Miljöredovisning 2011
Landstinget i Uppsala län
Innehåll
Landstinget är certifierat enligt ISO14001 och EMAS sedan 2005 Produktion: Byrå4, Uppsala 2012
Landstingets miljöarbete 2011 – en sammanfattning 5 Landstingets miljöpåverkan 8
Påverkan på klimatet 10
Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling 12 Ett miljöcertifierat landsting 13
Landstingets policy och vision för miljöarbetet 14
Uppföljning av miljömålen i landstingets Miljöprogram 2011–2014 15
Transporter 16
Energi 22
Kemikalier 23
Livsmedel och textilier 25
Avfall 27
Biologisk mångfald 29
Uppföljning av miljömålen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö 2011 30
3 Miljöredovisningen för 2011 följer upp målen i landsting-
ets nya miljöprogram för perioden 2011-2014 och målen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö för 2011. Den vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare, företag som levererar varor och tjänster till landstinget. Dessutom vänder den sig till alla länsin- vånare som är intresserade av landstingets miljöarbete.
Utformningen av miljöredovisningen följer också EMAS1 riktlinjer.
Det nya miljöprogrammet har två fokusområden; mins- kad klimatpåverkan och en giftfri miljö. Det har också en övergripande vision om att landstinget ska bli fossilbräns- lefritt till år 2020.
Sammantaget minskade landstingets miljöpåverkan un- der 2011 och flertalet miljömål går åt rätt håll. Det gäller
exempelvis minskade utsläpp av växthusgaser från patient- resor och från personalens resor till och från arbetet, utfas- ning av PVC-användning, ökad användning av ekologiska livsmedel, ökad materialåtervinning från avfall samt mål för att öka den biologiska mångfalden.
Men det finns också undantag där landstinget behöver ta krafttag de kommande åren för att minska miljöpåver- kan. Exempel på detta är energianvändingen och läkemed- lens miljöpåverkan.
När det gäller klimatpåverkan tecknade landstinget under 2011 ett avtal med Vattenfall om koldioxidneutral fjärrvärme. Det kommer kraftigt att minska utsläppen av koldioxid och är ett viktigt steg för att nå ett fossilbränsle- fritt landsting till år 2020.
I n L E d n I n g
3
3 Europeiska Unionens frivilliga förordning för miljöledningssystem. EMAS är en förkortning för ”Eco-management and audit scheme”.
5
L A n d S T I n g E T S M I L j öA r B E T E 2011 – E n S A M MA n FAT T n I n g
Nedan följer en sammanfattning av resultatet för de mil- jömål som finns i landstingets miljöprogram 2011–2014.
Dessutom redovisas målen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö år 2011.
= Målet kommer att uppnås = Målet kommer delvis uppnås
= Målet kommer inte uppnås
Transporter – Miljömål
Transportfordon:
År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon lands- tinget leasar eller köper drivas med icke-fossila bränslen.
Prognos 2014: Vid årsskiftet drevs 5 procent av trans- portfordonen med icke-fossila bränslen.
Tjänsteresor:
År 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent mindre per anställd jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Vid årsskiftet 2011 hade koldioxid- utsläppen från landstingets tjänsteresor per anställd ökat med 3,6 procent.
Arbetsresor:
År 2014 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent mindre per anställd jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Vid den årliga mätningen i december 2011 hade utsläppen av koldioxid per årsarbetare från resorna till och från arbetet minskat med 5,5 procent.
Patientresor:
År 2014 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor till och från vården minska med minst 10 procent jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Vid årsskiftet 2011 hade koldioxidut- släppen från patienters resor till och från vården minskat med 1,1 procent.
resenärer inom kollektivtrafik:
År 2014 ska antalet resenärer som åker med Upplands lokal- trafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen från år 2010.
Prognos2014:Under år 2011 ökade antalet passage- rare med 3,5 procent.
Busstrafiken:
År 2014 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometer- produktion för busstrafiken utföras med icke-fossila bränslen.
Prognos 2014: Upplands lokaltrafik arbetar för att nå målet om en bussproduktion där 80 procent är fos- silbränslefri. Det är dock något osäkert om målet kommer att uppnås till 2014.
Energi – Miljömål
Energianvändning:
År 2014 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än 2010.
Prognos2014: Den sammanlagda energianvänd- ningen har ökat med 0,27 % under året. I samband med att åtgärdsprogrammet för energieffektivisering påbörjades i november minskade energianvändningen.
ny- och ombyggnation:
År
2014 ska energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kWh/m2 och högst 70 kWh/m2 vid större ombyggna- tioner.Prognos 2014:Inga nybyggnationer eller större ombyggnationer färdigställdes under 2011. Det är därför svårt att göra en prognos om målet kommer att uppnås till 2014.
Kemikalier – Miljömål
Avvecklingslista:
År 2014 ska minst 20 procent av kemikalierna på landsting- ets avvecklingslista ha fasats ut.
Prognos 2014: Arbetet med att fasa ut farliga kemika- lier påbörjas först 2012. Under 2011 har avvecklingslistan arbetas fram.
Ftalat- och PVC-fria golvmattor:
År 2014 ska 100 procent av golvmattor vid ny- och ombygg- nation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen.
Prognos 2014: Under 2011 var 100 procent av golv- mattorna vid ny- och ombyggnation ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen.
Ftalat- och PVC-fria VA-rör:
År 2014 ska minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria..
Prognos 2014: Under 2011 var 100 procent av ny- installerade VA-rör ftalat- och PVC-fria.
Ftalatfria förbrukningsartiklar:
År 2014 ska användningen av ftalatinnehållande förbruk- ningsartiklar ha minskat med minst 50 procent jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar minskade under 2011 med 5,7 procent.
Livsmedel och textilier – Miljömål
Ekologiska livsmedel:
År 2014 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper.
Prognos 2014: Andelen ekologiska livsmedel var 29 procent vid utgången av år 2011.
Etiska/sociala krav – livsmedel:
År 2014 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara 10 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat.
Prognos 2014: Andelen ekologiska och rättvisemärk- ta livsmedel var 15 procent vid utgången av år 2011.
Textilier:
År 2014 ska andelen ekologiskt producerade textilier vara minst 10 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst.
Prognos 2014: Under 2011 tecknades ett avtal för tvätteritjänster som börjar gälla 1 april 2012. Avtalet inne- bär att andelen ekologiska textilier kommer att uppgå till cirka 20 procent.
Avfall – Miljömål
Materialåtervinning:
År 2014 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 33 procent av den totala avfallsmängden
Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen materialåtervunnet avfall var 32,0 procent vid utgången av år 2011.
7
Avfallsminskning:
År 2014 ska den totala mängden avfall vara 5 procent min- dre jämfört med år 2010.
Prognos2014: Mängden avfall per DRG 2011 mins- kade med 0,65 procent jämfört med 2010.
Biologisk mångfald – Miljömål
Ängs- och hagmarker:
År 2014 ska ytterligare 12 procent värdefulla ängs- och hag- marker ha ställts i ordning jämfört med år 2010.
Prognos 2014: 2,9 procent (86 hektar) ängs- och hagmark har iordningställts under året genom restaure- ring, stängsling och/eller annan förbättrande åtgärd som slåtter eller bete.
naturområden:
År 2014 ska ytterligare fyra naturområden med inriktning på att bevara och utveckla biologisk mångfald ha fredats jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Under 2011 har inga nya naturområ- den fredats, men arbetet pågår kring två till tre nya objekt.
naturskoleverksamhet:
År 2014 ska Upplandsstiftelsen stödja tillskapandet av na- turskoleverksamhet i resterande av länets tre kommuner.
Prognos 2014: Naturskolor finns nu i alla kommuner i länet utom Heby.
Smultronställen:
År 2014 ska ytterligare 12 särskilda intressanta besöksmål – så kallade Smultronställen – ha ställts i ordning jämfört med år 2010, och ett av dem anpassats för funktionshindrade.
Prognos 2014: Ett nytt smultronställe har invigts och två befintliga har iordningsställts för funktionshindrade.
naturstigar:
År 2014 ska ytterligare 15 kilometer naturstigar ha gjorts tillgängliga jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Under 2011 har det iordnings- ställts ytterligare 17 km naturstigar/vandringsleder:
Torslundaslingan, Bredsandsslingan och Filmspången.
Läkemedel – Miljömål
Fluorokinoloner:
Användningen av fluorokinoloner ska minska till 0,76 DDD per 1000 invånare och dag jämfört med 2010 års nivå, 0,78 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 0,78).
Resultat 2011: Målet är inte uppnått, men utveck- lingen gick åt rätt håll. Under 2011 minskade använd- ningen av fluorokinoloner till 0,77 DDD per 1000 invå- nare och dag.
Sertralin:
Användningen av sertralin ska minska till 15,5 DDD per 1000 invånare och dag jämfört med 2010 års nivå, 16,0 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige:
16,8).
Resultat 2011: Målet är inte uppnått. Under 2011 låg användningen av sertralin kvar på samma nivå som år 2010 – 16,0 DDD per 1000 invånare och dag.
diklofenak:
Användningen av diklofenak ska minska till 10,0 DDD per 1000 invånare och dag, jämfört med 2010 års nivå, 10,9 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige:
10,8).
Resultat 2011: Målet är inte uppnått, men utveck- lingen gick åt rätt håll. Användningen av diklofenak mins- kade till 10,2 DDD per 1000 invånare och dag.
Landstinget med cirka 11 000 anställda har huvudansvaret för hälso- och sjukvården samt tandvården för de knappt 340 000 människor som bor i länet. Inom den högspecia- liserade vården har landstinget även ett region- och riksan- svar. Åtta kommuner tillhör länet: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar.
Förutom hälso- och sjukvård samt tandvård har lands- tinget ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet och regionen. Landstinget bedriver även kulturell verksamhet, folkhögskoleverksamhet och svarade för allmänna kom- munikationer inom länet tillsammans med kommunerna under året. Landstingets ekonomiska resultat för år 2011
L A n d S T I n g E T S M I L j ö PÅV E r K A n
2 År 2011 skrivs samtliga landstings resultat med rIPS diskonte rings ränta för pensioner. diskonteringsräntan har sänkts med 0,75 procentenheter. det betyder att pensionsskulden har ökat för alla landsting i Sverige. det här betraktas som en extraordinärhändelse år 2011 och om diskonteringsräntan inte sänktes hade landstingets resultat istället blivit ett överskott med 167,1 miljoner kronor.
blev ett underskott på –115 miljoner kronor2 och lands- tingets omsättning var 11,2 miljarder kronor.
Landstingets omfattande verksamhet har en stor på- verkan på miljön, genom användandet av naturresurser i form av energi och material samt genom utsläpp till luft, mark och vatten. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. De mest betydande aktivi- teterna inom landstinget som kan påverka såväl hälsa som miljö negativt, redovisas i tabell 1 nedan. I tabell 2 och 3 redovisas ett exempel av de flöden som går till och från landstingets verksamhet. I de fall vi har statistik redovisas även den.
Tabell 1: Landstingets betydande miljöpåverkande aktiviteter
Miljöpåverkande
Aktiviteter Miljöpåverkan Hälsoeffekter
Transporter ökad växthuseffekt, övergödning, försurning, marknära ozon
ökad risk för cancer, astma, luftvägssjukdomar, nedsatt lungfunktion
El och värme ökad växthuseffekt, försurning
Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar
Läkemedel ökade halter av svårnedbrytbara läkemedel i miljön
T.ex. antibiotika ökar risken för bildning av resistenta bakteriestammar och därav följande svårbotade infektions- sjukdomar
Kemikalier/ ämnen i varor
ökad växthuseffekt (lustgas) Spridning av ämnen som är skadliga för miljön till luft, mark och vatten
Försämrad arbetsmiljö, spridning av ämnen som är cancero- gena, reproduktionsstörande och allergiframkallande Livsmedel ökad växthuseffekt, spridning
av bekämpningsmedel
Hälsorisker för bönder i de länder där maten produceras
Avfall ökad växthuseffekt Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar
9 Tabell 2: Landstingets miljöpåverkan – och flöden år 2011
Elanvändning:
69 198 MWh 100 % förnybar produktion (Bra Miljövalel) Energi för uppvärmning
(graddagskorrigerad):
85 863 MWh 37 % förnybar produktion Vattenförbrukning:
405 982 m2 Förbrukningsvaror bl.a:
2 951 000 sprutor, 47 514 liter handdesinfektion
14 619 km toalettpapper Drivmedel 96 936 liter bensin, 260 678 liter diesel,
92 153 liter etanol, 61 840 m3 biogas samt
445 504 liter jetbränsle Lustgas:
5 569 kg Läkemedel
Markanvändning 941 963 m2
Klimatpåverkande gaser3 (luft) 39 372 ton, fördelade på:
Värmeförbrukning 15 410 ton, UL 11 500 ton Arbetsresor 5 412 ton, Tjänsteresor 3 166 ton, Lustgas 1 016 ton, Ånga 694 ton, Kyla 360 ton El (Bra miljöval) 165 ton
SO2-utsläpp (luft) 17 085 kg, fördelade på:
Värme 16 951 kg, Ånga 88 kg, Kyla 45 kg, Ambulans bensin 0,2 kg, Ambulans diesel 0,6 kg,
Personbil bensin 0,2 kg, Personbil diesel 0,2 kg, Personbil etanol 0,1 kg,
Flygresor (i tjänsten) – Ingen uppgift Intensivvårdshelikopter och Jet-flygplan
– ingen uppgift
NOx-utsläpp (luft) 16 720 kg, fördelade på:
Värme 12 328 kg, Ånga 1 639 kg, Kyla 801 kg, Flygresor (i tjänsten) 1 633 kg,
Ambulans bensin 259 kg, Ambulans diesel 988 kg, Personbil bensin 111 kg, Personbil diesel 352 kg, Personbil etanol 162 kg,
Intensivvårdshelikopter och Jet-flygplan – ingen uppgift
PM (luft) 423 kg, fördelade på:
Värme 408 kg, Ambulans bensin 4 kg, Ambulans diesel 75 kg, Personbil etanol 3 kg, Personbil bensin 1 kg, Personbil diesel 11 kg Utsläpp av läkemedel (vatten)
Utsläpp av kemikalier (ff. allt till vatten) Avfall
2 949 ton (från sjukhusen inom landstinget)
Flöden till Landstinget (ett urval) Flöden från Landstinget
3 Omräknat till koloxid ekvivalenter, ett mått på klimatpåverkande gaser, där bidraget från varje enskilld gas har räknats om till motsvarande mängd koloxids inverkan på klimatet.
Påverkan på klimatet
Landstingets omfattande verksamhet påverkar växthusef- fekten. Utsläppen av de växthusgaser som landstinget kan mäta, minskade med 13,6 procent år 2011 jämfört med år 2010. Värmeanvändningen är den största posten och står också för den största minskningen på 27 procent. Att utsläppen minskade från värmeanvändningen beror på den varma vintern. Graddagskorrigeras värmeanvändningen har det istället skett en ökning av energiåtgången för upp- värmning med 0,9 procent.
Utsläppen från lokaltrafiken ligger kvar på ungefär samma värde som föregående år medan utsläppen från resor till och från arbetet minskar med 6 procent.
I diagram 1 visas andelen utsläpp av växthusgaser från de största utsläppskällorna inom landstinget under 2011 och i diagram 2 jämförs utsläppen mellan åren 2010–2011 som går att mäta. I diagrammen är utsläppen omräknade till koldioxidekvivalenter.
I diagrammen används följande antaganden:
• Landstinget använder endast Bra Miljöval-el. Utan Bra Miljöval-el skulle koldioxidutsläppen från el motsvara ca 3 000 ton.
• 1 kg lustgas motsvarar 310 kg koldioxid.
• 1 kg av övriga anestesigaser (Isofluran, Sevofluran och Desfluran) motsvarar mellan 350 och 1526 kg koldioxid.
• Landstinget stod för hälften (11 500 ton) av utsläppen från Upplands lokaltrafik baserat på ägarstruktur år 2011.
Följande förklaringar finns till posterna:
• Den värmestatistik som används i diagrammet är inte graddagskorrigerad.
• I diagrammet redovisas endast patientresor betalda av landstinget. Enligt landstingets transportutredning står dessa resor för ca 11 procent av patientresorna.
• De varutransporter som redovisas är de fyra största direkt- transporterna till landstinget – transporter av förbruk- ningsvaror, tvätt, mat från storköket i Västerås och post.
• De tre största utsläppskällorna av koldioxidutsläpp från tjänsteresor är: Intensivvårdshelikoptern ca 26 %, ambu- lans ca 23 % och flygresor ca 20 %.
4 Om inget annat anges redovisas miljöpåverkan per årsarbetare fördelat på hela landstingets personal. Undantag finns dock – då grundstatistiken en- bart berör några förvaltningar, såsom sprutor (fördelat på Akademiska sjukhuset, Folktandvården, Lasarettet i Enköping och Primärvården), jetbränsle (Akademiska sjukhuset), Lustgasanvändning (Akademiska sjukhuset, Folktandvården, Lasarettet i Enköping) och Avfall (Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping)
Tabell 3: Nyckeltal – landstingets miljöpåverkan per årsarbetare4
per årsarbetare
2010 2011
Elförbrukning (kWh) 8 744 8 730
Värmeförbrukning
(graddagskorrigerad – kWh) 10 717 10 804
Vattenförbrukning (m3) 51 51
Sprutor (antal) 510 373
Flytande tvål (liter) 1,8 –
Handdesinfektion (liter) – 6,0
Toapapper (km) 1,4 1,8
Bensin (liter) 18 12
diesel (liter) 31 33
Etanol (liter) 13 12
Biogas (nM3) 0 0,6
jetbränsle (liter) 78 65
Lustgasanvändning (kg) 0,7 0,5
Markanvändning (m2) 238 119
Klimatpåverkande gaser
(CO2-ekvivalenter i kg) 5 804 4 971
Svaveldioxidutsläpp (kg) 2,1 1,8
Käveoxidutsläpp (kg) 2,3 2,0
Partiklar (g) 3,3 1,7
Avfall (kg) 491 480
11 Diagram 1: Totala utsläpp av koldioxid 2010 fördelat på olika utsläppskällor.
Betalda patientresor, 911 ton, 2 % Övriga anestesigaser,
281 ton, 1 %
Varutransporter, 457 ton, 1 % Lustgas, 1 016 ton, 3 %
Upplands lokaltrafik, 11 500 ton, 29 %
Fjärrkyla, 360 ton, 1 % Ånga; 694; 2 %
Resor till och från arbetet, 5 412 ton, 14 %
Tjänsteresor, 3 166 ton, 8 %
El (Bra Miljöval-el), 165 ton, 0 %
Värme, 15 410 ton, 39 %
Betalda patientresor Varutransporter Resor till och från arbetet Tjänsteresor
El (Bra Miljöval-el) Värme
Ånga Fjärrkyla UL Lustgas
Övriga anestesigaser
Diagram 2: Totala utsläpp av klimatpåverkande gaser 2010–2011.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000
2010 2011
ton koldioxidekvivalenter
Övriga anestesigaser Lustgas
UL Fjärrkyla Ånga Värme
El (Bra Miljöval-el) Tjänsteresor
Resor till och från arbetet Varutransporter Betalda patientresor
Vid alla upphandlingar ställs allmänna miljökrav, exempel- vis på producentansvar och förbud och begränsningar av miljö- och hälsofarliga ämnen. I så kallade miljöprioritera- de upphandlingar ställs utöver detta fördjupade miljökrav.
Under 2011 har fördjupade miljökrav ställts och utvärde- rats i följande upphandlingar:
2011 deltog Miljö- och kemienheten vid framtagandet av nationella riktlinjer gällande miljöanpassad upphand- ling inom områdena vård- och omsorgstjänster, kemisk- tekniska produkter samt laboratoriekemikalier.
Analyskemikalier Inkontinensmaterial samt distribution resebyråtjänster
Apotekstjänster Kirurgiska instrument Tandvårdskemikalier
Avfallstjänster Lasarettet i Enköping Livsmedel Textilier
Batteri- och belysningsprodukter Möbler Tryckeritjänst
Endoskopidiskmaskiner Patologikemikalier Tvätteri
Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling
13
E T T M I L j ö C E r T I F I E r AT L A n d S T I n g
Hela landstinget är certifierat enligt ISO 14001:20045och EMAS-registrerat6 sedan år 2005. Ett miljöledningssystem ställer krav på hur man ska lägga upp miljöarbetet för att det ska bli så effektivt som möjligt. Miljöledningssystemet innebär att alla verksamheter kontrollerar efterlevnad av miljölagar och att miljöarbetet hela tiden förbättras, genom den policy, vision och de miljömål som landstings- fullmäktige antagit. Miljöledningssystemet ger stöd för styrning, resurstillsättning, genomförande, uppföljning, redovisning av miljöresultat och sökande efter förbätt- ringsmöjligheter. Att landstinget är miljöcertifierat innebär
5 ISO 14001:2004 är en internationell standard för miljöledningssystem.
6 Europeiska Unionens frivilliga förordning för miljöledningssystem. EMAS är en förkortning för ”Eco-management and audit scheme”.
Förordningen har nummer 761/2001
Figur: Landstingets organisation av miljöarbetet 2011
dessutom att utomstående revisorer granskar miljöarbetet och systemet en gång i halvåret för att säkra att miljöarbe- tet ständigt blir bättre och sker på ett systematiskt sätt.
Landstingets miljöledningssystem gäller hela lands- tingets tjänstemannaorganisation. Systemet täcker inte in stiftelser och bolag där landstinget fungerar som delägare.
Entreprenörers, leverantörers och hyresgästers miljöarbete styrs till viss del via avtal. Nedan visas en bild av hur mil- jöarbetet inom landstinget var organiserat under 2011.
Ansvaret följer linjeorganisationen och ett miljönätverk finns för att hjälpa linjen att se till att miljöarbetet fungerar.
.
.
Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelse
Hälso och - sjukvårdsstyrelse
Patient- nämnd
Kultur- nämnd
Varuförsörj- ningsnämnd Revisorer
Ledningskontor
Revision
Landstingsdirektör
Lasarettet i Enköping
Habilitering och hjälpmedel
Akademiska sjukhusetAkademiska sjukhuest LandstingsserviceFolktandvården Patientnämndens kansli Kultur i Länet Varuförsörjningen
Miljöoch - kemienheten
Miljösamordnare (förvaltning/ division)
Miljöombud(kliniker/avdelningar/enheter)Akademiska sjukhuest
Teckenförklaring:
Politisk organisation Tjänstemannaorganisation Miljönätverk
Lt Resurscentrum Primärvården
Produktions- styrelse
Kost- nämnd Kollektivtrafik
-nämnd
L A n d S T I n g E T S P O L I C y O C H V I S I O n F ö r M I L j öA r B E T E T
Landstinget i Uppsala län med drygt 11 000 anställda bedriver högspecialiserad hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Det svarar även för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och utövar kulturell verksamhet. Verksamheten är omfattande och medför en stor miljöpåverkan genom många transporter, en betydande mängd avfall samt stor användning av energi, förbrukningsmaterial, läkemedel, kemikalier och lustgas. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa.
För att minska miljöpåverkan och hälsofarliga utsläpp är vår policy att:
• förebygga föroreningar och hushålla med resurser
• upphandla varor och tjänster som ger minsta möjliga miljöpåverkan
• ta miljöhänsyn i varje handling och beslut i det dagliga arbetet
• följa miljölagstiftning
• ständigt förbättra verksamhetens miljöresultat och nå uppsatta mål Och vår vision, dit vi strävar är:
Att landstingets verksamheter bedrivs på ett sådant sätt att utsläppen inte påverkar miljö eller folkhälsa negativt och att vi därigenom bidrar till att lämna över ett ekologiskt hållbart samhälle till kommande generationer. Användningen av fossila bränslen ska upphöra till år 2020.
När vi reser eller fraktar varor sker det med cykel, tåg eller med fordon som drivs med förnybara drivmedel.
Landstinget hushåller med energi och ändliga resurser.
Landstinget sprider inte läkemedel som är skadliga för miljö och hälsa till luft, mark och vatten.
Landstinget använder kemikalier på ett sådant sätt att inte människa och miljö skadas.
Maten vi serverar och textilier vi använder är ekologiskt producerade och transporterade med hänsyn till miljön.
Landstinget källsorterar allt avfall för att återanvända material och energi.
Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas i Uppsala län.
Policyn och visionen för landstingets miljöarbete antogs av landstingsfullmäktige den 14 juni 2006. Visionen reviderades av landstingsfullmäktige den 6 december 2010.
15
Uppföljning av
miljömålen i landstingets miljöprogram 2011–2014
De övergripande målen i miljöprogrammet gäller för hela programperioden och ska uppnås till sista december år 2014. Miljömålen bryts årligen ner på förvaltnings- och divisionsnivå och följs upp minst två gånger per år i samband med förvaltningarnas- och divisionsledningarnas genomgångar av miljöarbetet och övrig verksamhetsuppföljning. I samband med att resultaten för miljömålen presenteras redovisas även övrig miljöprestanda inom målområdena i vissa fall. Målen för läkemedel uppdateras årligen och finns beskrivna i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö som fastställs i landstingsstyrelsen.
I tabeller hänvisas ibland till förkortningar för landstingets förvaltningar, enligt följande:
AS = Akademiska sjukhuset, FTV = Folktandvården, Hoh = Habilitering och hjälpmedel, KiL = Kultur i Länet, LE = Lasarettet i Enköping, LLK = Landstingets ledningskontor, LSU = Landstingsservice, PV = Primärvården, VF = Varuförsörjningen,
LUL = Landstinget i Uppsala län.
Transportfordon
År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon lands- tinget leasar eller köper drivas med icke-fossila bränslen.
Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte till- räckligt fort. Vid årsskiftet drevs 5 procent av transport- fordonen med icke-fossila bränslen. Måluppfyllelsen på detta mål är beroende av hur många transportfordon som kommer att drivas i landstingets regi framöver och om konverteringen av ambulanser till biogasdrift kommer att fungera som planerat.
Andelen personbilar7 som drivs med förnyelsebara bränslen är 92 procent eller 139 fordon av totalt 151 for- don, se diagram 4.
Diagram 3: Andelen transportfordon drivna på förny- elsebara bränslen totalt för Landstinget i Uppsala län.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2010 2011
Andel transportfordon drivna på icke-förnyelsebara bränslen Andel transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen
T r A n S P O r T E r – M I L j ö MÅ L
Tabell 4: Andelen transportfordon fördelat per förvaltning. Med transportfordon menas minibussar, ambulanser och skåpbilar.
2010 2011
Diesel/ bensin Förnyelsebara
bränslen %
Förnyelsebara Diesel/ bensin Förnyelsebara
bränslen %
Förnyelsebara
LSU 25 0 0,0% 22 2 8,3%
KiL 2 0 0,0% 2 0 0,0%
HoH 5 0 0,0% 6 0 0,0%
PV 3 0 0,0% 1 1 50,0%
dAT 2 0 0,0% 2 0 0,0%
Ambulansen 23 0 0,0% 23 0 0,0%
LUL 60 0 0,0% 56 3 5,1%
7 Som personbilar räknas bilar med fyra passagerare
17 0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Andel bilar drivna på bensin/diesel Andel bilar drivna på etanol
Diagram 4: Andelen bilar drivna på förnyelsebara bränslen, totalt för Landstinget i Uppsala län.
Tjänsteresor
År 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent mindre per anställd jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Målet går åt fel håll. För att målet ska kunna uppnås krävs att utsläppen från flyget fortsätter att
minska som tidigare år. Halvårsrapporten för 2011 indi- kerade en fortsatt minskning av flyget, ändå blev det en ökning för helåret på cirka 10 procent. Andelen inrikesflyg av totala andelen flygresor ökade från drygt 15 procent till drygt 19 procent, se tabell 8.
Under år 2011 ökade utsläppen av koldioxid från tjänsteresor per årsarbetare med 3,6 procent, eller till 148
Diagram 5: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, totalt för Landstinget i Uppsala län.
60
1
46
0,0
93
49
1
41
0,0
96
47
1
34
0,0
113
42
1
27
0,0
86
45
3
23
0
72
40
2
27
0,0
79
0 20 40 60 80 100 120
Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg
kg CO 2/årsarbetare 2006
2007 2008 2009 2010 2011
kilo CO2/årsarbetare jämfört med 144 kilo CO2/årsarbe- tare år 2010. Utsläppen från tjänstebilar minskade med 12 procent, 19,5 procent från hyrbilar och med 8 procent från tåg. Egen bil i tjänsten samt flyget har ökat.
Utsläppen av koldioxid och mil från tjänsteresor per
årsarbetare redovisas i diagram 5 och 6 nedan. En jämfö- relse mellan totala utsläpp av koldioxid från tjänsteresor och utsläpp av koldioxid per årsarbetare visas i tabell 5. En uppdelning av koldioxidutsläpp fördelat på landstingets förvaltningar presenteras i tabell 6 och tabell 7.
Diagram 6: Antalet mil fördelat på olika färdsätt, totalt för Landstinget i Uppsala län.
25
2
22 26
63
26
2
18
28
73
25
2
15
28
56
28
2
13
29
47
25
2
15
26
51
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten
Tåg Flyg
mil/årsarbetare
2007 2008 2009 2010 2011
Tabell 5: En jämförelse av utsläpp av koldioxid fördelat per årsarbetare och totala utsläpp koldioxid, totalt för Landstinget i Uppsala län.
Utsläpp CO2 (kg per årsarbetare) Totalt utsläpp CO2 (kg) 2010 2011 Minskning/ ökning
i procent 2010 2011 Minskning/ ökning
i procent
Tjänstebilar 45 40 –11,8% 357 411 315 618 –11,7%
Hyrbilar 3 2 –19,5% 21 848 17 606 –19,4%
Egen bil i tjänsten 23 27 16,6% 182 340 212 759 16,7%
Tåg 0 0 –8,2% 0 0 –8,1%
Flyg 72 79 9,9% 570 465 627 345 10,0%
Totala utsläpp 143 148 3,6% 1 132 065 1 173 328 3,6%
19 Tabell 6: Utsläpp koldioxid och mil per årsarbetare fördelat på landstingets förvaltningar
per års- arbetare
Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg Totalt Tjänsteresor 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011
LLK kg CO2 11 8 11 4,1 6,3 5,4 33 26 35 0 0,00 0,01 338 166 96 385 206 147
mil 10 8 9 6,3 3,8 5,2 18 14 20 215 91 125 219 115 62 469 233 221
FTV kg CO2 4 3 4 0,5 1,2 0,5 57 44 45 0 0,00 0,00 24 32 45 85 80 95
mil 3 2 3 0,8 0,7 0,6 31 24 25 12 16 29 15 21 29 62 63 87
PV kg CO2 60 57 47 0,4 1,8 1,4 72 68 82 0 0,00 0,00 11 15 13 144 142 143
mil 36 38 30 0,6 1,2 1,7 40 37 46 11 15 14 7 10 8 94 102 100
AS kg CO2 17 20 16 1,0 2,3 1,7 13 12 15 0 0,00 0,00 101 84 93 133 118 126
mil 11 14 11 1,5 1,6 1,9 7 7 8 20 26 20 66 54 61 106 102 102
LE kg CO2 10 9 10 0,0 0,0 0,0 36 25 35 0 0,00 0,00 44 26 56 91 59 101
mil 7 7 9 0,0 0,0 0,0 20 14 20 17 17 19 29 17 36 72 54 84
Hohkg CO2 226 231 226 1,8 3,8 4,1 115 90 95 0 0,00 0,00 34 37 48 377 361 373
mil 137 143 148 2,7 2,5 5,1 63 50 53 96 87 49 22 24 31 321 306 287
LSU kg CO2 460 570 552 5,6 21,4 15,8 50 57 48 0 0,00 0,00 9 31 22 523 680 637
mil 230 286 277 8,7 13,7 13,8 27 32 27 9 8 29 6 20 14 280 360 360
VF kg CO2 384 590 448 4,1 7,1 0,0 48 20 32 0 0,02 0,02 7 0 48 443 617 528
mil 389 597 411 6,3 5,1 0,0 26 11 18 176 326 333 4 0 31 602 940 793
KiL kg CO2 183 169 153 4,2 1,1 13,4 72 39 51 0 0,01 0,01 43 60 69 303 270 287
mil 112 96 91 6,5 0,7 5,5 39 22 29 170 115 138 28 39 45 355 272 308
LUL kg CO2 42 45 40 1,1 2,8 2,2 27 23 27 0,003 0,00 0,00 86 72 79 155 143 148
mil 25 28 25 1,7 1,9 2,3 15 13 15 28 29 26 56 47 51 124 118 120
Tabell 7: Fördelningen mellan in- och utrikesflygresor fördelat mellan landstingets förvaltningar.
2008 2009 2010 2011
kg CO2/årsarbetare inrikes utrikes
% inri- kes av
totalen inrikes utrikes
% inri- kes av
totalen inrikes utrikes
% inri- kes av
totalen inrikes utrikes
% inri- kes av totalen Landstingets ledningskontor 197,1 91,0 68,4% 57,7 188,0 23,5% 31,4 145,7 17,7% 33,3 62,4 34,8%
Folktandvården 24,0 13,7 63,7% 14,5 9,6 60,0% 14,2 17,5 44,8% 22,9 22,3 50,7%
Primärvården 8,7 8,8 49,7% 6,9 4,8 58,9% 7,4 7,5 49,5% 10,8 2,0 84,1%
Akademiska sjukhuset 36,5 98,6 27,0% 13,1 89,4 12,8% 10,9 73,9 12,9% 14,3 78,9 15,4%
Lasarettet i Enköping 1,6 28,3 5,3% 10,1 33,7 23,0% 7,6 17,5 30,2% 6,1 49,8 10,9%
Habilitering och Hjälpmedel 35,1 51,7 40,4% 22,9 10,7 68,1% 12,4 25,8 32,5% 26,4 21,5 55,1%
Landstingsservice 34,3 6,4 84,3% 7,0 2,4 74,7% 11,8 15,7 43,0% 18,8 3,1 86,0%
Varuförsörjningen 2,1 0,0 100,0% 6,6 0,0 100,0% 0,0 0,0 – 48,0 0,0 100,0%
Kultur i länet 13,0 90,2 12,6% 7,7 36,3 17,5% 8,2 59,1 12,2% 38,7 30,4 56,0%
Totalt, landstinget 34,5 76,9 31,0% 13,7 72,7 15,9% 11,2 61,1 15,5% 15,4 63,9 19,4%
resor till och från arbetet
År 2014 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent mindre per anställd jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Vid den årliga mätningen i december 2011 hade utsläppen av koldioxid per årsarbetare från resorna till och från arbetet minskat med 5,6 procent.
Målet mäts via en enkät som skickas ut årligen i må- nadsskiftet november/december till ett tillräckligt stort urval av de anställda inom landstinget fördelat på förvalt- ningar, för att vara statistiskt säkerställt. Resultatet i enkä- ten redovisas i tabell 8 nedanför.
Minskningen av koldioxidutsläpp beror på att andelen som cyklar till arbetet hela året har ökat från 22 procent 2010 till 28 procent år 2011. Enkäten skickas ut i novem- ber/december och resultatet kan till del påverkas av vädret.
Patientresor
År 2014 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor till och från vården minska med minst 10 procent jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte till- räckligt fort. Vid årsskiftet 2011 hade koldioxidutsläppen från patientresor till och från vården som betalats av lands- tinget minskat med 1,1 procent, se diagram 7.
Tabell 8: Koldioxidutsläpp från resor till och från arbe- tet fördelat per förvaltning.
CO2 per årsarbetare (kg)
2010 2011
Förändring 2011–2010
% 1. Akademiska sjukhuset 730,6 636,5 –12,9
2. Folktandvården 840,5 727,5 –13,4
3. Habilitering och hjälpmedel 518,1 625,7 20,8 4. Kultur i länet 1 154,6 1 648,6 42,8 5. Landstingets ledningskontor 1 032,1 733,8 –28,9
6. Landstingsservice 604,3 984,1 62,8
7. Lasarettet i Enköping 1 035,3 807,6 –22,0
8. Primärvården 797,5 808,3 1,4
9. Varuförsörjningen 463,3 587,7 26,9
Totalt 746,9 705,2 –5,6
542
99
270
9 3
922
559
101
238
8 5
911
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000
Taxi Sjukresebuss Egen bil Kollektivtrafik Flyg Totalt
ton koldioxid
2010 2011 Minskningen beror på att användandet av egen bil har minskat under året. Taxiresorna har ökat med 16 000 mil men koldioxidutsläppen har inte ökat i samma utsträck- ning eftersom taxibolagen har en ökad andel biogasbilar.
Observera att uppföljningen endast är på patientresor som betalas av landstinget. Enligt landstingets transportutred- ning från år 2002 står dessa resor för cirka 11 procent av de totala patientresorna.
Diagram 7: Fördelning koldioxidutsläpp från patientresor som betalas av landstinget.
21
resenärer inom kollektivtrafik
År 2014 ska antalet resenärer som åker med Upplands lokal- trafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen från år 2010.
Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräck- ligt fort. Under år 2011 ökade antalet passagerare med 3,5 procent.
För de enskilda trafikslagen var förändringen följande:
Regionbuss –1,6 procent
Stadsbuss (Enköping och Bålsta) – 10,9 procent Upptåget +12,6 procent
Busstrafiken
År 2014 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometer- produktion för busstrafiken utföras med icke-fossila bränslen Prognos 2014: Upplands lokaltrafik arbetar för att nå målet om en bussproduktion där 80 procent är fos- silbränslefri. Det är dock något osäkert om målet kommer att uppnås till 2014. Under 2011 pågick arbete med att färdigställa den regionbussdepå i Fyrislund som kommer att kunna hantera fossilfria drivmedel.
E n E r g I – M I L j ö MÅ L
Energi
År 2014 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än 2010.
Prognos 2014: Målet går åt fel håll. Den sammanlag- da energianvändningen (el, värme, ånga och kyla) har ökat
Diagram 8: Energianvändning för landstingsägda fastigheter kWh/BTA.8
8 Bruttototalarea.
109,8
134,6
26,1 21,1
109,7
135,8
26,2 20,7
0 20 40 60 80 100 120 140 160
Elanvändning Värmeanvändning (graddagskorrigerad)
Kyla Ånga
kWh/BTA
2010 2011 med 0,27 procent. Aktiviteter för energieffektivisering påbörjades i slutet av år 2011. Exempelvis gav driftoptime- ring endast under november och december en besparing på motsvarande 1 395 000 kWh. Det är därför rimligt att anta att energianvändningen kommer att minska betydligt under 2012.
ny- och ombyggnation
År
2014 ska energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kWh/m2 och högst 70 kWh/m2 vid större ombyggna- tioner.Prognos 2014: Inga nybyggnationer eller större om- byggnationer färdigställdes under 2011. Det är därför svårt att göra en prognos om målet kommer att uppnås till 2014.
23
Avvecklingslista
År 2014 ska minst 20 procent av kemikalierna på landsting- ets avvecklingslista ha fasats ut.9
Prognos 2014: Det är oklart om målet uppnås, efter- som avvecklingsåtgärder kommer att vidtas först 2012.
Under 2011 genomfördes bland annat följande åtgärder:
• Inventering och registrering av farliga kemikalier i lands- tingets kemikaliedatabas Kemia slutfördes
• En kemikaliegrupp med syfte att arbeta med kemikalie- avveckling startades
• Flera kemikalieupphandlingar genomfördes, där miljö- krav ställdes
• En avvecklingslista för särskilt farliga kemikalier utarbe- tades.
Ftalat- och PVC-fria golvmattor
År 2014 ska 100 procent av golvmattor vid ny- och ombygg- nation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen.
Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2011 var 100 % av golvmattorna vid ny- och ombyggnation ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt
K E M I K A L I E r – M I L j ö MÅ L
farliga ftalater i våta utrymmen. Miljökrav ställs vid ny- och ombyggnation enligt ”Landstingsservice miljöprogram för byggverksamhet och fastighetsförvaltning”.
Ftalat- och PVC-fria VA-rör
År 2014 ska minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria..
Prognos 2014:Målet ser ut att uppnås. Under 2011 var 100 % av nyinstallerade VA-rör ftalat- och PVC- fria. Miljökrav ställs vid ny- och ombyggnation enligt
”Landstingsservice miljöprogram för byggverksamhet och fastighetsförvaltning”.
Ftalatfria förbrukningsartiklar
År 2014 ska användningen av ftalatinnehållande förbruk- ningsartiklar ha minskat med minst 50 % jämfört med år 2010.
Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte till- räckligt fort. Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar minskade under 2011 med 5,7 %, se tabell 9. Arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar fortsätter under 2012.
Tabell 9: PVC och ftalater i förbrukningsartiklar, Landstinget i Uppsala län
Förbrukning inom LUL 2010 2011 Förändring 2010–2011
Totalt antal förbrukade artiklar: 115 279 260 113 301 938
Antal artiklar fria från ftalater 101 505 641 103 191 321 ökning med 1,6 %
Ftalatinnehållande artiklar 1 026 326 967 879 Minskning med 5,7 %
Antal artiklar utan uppgifter 12 747 293 9 142 738 Minskning med 28,3 %
Kemikalier – övrig miljöpåverkan
Utöver kemikaliemålen finns miljöpåverkan även från bland annat landstingets anestesigashantering.
Klimatpåverkan från lustgashanteringen har varit väl känd under en längre tid. På senare år har även klimatpåverkan från andra anestesigaser diskuterats. I klimatsammanhang omräknas ofta ämnens klimatpåverkan till koldioxidekvi- valenter10, se tabell 10.
Lustgasutsläppen kommer ifrån Akademiska sjukhu- set och till viss del Folktandvården (52,5 kg). Lasarettet i Enköping fattade beslut om att upphöra med använd- ningen av lustgas under år 2010 och Primärvården slu- tade använda lustgas år 2006. År 2009 installerades en lustgasreningsanläggning på förlossningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset vilket har minskat landstingets lustgasutsläpp avsevärt, se diagram 9.
9 Målet avser en minskning med 20 procent av mängden kemikalier och antalet hanteringsställen (platser) inom landstinget.
10 det innebär en omräkning till hur många kilo koldioxid motsvarar ett kilo av det valda ämnet i klimatpåverkan.
Tabell 10: Klimatpåverkan från anestesigaser.
2010 2011
Förbrukning11
Faktor koldioxid- ekvivalent
Klimatpåverkan (kilo koldioxid-
ekvivalenter) Förbrukning
Faktor koldioxid- ekvivalent
Klimatpåverkan (kilo koldioxid- ekvivalenter)
Lustgas (Kilo) 2 855 310 885 050 3 277 310 1 015 870
desfluran (liter) 24 1 526 35 892 33 1 526 50 541
Isofluran (liter) 103 350 36 085 95 350 33 128
Sevofluran (liter) 337 575 193 631 344 575 197 513
Totalt 3 318 1 150 658 3 748 1 297 051
Diagram 9: Lustgasutsläpp från landstinget i Uppsala län.
9 961
8 170
6 425
4 980
4 392 5 513
4 338
2 855 3 277
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
Landstinget i Uppsala län
kilo lustgas
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
11 Förbrukningen av lustgas anges efter att den lustgas som renats vid förlossningen på Akademiska sjukhuset räknats bort.
Tabell 11: Fotokemikalier – avfall.
Film – avfall (kg) Fix – avfall (kg) Framkallare – avfall (kg) 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011 Akademiska sjukhuset 1 179 1 097 447 43 1 316 4 380 4 878 693 445 1 500 6 821 5 338 1 598 172 100
Folktandvården 0 0 0 0 183 848 207 97 0 0 819 223 108 0 0
Totalt Landstinget 1 179 1 097 447 43 1 499 5 228 5 085 790 445 1 500 7 640 5 561 1 706 172 100 Mängden fotokemikalier presenteras i tabell 11. Äldre
tekniker för bildframställning vid framför allt röntgen- avdelningar genererar miljöfarligt avfall som bland annat innehåller silver och hydrokinon. I och med att röntgen-
utrustningarna digitaliserats har mängderna av fotoavfall minskat avsevärt. En utrensning av fotografisk film gör dock att mängderna för 2011 ökat jämfört med föregå- ende år.
25
Ekologiska livsmedel
År 2014 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper.
Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska livsmedel var ca 29 procent vid utgången av år 2011. Ökningen beror främst på att andelen ekologiska livsmedel i patientmaten ökat från 1,36 procent år 2010 till 9,64 procent år 2011. Det är främst mejeriprodukter och närproducerat kött som ökat. Wiks folkhögskola och slott har ökat sin andel ekologiska livsmedel från 26 pro- cent år 2010 till 37 procent år 2011.
L I V S M E d E L O C H T E x T I L I E r – M I L j ö MÅ L
Diagram 10: Andelen ekologiskt producerade och Rättvisemärkta livsmedel för Landstinget i Uppsala län.
Etiska/ sociala krav livsmedel
År 2014 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara 10 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat.
Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska och rättvisemärkta livsmedel var 15 procent vid utgången av år 2011. Detta mål uppnås för att kaffet till största delen är rättvisemärkt, se diagram 10.
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
ekologiskt producerade
ekologiskt producerade och rättvisemärkta
Miljöpåverkan från livsmedel
Landstinget har 28,9 procent ekologiska livsmedel varav kaffe står för 17 procent. I och med att landstinget valt att till viss del upphandla ekologiska livsmedel minskar landstingets miljöpåverkan, bland annat genom de effekter som redovisas i tabell 1212.
Utöver den minskade miljöpåverkan som redovisas i tabell 12, är det inte tillåtet med användning av genmodi- fierade organismer vid produktion av ekologiska livsmedel.
Energianvändningen i samband med livsmedelsproduktio- nen är också lägre jämfört med konventionell produktion, bland annat på grund av att handelsgödsel inte används.
Kaffe
Den biologiska mångfalden påverkas inte negativt i samma utsträckning vid ekologisk odling som vid konventionell, vilket bland annat medför att ekologiska kaffeodlingar kan ha upp till 10 gånger fler fågelarter än konventio- nella monokulturella odlingar. En ekologisk produktion av kaffe kan också leda till minskad skövling av känsliga naturområden jämfört med konventionell odling, vilket i sin tur kan leda till minskad jorderosion och utarmning av marker.
Textilier
År 2014 ska andelen ekologiskt producerade textilier vara minst 10 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst.
Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Från och med den 1 april 2012 kommer det nya avtalet för tvätteritjänst att börja gälla. Avtalet innebär att andelen ekologiska texti- lier kommer att uppgå till cirka 20 procent.
Under 2011 gällde fortfarande det gamla avtalet som innebar att inga ekologiska textilier användes.
12 Uppgifterna är framtagna från Landstingets Ekokvitto – utvecklat av U & W. jordbruksverket och Konsumentverket är huvudfinansiärer för projektet.
Tabell 12: Minskad miljöpåverkan från landstingets inköp av vissa ekologiska livsmedel.
Kaffe
Landstingets konsumtion (kg) 54 000
Minskad användning av kemiska bekämpnings-
medel (kg) 940
Minskad användning av handelsgödsel (kg) 9 200 Återanvändning av organiskt avfall (kg) 284 000 Omställd mark till ekoproduktion (ha) 63
Följande förklaringar finns till posterna:
• Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel ger ökad biologisk mångfald, det vill säga fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av odlingarna. det ger också en mindre risk för förore- ning av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. den minskade användningen för kaffe bidrar också till en minskning av bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige eller som svenska myndigheter vill förbjuda, samt en minskad pesticidresistens.
• Produktion av handelsgödsel kräver stora insatser av energi.
Handelsgödsel kan bidra till övergödning.
• Organiskt avfall från kaffe kan, utöver kväve och fosfor, bidra till övergödning och annan miljöpåverkan om det hamnar i vatten- drag. I ekologisk odling används avfallet som gödsel och tas där- med omhand.
