Användning av sociala medier och känsla av sammanhang
En enkätundersökning bland svenska universitetsstudenter
Sebastian Torstensson
Folkhälsovetenskap GR (C)
Huvudområde: Folkhälsovetenskap Högskolepoäng: 30
Termin/år: HT21
Handledare: Åsa Svensson Examinator: Katja Gillander Gådin Kurskod/registreringsnummer: FH038G
Utbildningsprogram: Folkhälsovetenskapliga programmet
Abstrakt
När sociala mediers påverkan på människors psykiska hälsa har
undersökts kvantitativt hittas ofta signifikanta negativa effekter. Sociala mediers positiva effekter har också undersökts, om än i mindre
utsträckning. Flertalet tidigare studier diskuterar också om det är hur sociala medier används snarare än enbart tid på sociala medier som kan påverka den psykiska hälsan. Aktiv användning, exempelvis
kommunikation har framhållits kopplat till främst positiva effekter medan att passivt ta del av sociala medier har diskuterats i relation till negativa effekter. Känsla av sammanhang (KASAM) är ett begrepp som relaterar till psykisk hälsa, snarare än psykisk ohälsa. Lite är känt om hur och om KASAM kan kopplas till olika typer av användning av sociala medier.
Syftet med denna uppsats var att undersöka eventuella skillnader i känsla av sammanhang hos universitetsstudenter vid ett svenskt universitet, relaterat till olika typer av användning av sociala medier.
Till undersökningen konstruerades en webbenkät. SOC-13 inkluderades för att uppskatta respondenternas KASAM. Tre index bestående av totalt åtta frågor tänkta att relatera till olika typer av användning konstruerades:
passiv användning, aktiv ej kommunikativ användning och aktiv kommunikativ användning. Frågor om tid och positiva interaktioner på sociala medier inkluderades också. Informationsbrev med enkätlänk skickades via epost till programansvariga för ett slumpmässigt urval av program vid det aktuella universitetet, samt kontaktades studentkåren.
Informationsbrevet laddades upp på universitetets läroplattform och studentkårens sociala medier samt vidarebeordrades via epost.
Totalt svarade 122 studenter på enkäten varav 77,8 % (n = 95) var kvinnor och 22,2 % (n = 27) var män. Multipla linjära regressionsanalyser visade inga signifikanta associationer mellan typ av användning och KASAM.
Ålder och positiva interaktioner var positivt associerat med KASAM medan tid på sociala medier var negativt associerat med KASAM.
Vidare undersökning av användning av sociala medier och KASAM bör ses som motiverat utifrån denna undersökning. Sådana vidare studier kan med fördel tydligare exemplifiera och specificera vilken användning som
efterfrågas samt ta hänsyn till individers olika situationer. Undersökningar bör också inte enbart vara av tvärsnittstyp. Sociala medier kan utgöra en möjlig arena för att nå individer med interventioner för att främja KASAM och psykisk hälsa.
Nyckelord: känsla av sammanhang, psykisk hälsa, sociala medier, universitetsstudenter
Social Media Use and Sense of Coherence
A Survey Among Swedish University Students
Abstract
When the effects of social media on people´s mental health have been investigated quantitatively, significant negative effects have often been found. The positive effects of social media have also been investigated previously, albeit less extensively. Several studies have discussed whether it is how social media are used, rather than mere time spent on social media, that influences mental health. Active use, for example
communication has been suggested to be primarily connected to positive effects, while passively taking part in social media has been discussed in relation to negative effects. Sense of Coherence (SOC) is a concept related to mental health rather than mental ill-health. Little is known about if and how SOC is connected to different types of social media use.
The purpose of this paper was to investigate potential differences in Sense of Coherence related to different types of social media use among
university students at a Swedish university.
For this paper, a web questionnaire was constructed. The SOC-13 scale was used to estimate respondents SOC. Three indexes consisting of a total of eight questions was constructed and intended to relate to different types of social media use: passive, active non-communicative and active
communicative. Questions about time spent on social media and positive interactions on social media was included as well. An informational letter containing a link to the questionnaire was emailed to program coordinators for a random sample of university programs and parts of the student union at the university in question. The informational letter was forwarded via email, uploaded to the university´s web learning platform and student union´s social media.
A total of 122 students answered the questionnaire, of which 77.8 (n = 95) were women and 22.2 % (n = 27) were men. Multiple linear regression analyses showed no significant associations concerning types of social
media use and SOC. Age and positive interactions was positively
associated with SOC whereas time spent on social media was negatively associated with SOC.
Further investigation of social media use and SOC are motivated by this paper. It could be beneficial for such studies to exemplify and specify what is being asked as well as consider the different situations of individuals more clearly. Studies should also not be of only cross-sectional design.
Social media could constitute a possible arena to reach individuals with interventions to promote SOC and mental health.
Keywords: mental health, Sense of Coherence, social media, university students
Innehållsförteckning
Abstrakt ... 2
Social Media Use and Sense of Coherence... 4
Abstract ... 4
Bakgrund ... 8
Folkhälsoperspektiv ... 8
Sociala medier ... 9
Psykisk hälsa ... 9
Sociala medier och psykisk hälsa ... 10
Sociala medier och socialt kapital ... 12
Känsla av sammanhang ... 12
Känsla av sammanhang och psykisk hälsa ... 13
Känsla av sammanhang och socialt kapital ... 13
Problemformulering... 13
Syfte ... 14
Hypotes ... 14
Metod ... 14
Kontext ... 14
Studiepopulation och urval... 14
Datainsamling ... 16
Variabler och mått ... 16
Bakgrundsvariabler ... 16
Användning av sociala medier ... 16
Positiva interaktioner på sociala medier ... 18
Känsla av sammanhang ... 18
Öppna frågor ... 18
Analysmetod ... 19
Bortfallsanalyser ... 20
Etik ... 21
Resultat ... 22
Deskriptiv statistik ... 22
Regressionsanalyser ... 24
Diskussion ... 25
Resultatdiskussion ... 25
Metoddiskussion ... 30
Slutsats ... 35
Referenser ... 37
Bilagor... 45
Bilaga 1: Informationsbrev ... 45
Bilaga 2: Mejl till programansvariga ... 48
Bilaga 3: Webbenkät ... 49
Publiceringsvillkor ... 55
Bakgrund
Folkhälsoperspektiv
Hälsa fördelar sig över kontinuumet mellan hälsa och ohälsa, även längs en social gradient mellan olika sociala grupper med olika socioekonomisk position vilket ger upphov till en ojämlikhet i hälsa. De med högre socioekonomisk position har tillgång till större och mer resurser, exempelvis ekonomi, utbildning, socialt kapital och sjukvård som resulterar i en jämförelsevis bättre hälsa än de som har lägre
socioekonomisk position (Folkhälsomyndigheten, 2021; Oakes & Andrade, 2017; Tengland, 2016). Hälsan kan vara ojämlikt fördelad mellan grupper med olika socioekonomisk position samtidigt som den är ojämlikt fördelad inom grupper med en viss socioekonomisk position, exempelvis inom grupper med samma utbildningsnivå (Folkhälsomyndigheten, 2021; Oakes
& Andrade, 2017). Det övergripande folkhälsopolitiska målet i Sverige är
”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en
generation” (Folkhälsomyndigheten, 2021).
Vikten av en minskad ojämlikhet betonas också i målområde 10 i Agenda 2030. Målområdet om minskad ojämlikhet relaterar också till Målområde 3 och 4 om hälsa och välbefinnande för alla respektive god utbildning för alla. Det vill säga att alla människor ska ha en jämlik och rättvis tillgång till samt möjlighet till utbildning och hälsa (Regeringskansliet, u.å.a; u.å.b;
u.å.c). Folkhälsomyndigheten (2021) visade att andelen som uppger ängslan, oro eller ångest samt stress har ökat i nästan alla åldersgrupper mellan 2006 och 2020. Åldersgruppen 16 till 29 år uppger störst andel psykiska besvär. Människor med högst förgymnasial utbildning skattar lägre psykiskt välbefinnande än människor med eftergymnasial utbildning.
Vaez och Laflamme (2008) fann att universitetsstudenters stress hade en negativ påverkan på deras studieresultat. Rudman och Gustavsson (2012) påvisade att utmattningssymtom hos studenter hade en negativ påverkan på deras studier och efterföljande yrkesliv.
Folkhälsomyndigheten (2018) beskrev att en större andel
universitetsstudenter uppgav psykiska besvär än andelen yrkesverksamma i samma åldrar, 18 till 29. Till exempel uppger studenter högre del nedsatt psykiskt välbefinnande, högre nivåer av stress, ängslan, oro och ångest. Det var en större andel kvinnor som uppgav dessa psykiska besvär. Inga
statistiska skillnader erhölls gällande depression, självmordstankar eller självmordsförsök. Folkhälsomyndigheten (2018) har också gjort en översikt över olika interventioner för att förebygga psykisk ohälsa. Bland annat har internet- och teknikbaserade sådana visats ge effekter på
universitetsstudenters psykiska hälsa, åtminstone på kort sikt.
Sociala medier
Sociala medier är ett ofta använt, om än ett begrepp som är svårt att avgränsa. Hur olika studier definierat sociala medier har varierat. Scott, Canivet, & Östergren (2020) använde begreppet Social Networking Sites (SNS) och syftade på exempelvis Facebook, Twitter, Instagram. Andra har vidgat begreppet sociala medier med SNS som en ingående del samtidigt som de inkluderat exempelvis Youtube, Whatsapp, Skype och Messenger (van den Eijnden, Lemmens & Valkenburg, 2016; Sadagheyani & Tatari, 2021). Sadagheyani och Tatari (2021) betonade att de negativa effekterna av sociala medier måste minskas samtidigt som de positiva effekterna av användningen bör ökas. O´Reilly (2020), O´Reilly et al. (2019) samt Nesi (2020) framhöll möjligheterna med att främja psykisk hälsa via sociala medier samtidigt som risker beaktas.
Psykisk hälsa
Världshälsoorganisationen, WHO (2018) beskriver psykisk hälsa som…
”… a state of well-being in which an individual realizes his or her own abilities, can cope with the normal stresses of life, can work productively and is able to make a contribution to his or her community”
Psykisk hälsa är således mer än endast avsaknad av psykisk ohälsa.
Sociala medier och psykisk hälsa
Sociala mediers påverkan på människors psykiska hälsa är ett aktuellt ämne. Studier som genomförts tidigare har visat att sociala medier kan medföra både positiva och negativa konsekvenser (Nesi, 2020; Nutley, 2020; Ebrahimpour Sadagheyani & Tatari, 2021). Tidigare
kunskapsöversikter har identifierat en mängd möjliga negativa effekter som ångest, depression, självmordstankar, cybermobbning, risktagande beteenden och missnöje med kroppen. Samtidigt var möjliga positiva effekter tillgänglighet till hälsoinformation och andras upplevelser, känslomässigt stöd, utvecklande och stärkande av offline-nätverk och skapandet av relationer (Richards, Caldwell & Go, 2015; Nutley, 2020;
Sadagheyani & Tatari, 2021).
Berryman, Ferguson och Negy (2018) beskrev tidigare forskning inom området som blandad. Författarna menade att det kunde vara kvaliteten snarare än kvantiteten på användningen av sociala medier som påverkar psykisk hälsa. De visade att generell användning av sociala medier var en dåligt förutsägande faktor för psykisk ohälsa. Samtidigt visade en viss typ av användning predicera ensamhet och självmordstankar. I en kvalitativ studie visade O’Reilly (2020) att ungdomar och kliniker identifierade både risker och fördelar med användning av sociala medier. Samtidigt betonades att vissa, särskilt vissa yngre kan vara utsatta för en större risk för negativa effekter.
McCrae, Gettings och Purssell (2017) fann i deras systematiska översikt en korrelation mellan användning av sociala medier och depressiva symptom.
Dock med en osäker kausalitet. Verduyn, Ybarra, Résibois, Jonides och Kross (2017) delar i deras översikt upp positiva och negativa effekter på aktiv respektive passiv användning av sociala medier. Där positiva effekter på självskattat välbefinnande kopplas till aktiv användning exempelvis kommunikation som ger upphov till socialt kapital och sociala kontakter.
Negativa effekter genom sociala jämförelser och avund kopplas till passiv användning som att passivt ta del av och följa andra på sociala medier.
Keles, McCrae och Grealish (2020) delade in resultatet i sin systematiska översikt i domänerna tid på sociala medier, typ av aktivitet på sociala medier, hur investerade människor var i sociala medier och beroende av
sociala medier. För samtliga domäner fann författarna korrelationer med depression, ångest och psykiskt lidande.
Beeres, Andersson, Vossen och Galanti (2021) visade att ungdomar med större användning av sociala medier har mer symptom på psykisk ohälsa, samtidigt hittades inga longitudinella associationer med ökat användande och psykisk hälsa. Författarna argumenterade således för att sociala medier kan vara en indikator snarare än en riskfaktor. Däremot fann van den Eijnden, Koning, Doornwaard, van Gurp och Ter Bogt (2018) i deras
longitudinella studie att en överdriven användning av sociala medier bland annat predicerade minskat psykiskt välbefinnande. I en longitudinell studie av Brunborg och Burdzovic (2019) relaterades en ökning av tid på sociala medier till, bland annat, en måttlig ökning av depressiva symtom.
Coyne, Rogers, Zurcher, Stockdale och Booth (2020) visade i deras longitudinella studie att tid på sociala medier relaterade till ångest och depression. Dock gick det inte att påvisa att ökad tid på sociala medier var relaterat till individuella förändringar i depression eller ångest. Kelly, Zilanawala, Booker och Sacker (2018) fann i data från en kohortstudie att mer användning av sociala medier var relaterat till bland annat online- trakasserier, dålig sömn och låg självkänsla.
Scott et al. (2020) visade att kvinnor med mer frekvent användning av SNS hade större risk för sämre psykisk hälsa, något som förvärrades med låg grad av upplevt emotionellt stöd. Lin et al. (2016) erhöll signifikanta associationer mellan användning av sociala medier och ökad depression.
Shensa et al. (2017) fann att problematiskt användande av sociala medier och frekvens av användande var signifikant associerade med ökade odds för depressiva symtom. Inga motsvarande associationer upptäcktes med avseende på tid på sociala medier. Författarna argumenterade utifrån detta att det är hur sociala medier används, snarare än tiden på sociala medier som utgör en hälsorisk.
Ett inom litteraturen genomgående utpekat användningsområde av sociala medier som kan ge positiva effekter på psykisk hälsa är möjligheterna till kommunikation med andra. Samtidigt kopplades negativa effekter till exempelvis sociala jämförelser, utanförskap och mobbning (Richards et al.
2015; Nesi, 2020; Nutley, 2020; O’Reilly, 2020). Chong et al. (2015) beskrev bland annat att de positiva effekterna skulle kunna stärka individers resiliens. Verduyn et al. (2017) gjorde skillnad på aktiv respektive passiv användning av sociala medier. McCrae et al. (2017) presenterade två hypoteser gällande sociala interaktioner på sociala medier. Den första innebar att sociala medier endast förstärker redan existerande
relationer, ”the rich get richer”. Den andra hypotesen gjorde gällande att de med sämre social förmåga kan få större fördelar av kontakt online än kontakt ansikte mot ansikte. Kim och Kim (2017) visade att heterogeniteten på människors sociala nätverk förmedlar effekten av användning av sociala medier på socialt kapital och välbefinnande.
Sociala medier och socialt kapital
Kim och Kim (2017) fann i deras studie att sociala medier ökade
heterogeniteten på människors sociala nätverk. Denna heterogenitet var också kopplat till mer sammanbindande och överbryggande socialt kapital samt på upplevt välbefinnande. Författarna argumenterade för att
heterogeniteten på de sociala nätverken var en möjlig mekanism som medierar effekten av sociala medier på socialt kapital och välbefinnande. I en kvalitativ studie presenterade Chong, Zhang, Mak och Pang (2015) att sociala medier kunde vara en källa till socialt kapital, grupptillhörighet och resiliens samt öka det psykiska välbefinnandet hos individer som
identifierade sig som LGB och som i sin fysiska vardag ofta blev diskriminerade och behövde hantera stigman.
Känsla av sammanhang
I den salutogena teorin ses hälsa som föränderligt på ett kontinuum, i stället för att endast kunna anta två ytterligheter: hälsa eller ohälsa, frisk eller sjuk. Denna teori som först formulerades av Antonovsky, innebär att fokus skiftar från enbart riskfaktorer och sjukdom. I stället fokuseras också människors resurser, friskfaktorer och hälsoskapande kapacitet (Lindström
& Eriksson, 2005). Två centrala och sammankopplade begrepp inom den salutogena teorin är generella motståndsresurser (GMR) och känsla av sammanhang (KASAM). GMR kan vara resurser och egenskaper som människor kan använda för att förflytta sig mot hälsa i kontinuumet.
Exempel på sådana resurser kan vara utbildning, genus, identitet, religion,
social klass och socialt stöd (Lindström & Eriksson, 2005; Slootjes, Keuzenkamp & Saharso, 2017). KASAM är förmågan att förstå sin situation, se meningen med sitt liv och ha motivationen att ta sig an utmaningar, exempelvis att främja sin egen hälsa samt den upplevda kapaciteten att använda de resurser som finns tillgängliga. Detta beskrivs som dimensionerna begriplighet, meningsfullhet respektive hanterbarhet.
KASAM föreslogs av Antonovsky som förklaringen till varför människor kan utsättas för en mängd riskfaktorer och stressorer men ändå behålla en god hälsa (Lindström & Eriksson, 2005; Eriksson, 2016; Slootjes et al., 2017).
Känsla av sammanhang och psykisk hälsa
KASAM har beskrivits som en motståndskraft mot olika former av ohälsa i människors hantering av riskfaktorer och stressorer och kopplat till psykisk hälsa, snarare än psykisk ohälsa (Green, Cross, Wodall & Tones, 2019).
Eriksson och Lindström (2006) beskrev i deras översikt att KASAM är starkt kopplat, framför allt till psykisk hälsa och att KASAM kan predicera framtida hälsa. Däremot kan inte KASAM anses vara synonymt med hälsa då flera faktorer samvarierar vid uppkomsten av hälsa. Författarna föreslog möjligheten att använda frågeinstrument om KASAM till screening för psykisk ohälsa. Lindström och Eriksson menar att det är svårt att veta om och vid vilken gräns KASAM slutar skydda hälsan. En medelhög KASAM ses således som mer fördelaktig än låg KASAM med avseende på psykisk hälsa.
Känsla av sammanhang och socialt kapital
Mato och Tsukasaki (2017) undersökte strukturellt och kognitivt kapital och eventuella kopplingar till KASAM och psykisk hälsa. De fann bland annat att socialt kapital kunde fungera som GMR och ge starkare KASAM.
Samtidigt kunde en god psykisk hälsa också ge starkare KASAM. Eriksson (2003) argumenterade för att KASAM kunde vara en möjlig mekanism via vilken socialt kapital påverkar hälsofrämjande beteenden och minskar konsekvenserna av stress.
Problemformulering
Sociala medier kan ha negativa och positiva effekter. Känsla av
sammanhang är, utifrån tidigare forskning och teori, något som skulle
kunna påverkas av människors användning av sociala medier. Trots det har få undersökt skillnader i KASAM relaterat till olika användning av sociala medier. Givet också ett ökat fokus på att använda sociala medier som en hälsofrämjande arena, skulle sådana undersökningar möjligtvis öppna för utvecklingar av hälsofrämjande interventioner genom att ta vara på eventuella positiva effekter eller förebygga eventuella negativa effekter (Schønning, Hjetland, Aarø & Skogen, 2020).
Syfte
Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader i känsla av sammanhang hos svenska universitetsstudenter, relaterat till olika typer av användning av sociala medier.
Hypotes
Hypotesen för undersökningen är att aktiv, kommunikativ användning kan relateras till mer KASAM än resterande aktiv och passiv användning.
Metod
För att uppnå syftet användes en kvantitativ design i form av en webbenkät.
Kontext
Enkäten avsågs att besvaras av studenter vid ett svenskt universitet. Det aktuella universitetet var ett av Sveriges nyare universitet och hade cirka 12 000 registrerade studenter höstterminen 2020. Av dessa var cirka 8 000 helårsstudenter. Cirka 5 000 av helårsstudenterna läste på distans (UKÄ, 2021).
Studiepopulation och urval
Information om samtliga program vid det aktuella universitetet inhämtades från två listor. En över programansvariga och en över de program som var sökbara. Program exkluderades om de gavs på engelska, eftersom enkäten utformats på svenska. Vidare exkluderades program om de gavs på enbart avancerad nivå, saknade information om språk, saknade
information om programansvarig eller om de inte gavs den aktuella terminen.
Efter exkluderingen tilldelades 49 program ett slumpmässigt nummer.
Programmen sorterades sedan i storleksordning efter numret. Därefter inkluderades de 22 första programmen i den randomiserade ordningen.
Programansvariga för de inkluderade programmen kontaktades därefter via mejl. De ombads vidarebefordra ett bifogat informationsbrev
innehållandes länk till en webbenkät, till samtliga studenter vid deras program. Programansvariga ombads ladda upp informationsbrevet på universitetets lärplattform för alla pågående kurser i alla årskullar vid det aktuella programmet. Enkäten blev således tillgänglig inte bara för
programstudenter utan också de som läste kursen som fristående. Se bilaga 2 för exakt utformning av mejl till programansvariga samt bilaga 1 för utformning av informationsbrev. Efter kontakt svarade programansvariga för 14 program, varav 12 vidarebefordrat enkäten. Av dessa fick 10
program tillgång till enkäten på universitetets webbplattform, ett program fick tillgång via en annan lärplattform och ytterligare ett program fick tillgång till enkäten via mejl. Kontakt med studentkår togs också för att försöka göra enkäten tillgänglig till fler program som ingått i urvalet. Två underföreningar inom studentkåren laddade upp informationsbrevet på sina Facebook- och Instagramsidor.
Från början kontaktades åtta programansvariga. Till följd av låg
svarsfrekvens på mejl och enkät utökades urvalet gradvis genom att skicka ut fler mejl till nästföljande program på den randomiserade listan.
Studentkår kontaktades också gradvis på inrådan av programansvariga som ej hade möjlighet att vidarebefordra enkäten. Valet av att initialt kontakta programansvariga för åtta program baserades på antagandet om att ett program med flera årskurser plus de som läste som fristående kurs, kunde tänkas ha åtminstone 50 studenter. Med ett bortfall högre än 50 procent (Ejlertsson, 2019a) hade det resulterat i ett hundratal respondenter.
Antagandet var till viss del väglett av universitetsspecifik statistik från Universitetskanslersämbetet (2021).
Datainsamling
Datainsamlingen har skett med hjälp av en webbenkät skapad i easyQuest.
En webbenkät passade syftet och var lättare att distribuera än exempelvis pappersenkäter via post.
Variabler och mått
Bakgrundsvariabler
Respondenterna tillfrågades om könsidentitet/genus med frågan ”Jag identifierar mig som” med svarsalternativen kvinna, man, annat, vill ej uppge. Ålder efterfrågades med ”Min ålder är” där respondenterna själva fick skriva in sin ålder.
Användning av sociala medier
Sociala medier exemplifierades som ”Twitter, Facebook, Instagram, Snapchat, TikTok, YouTube, Messenger, WhatsApp, Skype och liknande”.
Studenternas tid på sociala medier undersöktes med en fråga baserad på Berryman et al. (2018): ”Ungefär hur många timmar spenderar du på sociala medier en vanlig dag?”
Sammantaget formulerades åtta frågor som relaterar till huruvida
användningen var aktiv eller passiv, om kommunikationen var heterogen eller inte, samt om användningen kunde reflektera redan existerande relationer, se Figur 1, 2, och 3. Webbenkäten återfinns i bilaga 3.
Anledningen till att aktiv användning delades upp är att utöver kommunikation, sådan användning skulle kunnat öppna upp för
exempelvis hat och mobbning som ofta pekats ut som en negativ effekt av användningen av sociala medier (Richards et al., 2015; O’Reilly, 2020).
Dock beskrev Richards et al. (2015) att de användningsområden som kan ha positiva effekter, inte är fria från negativa effekter. Aktiv, kommunikativ användning kan sannolikt också ge negativa effekter beroende på
kommunikationens natur.
Tabell 1. Frågor om aktivt användande med avseende på kommunikation (exempelvis chatt, videosamtal, röstsamtal) med andra
”Hur ofta använder du sociala medier för
att kommunicera med andra som du Frågor tänkta att relatera till McCrae et al. (2017). Det vill säga om
träffar regelbundet fysiskt, ansikte mot
ansikte?” kommunikationen i sociala medier
endast var en förlängning av redan existerande ”offline-relationer” eller om kommunikationen kunde sägas
avspegla särskilda relationer i sociala medier
”Hur ofta använder du sociala medier för att kommunicera med andra som du inte träffar regelbundet fysiskt, ansikte mot ansikte?”
”Hur ofta använder du sociala medier för att kommunicera med andra som har liknande erfarenheter, intressen eller åsikter som du själv?”
Frågor tänkta att relatera till Kim och Kim (2017) och deras resonemang kring heterogena nätverk. Det vill säga om människor främst kommunicerade med andra som liknar de själva, homogen kommunikation. Eller om
kommunikationen skedde mellan människor med olika bakgrund, heterogen kommunikation.
”Hur ofta använder du sociala medier för att kommunicera med andra som inte har liknande erfarenheter, intressen eller åsikter som du själv?”
Tabell 2. Frågor om aktivt användande utöver kommunikation
”Hur ofta använder du sociala medier för att dela vidare innehåll, exempelvis, bilder, text, videor som skapats av andra?”,
Frågor tänkta att relatera till Verduyn et al. (2017) om aktiv användning, dock särskilt med tanke på avsaknad av direkt kommunikation och potentiella negativa effekter som hat och negativa jämförelser
”Hur ofta använder du sociala medier för att dela med dig av innehåll, exempelvis bilder, text, videor som du skapat själv?”,
Tabell 3. Frågor om passivt användande
”Hur ofta använder du sociala medier för att ta del av innehåll, exempelvis, bilder, text, videor som skapats av andra genom att följa andra som du inte träffar
regelbundet fysiskt, ansikte mot ansikte?”
Frågor tänkta till att relatera till Verduyn et al. (2017) om passiv användning, samt för att se möjliga skillnader med avseende på relationen till de som följdes på sociala medier.
”Hur ofta använder du sociala medier för att ta del av innehåll, exempelvis, bilder, text, videor som skapats av andra genom att följa andra som du träffar regelbundet fysiskt, ansikte mot ansikte?”
Samtliga frågor i Tabell 1, 2 och 3 hade svarsalternativen 1 (aldrig) till 5 (mycket ofta). Frågor och svarsalternativ har baserats på Kim och Kim (2017) och de Zúñiga, Jung och Valenzuela (2012) men anpassades för undersökningens syfte baserat på Verduyn et al. (2017) och McCrae et al.
(2017).
Positiva interaktioner på sociala medier
Filtreringsfrågan ”Använder du sociala medier” med svarsalternativen ja och nej föregick frågan ”Hur positiva anser du att dina interaktioner med andra på sociala medier är?” med svarsalternativen 1 (inte alls positiva) till 7 (extremt positiva) Baserat på Davila et al. (2012). De som svarade ja på filtreringsfrågan fick svara på den efterföljande frågan. De som svarade nej skickades automatiskt vidare i enkäten.
Känsla av sammanhang
För att uppskatta studenters känsla av sammanhang användes
frågeinstrumentet SOC-13. Instrumentet innehåller 13 frågor gällande de tre dimensionerna som utgör känsla av sammanhang. Se bilaga 3 för exempelfrågor från SOC-13. Frågeformuläret är copyright-skyddat varför endast fyra av tretton frågor redovisas i bilagan. SOC-13 har hämtats med tillåtelse från Society for Theory And Research on Salutogenesis (2020).
Öppna frågor
Respondenterna fick också möjligheten att svara på de öppna
frågorna ”Använder du sociala medier på något sätt som inte täckts in av frågorna i denna enkät” och ”Har du några andra tankar om enkäten eller ämnet”. Ingen analys genomfördes på de öppna frågorna. Svaren har dock använts för att bedöma och diskutera innehållsvaliditeten, främst face validity. Till exempel hur enkäten har upplevts och om respondenterna ansåg att viktiga områden missats (Ejlertsson, 2019a).
Flera respondenter har svarat på de öppna frågorna. På frågan ”Använder du sociala medier på något sätt som inte täckts in av frågorna i denna enkät” har totalt 21 respondenter gett förslag på ytterligare
användningsområden. Exempel på användningsområden har varit inhämtande av ny kunskap, kontakt med vänner och familj, ta del av nyheter och information, till studier och arbete, till tidsfördriv och
underhållning. Respondenter uppgav också att användningen kan förstärka känslor av utanförskap samt att sociala medier är något som människor måste ha i dagens samhälle. Respondenter uppgav också kontakt med andra som både träffas fysiskt och med andra som inte träffas fysiskt. Respondenter nämnde exempelvis pandemin och samhällelig delaktighet som anledningar till det senare.
På frågan ”Har du några andra tankar om enkäten eller ämnet” har totalt 16 respondenter gett synpunkter på enkät och ämne. Respondenter har reflekterat över hur sociala medier kan ge ett sammanhang och en känsla av tillhörighet som inte återfinns i det vanliga livet och att negativa effekter av sociala medier kan variera från person till person. Respondenter har nämnt kommunikationsaspekten som positiv samt för att hålla kontakten med vänner och bekanta, samt möjligheten som sociala medier medför för kontakt med mer ytligt bekanta. Flertalet respondenter reflekterade över hur jämförelserna på sociala medier påverkar och uppger att de negativa effekterna av sociala medier för dem varit större, samtidigt som de uppgav att det sannolikt också finns positiva effekter. Press och stress att hålla sig a jour med vänner, familj och nyheter nämndes också. Respondenter uppgav också att mer tid utan sociala medier fick de att må bättre och att valet av ämnet upplevdes vara intressant. Till denna fråga lämnades också feedback på själva enkäten. Det upplevdes svårt att svara på skalan aldrig till mycket ofta och andra alternativ föreslogs. Respondenter svarade att det kunde varit fler frågor och att syftet med frågorna inte framgick, att mer specifika frågor om sociala medier kunnat inkluderats, att svarsalternativet ”vet ej”
kunnat inkluderats eller att frågorna inte hade markerats som
obligatoriska, att det inte är gynnsamt att svarsalternativen byter värden och skalor. En respondent reagerade också på den breda definitionen av sociala medier. En respondent uppgav att de påverkats negativt av frågorna i enkäten och kommenterade kontaktinformationen till studenthälsan samt 1177 i informationsbrevet.
Analysmetod
De tre olika användningstyperna, aktiv med avseende på kommunikation, aktiv utöver kommunikation och passiv, summerades i index. Index för passiv användning och ej kommunikativ aktiv användning fick således en
skala mellan 2 och 10 poäng. Index för kommunikativ aktiv användning fick en skala mellan 4 och 20 poäng. Poäng på SOC-13 beräknades enligt instruktioner och fick en skala mellan 13 och 91 poäng. Indexens reliabilitet, inre konsistens har undersökts med Cronbachs Alpha (CA). CA för passiv användning var 0,228, CA för ej kommunikativ aktiv användning var - 0,060 och CA för aktiv kommunikativ användning var 0,448. CA för SOC- 13 blev 0,848.
IBM SPSS Statistics (Version 27) användes till statistiska analyser. Totalt genomfördes tre multipla linjära regressionsanalyser (Ejlertsson, 2019b).
Samtliga regressionsanalyser hade poäng på SOC-13 som beroende variabel. I den första analysen valdes endast de tre användningsindexens åtta frågor som oberoende variabler. Den andra analysen hade endast de tre användningsindexen som oberoende variabler. I den tredje multipla linjära regressionsanalysen inkluderades samtliga variabler som ingått i undersökningen som oberoende variabler: ålder, kön, användningsindex och frågan om positiva interaktioner. SOC-13 var beroende variabel.
Det fanns små möjligheter till bortfallsanalyser då undersökningen var en webbenkät och det fanns inte information om den bakomliggande
populationen (Ejlertsson, 2019a). Nationella register från
Universitetskanslersämbetet (UKÄ, 2021) har dock använts som substitut för att utgöra en uppskattning, om än en osäker sådan. Ålder delades upp i UKÄs åldersgrupper: -24 år, 25-34 år samt 35- år. Därefter användes
chitvåtest för att jämföra fördelningen av män och kvinnor samt
fördelningen på åldersgrupperna med förväntade värden från UKÄ. De programansvariga som vidarebefordrade enkäten ombads ge ett
approximativt antal studenter som kan anses vara tillfrågade.
Bortfallsanalyser utfördes sedan med chitvåest.
Bortfallsanalyser
Enligt UKÄs statistik över registrerade studenter (2021) fanns det höstterminen 2020 en fördelning av män och kvinnor vid det aktuella universitetet på 33 respektive 67 procent. Denna fördelning omvandlades till förväntade värden vilka jämfördes mot den observerade fördelningen av kvinnor och män i denna undersökning. Till detta användes chitvåtest
vars resultat redovisas i tabell 6. Testet resulterade i ett signifikant p-värde (0,012) på en femprocentig alfanivå. Det aktuella universitetets registrerade studenter på höstterminen 2020, hade enligt UKÄs statistik (2021) en åldersmässig fördelning över grupperna -24 år, 25-34 år och 35- år, på 27, 42 respektive 31 procent. Fördelningen omvandlades till förväntade värden och jämfördes med undersökningens observerade värden med ett
chitvåtest vars resultat visas i tabell 6. Testet resulterade i ett signifikant p- värde (0,013) på en femprocentig alfanivå.
Tabell 6. Chitvåtest för att jämföra stickprovets köns- och åldersfördelning med skattad bakomliggande population
Kön (n =122)a Åldersgrupp (n = 122)b
Kvinna Man -24 25-34 35-
Observerat antal (Förväntat antal)
95 (82)
27 (40)
40 (33)
59 (51)
23 (38)
ap = 0,012
bp = 0,013
Etik
Det var viktigt med tillräcklig information om undersökningen och frivilligheten i att besvara enkäten betonades. Eftersom en webbenkät använts har respondenterna varit anonyma för skaparen av enkäten. Inga särskilda personuppgifter utöver könsidentifikation och ålder har samlats in. Inga enskilda svar har presenterats i uppsatsen vilket innebär att ingen enskild person kan identifieras. Data har behandlats anonymt och på en lösenordskyddad dator som ingen obehörig haft åtkomst till. Respondenter har också kunnat avbryta sitt deltagande vid påbörjad ifyllnad av enkät.
Insamlade data (exempelvis excelblad och SPSS-utskrifter) har endast använts för denna undersökning, och raderas när uppsatsen är färdig (Ejlertsson, 2019a).
Undersökningen har inte lett till några direkta positiva effekter för
respondenterna, samtidigt kan en negativ effekt ha varit att respondenterna
förväntat sig positiva effekter. Möjliga risker för respondenterna som sågs innan utförande av undersökningen var att generera skuldkänslor eller att de positiva effekterna med sociala medier oproportionerligt belystes.
Kanske har undersökningen påverkat deras syn på användning, samtidigt som undersökningen också skulle kunnat upplevts gå emot de effekter av sociala medier som det ofta rapporterats om i mer reguljära medier. Något som kan ha riskerat att minska motivationen att delta och skapat en negativ inställning till undersökningen. Möjliga effekter av denna undersökning har sannolikt främst varit att ge uppslag till framtida undersökningar.
Direkta positiva effekter har därför inte betonats i samband med undersökningen (Ejlertsson 2019a). I informationsbrevet inkluderades också en länk till det aktuella universitetets studenthälsa samt
kontaktinformation om 1177, i det fall någon av frågorna i enkäten skulle påverka respondenters mående negativt. Se bilaga 1 för utformning av informationsbrev.
Resultat
Deskriptiv statistik
Baserat på återrapportering från programansvariga och antalet följare på studentkårernas sociala mediesidor, har antalet studenter som fått tillgång till enkäten uppskattats till cirka 1600. Totalt erhölls 122 enkätsvar vilket innebar en svarsfrekvens bland studenter på mindre än åtta procent. Av respondenterna var 95 kvinnor och 27 män motsvarande 77,9 respektive 22,1 procent.
Medelåldern var 28,9 med en standardavvikelse på 7,5. Samtliga
respondenter, n = 122, svarade att de använde sociala medier. På frågan om positiva interaktioner var medianen 5 med kvartilavstånd 2. Ingen
respondent svarade alternativ 1 = ”inte alls positiva”. Respondenterna svarade att de i genomsnitt använde sociala medier 3 timmar per dag med en standardavvikelse på 2,2, se tabell 4.
Tabell 4. Deskriptiv statistik för undersökningens variabler angett i antingen medelvärde (M) och standardavvikelse (SD) eller median (MD) och kvartilavstånd (IQR).
Kvinnor (n = 95) Män (n = 27) Totalt (n = 122)
Variabel M (SD) MD
(IQR) M (SD) MD
(IQR) M (SD) MD
(IQR)
Ålder 29,3 (7,8) 27,4 (6,3) 28,9 (7,5)
Positiva interaktioner på sociala medier 5 (2) 5 (1) 5 (2)
Timmar per dag på sociala medier 3,2 (2,4) 2,6 (1,6) 3,0 (2,2)
SM för att följa andra, träffar fysiskt 4 (2) 3 (2) 4 (3)
SM för att följa andra, inte träffar fysiskt 4 (2) 4 (3) 4 (2)
Index för passiv användning 7,6 (1,9) 6,4 (1,6) 7,3 (1,9)
Dela sådant andra skapat på SM 2 (1) 2 (2) 2 (1)
Dela sådant som skapats själv på SM 2 (1) 2 (2) 2 (1)
Index för ej kommunikativ, aktiv
användning 4,7 (1,4) 4,3 (1,9) 4,6 (1,5)
SM för att kommunicera, träffar fysiskt 5 (1) 4 (2) 4,5 (1)
SM för att kommunicera, inte träffar
fysiskt 3 (2) 3 (3) 3 (2)
SM för homogen kommunikation 2 (2) 2 (2) 2 (2)
SM för heterogen kommunikation 1 (1) 1 (1) 1 (1)
Index för kommunikativ, aktiv
användning 11,5 (2,7) 11,4 (2,9) 11,5 (2,8)
Poäng på SOC-13 62,0
(12,7) 59,6
(11,8) 61,5
(12,5)
Index för passiv användning hade medelvärdet 7,3 med en
standardavvikelse på 1,9. Index för ej kommunikativ aktiv användning fick medelvärdet 4,6 och standardavvikelsen 1,5. Index för aktiv kommunikativ användning hade medelvärdet 11,5 och standardavvikelsen 2,8.
Medelvärde för poäng på SOC-13 var 61,5 med standardavvikelsen 12,5. Se Tabell 4. Cronbach’s Alpha (CA) för passiv användning var 0,228, CA för ej kommunikativ aktiv användning var -0,060 och CA för aktiv
kommunikativ användning var 0,448. CA för SOC-13 blev 0,848.
Regressionsanalyser
Totalt genomfördes tre multipla linjära regressionsanalyser. Samtliga regressionsanalyser hade poäng på SOC-13 som beroende variabel. I den första analysen valdes endast de tre användningsindexens åtta frågor som oberoende variabler. Den andra analysen hade endast de tre
användningsindexen som oberoende variabler. Ingen av de första två regressionsanalyserna resulterade i några signifikanta värden.
I den tredje multipla linjära regressionsanalysen inkluderades samtliga variabler som ingått i undersökningen som oberoende variabler: ålder, kön, de tre användningsindexen och frågan om positiva interaktioner. SOC-13 var beroende variabel. Resultatet av den tredje regressionsanalysen redovisas i tabell 5. Analysen erhöll tre signifikanta p-värden på en
femprocentig, en enprocentig respektive en 0,1-procentig alfanivå: positiva interaktioner med andra på sociala medier (p = 0,022), timmar på sociala medier (p = 0,008) och ålder (p = 0,001). Timmar på sociala medier var negativt associerat med poäng på SOC-13 medan ålder och positiva interaktioner hade positiva associationer. För analysen var R = 0,479 och R2
= 0,229.
Tabell 5. Konstanter och p-värden erhållna från en multipel linjär regression med poäng på SOC-13 som beroende variabel
Variabel Regressionskoefficient p-värde
Kön 2,016 0,439
Ålder 0,502 0,001a
Timmar per dag på sociala medier -1,329 0,008b
Positiva interaktioner med andra 2,598 0,022c
Passiv användning 0,287 0,642
Ej kommunikativ aktiv användning -0,114 0,879
Aktiv kommunikativ användning 0,265 0,513
aSignifikant p-värde för α = 0,001 (VIF = 1,101)
bSignifikant p-värde för α = 0,01 (VIF = 1,132)
cSignifikant p-värde för α = 0,05 (VIF = 1,171)
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader i känsla av sammanhang hos universitetsstudenter vid ett svenskt universitet, relaterat till olika typer av användning av sociala medier. De huvudsakliga
resultaten är att de tre konstruerade indexen tänkta att mäta olika användningstyper inte är signifikant relaterade till olika känsla av sammanhang. Däremot är högre ålder, mer positiva interaktioner och mindre tid på sociala medier relaterat till mer känsla av sammanhang.
Inga signifikanta associationer erhölls för undersökningens tre
användningsindex. Verduyn et al. (2017) presenterar att aktiv användning oftast har positiva effekter medan passiv användning har negativa effekter.
Det kan finnas flera förklaringar till varför resultatet i denna undersökning skiljer sig från detta resonemang. En av de främsta förklaringarna kan vara att uppdelningen i aktiv och passiv användning riskerar att bli för generell.
Eftersom inga signifikanta associationer heller erhölls för indexens ingående frågor, tyder det möjligtvis på att också dessa är för generella.
Keles et al. (2020), Richards et al. (2015) och O´Reilly (2020) diskuterar samtliga resultat som visar att de användningsområden som kan ha positiva effekter inte är fria från negativa effekter. Användandet av sociala medier för att söka hälsoinformation och nyhetskonsumtion skulle båda kategoriseras som passiv användning. Samtidigt har dessa två aktiviteter sannolikt motsatta effekter på psykisk hälsa och eventuellt känsla av sammanhang. Hälsoinformation kan, utifrån Nesi (2020) ge möjligheter för individen att främja sin hälsa. Utifrån Geirdal et al. (2021) kan negativa nyheter påverka måendet negativt. Det motsatta kan också vara tänkbart.
Vilket kön respondenterna angivit relaterar inte till någon signifikant skillnad i deras känsla av sammanhang. Det är i linje med resultatet som presenteras av Mato och Tsukasaki (2019). Nilsson, Leppert, Simonsson och Starrin (2010) finner dock att män har mer känsla av sammanhang än kvinnor. Författarna finner också att högre ålder relaterar till mer KASAM och diskuterar om dessa skillnader kan ha påverkats av att färre män och yngre än förväntat svarat på enkäten. Inga könsskillnader i känsla av sammanhang noteras dock i undersökningen som presenteras i denna uppsats.
Tid mätt i timmar på sociala medier per dag var signifikant relaterat till KASAM. Där en ökning på en timme motsvarar en minskning på ungefär 1,4 poäng på SOC-13. Tidigare studier som tittat på tid på sociala medier och kopplingen till psykisk hälsa presenterar olika resultat. Fler studier finner dock signifikanta negativa effekter (McCrae et al., 2017). Både tvärsnittsstudier och longitudinella studier finner signifikanta relationer mellan mer tid och sämre psykisk hälsa (Lin et al. 2016; van den Eijnden, 2018; Kelly et al., 2018; Brunborg & Burdzovic, 2019; Scott et al. (2020).
Shensa et al. (2017) presenterar att problematiskt användande och ökad frekvens av användande av sociala medier relaterar till depressiva symtom, medan enbart tid på sociala medier inte gör det. Coyne et al. (2020) visar att tid på sociala medier relaterar till ångest och depression, samtidigt som inga longitudinella skillnader kan ses.
Det går i denna undersökning inte att dra slutsatser om kausalitet och att sociala medier orsakar lägre KASAM. Personer med lägre KASAM kan möjligtvis spendera mer tid på sociala medier. Paralleller med detta resonemang går att dra med Beeres et al. (2021) som diskuterar om sociala medier snarare kan ses som en indikator för psykisk hälsa, än en riskfaktor.
I detta fall blir det angeläget att fundera kring interventioner på sociala medier för att öka människors KASAM. Faktiska orsaker till att mer tid på sociala medier associerar till mindre KASAM må vara osäkra men den ökade användningen ökar eventuellt sannolikheten att de tar del av interventioner som exempelvis hälsoinformation eller digitala mötesplatser, om sådana finns tillgängliga (Kim & Kim, 2017;
Folkhälsomyndigheten, 2018; Nesi, 2020). Olika stödinsatser skulle kunna utvecklas med hjälp av sociala medier. Till exempel skapandet av stödjande grupper på sociala nätverkssidor (SNS) eller främjandet av kommunikation via meddelandeappar samt annonsering av pågående insatser via sociala medier. Conley, Durak, Shapiro, Kirsch och Zahniser (2016) visar också att tillgången till stöd, exemplifierat som epost eller annan online-kontakt, vid andra teknologibaserade interventioner leder till bättre utfall i dessa interventioner. Således kanske stödinsatser via sociala medier, både via SNS och meddelandeappar också kan utgöra ett komplement till andra hälsofrämjande, teknologibaserade interventioner. Samtidigt som det kan påverka generella motståndsresurser och känsla av sammanhang (Chong et al. 2015).
Chong et al. (2015) beskriver att sociala medier kan utgöra ett stöd.
Möjligtvis kan det vara en förklaring till resultatet i denna undersökning.
Till exempel om personer med lägre KASAM är i behov av ett socialt stöd via sociala medier. Det går dock inte att påvisa i denna undersökning Samtidigt är också det motsatta möjligt, att det är användningen av sociala medier i sig som resulterar i lägre KASAM. Det är också mycket möjligt att båda eller inget av förhållandena kan förklara eller delvis förklara
resultatet, något som kan motivera att inkludera frågor om socialt stöd i framtida undersökningar. Som flera av respondenterna nämner i de öppna frågorna kan effekterna av sociala medier vara mer individuella än
generella. Det kan jämföras med att O’Reilly (2020) nämner att vissa
individer kan ha en större risk för att påverkas negativt av användningen av sociala medier.
Den aktuella undersökningen erhöll ett signifikant resultat för positiva interaktioner och känsla av sammanhang. Mer positiva interaktioner med andra på sociala medier är relaterat till mer KASAM. Eftersom olika användningstyper inte relaterade till KASAM, kan det peka på att det är mer individuellt hur sociala medier påverkar. Alternativt att det inte är sociala medier i sig som påverkar KASAM, utan att personer med mindre KASAM spenderar mer tid på sociala medier. Det går heller inte att säga vilken påverkan sociala medier har i något av alternativen. Till exempel finner McCrae et al. (2017) stöd för hypotesen ”the rich get richer”. Det vill säga att personer med mer sociala och tekniska färdigheter får större positiva effekter av sociala medier. Respondenter som har positiva interaktioner med andra offline kan ta med sig dessa kontakter online. I denna undersökning kan observeras att respondenterna i högre grad uppger att de använder sociala medier för att kommunicera med andra som de också träffar fysiskt än det motsatta.
En ytterligare tolkning är att respondenter som svarat att de haft mindre positiva interaktioner, inte nödvändigtvis kan tolkas som mer negativa. I stället kan ”inte alls positiva” också reflektera ett ”normalläge” som varken är positivt eller negativt, möjligtvis om sociala medier används som
tidsfördriv. En fråga om negativa interaktioner kanske hade gett
annorlunda resultat. En intressant jämförelse kan göras med Primack et al.
(2019). Författarna finner där att negativa upplevelser på sociala medier är relaterat med högre social isolering. Samtidigt är positiva upplevelser inte relaterat till lägre social isolering. Författarna menar att människor tenderar att lägga större vikt vid negativa upplevelser än positiva sådana. Detta resonemang kan också vara en möjlig förklaring till den aktuella associationen mellan tid på sociala medier och känsla av sammanhang, dock erhölls positiva associationer på KASAM för positiva interaktioner.
Det kan ändå vara viktigt att också ta med frågor som mäter negativa interaktioner och upplevelser i fortsatta undersökningar.
Skillnader i socialt kapital skulle kunna vara en anledning till skillnaden i KASAM efter tid på sociala medier. Mato och Tsukasaki (2019) visar att studenters känsla av sammanhang till viss del kan prediceras av deras sociala kapital. de Zúñiga, Barnidge och Scherman (2017) gör skillnad på offline- socialt kapital och sociala medier- socialt kapital. Glaser, Liu, Hakim, Vilar och Zhang (2018) menar att användningen av sociala medier har mindre påverkan på ångest och depression om det medieras av offline- socialt kapital än om användningen medieras av vad de kallar
internetberoende. Dock har inte socialt kapital undersökts här och det går inte heller att uttala sig om det sociala kapitalet skiljer sig samt hur eller om det skulle förändras för att påverka KASAM vid minskad eller ökad tid på sociala medier.
Frison och Eggermont (2016) framhåller att både aktiv och passiv
användning av Facebook relaterar till mer depressiva symtom för pojkar respektive flickor. Däremot visas att flickor med mer upplevt stöd online, tillsammans med aktiv användning, har mindre depressiva symtom. Det visar på att det är mer än enbart vilken typ av användning som har inverkan på effekten, hänsyn måste tas till olika individuella
påverkansfaktorer. Vidare varierar möjligheten till stöd och gemenskap utanför sociala medier troligtvis stort beroende på studentens situation. Det kan jämföras med resultatet som Geraee, Eslami och Soltani (2019)
presenterar. De visar att om respondenten upplever sig ha lägre socialt kapital i förhållande till sin familj, är detta korrelaterat till en ökad användning av sociala medier, som i sin tur korrelerade med minskad tillfredsställelse med livet. Mer upplevt socialt kapital i förhållande till familjen relaterade än starkare till ökad tillfredsställelse med livet. Översatt till denna undersökning kanske vissa studenter använder sociala medier mer till följd av en lägre känsla av sammanhang eller mindre socialt
kapital ”i verkliga livet”. Där användningen av sociala medier skulle kunna ge en gemenskap och öka eller ytterligare förstärka eller förvärra redan existerande nivåer av KASAM eller socialt kapital. Sannolikt är många olika faktorer med och påverkar dels resultatet i denna undersökning, dels vilka förhållanden och effekter sociala medier har med, respektive på, människors KASAM och psykiska hälsa. Det finns även en rad
metodologiska överväganden som troligtvis påverkar resultatet i denna undersökning.
Främjande av KASAM via sociala medier skulle kunna vara ett sätt att öka jämlikheten i hälsa, med tanke på att KASAM till viss del speglar
nuvarande och framtida psykisk hälsa (Eriksson & Lindström, 2006; Mato
& Tsukasaki, 2017). Om personer som spenderar mer tid på sociala medier har lägre känsla av sammanhang, kan sociala medier som arena utgöra en möjlighet att nå dessa personer genom att utveckla interventioner för att främja människors känsla av sammanhang. Samtidigt är användningen av sociala medier långt ifrån oproblematisk (Nesi, 2020;
Folkhälsomyndigheten, 2021).
Metoddiskussion
Den främsta styrkan med denna undersökning är att KASAM undersökts i relation till användningen av sociala medier. Det är ett relativt outforskat område och kan bidra med uppslag till fortsatta undersökningar inom samma ämne.
Utskicket av informationsbrev skedde löpande under de första två av tre veckor som datainsamlingen pågick och enkäten var öppen. Detta för att hantera en låg svarsfrekvens och öka antalet respondenter. Initialt hade en påminnelse planerats att skickas ut den sista veckan, något som inte gjordes till följd av den löpande kontakten. Påminnelsen skulle då endast skickats ut till en del av de programansvariga, vars arbetsinsats i praktiken skulle dubblerats, varför ingen påminnelse skickades ut. Webbenkät och kontakt med programansvariga bedömdes vara det mest tids- och resurseffektiva tillvägagångssättet för denna undersökning. I efterhand hade det kanske blivit mer effektivt att gå via studentkår direkt, eftersom den vägen ändå använts.
Undersökningen tog höjd för ett stort bortfall. Ejlertsson (2019a) menar att ett externt bortfall kan bli större än 50 procent. Det faktiska externa
bortfallet blev mer än 90 procent vilket resulterar i ett antal överväganden.
Resultatet kan sannolikt inte anses vara representativt för den
bakomliggande populationen. Vilket också stöds av bortfallsanalyserna som visar att stickprovet signifikant skiljer sig från förväntade köns- och
åldersfördelningar. Dock har föregående hösttermin använts som referens samt att svarsfrekvensen beräknats från ett inte exakt antal. För tolkningen att det blir svårt att se stickprovet som representativt har det sannolikt mindre påverkan. Det går sannolikt inte att generalisera resultatet till hela populationen studenter på det aktuella universitetet (Ejlertsson, 2019a).
Givet de statistiskt signifikanta skillnader mot de förväntade värdena för den här undersökningen är det möjligtvis något som kan ha påverkat resultatet. Fler kvinnor svarade på denna enkät än förväntat. Färre i den äldsta åldersgruppen än förväntat svarade, samtidigt som åldersskillnader förekommer. Möjligtvis har dessa resultat påverkats åt något håll av denna fördelning om exempelvis de äldre med mindre KASAM inte svarat på enkäten.
För att få in tillräckligt med enkätsvar har informationsbrev med enkäter även lagts ut via sociala medier. Det är rimligt att anta att resultatet för en enkät om sociala mediers effekt påverkas åtminstone till viss del med anledning av detta. Dock har ändå en negativ association erhållits och respondenterna har själva beskrivit negativa erfarenheter, något som eventuellt pekar på en begränsad påverkan av resultatet. Ett fåtal av de program som fått ta del av enkäten har flera gånger fler studenter än andra, vilket sannolikt medfört att en större andel av respondenterna kommer från dessa program. Det kan påverka resultatet om fler av dessa studenter exempelvis är kvinnor, yngre eller är mer motiverade att svara på ämnet.
Scott et al. (2020) framhåller att kvinnor tycks ha större risk för sämre psykisk hälsa till följd av användning av sociala medier. Det har inte undersökts här men kan ha påverkat motivationen på så sätt att fler kvinnor svarat eller att färre män svarat om de upplever större respektive mindre risk med sociala medier. Lundgren och Eriksson (2013) nämner också att kvinnor kan ha större motivation att svara på enkäter. Det kan också vara så att den låga svarsfrekvensen innebär att studenter med vissa egenskaper mer eller mindre systematiskt inte svarat på enkäten.
Individens upplevelse av sociala medier samt viljan att dela med sig av denna, kanske har viktat resultatet åt ett visst håll.
Definitionen av sociala medier för den här undersökningen är, som också påpekas i de öppna frågorna, mycket bred. Eftersom det i definitionen
också ingår mer kommunikativa tjänster är det sannolikt så att några som svarat på enkäten inte använder de mer typiska plattformarna, exempelvis Facebook, Twitter, Instagram (SNS) inom begreppet sociala medier, men ändå definierats som användare enligt enkätens bredare definition. Hänsyn till det måste tas i tolkningen av resultatet. Det kan också bli missvisande att föreslå interventioner som sannolikt har störst genomslag på de sociala nätverkssidorna, SNS, baserat på ett resultat som använt en bredare definition. En risk blir då att vissa av de som i denna undersökning har mindre känsla av sammanhang inte kan ta del av möjliga interventioner som sannolikt främst genomförs eller annonseras på SNS. För vidare undersökningar kan dessa delar delas upp i två frågor, i stället för ett samlat begrepp. Davila et al. (2012) har gjort på ett liknande sätt.
Svaren på enkätens öppna frågor kan användas för att bedöma användningsindexens kriterie- och innehållsvaliditet, exempelvis face validity. Båda typerna av validitet kan anses vara låg för indexen som verkar vara alltför generella och trubbiga mått på olika typer av användning (Ejlertsson, 2019a). Respondenter har identifierat flera användningsområden som de upplevt inte inkluderas i dessa frågor. Vad frågorna har undersökt har också upplevts som otydligt. Svarsalternativens skalor har också varit svåra att svara på. Frågorna till indexen
konstruerades utifrån Kim och Kim (2017) och de Zúñiga et al. (2012). Dock är dessa studiers frågor mer specifika och inriktade på olika aktiviteter som sedan konstruerats till index. Ett annat tillvägagångssätt valdes för den här undersökningen och frågorna gjordes mer generella. Detta för att hålla nere antalet frågor och öka motivationen hos respondenterna att besvara
enkäten, något som samtidigt sänkt validiteten. Det går också att argumentera för, givet den låga svarsfrekvensen, att de aktuella
respondenterna är de mest motiverade att svara, vilket skulle kunna varit fallet även om enkäten blivit längre. Nya undersökningar bör göras där fler och mer specifika frågor konstrueras genom att vidare utveckla enkätfrågor för olika användningstyper. Det vill säga exemplifiera mer och vara
tydligare med vad som efterfrågas, på ett liknande sätt som Kim och Kim (2017) och de Zúñiga et al. (2012) gör. Till detta kan möjligtvis
respondenternas svar på denna undersöknings öppna frågor användas, för att se om och hur sociala medier påverkar KASAM, med frågor som bättre
relaterar till olika användningsområden. Samtidigt kanske det inte heller går att generalisera negativa effekter till endast passiv användning eller positiva effekter till endast aktiv användning, trots mer specifika frågor.
Det blir sannolikt också viktigt att ta hänsyn och ta med frågor som rör respondenternas upplevelser av sociala medier, på ett mer utförligt sätt än vad som gjorts här. Davila et al. (2012) inkluderar förutom frågan om positiva interaktioner också frågor om negativa interaktioner och mående efter användande av sociala medier.
Begreppsvaliditeten i frågorna om användning är sannolikt också låg.
Frågorna har baserats efter tidigare studier men den aktuella enkätens frågor har inte använts förut. Det påverkar också möjligheten att göra jämförelser med andra resultat (Ejlertsson, 2019a). Emellertid tycks mätmetoder variera mellan studier och de flesta tittar på tid och frekvens samt problematiskt användande vilket sannolikt också påverkar
möjligheterna till jämförelser (Schønning et al., 2020). Hur olika studier operationaliserar och undersöker olika typer av användning varierar också (de Zúñiga et al. 2012; Kim och Kim 2017; Keles et al., 2019). Olika
svarsalternativ övervägdes också initialt. I stället kunde mer tydliga och specifika svarsalternativ, exempelvis en gång om dagen, användas. Kim och Kim (2017) använder samma svarsalternativ, något som blir mindre viktigt eftersom den här undersökningen formulerat egna frågor. Frågorna skulle också sammanfattas i index vilket skulle reducerat möjligheten till tolkning av mer specifika svarsalternativ i relation till känsla av
sammanhang. Dock har troligtvis få respondenter samma definition av mycket ofta, något som också kan ha påverkat resultatet.
En reflektion kan göras i relation till pågående covid-19-pandemi. Geirdal et al. (2021) presenterar i sin studie att respondenter som rapporterar mer frekvent användning av sociala medier skattar sämre psykisk hälsa och större grad av ensamhet. Författarna diskuterar detta i relation till att sociala medier fyllts med nyheter om pandemin vilket skulle kunna påverka respondenternas uppfattning av sociala medier. Samtidigt kan de med bättre psykisk hälsa använda sociala medier mer positivt och söker information i andra kanaler. Eftersom pandemin fortfarande pågår och det nämns i denna undersöknings öppna frågor, är det inte osannolikt att det
har en viss påverkan på resultatet. Respondenter som spenderar mer tid på sociala medier utsätts troligtvis oftare för nyheter om smittspridning, dödstal, restriktioner, polarisering och ojämlikhet, vilket riskerar påverka deras känsla av sammanhang genom att minska deras upplevelser av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Det kan också vara så att människor med mindre känsla av sammanhang använder mer sociala medier för att kommunicera med familj och vänner som inte kunnat träffas fysiskt under pandemin. Till viss del kanske den minskade fysiska
kontakten kan förklara både ökad användning av sociala medier samt minskad känsla av sammanhang. Detta till följd av en möjlig teoretisk koppling mellan socialt kapital och känsla av sammanhang (Mato &
Tsukasaki, 2019). Människors sociala kapital minskar möjligtvis till följd av restriktioner och minskad social kontakt, samtidigt som användningen av sociala medier ökar i försök att behålla denna kontakt. Det kan göra det motiverat att titta mer specifikt på användningen av sociala medier.
Kommunikation kan sannolikt både vara positiv och negativ. Då kan det bli fel att generalisera effekter till endast två olika typer av användning.
Alternativt att undersökningen samtidigt måste beakta specifika
förhållanden på sociala medier samtidigt som olika typer av användning.
Det är något som kan ha påverkat resultatet i denna undersökning. Frison och Eggermont (2016) framhåller till exempel att både aktiv och passiv användning av Facebook relaterar till mer depressiva symtom för pojkar respektive flickor. Möjligen hade frågor om upplevt stöd online respektive offline påverkat hur resultatet av denna undersökning fallit ut. Då kan det vara något att ta med i vidare undersökningar av olika användningar av sociala medier. Studenter kan också vara en för generell och heterogen grupp för att kunna urskilja eventuella skillnader. Exempelvis Chong et al.
(2015) presenterar möjliga fördelar kopplat till sociala medier för LGB- individer som lever under stigmatiserade och diskriminerande
förhållanden. I likhet med vad som diskuterats ovan kanske fördelar och nackdelar med sociala medier är mer individuella än generella. Alternativt att studenter som gruppindelning riskerar att missa olika subgruppers effekter av sociala medier.
