Patientsäkerhetsberättelse NO Kiruna NO Gällivare 2019

(1)

Sida 1 (16)

Patientsäkerhetsberättelse NO Kiruna

NO Gällivare 2019

(2)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

Inledning ... 4

Struktur ... 4

Övergripande mål och strategier ... 4

Organisation och ansvar ... 5

Samverkan för att förebygga vårdskador ... 6

Patienters och närståendes delaktighet ... 6

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet ... 6

Klagomål och synpunkter ... 7

SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 och 6§§, 7 kap 2 § p 6, ... 7

Egenkontroll ... 7

Åtgärder för att öka patientsäkerheten ... 8

Riskanalys ... 9

Utredning av händelser - vårdskador ... 9

Informationssäkerhet ... 10

Resultat och analys ... 11

Egenkontroll ... 11

Avvikelser ... 12

Klagomål och synpunkter ... 14

Händelser och vårdskador ... 15

Riskanalys ... 15

Mål och strategier för kommande år ... 16

(3)

Sammanfattning

För de verksamheter som finns inom Kiruna och Gällivare närsjukvårdsområde är det övergripande målet med patientsäkerhetsarbetet att ingen patient ska drabbas av undvikbar vårdskada i samband med vård och behandling. Alla medarbetare ska vara medvetna om risker i vården och sin rapporteringsskyldighet vid upp- täckta risker, tillbud och negativa händelser.

De viktigaste åtgärder som genomförts är att avvikelser har blivit en prioriterad arbetsuppgift och det utbildas patientsäkerhetssamordnare som har det som an- svarsområde och är kulturbärare för patientsäkerhet. I verksamheterna är kommu- nikationen kring risker och avvikelser öppen och det fokuseras kring lärandet av avvikelserna. Patientsäkerhet, avvikelser och hygien är stående punkter på arbets- platsträffar.

De viktigaste resultaten som uppnåtts är ökad kunskap om patientsäkerhet hos alla medarbetar genom bland annat införande av Gröna korset och därmed har verksamheterna också skapat förutsättningar för att förebygga vårdskador.

Två verksamheter har infört jour på distans och dessa verksamheter har arbetat med att säkerställa det nya arbetssättet med rutiner, utbildningar och genomfö- rande av riskanalys.

Under kommande år ska närsjukvårdsområdet ha fortsatt målinriktat arbete med patientsäkerhet bland annat genom utveckling av digitala tekniker för vård och behandling. Arbete med bättre samverkan och mer strukturerat omhändertagande pågår mellan verksamheter och kommun kring de mest sjuka äldre, patienter med palliativ diagnos och att utskrivningsprocessen utförs enligt lagstiftning där samordnad individuell plan utformas i all högre utsträckning. Tonvikten läggs på patientens medverkan i processen.

(4)

Inledning

Enligt patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 ska vårdgivare skriva en patientsäker- hetsberättelse för sin verksamhet. Idén med patientsäkerhetsberättelsen är att öp- pet och tydligt för alla redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att för- bättra patientsäkerheten.

Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att be- döma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvali- teten har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §. Patientsäkerhetsberät- telsen bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patient- säkerhet. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år.

Struktur

Övergripande mål och strategier

SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap.

Patientsäkerhetsarbetet bygger på ett systemperspektiv med rutiner för rapportering, utredning, analysering, sammanställning, förbättringsåtgärder, återföring/lä- rande och uppföljning av vidtagna åtgärder. Det övergripande målet är att elimi- nera förekomsten av vårdskador. Alla medarbetare ska bidra till en hög patientsä- kerhetskultur och vara medvetna om sina skyldigheter att rapportera avvikelser.

Alla verksamheter ska ha ett ledningssystem som styr registrering och handlägg- ning av avvikelser, risker, klagomål.

För att uppnå målet används följande strategier inom NO Kiruna och Gällivare:

 Inom alla områden med verksamhetschef finns en utsedd patientsäker- hetssamordnare som ger stöd åt verksamhetsledningen i patientsäkerhets- frågor. Samordnaren utför bland annat PPM-mätningar, handlägger avvikelser, förmedlar aktuella avvikelser till övriga medarbetare.

 All personal får vid introduktion till arbetsplatsen information om sin rapporteringsskyldighet vid upptäckta risker, tillbud och negativa händel- ser.

 All personal får vid introduktion till arbetsplatsen information om vikten av följsamhet i basala hygien- och klädregler samt får skriva under över- enskommelsen.

 Uppföljning och redovisning av följsamhet till basala hygien- och kläd- regler utförs på arbetsplatsträffar.

(5)

 Kontroll av nyanställd personals formella kompetens för anställningen ut- förs.

 Den planerade verksamheten utgår från ”daglig styrning” och pulsmöten för att anpassa verksamheten efter befintliga resurser.

 Kompetensutveckling sker genom interna och externa utbildningar.

Organisation och ansvar

SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1

Närsjukvårdschef och verksamhetschefer ansvarar för att patientsäkerhetsarbetet fortgår inom närsjukvårdsområdet enligt ledningssystem för Region Norrbotten.

Verksamhetschefen har det yttersta ansvaret för patientsäkerhetsarbetet. Denne ansvarar för och initierar att händelseanalys genomförs vid allvarliga händelser och om bedömning om Lex Maria-anmälan av chefläkare ska genomföras men också att riskanalyser sker vid förändringar i verksamheten.

Chefläkare finns som stöd till verksamhetschefer och patientsäkerhetssamordnare vid frågor om Lex Maria-anmälan, utredning och händelseanalys.

Verksamhetssutvecklare finns inom närsjukvårdsområdet och utgör ett stöd i pati- entsäkerhetsarbetet.

Regionens patientsäkerhets- och kvalitetsenhet finns som stöd till patientsäker- hetsarbetet i verksamheterna.

Enhetschef eller särskild utvald är avvikelseansvarig. Avvikelseansvarig har så- dan position i organisationen att denne har möjlighet att jämföra mellan avvikelser, se tendenser, och delta i det systematiska patientsäkerhets- och förbättringsar- betet.

En patientsäkerhetssamordnare på närsjukvårdsområdet är utsedd och denne arbetar för en gemensam processkarta för patientsäkerhet på området.

Patientsäkerhetssamordnare på verksamhetsnivå finns i många verksamhet med olika grader av ansvar för patientsäkerhet.

I verksamheterna finns personal som är utsedda till att ansvara för de regelbundna förekommande egenkontrollerna av vårdrelaterade infektioner, tryckssårsprofylax och hygienkontroller.

All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga att bidra till hög patientsäkerhet upp- rätthålls och har därför ansvar för att rapportera risker för vårdskador samt hän- delser som medfört eller kunnat medföra vårdskada.

(6)

Samverkan för att förebygga vårdskador

SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 2 § p 3

Arbete med bättre samverkan och mer strukturerat omhändertagande pågår mellan verksamheter och kommun kring de mest sjuka äldre, patienter med palliativ diagnos och att utskrivningsprocessen utförs enligt lagstiftning där samordnad individuell plan utformas i all högre utsträckning. Tonvikten läggs på patientens medverkan i processen.

Patienters och närståendes delaktighet

SFS 2010:659 3 kap. 4 §

Vid händelseanalyser inhämtas synpunkter från patient och/eller närstående. Pati- ent- och pensionärsråd hålls regelbundet inom närsjukvårdsområdet, under led- ning av närsjukvårdschefen, där verksamhetschefer deltar.

I flertalet synergiärenden har kontakt tagits med patient under pågående hand- läggning.

Uppfattningen hos verksamheterna är att patientmedverkan i förbättringsarbeten kan och bör utvecklas.

I utskrivningsprocessen/samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjuk- vård sker planeringen tillsammans med patient och/eller närstående för att säkra en så trygg övergång som möjligt till hemmet eller annan vårdnivå.

I ett flödesarbete inom psykiatri har patient varit delaktig i.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet

SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5

Alla medarbetare har behörighet och kunskap om att rapportera risker, tillbud och negativa händelser i Synergi och är medvetna om sin skyldighet. Vid nyanställ- ning görs en genomgång av processen i varierande omfattning.

I medarbetarsamtal tas patientsäkerhet upp som en punkt och då diskuteras följ- samhet till denna upp.

Personal deltar i händelse- och riskanalyser när det är aktuellt.

(7)

Klagomål och synpunkter

SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 och 6§§, 7 kap 2 § p 6

Medarbetarna är informerade om rutinen kring klagomålshantering så de kan göra ett första bemötande av klagomålet/synpunkt på vård från patienter och närstå- ende samt kunna hänvisa dem vidare om behov finns.

Enhetschef och verksamhetschef hanterar i första hand klagomål och synpunkter på vård. Dessa hanteras enligt rutin. Var patient och närstående kan vända sig vid klagomål och synpunkt på vård finns uppsatt på anslagstavlor. Upplysning ges till patient/närstående om att de kan vända sig till Patientnämnden och IVO för att få stöd i sitt klagomål/synpunkt på vård. Även dessa ärenden hanteras enligt rutin med registrering i Synergi.

Åtgärder lyfts i första hand på arbetsplatsträffar och läkarmöten så dessa kan an- vändas i lärande syfte.

Egenkontroll

SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p 2

Egenkontroll Omfattning Källa

Vårdrelaterade infektioner 2 gånger per år 1 gång i månaden 2 gånger per år 1 gång per år

PPM-databasen Infektionsverktyget

Markörbaserad journalgranskning HALT- Senior alert Basala hygienrutiner och

klädregler

12 gånger per år PPM-databasen

Hygienronder 2 gånger per år Protokoll

Patientsäkerhetsdialoger 1 gång per år Protokoll

Avvikelser Regelbundet med

verksamhetsledning

Avvikelsehanterings- systemet

Trycksår 2 gånger per år

1 gång/månad

PPM-databasen markörbaserad journalgranskning

Fall 1 gång/månad

4 gånger/år

Markörbaserad journalgranskning Synergiärenden

Undernäring 1 gång/månad Markörbaserad

journalgranskning

Munhälsa 1 gång/månad Markörbaserad

journalgranskning

(8)

Egenkontroll Omfattning Källa Patientens klagomål och syn-

punkter

Regelbundet med verksamhetsledning

Patientnämnden, IVO, avvikelsehanteringssystemet

Åtgärder för att öka patientsäkerheten

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 2

Inför skapande av Jour på distans har rutiner skapats och utbildningsinsatser är gjorda lokalt och i samverkan med samjouren i Gällivare.

På hälsocentraler är AKS-mottagningar införda och under utveckling för att möta behov av kompetensväxling och patienters behov.

Distansvården utvecklas till att även gälla planerade besök via video för att öka tillgängligheten till vården.

Utbildningsinsatser inom proACT, hur man förebygger och tidigt upptäcker akut försämring hos patienten och hur det ska handläggas, har genomförts för vissa verksamheter för att säkra omhändertagandet.

Vårdhygien har återkommande utbildningar i aktuella områden.

Gröna korset har införts för att medvetandegöra patientsäkerhet hos personalen och för att lyfta behovet av att arbeta förebyggande i verksamheten på alla plan.

Flödesarbeten inom fallprevention, stroke, hjärtsvikt och palliativ vård.

Utveckling och strukturering av arbetet med hjärtrehabilitering pågår. Kliniken har gått med i SEPHIA registret vilket är en del av Swedeheart.

Hjärtsviktsmottagning med sjuksköterska är införd och kliniken deltar i Riks- svikt. Patienter med hjärtsvikt får en teambaserad vård både på vårdavdelning och mottagning. De erbjuds träffa fysioterapeut och få träningsprogram antingen i grupp eller individuellt.

Diabetessköterskorna har diabetsrond återkommande med läkare på mottagningen och fungerande rutiner för diabetespatienter.

Barnhälsovård har jobbat med nya arbetssätt för att säkra att alla barn inom barn- hälsovården kommer på sina besök enligt barnhälsovårdsprogrammet.

Psykiatrin har utvecklat samverkansarbetet med de fyra kommunerna och aktuella hälsocentraler för vårdprocesserna schizofreni, depression/ångest och miss- bruk/beroende.

(9)

På psykiatrins jourmottagning har RETTS-psykiatri startat och implementeringen pågår fortlöpande även nästa år.

Verksamheterna beskriver att arbetet med omvårdnadsdokumentation måste för- bättras då händelseanalyser visat på bristande dokumentation.

Arbete med att avvikelser ska börja handläggas inom 14 dagar i synergi för att hinna avsluta inom 60 dagar.

Etikombud som arbetar kring ämnet och som lyfter frågor som bland annat bemö- tande, vilken är en stor del av de klagomål som inkommer till verksamheterna från patienter och närstående.

Riskanalys

SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap 2§ p 4

Inför Jour på Distans så har riskanalys gjorts vid de berörda enheterna för att stärka patientsäkerheten och ge rutiner som främjar och stöder ett nytt arbetssätt för att förebygga vårdskada.

Risker identifieras via avvikelsehanteringssystemet och i arbetet med händelse- analyser samt via förbättringstavlor. Allvarlighetsgrad på den identifierade risken avgör hur risken ska hanteras.

Arbetet med riskbedömningar kring fall, trycksår, undernäring, munhälsa samt VUVI och blåsöverfyllnad fortgår inom slutenvården.

En modifierad modell av Gröna korset genomförs vid daglig styrning på vårdav- delningen. Övriga enheter planerar att införa något som passar respektive enhet under nästkommande år.

Riskanalyser har genomförts t.ex. inför sommaren, vid justeringar i verksamheterna där eventuella riskfaktorer identifierats och därefter har åtgärder och eventuella handlingsplaner upprättats.

Utredning av händelser - vårdskador

HSLF-FS 2017:40, 3 kap. 1§ och SOSFS 2011:9 7 kap sista stycket

Verksamheter, kommuner och vuxenpsykiatrin har samverkat utifrån gemen- samma patienter vid ex. vårdövergångar för att det visat utifrån avvikelser att vårdskador skett. Även utredningar kring hantering av patientärenden där oklar- het kring diagnossättning har skett på många verksamheter. En patient vars frak- tur på lårbenet blev försenad i diagnostiseringen och var tvungen att amputeras blev utredd i en händelseanalys som visade hur svårt det är att kommunicera med patienter med kognitiv svikt, att det är svårt att ta få en ordentlig anamnes och en

(10)

korrekt beskrivning av det inträffade och att undersökningar, bland annat röntgen, därför måste utökas för att liknande händelser inte ska ske igen.

Informationssäkerhet

HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1§

Loggkontroller görs regelbundet och vid särskild begäran från t.ex. patient, men behöver systematiseras bättre.

Hos medarbetarna finns en medvetenhet kring övergripande mål och åtgärder för informationssäkerhet men den kan förbättras både bland medarbetare och i ledningen. Även rutiner för informationssäkerhetsarbetet, bedömning och uppfölj- ning av åtgärder samt kontroller kan förbättras inom området liksom samverkan mellan enheter.

SBAR används vid rapportering och under slutet av 2018 och början av 2019 har utbildningar genomförts.

Vid nyanställning informeras det om informationssäkerhet och regelverk både skriftligt och muntligt.

Sekretessgenomgång och dokumentation vid nyanställningar och studenter på praktik i verksamheterna.

De kontroller som genomförts har inte visat några brister eller överträdelser som krävt åtgärder

Vid utlämning av journaler utförs menprövning.

På hälsocentraler har information getts om GDPR. Samtliga patienter har fått ge samtycke till att övrig personal får ta del av läkemedelsförteckning och journal.

I LifeCare införs, enligt rutin, vid inskrivning om patienten godkänner informat- ionsöverföringen mellan huvudmän.

(11)

Resultat och analys

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3

Egenkontroll

Mål Strategi/er Åtgärd Resultat Analys

Hantera Sy- nergier inom 14 dagar för att hinna avsluta inom 60 dagar.

Kontinuer- ligt arbete, redovisas vid Ap-mö- ten, samver- kansmöten.

En Synergi ansvarig i verksamheten

Arbetet fortgår men mer resurser behövs för att lyckas

Delges regelbundet som aktivt lärande till personal i verksamheten

Genomföra Hygienobser- vationer 1x/månad

En Hygien- ansvarig ob- servatör i verksamheten

Utföra observat- ioner om Hy- gien, delge brister vid behov

Sträva att uppnå mål

Fortsatt behov av information och utbildning till personal och vidta åt- gärder vid brister Genomföra

VRI kontroll x1/år

Följa upp brister i VRI skapa för- bättringar

Utföra mätning enligt rutin

Sträva att utveckla ett fö- rebyggande förhållnings- sätt i verksamheten

Brister ska åt- gärdas med utbildning och information

Genomföra mätning av utförda Vi- talaparamet- rar i ambu- lansen x2/år

Följa upp brister och skapa för- bättringar

Sträva att uppnå mål

Brister åtgär- das med ge- nomgång av resultat, utbildning regelbundet Genomföra

mätning av Trycksår x1/år

Följa upp brister och skapa för- bättringar

Arbeta konti- nuerligt med att förebygga risk för vård- skador

Brister åtgär- dade med Se Upp Rond, hjälpmedel, patientbunden dokumentation om omvård- nadsbehov i salar, utbildningsinsatser

(12)

Avvikelser

Antalet avvikelser anmälda i synergi bedöms påvisa en god kännedom hos personalen att använda verktyget att anmäla avvikelser i verksamheten. Här ses ett fortsatt framtida arbete med utveckla omhändertagandet, arbetet med orsaker, åtgär- der i hanteringen av avvikelser. En snabbare handläggning av avvikelser ses som ett måste och detta bör ha en högre prioritet av ledningen.

Få avvikelser förekommer beträffande vårdrelaterade infektioner, ett område där det med största sannolikhet är en stor underrapportering. Här finns en förbätt- ringspotential. Få avvikelser finns registrerade på blåsöverfyllnad. Även trycksår underrapporteras.

Hos en verksamhet har en samlad analys av avvikelser visat på att samverkan med andra verksamheter behöver utvecklas samt att de behöver ha en tydlig pla- nering där patienten är delaktig.

Totalt antal avvikelse som rapporteras No Kiruna och No Gällivare under 2019 är 1129.

767 362

0 1 R E G I O N N O R R B O T T E N - N Ä R S J U K V Å R D - N Ä R S J U K V Å R D G Ä L L I V A R E

0 1 R E G I O N N O R R B O T T E N - N Ä R S J U K V Å R D - N Ä R S J U K V Å R D K I R U N A

TOTALT RAPPORTERADE AVVIKELSER NO KIRUNA OCH NO GÄLLIVARE 2019

Antal registreringar

(13)

Det är Tillbud- patientrelaterat som är den vanligaste ärendetypen som registre- rats i No Gällivare och i No Kiruna är risk- patientrelaterat den vanligaste ärende- typen.

De vanligaste händelserna/iakttagelserna som avvikelserna handlar om i både No Kiruna och No Gällivare är vård- och behandling. Följt av Administration i No Gällivare och i No Kiruna Information/Kommunikation och Labrelaterat.

42 36

143 99

429 72

54 128

92 18

ÄRENDETYP AVVIKELSERAPPORTERINGEN NO KIRUNA NO GÄLLIVARE 2019

Registrering av avvikelse eller förbättringsförslag

Negativ händelse - Patientrelaterat Tillbud - Patientrelaterat

Risk - Patientrelaterat

111 47 36 50 58 30 247 31 34 28 27 39 39 19 25 70 20

ADMINISTRATION FALL INFORMATION/KOM MUNIKATION LABRELATERAT LÄKEMEDEL SAMVERKAN MELLAN ENHETER VÅRD-OCH BEHANDLING VÅRDPLANERING ÖVRIG HÄNDELSE/ IAKTTAGELSE ADMINISTRATION FALL INFORMATION/KOM MUNIKATION LABRELATERAT LÄKEMEDEL SAMVERKAN MELLAN ENHETER VÅRD-OCH BEHANDLING ÖVRIG HÄNDELSE/ IAKTTAGELSE

N O G Ä L L I V A R E N O K I R U N A

AVVIKELSER HÄNDELSE/IAKTTAGELSER

NO KIRUNA NO GÄLLIVARE 2019

(14)

47 % av alla avvikelse hanteras inom 60 dagar.

Klagomål och synpunkter

Någon bedömning av klagomål och synpunkter går inte att göra pga. det otillräck- liga underlaget. Det betyder inte att det inte finns klagomål eller synpunkter in- lagda i avvikelsesystemet men hur det är inlagt och rubricerat begränsar sökresul- tatet. Tydlighet i processen med hantering av klagomål och synpunkt på vård be- höver förbättras och rutiner för detta måste kommuniceras bättre. Klagomål och synpunkter från patienter och närstående dokumenteras inte alltid i Synergi men en förbättring har skett och medvetenheten om att det ska göras har ökat. Uppfatt- ningen är att många klagomål handlar om bemötande från olika yrkesgrupper.

Tillgänglighet och önskemål om vård på högre vårdnivå är också synpunkter som framkommer från patienter och närstående.

393 85 37 34 21 16 139 97 40 14 15 8 1

0 - 5 9 6 0 - 1 1 9

1 2 0 - 1 7 9

1 8 0 - 2 3 9

2 4 0 - 2 9 9

3 0 0 - 3 5 9

0 - 5 9 6 0 - 1 1 9

1 2 0 - 1 7 9

1 8 0 - 2 3 9

2 4 0 - 2 9 9

3 0 0 - 3 5 9

3 6 0 - 4 1 9 N Ä R S J U K V Å R D G Ä L L I V A R E N Ä R S J U K V Å R D K I R U N A

ÄRENDEBEHANDLINGSTID

NO KIRUNA NO GÄLLIVARE 2019

(15)

Händelser och vårdskador

Under 2019 har 6 stycken vårdskador lett till dödsfall och 8 stycken behandlings- krävande skada med bestående men.

Flertalet händelseanalyser har genomförts i verksamheterna där chefsläkare har gjort bedömning om Lex Maria-anmälan ska göras.

Riskanalys

PPM och månadsmätningar visar att följsamheten till basala hygienrutiner har förbättrats under 2019 hos många verksamheter, detta kan härledas till obligato- risk utbildning av hygiensjuksköterskan har genomförts under slutet av 2018 och att det är en återkommande punkt på AP-träffar är troligen orsak till det förbätt- rade resultatet men också många års enträget arbete. I de verksamheter där resultaten är sämre ska nytag göras och förbättringsarbeten i samverkan mellan ut- vecklingssjuksköterskor, hygiensjuksköterskan och observatörer utföras.

2 6

52 21

1 5

85 66

VÅRDSKADOR NO KIRUNA NO GÄLLIVARE 2019

Behandlingskrävande skada med bestående men

Behandlingskrävande skada utan bestående men

Dödsfall

Ej behandlingskrävande skada som medfört obehag

(16)

Två verksamheter har infört jour på distans och dessa verksamheter har arbetat med att säkerställa det nya arbetssättet med rutiner, utbildningar och genomfö- rande av riskanalys.

Mål och strategier för kommande år

 Öka andelen patienter med fast vårdkontakt på hälsocentralerna.

 Fortsätta med utbildningsinsatser för att stärka personalen i Jour på Di- stansverksamheter, utveckla distanskonsultation mellan externa enheter och Hälsocentralen för att skapa tillgänglighet för patienten.

 Ta fram strategier som ökar möjligheten att involvera patienter och när- stående mer i vården och patientsäkerhetsarbetet.

 Uppstart av Gröna korset/gröna brevet för de verksamheter som inte re- dan har det.

 Utveckla styrtavlor på vårdenheter.

 Börja med pulsmöte.

 Fokusområden risker, trycksår, identifiera infektioner och förbättra rap- porteringen, basala hygienrutiner.

 Bemanning och kompetensförsörjning samt uppgiftsväxling.

 Systematiskt följa upp avvikelser på ledningsmöten och tydliggöra arbetet med avvikelser och återkopplingen kring dessa.

 Införande av etikronder/etikombud.

 Utveckla patientsäkerhetssamordnares arbetsuppgifter och samverkan.

 Arbeta för hälsofrämjande arbetsplats och tydligt patientansvar.