Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

(1)

Barn och Familj 2012-08-21

1

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till grund för de åtgärder och insatser som förvaltningsledning kommer att vidta för att vidarteutveckla verksamheten till en nivå där alla elever på sikt ska bli behöriga till gymnasiet. I dokumentet Resultattabeller 2012 presenteras delresultat och betyg.

I Eslövs kommun följs elevernas kunskapsutveckling och skolsituation upp på följande sätt:

I förskoleklass genomförs ett test av elevernas utveckling i matematik, UIM, under höstterminen och hur läsförberedda eleverna är genom Bornholmstestet i februari.

Separat rapport finns för redovisning av dessa i tidigare nämndsärende.

Då eleverna avslutar åk 2 följs elevernas läsutveckling upp utifrån Eslövs kommunala läsmål som innebär att alla elever ska kunna läsa en kortare text.

I Åk 3 genomförs nationella ämnesprov i svenska eller svenska som andraspråk samt i matematik. Därutöver görs en bedömning av elevernas måluppfyllelse i de ämnen som har kunskapskrav för åk 3.

I åk 6 genomförs nationella prov i svenska eller svenska som andraspråk, engelska samt matematik. Därutöver görs en bedömning av elevernas måluppfyllelse i alla ämnen som har kunskapskrav för åk 6, dvs alla ämnen i kursplanen förutom moderna språk.

I åk 8 och åk 9 används betyg för uppföljning av elevernas kunskapsresultat genom meritvärden samt hur stor andel av eleverna som når gymnasiebehörighet för olika inriktningar inom gymnasieskolans nationella program.

Utöver elevernas kunskapsutveckling genomförs uppföljningar av elevernas trygghet på skolorna genom enkätundersökning Min skolvardag och arbetsmiljöförhållanden genom enkätundersökning Lusten att gå till skolan. Separata rapporter finns för dessa i enskilda nämndsärenden, men en sammanfattning utgör en del av denna rapport.

(2)

2

1. Resultat från verksamhetsåret 2011-2012

Åk 1-6, läsår 11-12

Antal elever per 15/10 (åk 1-6) 2038

Andel som känner lust att gå till skolan i åk 5 82,4%

Andel elever som tycker att skolan är en trygg och säker plats att vara

i (åk 3-6) 87%

Förskoleklass

UIM 87,6%

Bornholmstest 79,5%

Läskunnighet åk 2 83,9%

Måluppfyllelse åk 3

Matematik 90,1%

Svenska 88,3%

SvA 83,3%

NO 96,9%

SO 96,6%

Måluppfyllelse åk 6

Engelska 87,5%

Matematik 90,2%

Svenska 94,7%

SvA 91,9%

Biologi 94,7%

Fysik 94,7%

Kemi 95,8%

Geografi 97,0%

Historia 93,6%

Religion 96,6%

Samhällskunskap 96,2%

Lärare per 100 elever 8,8

(3)

3 I tabellen redovisas kommunens samlade resultat utifrån de uppföljningar som genomförs från förskoleklass till och med åk 6. Resultaten varierar mellan de olika skolorna.

Åk 7-9, läsår 11-12

Antal elever per 15/10 1028

Andel som känner lust att gå till skolan i åk 7 66,6%

Andel elever som tycker att skolan är en trygg och säker plats att vara

i (åk 7-9) 82%

Andel godkända elever nationella prov åk 9*

Engelska 96%

Matematik 86%

Svenska 98%

SvA 74%

Behörighet till nationella program**

Andel behöriga till yrkesprogram 82,1%

Andel behöriga till estetiska program 80,5%

Andel behöriga till samhällsprogram 79%

Andel behöriga till naturprogram 78,6%

Betyg åk 9

Genomsnittligt meritvärde** 203,2

Andel elever som saknade betyg i alla ämne** 1,4%

Andel som uppnått godkänt betyg i kärnämnena **

Engelska 87,9%

Matematik 85,7%

Svenska 93,0%

SvA 59,3%

Lärare per 100 elever 8,8

* Andel (%) av eleverna som gjort delprovet

** Resultat före sommarskola och särskild prövning.

(4)

4 I tabellen redovisas kommunens samlade resultat utifrån de uppföljningar som genomförs från åk 7 till och med åk 9. Resultaten varierar mellan de olika skolorna. Två av kommunens skolor visar på förbättrade studieresultat sedan föregående år.

1.2 Elevernas kunskapsutveckling från åk 5 till åk 8 och åk 9

I en jämförelse mellan hur stor andel av eleverna som nådde lägsta kravnivån vid nationella ämnesproven i åk 5, i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik, med hur stor andel av samma elevgrupp som nådde minst betyget G i åk 9 och minst betyget E i åk 8, visar siffrorna på en förbättring i samtliga av dessa ämnen i åk 9 förutom i svenska som andraspråk. Under de senaste åren har Eslöv tagit emot flera elever som nyanlänt till Sverige, vilket är en förklaring till varför andelen elever som nått lägsta kravnivån har minskat.

Måluppfyllelse åk 5 Måluppfyllelse åk 9

svenska 81% 93%

Svenska som andraspråk 50% 40.7% (fler elever)

engelska 84% 88%

matematik 79% 85.7%

De elever som gick ut åk 8 visar också på en förbättring i måluppfyllelsen i samtliga ämnen förutom i matematik.

Måluppfyllelse åk 5 Måluppfyllelse åk 8

svenska 83% 90.3%

Svenska som andraspråk 60.5% 70.3%

engelska 80.7% 84.8%

matematik 85% 83.5%

(5)

5

2. Orsaker till att inte alla elever når målen

Utifrån uppföljning av resultat av läsmål åk 2, nationella prov åk 3 och åk 6 samt

betygssammanställning åk 8 och åk 9 och analyser framträder olika faktorer som orsak till varför inte alla elever når upp till lägsta kravnivån. En del av orsakerna som framkommer är av organisatorisk karaktär och andra handlar om det arbetssätt som skolorna använder sig av. Andra orsaker som framkommer är att det är svårt för skolorna att ge undervisning till en del elever som har speciella förutsättningar och särskilda behov i undervisningen.

Genom de analyser som har gjorts har det blivit tydligt vad skolorna behöver ändra och vidareutveckla för att kunna bedriva en verksamhet som leder till att elevernas

studieresultat ska förbättras.

Det är viktigt att komma fram till vad det är som brister i verksamheten för att dessa elever ska få möjlighet till en likvärdig utbildning utifrån sina förutsättningar. I grundskolans läroplan 1 kap står under en likvärdig utbildning ”Undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och

kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.” (Lgr 11, s 8)

2.1 Är skolan likvärdig för alla elever utifrån deras individuella förutsättningar och behov?

För att få en djupare förståelse för vad det är som är orsaken till att inte alla elever når kunskapskraven har kvalitetsstrateg i förvaltningen låtit intervjua lärare som undervisat i årskurs 6 under det senaste året, vid två skolor i kommunen.

Vid intervjuerna framkom det att lärarna ser att det behov av stöd en del elever har, främst är kompensation utifrån sämre språkliga förutsättningar som dessa elever har. En annan grupp elever, är de som har ett högre behov av struktur i undervisningen för att kunna fokusera på ett sådant sätt att kunskapsutveckling kan ske. Lärarna lyckas i hög grad med att skapa en miljö som gör att elever med behov av struktur i den omgivande miljön kan nå kunskapskraven. Däremot var det svårare för lärarna att anpassa och ge stöd till de elever med sämre språkliga förutsättningar, så att de lyckades nå upp till kunskapskraven i samtliga ämnen.

(6)

6

2.2 Betydelsen av när eleverna är födda

Då den fonologiska medvetenheten bedömdes i förskolklassen i februari 2012 visade det sig att andelen elever som låg under riktvärdet var högre bland de elever som är födda under årets andra hälft, medan det var lägre för elever födda under första halvåret. När det gäller elevernas läskunnighet i åk 2 visade det sig att det inte var någon skillnad mellan när på året barnen är födda. Vid en kontroll av elevernas gymnasiebehörighet i efter avslutad

grundskola var det inte heller någon skillnad när på året barnen är födda. Däremot visar det sig att elever som är överåriga, förmodligen elever som börjat skolan ett år senare eller har gått om en klass, inte uppnår gymnasiebehörighet i alls samma utsträckning som övriga elever. Av de 364 eleverna som gick ut årskurs 9 var 16 elever överåriga. Endast 5 av dessa 16 elever blev behöriga till gymnasiet, vilket motsvarar 31.3 %. Det är viktigt att utreda av vilka orsaker dessa elever går ut grundskolan minst ett år senare än vad som är brukligt, för de elever som inte når gymnasiebehörighet.

2.3 Elever som läser enligt kursplanen svenska som andraspråk

Det finns en genomgående skillnad i de flesta ämnen mellan elever som följer kursplanen i svenska som andra språk och de elever som följer kursplanen i svenska, både enligt lärarnas bedömningar och resultat i nationella ämnesprov och uppföljningar.

I åk 2 har 74 % av andraspråkseleverna nått kommunens läsmål, medan det bland de som följer kursplanen i svenska är 86 %. I åk 3 och åk 6 skiljer sig lärarnas bedömning av

målluppfyllelsen i de olika ämnena mellan de elever som läser svenska som andra språk och de som följer kursplanen i svenska åt. De elever som följer kursplanen i svenska som

andraspråk har genomgående lägre målkuppfyllelse i alla ämnen med någon eller några procentenheter. Bland de elever som gick ut åk 9 var det 23 som följde kursplanen svenska som andraspråk. Av dem blev elva behöriga till ett nationellt gymnasieprogram, nio elever av de som inte blev behöriga betraktas som nyanlända och fick undervisning i

förberedelseklass.

(7)

7

2.4 Utvärdering av studiehandledning

Under vårterminen har Eslövs kommun haft ca 950 timmar studiehandledning för elever med olika behov inom följande språk:

Albanska, arabiska, danska, dari, kurdiska, makedonska, polska, somaliska och thailändska.

Enligt utvärderingarna har studiehandledningen varit ett bra stöd för eleverna att nå uppsatta mål. Målen har varit varierande, men man lyfter i några elevärenden att studiehandledningen varit bidragande för eleverna att klara godkänt i de ämnen de fått studiehandledning i. En annan positiv effekt som lyfts är elevernas ökade självkänsla.

Vårterminen har varit positiv för utvecklingen av studiehandledningen i kommunen. Samtliga utvärderingar visar på utveckling hos eleverna som fått studiehandledning och samarbetet mellan modersmålslärarna och lärarna på skolorna har blivit bättre. För att utveckla insatsen ytterligare bör man fortsätta utveckla följande områden:

Bättre analys av eleverna och ta fram gemensamt analys material Mer kvalitativ samplanering

Fortsätta utbilda personal om flerspråkiga elever

2.5 Orsaker som framkommer genom utvärdering av sommarskolan

De elever som saknar något betyg eller riskerar att inte få betyg i några ämnen har haft möjlighet att delta i sommarskolan under några dagar i början av sommarlovet. I samband med en utvärdering av sommarskolan har elever och lärare fått besvara några frågor om vad som är anledningen till att eleverna inte har nått kunskaperna under ordinarie skoltid, vad det är för skillnad på undervisningen inom sommarskolan och den ordinarie undervisningen.

Flera av eleverna menar att de inte nått kunskapsmålen på grund av hög frånvaro, att de inte har varit tillräckligt motiverade eller inte tagit tillräckligt mycket ansvar. Andra menar att de inte har haft tillräckliga kunskaper för att kunna följa med i undervisningen eller att de inte fått tillräckligt med hjälp när de behövt det. Även lärarna beskriver att orsakerna till att eleverna inte nått målen i den ordinarie undervisningen beror på elevernas brist på närvaro, motivation och ansvar, men också på att de inte kunnat ge eleverna den hjälp de skulle behövt.

(8)

8 Eleverna beskriver skillnaden mellan sommarskolan och den vanliga undervisningen med att de får mer hjälp av lärarna, att det är färre antal elever i grupperna och att det är lugnare.

Lärarna ser framförallt att det är den intensivare undervisningen i få ämnen samt att de har mer tid för varje enskild elev som gör skillnad. Men även att kontakten med eleverna förbättras och att undervisningen blir mer individanpassad efter elevernas behov.

Lärarna har fått ge synpunkter på vad skolan skulle kunna ha gjort annorlunda för att

eleverna skulle nått kunskapsmålen inom den ordinarie undervisningen. De synpunkter som kommer fram är mer tid för pedagogik, och planering efter elevernas behov.

2.6 Elevernas trygghet, studiero samt delaktighet och inflytande

Elevernas studieresultat påverkas i hög grad av den omgivande miljön såsom trygghet, studiero samt delaktighet och inflytande. Uppföljning av dessa områden görs genom enkätundersökningar Lusten att gå till skolan som elever i åk 5 och åk 7 besvarar, samt Min skolvardag som alla elever från åk 3 till och med åk 9 besvarar. En sammanfattning av dessa båda undersökningar presenteras.

Lusten att gå till skolan- Elevernas arbetsmiljö

Elevernas lust att gå till skolan har ökat i Eslövs kommun och några skolor har ökat resultaten markant. Dessa skolor har utvecklat en sammanhållen strategi bland personalen och

eleverna har varit delaktiga genom att deras synpunkter har tagits tillvara för att åstadkomma en förbättrad arbetsmiljö.

Det finns några områden som skolorna behöver åtgärda för att förbättra elevernas

arbetsmiljö framförallt inom åk 7. Det är framförallt den psykosociala miljön och elevernas inflytande. Att eleverna inte har så stort inflytande som de har rätt till enligt skollag och läroplan har även framkommit i tillsynen av skolinspektionen. Detta område kommer att lyftas upp i det systematiska kvalitetsarbetet så att rektorerna får delge till förvaltningen hur de arbetar med att förbättra elevernas möjligheter till inflytande.

Då det gäller den fysiska arbetsmiljön ansvarar personalen på skolorna för att arbeta aktivt tillsammans med eleverna för att förbättra den fysiska miljön. Några skolor i Eslövs kommun har visat på förbättrade resultat genom en genomtänkt strategi och ihållande fokus på detta arbete. Vidare finns det skolor som är i behov av renovering och underhåll för att öka

standarden på skolornas lokaliteter.

(9)

9 I åk 5 får påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer lågt värde. Detta överensstämmer med lärarnas förklaring av orsaker till att alla elever inte når kunskapskraven då lärarna ser att många elever har låg motivation. Detta föranleder skolornas personal att fundera över hur undervisningen kan utformas med höga förväntningar på eleverna och samtidigt öka elevernas lust att lära.

John Hatties forskningsöversyn (SKL, 2011). Denna sammanställning visar att ännu större effekt på elevernas studieresultat har studieron och uppföranden i klassrummet. I åk 5 upplever många elever att det inte är lugn och ro i klassrummet samt att det finns mycket störande ljud på skolan. I åk 7 anser många elever att det inte är särskilt god stämning i klassrummet samt att det förkommer mycket störande ljud på skolan. Skolverket (2010) lyfter fram i sin rapport 344 Attityder till skolan 2009- Elevernas och lärarnas attityder till skolan att en av de främsta orsakerna till att elever mår dåligt i skolan är att det är stökigt i klassrummet. Eleverna i Eslöv uppger att de ofta störs av andra elever och att ljudnivån är störande och hög.

Min skolvardag- Elevernas trygghet

Sedan enkätundersökningen genomfördes 2010 är det tydligt att skolorna har utvärderat och utvecklat trygghetsarbetet. Detta arbete ligger till grund för den generella förbättring på området som skett inom kommunens totala resultat.

De delar av elevernas trygghet som framförallt behövde stärkas efter undersökningen 2010 var tryggheten på vägen till och från skolan. Tyvärr är det några fler elever som inte känner sig trygga i 2011 års undersökning jämfört med 2010. Inom åk 3-6 har en ökning har skett från 9 % till 11 %. Undersökningen 2011 visar vad gäller skolbuss att eleverna i åk 3-6 känner sig en aning tryggare nu än tidigare. Någon skola har arbetat aktivt med detta under året vilket kan vara förklaringen till denna förbättring. Då det gäller årskurserna 7-9 så har antalet elever som inte känner sig trygga på skolbussen ökat.

Det totala resultatet av årets undersökning visar att 7-9 skolorna har nått en ökad trygghet hos eleverna i jämförelse med förra årets resultat. Åk 3-6 visar förbättringar inom vissa områden men inte i lika hög omfattning som för 7-9 skolorna. Eleverna i åk 3- 6 är däremot tryggare totalt sett. Dock finns det mycket kvar att utveckla i verksamheten för att

grundskolorna i Eslöv ska uppnå en god trygghet.

(10)

10 Skolverket har gett ut ett stödmaterial för hur ett trygghetsarbete kan genomföras i

Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling- lagens krav och huvudmannens ansvar (2011). Den visar vid skolinspektioner genomförda i Sveriges skolor att 16- 19% av eleverna har utsatts för kränkningar och att 7-8% av eleverna har blivit mobbade. Mobbning är när en elev har kränkts eller trakasserats några gånger i månaden eller oftare. I Eslöv har vi ungefär dessa siffror i enkäten på de frågor som berör handlingar som sker på skolan. Det är av största vikt att alla skolor i Eslöv har nolltolerans i alla de handlingar som sker mot skolans elever som upplevs som kränkande eller trakasserier.

(11)

11

3. Sammanfattning av resultat och orsaker av vikt

Nuläget av kvaliteten inom grundskolorna i Eslövs kommun beskrivs med en sammanfattning i punktform.

Eleverna i åk 8 och åk 9 har fått förbättrade studieresultat sedan åk 5.

Elever som är nyanlända påverkar det samlade resultatet.

Resultaten i förskoleklass, åk 2, åk 3 och åk 6 visar att vi kommer igång sent med läsning, vilket påverkar resultaten i svenska och svenska som andraspråk och även elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen.

Elever som inte nått till kunskapskraven, eller elever i behov av särskilt stöd, får inte fullt ut undervisning utifrån sina förutsättningar, erfarenheter och behov.

Organisationen har inte kapacitet att möta alla elever med sämre förutsättningar;

språkliga förutsättningar; utvecklingspsykologiska förutsättningar; sociala förutsättningar; otillräcklig skolbakgrund samt låg motivation hos elever.

Inom skolorna är det vanligt förekommande att orsakerna tillskrivs elevernas förutsättningar istället för att inse att det är organisationens kapacitet som inte räcker till.

Utvärdering av sommarskolan visar att intensivläsning är gynnsam för elevernas kunskapsutveckling.

Det finns elever som upplever brist på studiero i skolan, vilket har en hög påverkan på studieresultaten.

Elevernas delaktighet är inte tillfredsställande. Bland annat behöver fler känna till målen för undervisningen.

Lärarna har inte tillräckligt höga förväntningar på eleverna, vilket påverkar elevernas utveckling.

(12)

12

4 Utvecklingsinsatser

Förvaltningen har påbörjat flera olika insatser för att vidareutveckla skolorna i Eslövs

kommun. Nedan presenteras dessa insatser samt nya åtgärder som är viktiga för att komma längre i utvecklingsarbetet.

Pedagogiskt ledarskap. Avdelningschefen för grundskolan arbetar med att vidareutveckla grundskolerektorernas pedagogiska ledarskap för att öka möjligheterna för rektorerna att bedriva ett tydligt pedagogiskt ledarskap i enlighet med uppdraget i skollagen, läroplanen och kommunala mål och strategier.

Strukturen i det systematiska kvalitetsarbetet (RAN-samtal) har vidareutvecklats och följer upp nationella krav på utbildningen samt kommunala strategier. Elever i behov av särskilt stöd, elevernas resultat samt trygghet och studiero är områden som särskilt

uppmärksammas.

Attitydförändring. Grundskoleavdelningen kommer att driva arbete med att få till en attitydförändring bland organisationens medarbetare. Det är inte elevernas individuella förutsättningar som får ses som orsaker till att inte alla elever når kunskapskraven, utan det är organisationens och varje medarbetares ansvar att forma verksamheten så att varje elev utvecklas på ett sådant sätt att de når kunskapsmålen i grundskolan.

Arbetet med Formativ bedömning i undervisningen (bedömning av lärande för nytt lärande) påbörjades hösten 2011. Insatser kommer att ske för att vidareutveckla lärarnas förmåga för att använda sig av denna bedömning i undervisningen genom fortbildningsinsatser,

studiecirklar mm. Viktiga delar i den formativa bedömningen är att eleven känner till målen som den ska utveckla sina kunskaper mot samt att eleven är delaktig i lärandet och sin bedömning.

Utveckling av undervisning

Under höstterminen kommer 30 lärare att gå en kurs om 7.5 hp i svenska som andraspråk för att vidareutveckla deras arbetssätt till att bli mer språkutvecklande för flerspråkiga elever. Det är 25 lärare som kommer att fortbildas inom Lärarlyftet 2. Undervisningens kvalitet står i fokus i det systematiska kvalitetsarbetet och genom kontinuerlig uppföljning och utvärdering ska det systematiskt utvecklas. Likvärdigheten av tillgång till skolbibliotek och skolbibliotekarie kommer att ses över i syfte att skapa goda förutsättningar för ett gott läsintresse på samtliga skolor.

(13)

13 Arbete med elevernas motivation kommer att stå i fokus på skolorna, delaktighet och

inflytande utgör en viktig grund.

Samarbete mellan förvaltningens tre avdelningar

Samarbetet behöver vidareutvecklas så att den kommer barn, elever och unga till större del.

Samarbetet måste förstärkas mot tidiga och förbyggande insatser så att eleverna börjar i förskolklass med goda förutsättningar för att komma igång med kunskapsutvecklingen, t ex läsning. Samarbetet mellan de olika professionerna inom avdelningarna, och även externa specialister, är nödvändigt för att förbättra förutsättningar för elever med ogynnsamma sociala och psykiska förutsättningar.

Utredning av organisationens kapacitet. Då skolan inte kan erbjuda en likvärdig

undervisning utifrån elevers olika förutsättningar, erfarenheter och behov fullt ut, är det nödvändigt att utreda orsakerna till detta för att öka kvaliteten i undervisningen för de elever som inte når kunskapskraven och elever i behov av särskilt stöd.

Pia Persson Kvalitetsstrateg