inte lita blint på vad tekniken säger, men ofta har den rätt!
I årets försök var kväveoptimum höga i både höstvete och maltkorn och vi fick stora skördeökningar och kvalitets
förbättringar för tilläggs gödsling med kväve. Detta redovisas i artiklarna på sidorna 4–8. Av tradition har vi varit lite rädda för att komplettera malt
kornet med mer kväve. Men att detta fungerar mycket bra och till och med är att föredra visas tydligt i artikeln på sidorna 6–8.
Att bärga höga skördar är alltid roligt och förhoppningsvis kan rätt kvalitet i såväl maltkorn som brödvete uppnås nästa säsong. Våga lita på den egen erfarenheten och på hjälpmedel som finns samt diskutera med en engagerad rådgivare.
Gunilla Frostgård Chefsagronom
Varför vågar vi inte tro på en hög skörd?
Under den senaste 5-års perioden har vi haft 3 år med höga skördenivåer.
Borde vi inte ha lärt oss att tyda de signaler som säger att en hög skörd är på gång? Och borde vi inte förstå att höga skördar kräver mer kväve?
Det var ganska många kilo kväve som saknades om proteinhalten i maltkorn låg på exempelvis 8,5 procent. Om ytter ligare 50–60 kilo kväve hade kommit grödan tillgodo hade skörden sannolikt varit några hundra kilo högre och kornet klassats som malt. Tyvärr har många odlare förlorat mycket pengar i år genom att de dels gått miste om en möjlig skördeökning och dels tappat kvalitetsbetalningen.
Många bortförklaringar har framförts under hösten till varför proteinhalterna blev så låga. Men det finns egentligen bara ett bra svar: det har funnits för lite växttillgängligt kväve i förhållande till skördens storlek.
Kanske var det extra svårt att hitta rätt giva i år, eftersom markleveransen var låg och en hel del kväve förlorades
LEDAREN
INNEHÅLL
Kvävet räckte inte till 3
Kompletteringsgödsling i höstvete
fungerade bra 2015 4
Lönsamt att kompletteringsgödsla
maltkorn 6
Ineffektivt ureakväve ratas i Nordeuropa 9 Yara N-Sensor skötte sig bra 2015 10 Nu tar vi ett större ansvar för våra produkters klimatavtryck 12
Spännande växtnäringseffekter
i Gropen 14
Nya goda växtnäringsråd
med Megalab 16
Årlig träff för användare av Yara N-Sensor ger ny kunskap 18 Förhindra stöld av gödsel 21 Höga skördar pressar spannmålspriserna 22
VÄXTPRESSEN NR 2 • DECEMBER 2015 • ÅRGÅNG 44
©Yara AB
Box 516, 261 24 Landskrona Tel: 0418-761 00 Fax: 0418-583 46
E-post: yara.sverige@yara.com Hemdsida: www.yara.se Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Anders Anderson, Gunilla Frostgård, Carl-Magnus Olsson, Inger Hyltén-Cavallius
Redigering: Hans Jonsson, www.hansjonsson.se,
Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout: Linda Clarin, Lime AB Tryck: Norra Skåne Offset Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001.
ISSN 0346-4989
D
et började bra. Den långa fina hösten 2014 följd av en mild vinter gav överlag starka och täta höstvetebestånd. Även vårsäden fick en fin start på de flesta håll. Resten av säsongen var lagom varm och grödorna led sällan av torka. En lång tillväxt och inlagringsperiod gynnade stråsäden.Men trots höga förväntningar på skördenivån, många diskussioner och goda råd från såväl rådgivning som handel om att en stor skörd var att förvänta, gödslades inte alltid tillräckligt med kväve. Detta ledde till såväl skörde
förluster som låga proteinhalter.
Flera orsaker till lågt protein Olika anledningar till de låga protein
halterna har diskuterats. Teorier om för lite sol, för tidig skörd eller för låg temperatur har lyfts fram. Men till låga proteinhalter finns bara en enkel och heltäckande förklaring: kvävet har inte räckt till för att bilda protein. Spannmål fungerar på så sätt att kvävet används först till att uppfylla anlagd skörde
potential och det är inte förrän denna skördepotential är fylld som kvävet går till protein.
Frågan som ska ställas är därför:
Varför räckte inte kvävet till? Det kan givetvis finnas flera olika faktorer men för säsongen 2015 dominerar följande fyra anledningar:
1. Markens kväveleverans var lägre än vanligt på grund av den kalla våren och försommaren. Det kan röra
sig om i storleksordningen 20 kilo mindre N på en växtodlingsgård med fastmarksjord utan stallgödsel. Ännu större betydelse kan det ha om jorden har en hög mineraliseringspotential på grund av regelbunden tillförsel av organiska gödselmedel.
2. Förfruktseffekterna blev ofta lägre än förväntat av samma anledning som att mineraliseringen inte var så hög.
3. Regnen som föll på många håll skapade hel eller delvis vattenmättnad och därmed syrefria förhållanden.
Detta ledde till denitrifikation (mikrobiella processer som omvandlar nitratkväve till kvävgas som avgår till luften). Dessa förluster kan bli mycket stora. 50–100 kilo kan försvinna om mycket N gödslats tidigt och det finns tillgängligt nitratkväve (se bilder).
4. En hög skördenivå kräver mycket N och ju högre skördenivån är desto mer N krävs för att proteinhalten ska följa med. De generella rekommenda
tionerna som ökar med 15 kg N per ton spannmål är samma för både foder och brödvete men blir lite för låga vid höga skördenivåer i brödsäd.
Låg proteinhalt är även låg skörd Att hamna på en låg proteinhalt på 8–9 procent kan innebära ett ekonomiskt avbräck om vetet inte blir klassat som brödvete eller kornet som malt. Men observera även att man i en sådan
s ituation också har tappat i skörd.
I försöksresultaten som redovisas på kommande sidor här i Växtpressen, ser vi att skördeökningarna kan bli stora om man kompletteringsgödslar enligt uppskattat behov. Gödslingsoptimum var riktigt högt denna säsong.
Det finns bra prognoshjälpmedel I efterhand med facit i form av egna skörderesultat, som kan jämföras med försökens kväveoptimum och kvalitet, är det lätt att säga att man skulle ha gödslat mer. Men det gäller att bli bättre på att förutsäga när behovet finns. Och det finns hjälpmedel att tillgå. Läs till exempel på sidorna 10–11 om Anders Axelsson i Harplinge och hans strategi för att bedöma kvävebehov och kom
pletteringsgödsling. Ingemar Gruvaeus beskriver pedagogiskt i nästa artikel det positiva utfallet av att ta hjälp av Yara NTester, Yara Handsensor och Yara NPrognos i årets höstveteförsök. /
Att skördenivåerna i stråsäd skulle bli höga 2015 förut
spåddes tidigt. Bestånden av både höst och vårsäd var fina.
Men ändå var det många som tyvärr inte lyckades uppnå varken den toppskörd man kunnat få eller tillräckligt hög proteinhalt för att få skörden rätt klassad vad gäller kvalitet.
Av Gunilla Frostgård, Yara
Kväveförluster genom denitrifikation var en av anledningarna till att kvävet inte räckte för att fylla skördepotentialen och för att uppnå önskad proteinhalt. I demorutor på Brunnby gård ska- pades vattenmättnad och mer eller mindre syre- rika förhållanden. Kväveförluster på mellan 60 och 100 kg N per hektar uppmättes.
Skillnaderna syntes tydligt för blotta ögat. Rutan till vänster är obevattnad medan den högra rutan har vattnats med några millimeter åt gången under några dagar.
Kvävet
räckte inte till
Kompletteringsgödsling i höstvete fungerade
bra 2015
Å
r 2015 blev ett typiskt”normal år” när det gäller spannmålsodlingen, men verkligen inget medeltalsår. Med normalår menar jag att 2015 liksom alla andra år inte var likt något annat utan ställde sina egna årsspecifi ka krav på odlingen och odlarna. Krav som vi
nu med facit i hand uppenbarligen inte alltid klarade av att möta.
2015 startade med bra höstetablerade bestånd och god övervintring. Vi fi ck en tidig vår, följd av en sval och regnig försommar på många ställen. Detta bor
gade för en ganska optimal utveckling hos vetet. De goda förutsättningarna i
kombination med dagens brödvetesorter med hög skördepotential, som t.ex.
Julius, Brons, Ellvis och Praktik, gav skörderekord. Medaljens baksida blev att protein halterna i den spannmål som levererades till handeln till stor del ham
nade under brödsädesgränsen. Läs gärna artikeln sid 3 som allmänt tar upp frågan
Höga skördar överraskade på många håll med låga proteinhalter som följd. Men Yaras NPrognos och andra analys verktyg visade att Nkomplettering behövdes, vilket också försöken bekräftade genom rejält högre skörd och proteinhalt.
Av Ingemar Gruvaeus, Yara
Tabell 1. Optimal kvävegödsling i 15 höstveteförsök år 2015. Försöksserie L3-2290 och L3-2290A inom Sverigeförsöken. Optimal N-giva låg i fodervete på 150–250 kilo N och i brödvete på 200–280 kilo N. Det gav skördar på 9,5–11,7 ton och proteinhalter i brödvete på 11–12 procent.
Produktion av fodersäd Produktion av brödsäd
Plats Sort Optimal N-giva
kg/ha Skörd vid
optimum kg/ha Protein vid
optimum % i ts Optimal N-giva
kg/ha Skörd vid
optimum kg/ha Protein vid optimum % i ts
Halland Harplinge Kranich 248 10 680 11,1 276 10 760 12,0
Västergötland Lidköping Mariboss 180 11 160 7,3
Västergötland Grästorp Ellvis 217 9 570 9,7 263 9 750 11,0
Dalsland Mellerud Julius 195 10 310 8,8 265 10 120 11,0
Uppland Löt Norin 242 10 830 11,4 267 10 920 11,7
Västmanland Brunnby Julius 195 10 054 10,1 227 10 140 11,0
Västmanland Hallstahammar Julius 197 10 360 10,2 230 10 490 11,0
Östergötland Vreta Kloster Mariboss 182 11 240 9,7
Östergötland Klockrike Mariboss 250 9 560 9,4
Öland Mörbylånga Brons 165 9 580 11,0 197 9 770 12,0
Närke Vintrosa Julius 248 10 720 11,5 280 10 880 12,0
Skåne Ängelholm Mariboss 206 8 650 8,4
Skåne Smedstorp Praktik 229 11 580 9,7 280 11 550 11,0
Skåne Trelleborg Julius 224 11 480 11,2 263 11 650 11,8
Skåne Teckomatorp Mariboss 157 9 640 9,4
Stor variation i höstveteförsöken
Foto: Hans Jonsson
kring varför kvävet inte räckte till i år.
Kväve lätt i teorin
I teorin är det egentligen inga konstig
heter kring protein i vete. I en skörd om 10 ton vete per hektar med 11,5 procent protein finns det 174 kilo N per hektar.
Till denna kärnskörd ska vi dess utom bygga upp rötter, strå, blad m.m. För detta behöver grödan ta upp upp emot 300 kilo N per hektar. Om detta inte uppnås, kommer antingen skörden att sjunka, proteinhalten bli lägre eller både och.
Med så låg kväveleverans som vi hade från marken på många platser 2015 hade vi behövt gödsla med minst 240 kilo N per hektar med bra Neffek
tivitet. Dessutom fick vi säkert på många ställen så pass mycket regn under försommaren att vi tappade en del kväve på ler jordarna. För att ta skördar på cirka 10 ton brödvete måste vi i teorin alltså ofta lägga mer än 250 kilo N per hektar för att nå 11,5 procent protein.
Hur såg det då ut i 2015 års kväve
försök i höstvete? Stämmer teorin med praktiken? Gick det att få både hög skörd och en bra proteinhalt? Kunde vi förutspå det stora kvävebehovet?
Bra protein vid optimum
Gödslingsförsöken i höstvete hade genomgående höga skördar, mellan 8,6 och 11,6 ton vid optimal gödsling.
I brödvetet gick det att komma upp i minst 11 procent protein vid Nopti
mum för normal proteinbetalning (tabell 1). Det verkar som att praktiken stämt ganska bra med teorin. Optimal kvävegiva för odling med inriktning på brödvete blev cirka 230–280 kilo N per hektar till skördar på cirka 10–11 ton per ha. Proteinhalten låg i dessa fall mellan 11–12 procent.
Att i efterhand kunna se hur man skulle ha gödslat är en klen tröst. Men kunde vi ha förutsett behovet?
Analyser för komplettering
I ett av leden i försöken använde vi våra redskap för kväveoptimering. Detta led hade grundgödslats med 160 kilo N. Med Yara Handsensor mätte vi kvävebidraget från marken i Nollrutan och kväveupptaget i gödslat led. Resul
taten av mätningarna kunde man följa på www.yara.se via Yaras NPrognos och i våra nyhetsbrev. Yara NTester
användes också. Skörden bedömde vi utifrån beståndets utseende och tidigare erfarenhet. Detta är ju som alla vet den svåraste delen.
Tack vare analysredskapen kunde vi se att markleveransen av kväve var låg och att även kväveupptaget i gödslade led såg ganska lågt ut. I kombination med att skördeutsikterna såg mycket lovande ut när vi kom fram i flagg
bladsstadiet, beslöt vi att komplet
teringsgödsla med sena kvävegivor på mellan 30 och 80 kilo N per hektar i form av Kalksalpeter (figur 1).
Vi fick i de flesta fall stora skörde
ökningar och stora ökningar av protein
halten av kompletteringsgödslingarna.
Effektiviteten för tillfört kväve vid kompletteringen var överlag mycket god.
I 7 försök av 10 anser vi att vi prickade riktigt rätt med proteinhalten. I försöket i Mörbylånga tillförde vi lite för mycket kväve eftersom vi skattade skörden aningen för högt. I Västerås och Hall
stahammar skulle vi ha lagt ytter ligare cirka 30 kilo N för att komma rätt. Där bedömde vi skörden för lågt. Totalt tycker vi dock att analysredskapen ger en stor förbättring av möjligheten att hitta rätt gödslingsnivå för den höst
vetekvalitet som eftersträvas.
Svårast är det naturligtvis att skatta skörden, men en riktig bedömning av markens kväveleverans och grödans upptag ger redan det stora förbätt ringar.
Nu får vi jobba vidare för att bli bättre på att skatta skördens storlek utifrån bestånd och väder fram till axgången. /
Kompletteringsgödsling höjde proteinhalten ovanför linjen
Figur 1. Skörd vid grundgödsling med 160 kg N/ha (blå stapel) samt effekten av en behovsanpassad komplettering med Kalksalpeter (orange stapel) i 10 försök i brödvete. Figurerna i staplarna anger proteinhalt.
Kompletteringsgödslingen har entydigt, på samtliga platser, lyft både skörd och proteinhalt.
Bra netto av kompletteringsgödsling i höstvete
Figur 2. Ekonomiskt netto av komplettering med kväve utifrån Yaras bedömning av kvävebehovet utöver grundgivan på 160 kilo N. Komplettering gjord med Kalksalpeter i DC 37-45, d.v.s. i flaggbladsstadiet.
Pris: brödvete 1:50 och fodervete 1:35 kr/kg. Proteinbetalningsskala enligt Lantmännen Lantbruk. Kostnad för gödsel är avdragen.
12000 10000 8000 6000 4000 2000 0
Skörd vid grundgödling och komplettering, kg/ha Protein, % i ts
18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0
+1160 +1460 +540
+890 +230 +960 +140
+2030 +730 +430
12,7
9,2
8,1 8,0
9,9 9,0 10,1
9,1 10,2
12,4 10,8
12,2
9,5 8,3 10,8
9,6 11,7 11,5
11,3 10,8
Kranich80 Harplinge
Halland Ellvis75 Grästorp
Väster- götland
Julius75 Mellerud Dalsland
Norin65 UpplandLöt
Julius35 Brunnby
Väst- manland
Julius30 Hallsta- hammar Väst- manland
Brons60 Mörby- långa Öland
Julius80 Vintrosa
Närke Praktik65 Smedstorp
Skåne Julius45 Trelleborg
Skåne Grundskörd vid 160 kg N/ha Skördeökning (kg/ha) Protein 160 N Protein efter komplettering Proteingräns för brödvete
4000 3000 2000 1000 0
Netto, kr/ha
Kranich80 Harplinge Halland
Ellvis75 Grästorp
Väster- götland
Julius75 Mellerud Dalsland
Norin65 UpplandLöt
Julius35 Brunnby
Väst- manland
Julius30 Hallsta- hammar Väst- manland
Brons60 Mörby- långa Öland
Julius80 Vintrosa
Närke Praktik65 Smedstorp
Skåne Julius45 Trelleborg
Skåne 2534 2502
1107 2040
-157 895
94 3900
1580 1672 Kompletteringsgiva:
Sort:
Försöksplats:
Kompletteringsgiva:
Sort:
Försöksplats:
Lönsamt att
kompletteringsgödsla
maltkorn
A
v tradition är vi försiktiga med att lägga för mycket kväve till maltkorn. Och vi är faktiskt ofta rädda för att komplettera trots att vi misstänker att det borde göras. För några år sedan, när sortmaterialet var ett annat och skördenivåerna lägre, var risken kanske större att maltkornet inte skulle bli godkänt på grund av en alltför hög proteinhalt. Men de senaste åren har situationen snarare varit den motsatta.
2015 klassades som bekant stora voly
mer maltkorn som foder på grund av att proteinhalten var alltför låg.
Höga kväveoptimum i försöken 2015 Under de senaste tre åren har det legat
offi ciella kvävegödslingsförsök i malt
korn på olika platser i landet (försöks
plan, tabell 1).
Årets försök visade i medeltal mycket höga kväveoptimum och på några av platserna låg högsta ekonomiska netto ända uppe på nivån 130 + 60 kilo N! Se exemplet Klagstorp (fi gur 1 och 2 samt tabell 2). Detta led med totalt 190 kilo N var det enda som kom upp i god
känd proteinhalt. Ett annat exempel är Grästorp (fi gur 3 och 4 samt tabell 4), där kompletteringsgödsling ökade såväl kväveeff ektivitet som skörd och proteinhalt.
Beståndet påverkas av kvävestrategin
Försöksed Kombisådd DC31-32
Total kvävegiva
YaraMila (NPKS) Kalksalpeter
1 0 0
2 70 70
3 100 100
4 130 130
5 70 30 100
6 70 60 130
7 100 30 130
8 100 60 160
9 130 60 190
Försöksplan
Tabell 1. Försöksplan för kvävegödsling i maltkorn (L3-2291). Planen visar totala N-givor samt fördelning av kvävet på en eller två givor. DC 31–32 = begynnande stråskjutning (1–2 noder synliga).
Ytterligare en odlingssäsong har visat att det inte bara går att komplet tera med kväve i maltkorn, utan också att resultatet faktiskt blir bättre om man sparar en del av kvävet från sådden till komplet
teringstillfället. Skörden och kväve
effektiviteten ökar och det lämnas möjlighet till anpassning efter årets och fältets förhållanden. Detta ökar också möjligheten att komma rätt i proteinhalt.
Av Gunilla Frostgård, Yara
Lärdomar
inför kommande maltkornsäsonger
Marken en dålig lagringsplats för kväve I artikeln på sidan 3 visar vi exempel på stora N-förluster genom denitrifi kation. Att lägga hela kvävegivan direkt vid sådd innebär risk för förluster.
Delad giva är ofta en fördel
Det vore ju märkligt om vi redan vid sådden skulle kunna förutse hur året kommer att utvecklas och hur stort kvävebehovet blir.
Precis som i höstvete blir beslutsunderlaget för kvävebehovet större ju längre in i säsongen man kommer. Självklart ska man inte vänta för länge med att lägga sista givan, men om man gödslar lite i underkant av förmodat behov kan man komplettera om det visar sig att det behövs. De senaste tre årens försöksresultat visar tydligt att denna strategi fungerar.
Axantalet påverkas kraftigt av kvävenivån Genom att vid behov komplettera i DC 31–32 (stråskjutning 1–2 noder) kan vi undvika skottreduktion med resultatet att fl er skott går fram till ax.
Foto: Hans Jonsson
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Under de tidiga utvecklingsstadierna anläggs skottantalet. Om det saknas kväve under perioden från stadium 30 (begynnande stråskjutning) och fram till påbörjad axgång kommer en skottreduktion att ske, vilket minskar axantalet och därmed också skörde
potentialen.
Effekten av att motverka skottreduk
tion såg vi tydligt i årets försök. I tabell
3 redovisas medeltal av samtliga 7 försök från 2015. När vi jämför nivån 100 N med ledet som fick 100 + 30 kilo N ser vi att kompletteringen ledde fram till en högre skörd genom ett större axantal.
En annan intressant jämförelse är mellan 130 kilo N som engångsgiva och som delad giva. Kväve effek tivi
teten blev sämre då allt kväve lades i
samband med sådd, vilket tyder på kväveförluster under växt säsongen.
Lita på Yara N-Sensor
Vanligtvis brukar de som använder maltkornskalibreringen till Yara NSen
sor lyckas bra med skördens storlek och med kvaliteten. Men i år hamnade även några av dessa lantbrukare på för låg proteinnivå. Flera kompletterade, men
Gödsling, kg/ha Netto Netto jmf. 100
kg N Skörd Protein Stråstyrka
Kombisådd DC 31–32 Totalt kr/ha kr/ha dt/ha % i ts 0-100
0 0 3 350 34 7,6 100
70 70 5 850 67 7,4 100
100 100 6 950 0 81 7,6 99
130 130 7 740 +790 93 8,0 100
70 30 100 7 570 +620 88 7,7 99
70 60 130 7 470 +520 91 8,5 95
100 30 130 8 200 +1 250 98 7,9 97
100 60 160 7 300 +350 93 9,8 91
130 60 190 10 410 +3 460 100 9,3 93
190 kg N/ha gav 10 ton korn och maltkvalitet i Klagstorp
Tabell 2. Ekonomiskt innebär resultaten i figur 1 och 2 att det fanns mycket pengar att tjäna på att komplettera eftersom skördepotentialen var så hög som den var i försöket i Klagstorp 2015. Endast ledet med 190 kg N klarade maltkornskvalitet, vilket medförde ett pris i vårt exempel på 1:27 kr/kg, medan foderkornet betaldes med 1:00 kr/kg. Om prisskillnaden är större skiljer sig givetvis nettot också mer. Färgerna i tabellen anger olika kvävenivåer.
Skörd, dt/ha
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Total kvävegiva, kg/ha
Proteinhalt, % i ts
10,0
9,5
9,0
8,5
8,0
7,5
7,00 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Total kvävegiva, kg/ha
Delad giva: grundgiva 70–130 N + 60 N i DC 31-32 Delad giva: grundgiva 70–100 N + 30 N i DC 31-32 Grundgiva: kombisådd, 0–130 kg N/ha
Delad giva: grundgiva 70–130 N + 60 N i DC 31-32 Delad giva: grundgiva 70–100 N + 30 N i DC 31-32 Grundgiva: kombisådd, 0–130 kg N/ha Gräns för foderkorn
Figur 1. Skörden steg kraftigt med ökad kvävegiva i Klagstorp. De blå färgmar- keringarna visar skörden om en enda giva lagts vid sådd. Dessa kan jämföras med de röda markeringarna, där samma kvävegivor lagts som grundgiva men komplettering gjorts i stadium 31–32. Vi kan konstatera att kväveeffektiviteten var bättre när givan delades. De gröna markeringarna visar också delad giva, men med 60 kg som komplet- tering. Högsta kvävegivan, 190 kg N gav den högsta skörden.
Figur 2. Proteinhalter vid olika gödslingsstrategier och stigande kvävenivåer. Endast vid den allra högsta kvävegivan (130 + 60 kg N) uppnåddes maltkvalitet i Klagstorp.
Skörd, Klagstorp Proteinhalt, Klagstorp
Foto: Hans Jonsson
säger att man borde lagt ännu mer kväve. Problemet låg huvudsakligen i att man missbedömde skörde
potentialen. En annan anledning till att det inte alltid blev bra kan vara att man inte vågade lita helt på sensorn eftersom den giva som rekommenderats uppfattades som alltför stor.
Många som använder Yara NSensor lyckades dock även i år, se artikel sidan 10–11 Men dessa odlare bedömde att skörden skulle bli hög och dessutom vågade de lita på sensorns rekommendation! Mer om gödsling till maltkorn kan läsas i förra numret av Växtpressen på sidorna 3–5. /
Gödsling, kg/ha Netto Netto jmf.
100 kg N Skörd Protein Stråstyrka
Kombisådd DC 31-32 Totalt kr/ha kr/ha dt/ha % i ts 0-100
0 0 1 440 14 8,1 100
70 70 4 240 51 7,4 95
100 100 4 710 0 59 7,3 95
130 130 4 930 + 220 64 7,5 95
70 30 100 5 320 + 610 65 7,4 95
70 60 130 5 940 + 1 230 76 8,9 93
100 30 130 5 610 + 900 72 7,9 95
100 60 160 8 220 + 3 510 81 8,8 93
130 60 190 8 380 + 3 670 83 9,6 90
Bra utdelning av delad kvävegiva i Grästorp
Tabell 4. I Grästorp uppnåddes maltkvalitet vid 160 kg N. Därför var det ledet nästan lika lönsamt som det som fått 190 kg N. Notera att vinsten för att komplettera 100 kg grundgödsling med 60 kg N istället för 30 kg N var 2 600 kr. Det var också stora skillnader i skörd mellan en enda giva och då givan delades. Detta gäller även proteinhalten. Färgerna i tabellen anger olika kvävenivåer. Försök L3-2291, 2015, Grästorp.
Kvävegiva
st/mAx 2 Kärnor
st/ ax Tkv
g Skörd
dt/ha Protein
% i ts Kombisådd
NPKS
DC 31-32
Kalksalpeter Totalt
0 0 454 15,7 50,4 36 8,4
70 70 646 19,6 52,8 67 8,5
100 100 668 20,9 54,1 76 9,0
130 130 710 20,5 54,5 79 9,5
100 30 130 764 20,3 53,6 83 9,6
Många vinster med delad giva
Tabell 3. Sammanställning av 7 maltkornförsök 2015. En intressant jämförelse är mellan 100 kilo N vid sådd och 100 + 30 i DC 31–32. Vi ser att den delade givan resulterade inte bara i fler ax utan även i högre skörd samt en något högre proteinhalt. Om kväve tillförs i DC 31–32 påverkas inte bestockningen, men man kan förhindra att redan anlagda skott reduceras på grund av kvävebrist.
90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Skörd dt/ha
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Total kvävegiva, kg/ha
Proteinhalt % i ts
10,0
9,5
9,0
8,5
8,0
7,5
7,00 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Total kvävegiva, kg/ha
Figur 3. Ju mer kväve, desto högre skörd i Grästorp. Att dela kvävegivan var mer effektivt än att lägga allt på en gång. Genom att dela 130 kg N på 70 plus 60 kg, ökade skörden med 1,3 ton! Detta visar hur riskabelt det är att lägga allt kväve vid sådd, förlus- terna kan bli mycket stora. Sannolikt har mycket kväve förlorats genom denitrifikation.
Delad giva: grundgiva 70–130 N + 60 N i DC 31-32 Delad giva: grundgiva 70–100 N + 30 N i DC 31-32 Grundgiva: kombisådd, 0–130 kg N/ha
Delad giva: grundgiva 70–130 N + 60 N i DC 31-32 Delad giva: grundgiva 70–100 N + 30 N i DC 31-32 Grundgiva: kombisådd, 0–130 kg N/ha Gräns för foderkorn
Skörd, Grästorp Proteinhalt, Grästorp
Figur 4. Endast i två av försöksleden uppnåddes maltkvalitet, 160 och 190 kg N. Vi ser tydligt på 130-kilosnivån hur stora skillnaderna var i proteinhalt mellan enkel och delad giva på samma kvävenivå. Att skillnaderna var så stora både i skörd och protein- halt visar att den totala kväveeffektiviteten ökat väsentligt vid delning.
Många vinster med delad giva
Figur 1. Diagrammet visar olika kväveformers effektivitet, dvs. hur stor andel av det tillförda kvävet som åter- finns i vetekärnan (kg N/ha). I försöken har inte urea använts, men eftersom urea måste omvandlas till ammonium och sedan till nitrat innan det tas upp i växten, kan urea – som bäst – antas ha nästan samma effekt som rent ammoniumkväve. Alla led har svavelgödslats. (YA0401, 18 svenska försök i höstvete 2004-2006.)
Upptaget av ammonium, och därmed också ureakväve, avtar ju senare gödslingen sker
Ineffektivt ureakväve ratas i Nordeuropa
Ureakväve är ett till synes billigt, men också ett osäkert val med tanke på att effekten är långsam och effektiviteten klart lägre. Vid kombisådd är skillnaden mindre, men risken för svavelbrist stor och man missar alla skördehöjande möj
ligheter att kombigödsla med fosfor, kalium och svavel.
Av Anders Andersson, Yara
U
rea är världens största kvävegödselmedel, men används nästan inte alls i Nordeuropa och i synnerhet inte i Sverige. Hur kan detta komma sig, när denna kväveform nästan alltid är billigast? Huvudorsaken till att ureaanvändningen är så stor är att den är relativt enkelt att tillverka. Urea tillverkas där det finns överskott av billig energi i form av kol eller naturgas och då som ett sätt att förädla dessa energiråvaror. Detta är drivkraften, snarare än att tillverka en genomtänkt produkt anpassad för lantbrukets behov.
Urea är mindre effektivt
Genom åren har det i Sverige och utomlands gjorts otaliga jämförande försök mellan urea och ammonium
nitrathaltiga gödselmedel, som till exempel N28, N27och Axan som är dominerande kvävegödselmedel på den svenska marknaden. Resultaten varie rar, men framför allt i äldre försök.
I slutänden, när ett tillräckligt antal försök sammanställts, får vi dock alltid en skillnad i effektivitet till ureans nackdel.
Omvandlingar och förluster
Växterna tar helst upp kvävet som nitrat, men ammonium fungerar också till viss del. Vägen från utspridd urea till upp
taget kväve i växten är lång och osäker.
Den omfattar följande 3 steg:
1) Ureamolekylen måste först omvandlas till ammonium, vilket tar mellan en dag och en vecka, beroende på temperatur
och vattentillgång.
2) Omvandlingen påverkar pH och skapar Nförluster. Denna förlust blir större på jordar med högt pH och många studier visar ca 10–20 %iga förluster i medeltal, men variationen är stor.
3) Ytterligare en omvandling, nämligen till nitratN krävs för upptag i växten.
Denna är också beroende av fukt och temperatur. Är det relativt svalt och torrt, som det är i nordiskt klimat, går det lång
samt. Hos oss där tillväxten är snabb på våren är det extra känsligt med försenad kväveeffekt.
Sammantaget kan man betrakta urea som en ineffektivare och mera osäker form av ammoniumkväve. De tids
ödande omvandlingsprocesserna gör att kvävet inte hinner tas upp i samma grad som ammoniumnitrat baserade gödsel
medel vid övergödsling och effektiviteten sjunker. Svenska försök visar tydligt på detta faktum (figur 1). Effektivitetsskill
naden är stor redan vid stråskjutningens början, men skillnaden ökar ytterligare allteftersom tiden går.
Att lägga mer urea tidigt för att kompensera den långsamma effekten är inte heller någon bra lösning, då vi sedan tidigare vet att tidig kvävegödsling har lägre effektivitet och att det då också blir svårare att anpassa efter årets kvävebehov.
Placerat ureakväve missar P, K och S Vid kombisådd är effektivitets skill
naderna mellan olika kväveformer mindre, bl.a. beroende på lägre för
luster. Men möjligheterna att kombi
nera urea med andra viktiga närings
ämnen som fosfor, kalium och svavel talar starkt emot att använda urea.
Kombisådd ger i sig en klart högre effekt av de näringsämnen som tillförs.
Vid användning av urea avhänder man sig möjligheten att få denna höga effekt av P, K, S m.m., eftersom urea inte kan kombineras till en NPK. Pengar sparas på kvävet, men man missar de ökade skördar som placeringen av P, K och S ger.
Med minskade svavelnedfall ökar behovet av svavel. Vid kombisådd med gödsel utan svavel uppstår numera oftast en svavelbrist i grödan. Denna beror dels på låg svavelhalt i marken, men den förvärras också av att kvoten mellan kväve och svavel blir för stor nära röt
terna. Svavlet måste finnas lättillgängligt tillsammans med kvävet för att det inte ska uppstå problem. Många äldre försök med urea gjordes innan svavelnedfallen minskade och är inte längre giltiga.
Urea ger större miljöpåverkan Den lägre kväveeffektiviteten i urea gör att mer kväve måste tillföras för att nå samma effekt. Detta ger, tillsammans med större ammoniakavgång, en klart större miljöbelastning än för andra kvävegödselmedel, oavsett om tillförsel sker som urea eller flytande N30. /
DC 30-32 Huvudgiva 130128
126124 122120 118116 114112
Kväveskörd, kg N/ha
65%
53%
67% 63%
52%
67%
48%
DC 37-45
Tidig komplettering DC 55 Sen komplettering
Nitrat (Kalksalpeter) Ammoniumnitrat (Axan, N27, NPK) Ammonium (Ammonsulfat)
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200
Yara N-Sensor
skötte sig bra 2015
A
nders Axelsson driver Hansagård AB i Harplinge tillsammans med sina föräldrar som fortfarande är delaktiga i det dagliga arbetet. Sammanlagt odlar de cirka 550 hektar, fördelade på 45 ha potatis, 100 ha maltkorn, 30 ha vårvete, 250 ha höstvete, 45 ha höstraps, 22 ha höstkorn, 25 ha konservärtor och 20 ha timotejfrö.
Vi träffar Anders på gården Tollas
torp i Asige tillsammans med hans två medarbetare Oscar Carlsson och Andreas Bengtsson.
10 år med precisionsodling Nuförtiden tycker Anders att det är helt naturligt att styra odlingen och
anpassa insatserna efter de varierande förutsättningarna på olika delar av fälten. Redan 2004 började han med styrning, och då med kalium gödsling efter markkarta till matpotatis för att optimera kokkvaliteten. När Yara NSensor lanserades blev han givetvis intresserad och började med att låna en sensor av Lennart Svensson i Harplinge.
Men 2009 köpte han en egen Yara NSensor och efter några års intensiv användning reflekterade Anders:
– Varför började jag inte tidigare med den!
Samma tankar har Anders kring GPSstyrd sektionsavstängning på gödningsspridaren, som han tycker är helt ovärderlig idag.
Styr sådden
Det senaste steget i precisions styrning på Hansagård är att man börjat styra utsädesmängden till höstvetet på Claydonsåmaskinen. Utsädesmängden varierade man mellan 110 och 180 kilo per hektar vid den tidiga sådden och 130–220 kilo vid den senare sådden.
– Jag tror absolut att man kan min
ska utsädesmängden och sedan jobba på att styra bestockningen på olika sätt, menar Anders.
Det mest frustrerande med den nya precisionsodlingstekniken är att det finns så många olika system och ännu fler är på gång. Det är både de många olika ISOBUSsystemen som inte alltid pratar med varandra och så är det de
Anders Axelsson,
Hansagård AB i Halland, har under fem år använt Yara NSensor med bra resultat. 2015 rekomen
derade sensorn rejält med kväve i höstvetet, men höll igen i maltkornet vilket skulle visa sig vara rätt strategi.
Av Knud Nissen, Yara
Traktorn med Yara N-Sensor går många timmar hos Anders Axels- son. Det är viktigt att allt fungerar när det är möjligt att köra.
®
Yara N-Sensor
skötte sig bra 2015
många olika kartprogrammen för att göra behovskartor.
– Det är svåra beslut vilka system man ska välja, konstaterar Anders.
Hitintills har han dock haft god hjälp av Lars Wijkmark på Hushållnings
sällskapet i Halland för att göra behovs
kartor. Anders poängterar att det kräver ett visst engagemang av lant brukaren att köra med Yara NSensor eller att styra något näringsämne utifrån en behovskarta. Och under säsongen har Anders en stående rådgivningstid varje vecka då Rolf Lindholm från Hushåll
ningssällskapet som kommer ut och de går över fälten tillsamman.
– Rådgivningen och sensorn ger mycket tillbaka och vi lär oss varje säsong nya saker som vi aldrig hade tänkt på om vi inte hade haft detta hjälpmedel. Men man måste också hela tiden ha med ett vist mått av personlig känsla för att lyckas, betonar Anders.
Gödselstrategi med Yara N-Sensor Den gångna säsongen odlades höst
vetesorterna Olivin, Ellvis och Praktik.
Både Ellvis och Praktikvetefälten fick en tidig rak giva på 40–50 kilo N per hektar, medan Olivinfälten inte fick något tidigt kväve alls. Senare i stadium 30 körde man med Yara NSensor som gav i medeltal 90 kilo N per hektar, en giva som sensorn fick variera fritt.
Olivinfälten fick fortfarande inget, de var för frodiga.
– Pappa var helt ifrån sig ”vi kan ju in bara låta bli och gödsla vetena!”, minns Anders.
Anders stod dock på sig och tyckte att ”de ska svälta”. Men så en vecka senare kom även Olivinfälten igång och fick då en rak giva på 120 kilo N per hektar. Tredje givan har Anders med åren lärt sig att den ska läggas så sent det går – egentligen efter axgång. Men eftersom Yara NSensor inte fungerar fullt ut efter axgång så kördes tredje givan i stadium 45. Vid det tillfället använde Anders modulen “absolut kali
brering” där sensorn själv bestämmer hur stor den sista kvävegivan ska vara.
Mer N än normalt
Eftersom vetet redan fått cirka 140 kilo N per hektar i medeltal, blev Anders lite orolig när Yara NSensor gav en rekom mendation på ytterligare 110 kilo N i stadium 45 i det första fältet
som Anders kom ut i.
– Det blev ju 250 kilo N per hektar totalt och det är väldigt mycket för att vara på våra fält, konstaterade Anders, som normalt lägger cirka 180 kilo N.
Men sensorn fick fortsätta att bestämma och den gav i medeltal mellan 90 och 110 kilo N per hektar på de olika fälten beroende på hur grödan såg ut. Och skörden blev bra!
I skrivande stund är allt inte levererat och analyserat, men skörden ligger på cirka 10 ton och proteinet enligt ett antal förhandsprover på mellan 11,6 och 12,3 procent. Anders tillägger att 2015 var ett år då det inte var skördenivån som var det viktigaste, utan kvaliteten, det vill säga protein
halten.
Mäktigt maltkorn
Maltkornet – sorten Propino – göds
lades med såväl svinflyt som 90 kilo N per hektar med kombisådd. I strå
skjutningen körde man med sensorns maltkornskalibrering, som ger en rekommendation på kompletterings
behovet. Men då ville den helt plötsligt
lägga 10 kilo mindre än vad Anders hade tänkt sig. Totalt fick maltkornet bara cirka 135 kilo kväve och ändå blev skörden 7,3 ton med cirka 10 procent i protein.
– Ja, det är återigen ett år där Yara NSensor har bevisat att den är smar
tare än människan, konstaterar Anders med glimten i ögat.
Erfarenheterna 2015 liknar dem för 2014. Då lade Anders 100 kilo N per hektar med kombin där kyck
lingsgödsel låg i botten på maltkornet.
Vid stråskjutningen lastade Anders gödnings spridaren full med Kalk
salpeter och körde ut, men sensorn vägrade öppna spjället – det var bara på några små fläckar som den pytsade ut kanske en fem kilo kväve.
För att bli av med gödningen i spridaren så fick Anders tvångsöppna spjället och få ut lite till, kanske 15 kilo N. Och i efterhand konstaterade Anders:
– Yara NSensor hade som vanligt rätt – maltkornet skulle inte komp letteringsgödslats med kväve i fjol heller. /
I Anders traktor är det fullt med terminaler. De får sitta i hela året, även utanför gödslings- och sprutsäsongen, till exempel vid harvning och vältning.
Nu tar vi ett större ansvar
Nu släpper vi vår Klimatgaranti och övergår till en Klimatdeklaration. I klimat deklarationen ingår även de utsläpp som utvinning av råvaror orsakar, t.ex. energi utvinning. Vår nya klimatdeklaration visar det genomsnittliga utsläppet av olika klimatgaser omräknade till koldioxidekvivalenter (CO
2e) per kilo N.
för våra produkters klimatavtryck
Svenska lantbrukare som väljer kvävegödsel från Yara, bidrar till att minska utsläppen av klimatgaser med över 500 000 ton varje år.
Av Inger Hyltén-Cavallius, Yara
Foto: Jens Blomquist
F
ram tills nu har vi i vår klimatgaranti redovisat utsläppen av klimatgaser från våra fabriker.
Det är denna del av kvävets livscykel som vi har störst möjlighet att påverka.
Det är också den del som handeln med utsläppsrätter baseras på (se steg B i fi guren).
Halverade utsläpp
Genom energieff ektiviseringar och katalytisk rening har vi under åren mer än halverat utsläppen från våra fabriker.
Garantigränsen i vår klimatgaranti låg på 3,6 kg CO2e per kilo kväve.
Denna gräns sattes något högre än de genomsnitt liga faktiska utsläppen eftersom vi behövde en liten säkerhets
marginal till garantigränsen.
Nu tar vi ett större ansvar Nu tar vi alltså ett ansvar även för utsläppen som sker före våra fabriker.
Vi har lagt till utsläppen som sker vid utvinning av råvaror, t.ex. energi
utvinning, steg A och B i fi guren.
Beräk ningsunderlaget har Yara tagit fram i samarbete med branschorganisa
tionen Fertilizer Europe. Våra redov
isade utsläppsvärden visar nu såklart ett något högre värde än tidigare. Detta gäller naturligtvis även för produkter från andra tillverkare.
I snitt 3,7 kg CO2e/kg N
För de produkter som Yara säljer i Sverige varierar klimatavtrycket enligt den nya beräkningsmodellen mellan 3,5 och 3,9 kg CO2e per kilo kväve och genomsnittet ligger på 3,7 kg CO2e.
Variationen beror på hur energieff ek
tivt ammoniaken produceras och på hur eff ektiv den katalytiska reningen är i de fabriker som levererar produkt till Sverige.
Deklaration i stället för Garanti Vi kommer framöver inte att ge någon klimatgaranti för våra produkter. I stället kommer vi att deklarera det genomsnittliga klimatavtrycket, baserat på den utökade beräk
ningsmodellen, för de produkter vi säljer på svensk marknad. Deklarerat värde är nu 3,7 kg CO2e per kilo kväve.
Beräkningarna av klimatavtrycket för de olika produkterna från våra fabriker kommer även framöver att vara
certifi erade av en oberoende part: Det Norske Veritas (DNV). Vi kommer så snart som möjligt att uppdatera vår information och tillhandahålla Dekla
rationsbevis och intyg från DNV på www.yara.se/klimat.
Gamla säckar fasas ut
På de säckar vi har i lager, både fyllda och ofyllda, fi nns en klimatgarantistämpel i emblemet för Yara 4punktsgaranti. Vi kommer allt eftersom emballagen tar slut att fasa ut dessa och ersätta dem med säckar som har information om klimat
deklarationen. Vi hoppas att det fi nns en förståelse för att det under en övergångs
tid kommer att fi nnas säckar med den gamla garanti stämpeln på. /
Ditt gödselval avgör ditt klimatavtryck
Det är stor skillnad mellan gödsel och gödsel. Och det har stort betydelse för skenande klimatförändringar vilket gödselmedel man som odlare väljer.
I diagrammet ser vi att det släpps ut avsevärt mindre klimatgaser vid produk- tion av Yaras gödsel jämfört med gödsel från Ryssland.
Tack vare den energieff ektivisering och den katalytiska rening som installerats i vår produktion, släpper vi idag ut mindre klimatgaser än tidigare. Utsläppsminsk- ningen – beräknad enbart på produk- tionen av den gödsel som svenska lant-
brukare köper – är på mer än 500 000 ton CO2e per år. Siff ran kan jämföras med Sveriges totala utsläpp som var 58 miljoner ton CO2e år 2012 – Yaras utsläppsminskning motsvarar alltså nästan 1 procent av de svenska utsläppen. En imponerande siff ra som både vi och du som odlare kan känna stolthet inför.
Livscykelanalys för ammoniumnitrat, d.v.s. kväveformen i YaraMila, Axan, Sulfan etc. Vår nya Klimatdeklaration redovisar genomsnittligt klimatavtryck för steg A + B i livs- cykelanalysen, d.v.s. 3,7 kg CO2e/kg N. Vår tidigare garanti omfattade enbart steg B. Läs gärna mer om de olika stegen i livscykelanalysen på vår hemsida www.yara.se/klimat.
Råvarutvinning och -transport
A
Produktion av Yaras gödsel till Sverige
B
Transport Användning Biomassa
produktion Biomassa
konsumtion
3,7 0,1 5,6 75 75
för våra produkters klimatavtryck
Foto: Jens Blomquist
Anm. Alla klimatgaser omräknas till CO2e, det vill säga koldioxid- ekvivalenter, för att deras klimateff ekt ska kunna jämföras.
Spännande
växtnäringseffekter
i Gropen
Med YaraMila Raps tog höstrapsen upp mer kväve än med Sulfan, trots att Sulfanledet fi ck en samman
lagt högre Ngiva. Tydliga budskap i Gropen under Borgeby Fältdagar 2015 var betydelsen av NPK till höstraps samt demonstra
tioner av hur höst veteskörden kan byggas upp med hjälp av kväve.
Av Gunilla Frostgård, Yara
T
vå olika växtnäringsrelaterade frågor vikten av NPK i höstraps samt hur Nstrategin kan påverka hur höstveteskörden byggs upp – demonstrerades och diskuterades i Gropen 2015. Yara är sedan många år medfi nansiär och samarbetspartner i det team som planerar och genomför Gropen, där växtnäringsfrågor återigen bidrog till att göra Gropen till en publikmagnet på Borgeby Fältdagar.
Mer N med YaraMila Raps En välutvecklad rapsgröda redan på hösten är A och O för ett bra odlings
resultat. Detta har visats och disku terats fl era gånger tidigare här i Växtpressen och av Svensk Raps. Ju mer välgödd och fulltankad med växtnäring höstrapsen är redan på hösten, desto bättre rustad är den att klara vintern och desto mindre N behöver den på våren.
I försöksrutorna i Gropen bekräf
tades att rapsen tog upp mer N på hösten om den fi ck YaraMila Raps jämfört med om den fi ck Sulfan. Den skillnaden fanns kvar på våren. Trots att parcellen med YaraMila Raps fi ck 40 kilo mindre N per hektar i mars 2015, hade höstrapsen en månad senare tagit upp nästan 20 kilo mer N jämfört med parcellen med Sulfan när gödsel medlen jämförs i medeltal av packad och opackad jord. Se fi gur 1 och foto.
Större effekt vid packning Eftersom ena halvan av Gropen var utsatt för packning redan våren 2014, kunde vi också studera skillnaden mellan de två gödselmedlen där eff ek
ten av packningen fanns kvar, d.v.s.
under lite tuff are betingelser. Figur 1 visar tydligt att skillnaden i Nupptag
och därmed tillväxt var ännu större där marken varit utsatt för packning jäm
fört med där den inte var packad. Den slutsats vi kunde dra är att innehållet av fosfor och bor i YaraMila Raps hjälpte höstrapsen med rotutvecklingen under de kärva betingelserna i den packade parcellen. Därmed förbättrades möj
ligheterna till kväveupptag och tillväxt.
Färre ax vid sen sådd
Höstvetet såddes vid två olika tidpunk
ter och på två olika jordtyper i syfte att skapa olika bestånd. De försöks
rutor som såddes sent hade naturligtvis betydligt färre skott och gav också färre ax. Axtätheten kunde dock påverkas genom en tidig kvävegiva, en så kallad bestockningsgiva (fi gur 2). Den påverkade både skott och axantalet positivt, vilket var en förutsättning för
i Gropen
Yara är medfi nansiär och delaktig i samarbetet kring Gropen på Borgeby Fältdagar.
I 2015 års Grop demonstrerades bland annat hur N-strategin kan påverka bestånds- uppbyggnaden. Foto: Hans Nilsson, Länsstyrelsen Skåne.
att kunna bygga upp ett höstvete med högre skördepotential vid den sena sådden.
Mindre ax vid N-brist
Samma totala kvävegiva lades ut i samt
liga höstveteparceller (160 kilo N). Det tätare beståndet gav fler ax per m2 än det glesa. Men eftersom kväve tillgången inte var tillräcklig skedde en reduktion av antalet småax. Detta ledde till att axen blev betydligt mindre och kom att innehålla färre kärnor. Fotot på veteaxen nedan visar tydligt hur axens storlek påverkades av kvävebrist från tidig stråskjutning ända fram till begynnande axgång, på grund av småaxreduktion.
Framkallad av kvävebrist.
Uppföljning viktig
Självklart är målet i höstveteodlingen att få så många välfyllda ax som möjligt. Om bestånden är täta måste det finnas tillräckligt mycket N vid tiden för småax och blomreduktion för att den tidigare anlagda skörde
potentialen ska kunna utnyttjas. År som 2015, när vi har täta bestånd tidigt under våren, är det viktigt att följa upp med mer kväve för att minska risken för reduktion och därmed minskad skördepotential. Mer om bestånds
uppbyggnad och de olika reduktions
faserna går att läsa om i förra numret av Växtpressen – nr 1/15. /
I Gropen hade skapats olika beståndstätheter vid sam- ma kvävenivå. I det glesare beståndet räckte kvävet till för att förhindra småax- och blomreduktion (axet till höger), vilket resulterade i stora och välfyllda ax. Vid tätare bestånd räckte kvävet däremot inte, utan småaxreduktion och blomreduktion ledde till mindre ax med färre kärnor (axen till vänster). Detta är en situation som hade gått att förhindra 2015 genom att komplettera med mer kväve.
Att gödsling med YaraMila Raps påverkade rapsen positivt rådde det ingen tvekan om. N-upptagsmätningar med Yara Handsensor bekräfta- de de stora skillnader i tillväxt och kväveupptag som syntes för blotta ögat. Allra störst var skillnaden mellan YaraMila Raps och Sulfan där marken var packad. På fotot demonstrerar Erik Olsson från HIR Skåne skillnaderna vid blomning.
YaraMila Raps Sulfan
Större N-upptag trots lägre N-giva med YaraMila Raps
Figur 1. Olika jämförelser kan göras i figuren. För det 1:a resulterade markpackning i ett lägre N-upptag med båda gödselmedlen. För det 2:a tog rapsen som gödslades med YaraMila Raps upp mer N än den raps som gödslades med Sulfan, trots att N-givan på våren med YaraMila Raps var 40 kilo lägre. Det innebär ett mycket högre N-utnyt- tjande med YaraMila Raps. För det 3:e kan man konstatera att skillnaden mellan gödselmedlen var störst när marken var packad, vilket tyder på att rottillväxten påverkades positivt av lättillgänglig fosfor och bor i YaraMila Raps.
Tidigt N gynnade bestockningen
Figur 2. Ju senare höstvetet såddes, desto lägre blev bestockningen på hösten, vilket resulterade i färre skott och ax under vår och sommar. Men genom tidig N-gödsling i mars gick det att öka skott- och axantalet.
160 120 80 40 0
N-upptag (kg N/ha)
180 N i Sulfan: 60 N höst och 120 N vår 140 N i YaraMila Raps: 60 N höst och 80 N vår
115 129 136 142
800 600 400 200 0
Skott och ax per m2
Packad jord Opackad jord
822 792
622 476
698
553 507 375
Skott/m2 Ax/m2
Sådd 16/9: 60 kg N (11/3) + 100 kg N (28/4) Sådd 16/9: 160 kg N (28/4) Sådd 30/10: 60 kg N (11/3) + 100 kg N (28/4) Sådd 30/10: 160 kg N (28/4)
Sulfan YaraMila Raps
Nya goda växtnäringsråd
med
Megalab
V
år traditionella jordanalys ger oss inte information om alla växtnäringsämnen som behövs för en optimal tillväxt. Exempelvis analyseras inte mangan, zink och svavel som alla är viktiga för växten, men där inte jordanalysen säger så mycket om växtens möjlighet att försörja sig. Samma prob
lem kan vi ha med t.ex. fosfor, mag
nesium och kalium, där markens pH, kalciuminnehåll och balan sen mellan näringsämnen kan leda till att uppta
get inte är optimalt – trots att nivån i jordanalysen ser god ut.
Komplement till jordanalys
Växtanalysen kan då vara ett komple
ment till jordanalysen och ge ytter
ligare information om hur plantan har rea gerat. För att hjälpa till med att opti mera gödslingen lanserade vi under 2015 Megalab – växtanalys med tolkning av resultatet. Detta första år
Växtanalys kan vara ett bra komp
lement till jordanalys på fl era sätt. Den ger information om status för växt
näringsämnen som inte har någon bra analysmetod i mark, men också hur växten lyckats ta upp växtnäring i det enskilda fältet. 2015 lanserade Yara tjänsten Megalab i Sverige för analys av växtmaterial. Megalab har länge funnits i England där laboratoriet ligger och nu erbjuder vi tjänsten till ett lågt pris i fl era länder i Europa.
Av Ingemar Gruvaeus, Yara
var något av ett testår för att få till all praktisk hantering av tjänsten, som t.ex. postbefordran till England, betal
ningsrutiner, rutiner för registrering av kundinformation och analyssvar.
Ambitionen är att kunna hålla ett lågt pris, så att det verkligen ska kunna bli ett redskap för ökad kunskap i vår växt odling, men då måste också all admi nistration hållas enkel och eff ektiv.
Effektivare och bättre 2016 Inför 2016 räknar vi med att ytter
ligare förbättra tjänsten med kortare svarstider. På vår hemsida hittar du mer information samt vår webshop där du
kan köpa analyser (www.yara.se, sök på
“Megalab”)
Intressanta analyser 2015
Under 2015 kunde vi konstatera fl era intressanta analysresultat. Framförallt hittade vi ett antal orsaker till under
optimal tillväxt i fält med påtagliga visuella problem. Vi konstaterade också låga nivåer av zink på vissa ställen och naturligtvis också mangan
brister. Svavelsituationen var också svag i fält där man ibland hoppades kunna klara sig utan gödsling. På nästa sida ges några exempel på analys svar från säsongen 2015 med kommentarer om orsaker och åtgärder. /
Ett rågvetefält med mystiska gula fl äckar fi ck sin förklaring i Megalabs analys, se nästa sida.
®
Nya goda växtnäringsråd
med
Megalab
Stor svavelbrist och obalans
Ett vetefält i Skåne med ojämnt förekommande gulare partier, särskilt på delar av fältet med lättare jord. Analysen visade på stark svavelbrist och mycket skevt förhållande mellan kväve och svavel (N/S-kvot = 49). Fältet hade fått NPKS med låg svavelmängd på våren, men uppenbart var svavelmängden för låg. Senare svavelgödsling gav fältet rätt färg igen.
Mystiska gula fl äckar
Ett rågvetefält med underligt utseende, se fotot. Fältet hade ljusa blad med små kloroser (gula fl äckar) spridda över hela bladskivan. Jordarten var sand och det såg värst ut på den allra lättaste jorden. Bladanalysen indikerade ett bra tillstånd för alla näringsämnen utom kalium. Fältet hade fått fl ytgödsel på hösten och en mindre NPK-giva på våren. Men då det totala behovet för upptag av kalium i en bra stråsädesgröda är ca 200–250 kilo per hektar räckte gödslingen sannolikt inte räckte eftersom jorden var väldigt lätt och markens kaliumförråd i sådana lägen kan vara mycket lågt. Här ska man fundera på hur kaliumförsörjnigen kan ske optimalt inför kommande år.
Fosforbrist på fält med okänd växtnärningstatus
Denna analys kommer från ett fält som hade kombisåtts med Axan, men där nu kornet hade påtagligt svag tillväxt. Fältet var ett nyss övertaget arrende med okänd markstatus och analysen visar tydlig fosforbrist. Akut kan man då prova att bladgödsla en mindre mängd fosfor som YaraVita Solatrel. Men det viktigaste är att ha en korrekt gödsling kommande år samt att göra en jordanalys för att få information om eventuellt kalkbehov för att förbättra fosfortillgängligheten.
Årlig träff för
användare av Yara N-Sensor
ger ny kunskap
Å
r 1999 lanserades en ny och revolutionerande gödslingsteknik i Sverige. Med Yara NSensor kunde kvävegödslingen för första gången varieras över fältet uti
från grödans behov. Eftersom tekniken var ny och utvecklades kontinuerligt, fanns ett behov både för brukarna och för Yara att årligen träffas och diskutera erfarenheter.
I våras anordnades den 11:e träffen på Hooks Herrgård utanför Jönköping.
Där samlades 80 förväntansfulla användare för att utbilda sig kring sensorteknik, ta del av de senaste gödslings råden och för att ge varandra tips och idéer kring användningen.
Alla ger och tar
Ägare till en Yara NSensor samt deras medbrukare bjuds alltså årligen in av Yara till en träff för fortbildning och erfarenhetsutbyte.
Konferensen varar i två dagar och börjar med en genomgång för nya kunder där grundläggande kunskap kring tekniken står på agendan.
Till denna genomgång är även äldre brukare välkomna för att fräscha upp minnet. Därefter följer information om teknikutveckling.
– Intresset för exempelvis maltkorns
kalibreringen fortsätter att växa och det är lika intressant för oss på Yara som för lantbrukarna, att höra hur en
Närmare 80 lantbrukare deltog på Yaras årliga konferens för användare av Yara NSensor. Liksom tidigare år hade en del del
tagare lång erfarenhet av tekniken, medan andra stod beredda att använda sin sensor för första gången. Gemensamt för alla är intresset för att nå bättre resultat i växtodlingen genom ny kunskap och erfarenhetsutbyte. Nästa träff blir i mars 2016.
Av Filip Niléhn, Agrar
del brukare vågar lita på tekniken med sensorn och på så sätt pricka rätt och få både önskad proteinhalt och hög skörd, berättar Knud Nissen, Yara.
Jämnare grödor
Varje år genomför Yara fältförsök med gödsling av olika slag runt om i landet Gödsling med hjälp av Yara N-Sensor ger en minskad
kväveutlakning på mellan 1 och 6 kilo N per hektar, enligt SLUs försök. Tekniken används på cirka 50 000 hektar i Sverige vilket innebär att mellan 50 och 300 000 kilo kväve förhindras att utlakas varje år.
Knud Nissen är expert på Yara N- Sensor med många års erfarenhet av tekniken.
®
Årlig träff för
användare av Yara N-Sensor
ger ny kunskap
och slutsatser utifrån dessa delges också på träffen.
– Man lär sig alltid något om de senaste gödslingsråden, men det viktigaste tycker jag är att man kom
mer i kontakt med andra lantbrukare vid träffarna. Då kan man ju utbyta idéer och erfarenheter, konstaterar Lars Elfverson, Kölby Gård utanför Kalmar, som medverkade på årets sam
mankomst.
Just erfarenhetsutbytet är uppskattat av många och två lantbrukare som kört med Yara NSensor under lång tid är Ulf Hallén från Sollebrunn i Västergöt
land och Birger Bernhoff från Tomelilla i Skåne. Ulf kör med sensorn i alla sina grödor; spannmål, oljeväxter och fröer.
Han menar att skörden över fälten är jämnare, eftersom svagare partier stöttas med mer gödsel samtidigt som starkare partier inte lägger sig.
Justerar N-givan
Birger Bernhoff i sin tur, lägger stallgöd
sel i alla sina grödor. Han har svårt att veta exakt hur mycket kväve som körts ut och i vilken grad stallgödseln har mineraliserats. Yara NSensor underlät
tar då en korrekt anpassning av Ngivan.
– Jag är väldigt nöjd med både hur tekniken enkelt kan utnyttjas av mig oc h det engagemang som Yara har för produkten. Självklart är det lite nervöst direkt när man ska köra igång, men jag litar på systemet fullt ut och använder det bara mer och mer, säger Birger.
Registrerar biomassa med sensorn För att kunna se variationer inom fälten och vara mer alert med od lingarna, har Birger Bernhoff sin Yara NSensor igång även vid andra kör ningar än spridning med mineralgödsel. Birger använder dessutom sin sensor till höstrapsens förstagiva på våren, trots att det huvudsakligen är vid andragivan som sensorn kommer till sin rätt.
Svensk Raps har en metod där man så nära inpå höstens första frostnatt som möjligt ska väga bladmassan på en kvadratmeter av sitt rapsfält för att bestämma vårens kvävebehov.
– Men jag kör i stället på hösten över delar av mitt rapsfält med min sensor för att registrera bladmassan och använder därefter den kartan som styr
fil vid vårens förstagiva. Det fungerar väldigt bra, menar Birger Bernhoff.
Alltid uppdaterad sensor Unikt med Yara NSensor är upp
dateringarna av systemet. De gör att de första sensorerna som kom ut på marknaden för mer än ett decennium sedan, idag kan utföra samma arbets
uppgifter som en alldeles ny sensor.
En förutsättning för detta är såklart att man verkligen gör de uppdateringar av hård och mjukvaran som erbjuds.
Mjukvarans uppdatering ingår i användarlicensen.
– Det är en fantastisk produkt för att rätt mängd gödsel ska spridas på rätt del av fältet. Att den sedan håller måttet även framöver för nya uppdrag är ett plus, konstaterar Knud Nissen.
Hans bästa tips för att utnyttja Yara NSensor optimalt lyder:
– Planera gödslingen i tid och dra ner något på förstagivan för att få ett större spelrum till den andra körnin
gen. För att inte näringsbrister ska påverka sensorn, måste den första körningen göras med en produkt som innehåller svavel, gärna en NPKS
produkt. Manganbrist kan också leda till ljusare blad och därför är det bra om grödan manganbehandlats.
På så sätt minskar man risken för att brister ska påverka sensorns mätning, sammanfattar Knud.
Också växtskydd
Idag är tekniken utvecklad för att gödsla med Yara NSensor i spannmål, oljeväxter, potatis och majs. Höstvete står för hela 80 procent av använd
ningen i Sverige, men Knud Nissen spår att kalibreringen för maltkorn kommer att bli allt populärare.
Utomlands har det blivit uppskat
tat att använda Yara NSensor till
sammans med växtskydds sprutan, inte minst på grund av att man strå förkortar grödorna mer i andra länder. I Sverige är det mellan 10 och 15 gårdar som använder sin sensor i växtskyddsarbetet.
– Det är något som kommer att öka framöver, tror Knud Nissen. Förutom att få en effektivare stråförkortning finns också försök som säger att man med fördel kan svampbehandla i spannmål med hjälp av Yara NSensor, avslutar Knud.
Läs mer på nästa sida om deltagarnas reflektioner från sensorträffen.
Diskussioner på höjden, bredden och djupet mellan lantbrukare är givande för alla inblandade. På de årliga sensorträffarna är kanske erfarenhetsutbytet något av det allra viktigaste. Från vänster:
Anders Andersson, Knud Nissen, Stefan Dalvik, Ingemar Gruvaeus, Anders Christiansen och Carl-Magnus Olsson.
Johan Persson och Håkan Dalemo
