1 (16)
PM
UPPDRAG
VA-utredning Kabinbaneområdet
UPPDRAGSLEDARE
Rickard Olofsson
DATUM
2015-12-11
UPPDRAGSNUMMER
1644759000
UPPRÄTTAD AV:
Rickard Olofsson
Dagvattenhantering och VA-försörjning för Kabinbaneområdet. Översiktlig utredning inför planskede
Inledning
Det aktuella planområdet utgörs av området öster och väster om kabinbanan, del av Mörviken 1:75, Åre kommun. I samband med kommande planarbete så behöver VA-försörjning och dagvattenhantering utredas. Sweco Environment fått i uppdrag av Skistar Åre AB att ta fram en VA och dagvattenutredning för planområdet.
Orientering
Det aktuella planområdet ligger längs E14 ca 10 mil väster om Östersund och ca 300 m nordväst om Åre torg. Se Figur 1 för orientering och planområdets ungefärliga utbredning.
Figur 1. Orientering av det aktuella planområdet (ungefärlig utbredning enligt röd markering)
Befintlig och planerad verksamhet
Inom planområdet, 20 m från E14, ligger kabinbanans dalstation. Mellan dalstationen och E14 finns angöring för bussar, taxi, personbilar och parkering. Väster om dalstationen finns
ytterligare högre belägna parkeringsplatser. Öster om dalstationen finns liftarna VM6:an och Worldcupliften. Sydost om liftarna, ca 70 m, ligger backrestaurangen Timmerstugan.
Kabinbanevägen ansluter till planområdet i sydvästlig riktning och förbinder E14 med Årevägen.
Intill Kabinbanevägen, på öster sida, går en gc/skid- väg som avslutas på Åre torg. I direkt anslutning till planområdets västra del, ca 110 m från Kabinbanan ligger en bensinstation.
Den planerade verksamheten utgörs av en större matvarubutik i samma nivå som de befintliga parkeringarna intill E14. Från samma nivå planeras infart till parkeringsgarage med ca 200 platser. Inlastning till butiken planeras också att ske från gatunivån. Ovan butikslokalerna planeras ca 70 lägenheter. Öster om kabinbanan planeras det för liknande verksamheter som parkeringsgarage med ca 200 platser, handel, service, restaurang och ca 90 lägenheter.
Kabinbanans ska, liksom idag utgöra en entré, till berget, skidåkningen, cyklingen och vandringen men även en entré till de planerade lägenhetshusen, handeln och
serviceverksamheten på båda sidor om dalstationen. Planområdets totala storlek är ca 2,7 ha.
Kabinbanevägens sträckning och anslutning till E14 planeras att i stort sätt att bibehållas som i dagsläget.
Förutsättningar för dagvattenhanteringen
Planområdets recipient är Åresjön som är en vattenförekomst med gällande miljökvalitetsnormer.
Miljökvalitetsnormer (MKN) infördes med miljöbalken år 2009 och är ett juridiskt bindande styrmedel för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa föroreningskällor.
Miljökvalitetsnormerna fastställs av regeringen och kan gälla för hela landet eller vara specifika för olika geografiska regioner. De flesta av miljökvalitetsnormerna grundar sig i krav från olika EU-direktiv och handlar oftast om en högsta tillåtna halt för ett visst ämne i luft, mark eller vatten. För miljökvalitetsnormer för vattenförekomster beslutar Vattenmyndigheterna med stöd från de föreskrifter och råd som Naturvårdsverket tar fram. Det finns två sorters
miljökvalitetsnormer för ytvatten: ekologisk och kemisk status.
Vid bedömningen av vattenförekomster och deras ekologiska status tas hänsyn till vad sjöns eller vattendragets naturliga tillstånd var innan människan påverkade vattnet. En sjö med god ekologisk status innebär att sjön ligger nära sitt naturliga tillstånd. För en sjö med dålig ekologisk status krävs omfattande åtgärder för att den ska återhämta sig.
Kemisk ytvattenstatus klassificeras som ”god status” eller ”uppnår ej god status” och baseras på koncentrationer av utpekade ämnen som är upptagna på Vattendirektivets lista över prioriterade ämnen. Målsättningen är att de vatten som omfattas av MKN ska ha god ekologisk status och god kemisk status år 2015.
En generellt gällande princip är att vattenkvaliteten inte får försämras någonstans. I Sverige har hittills, förutom kustvatten, endast sjöar större än 1 km2 och vattendrag med tillrinningsområde större än 10 km2 klassificerats som vattenförekomster och bedömts utifrån MKN.
Åresjöns har klassats till måttlig ekologisk status (2009) med ett kvalitetskrav att god ekologisk status ska uppnås till 2021. Den kemiska ytvattenstatusen (exklusive Hg) har klassats till god kemisk status (2009) med ett kvalitetskrav om god kemisk status till 20151.
Förutom gällande miljökvalitetsnormer så är Åresjön också natura 2000-klassat.
Natura 2000 är ett nätverk som byggs upp inom EU för att bevara värdefulla naturområden.
Medlemsländerna har definierat de arter och naturtyper som är av gemensamt
bevarandeintresse för hela EU-regionen. Syftet med Natura 2000 är att bevara dessa naturtyper med ett bevarandeintresse. Sedan den 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000-områden klassade som riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken.
Införandet av Natura 2000 i svensk lag har inneburit att det krävs tillstånd enligt 7 kap 28 a § miljöbalken innan det kan bedrivas någon typ av verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000 område.
Detta innebär i korthet att fokus på dagvattenhanteringen för Kabinbaneområdet ska vara att minimera flöden, fastlägga eventuella föroreningar samt minimera transporten av sediment.
Dagvattenhanteringen har också nära kopplingar till ras- och skredproblematiken vilket behöver beaktas utifrån områdets terrängförhållanden och geoteknik. En robust dagvattenhantering skapar förutsättningar för att minimera risken för att ras och skred ska uppstå.
Åre kommun har i dagsläget inte någon framtagen dagvattenstrategi men nedanstående punkter bedöms sammanfatta målsättningarna för dagvattenhanteringen för det aktuella planområdet:
Bevarande av vattenbalansen. Vattenbalansen med den befintliga grundvattennivån ska inte påverkas negativt som en följd av den ökande exploateringsgraden.
Robust dagvattenhantering. Dagvattenhanteringen ska utformas så att skador på allmänna och enskilda intressen undviks.
Recipienthänsyn. Dagvattenhanteringen ska utformas med hänsyn till recipienten med avseende på föroreningar och transport av sediment.
Avrinningsområdesperspektiv. Dagvattenhanteringen bör ha ett
avrinningsområdesperspektiv eftersom det aktuella planområdet utgör en liten del av det totala avrinningsområdet.
Estetiska värden. Dagvattenhanteringen ska ses som en tillgång och på så vis medverka till en grönare och mer omväxlande planering av Åre by.
Dagvattenhanteringen blir särskilt viktig för det aktuella planområdet eftersom
terrängförhållandena tillsammans med skidområdenas utformning och passagen genom E14 skapar en knutpunkt för dagvattenflödet som har sitt ursprung från ovanliggande
avrinningsområde. Det faktum att planområdet utgör en knutpunkt och att det finns begränsat
1 VISS Vatteninformationssystem Sverige, www.viss.lansstyrelsen.se
utrymme för dagvattenhanterande åtgärder inom det planerade planområdet betyder att ett större perspektiv på dagvattenfrågan måste tas.
Kontakt har tagits med boende nedan planområdet och enligt uppgift så inträffar
dämningssituationer, höga flöden och transport av sediment redan i dagsläget innan den planerade exploateringen har startat.
Markförhållanden inom planområdet
Enligt SGU:s jordartskarta består naturliga jordlager i området främst av moig och sandig morän. Sweco civil har tidigare tagit fram en sammanställning av tidigare utförda geotekniska utredningar2. Dessa utredningar visar på att området väst om kabinbanehuset i huvudsak täcks av ca 0,5-3 m fyllning, de större mäktigheterna bedöms förekomma i områdets centrala och södra delar.
Fyllningsmaterialet utgörs främst av grusig sand och siltig morän med inslag av grus och sand. I sydvästra delen av området har ett torvlager påträffats mellan ca 2,9- 3,0 m under den befintliga markytan. Mellan ca 3-6 m under befintlig markyta har berg alternativ naturligt lagrad lermorän påträffats. Lermoränen, som lokalt går under benämningen ”Blåhall”, är mycket fast och blå i färgen.
Vid sondering har det varit svårt att bedöma djup till berg då den mycket fasta moränen ger ett resultat som är svårt att särskilja från berg.
I området öster om kabinbanehuset kring backrestaurangen ”Timmerstugan” består marken överst av ca 3-5 m fyllning, de större mäktigheterna förekommer i den södra delen.
Fyllningsmaterialet har mycket låg till låg relativ fasthet och utgörs främst av sandig morän.
Under fyllningen finns den naturligt lagrade moränen. Moränens översta 0,5-1 m har låg relativ fasthet, därunder är den relativa fastheten hög till mycket hög.
Djup till berg har ej undersökts, förmodat berg har i två undersökningspunkter påträffats på 14 och 17 m under befintlig markyta. Öster om Timmerstugan (vid tidigare dalstation för
Stjärnliften) består marken överst av ca 1,5-4 m fyllning, de större mäktigheterna finns i sydväst och minskar mot norr. Fyllningens relativa fasthet är i regel mycket låg. Under fyllningen finns naturligt lagrad morän. Moränens relativa fasthet ökar från låg i det övre skiktet till mycket hög på större djup.
Djup till berg har ej undersökts. Bergfritt djup bedöms minska mot norr där det i utförda undersökningspunkter är större än 2 m.
Hydrogeologiska förhållanden inom planområdet
I området väster om kabinbanehuset finns inga grundvattenrör installerade. Observationer om eventuellt förekommande vatten har dock gjorts i samband med utförandet av tidigare
undersökningar. Inget vatten påträffades vid tidpunkten för de utförda undersökningspunkterna.
Grundvattentransport bedöms i huvudsak ske i förekommande fyllningslager och/eller i det övre moränlagret.
2 PM Geoteknik, Åre Kabinbaneområdet – Sammanställning av tidigare utförda geotekniska utredningar, 2015-03-09.
I området öster om kabinbanehuset finns inga grundvattenrör installerade. Vid Timmerstugan bedöms grundvattenytan ligga ca 4 m under befintlig markyta. Mot nordost bedöms
grundvattnet bli mer ytligt och ligga ca 2 m under befintlig markyta.
Efter nederbördsrika perioder och snösmältning kan ytligare vatten uppträda i jordprofilen.
Stabilitet inom planområdet
Slänten norr om befintlig parkering i området väster om kabinbanehuset bedöms vara
skredbenägen. I området öster om kabinbanehuset vid Timmerstugan förekommer fyllning och området bedöms inte vara skredbenäget. Planområdets nordöstra del innehåller branta partier med lutningar på mer än 17° vilket medför att risken för skred och ras inte kan uteslutas.
Dimensioneringsförutsättningar
Dagvattenanläggningar och ledningar inom planområdet ska i detaljprojekteringsfasen dimensioneras för ett regn som kan förväntas uppstå på den aktuella platsen. För ett
normalscenario kan förslagsvis ett dimensionerande regn med 10 minuters varaktighet och 10 års återkomsttid användas vilket ger en regnintensitet om 219 l/s ha.
För att även synliggöra ett extremscenario så kan ett regn med 10 minuters varaktighet och 100 års återkomsttid ge en regnintensitet om 537 l/s.
Specifikt flöde för det aktuella planområdet utifrån markanvändning har inte räknats fram inom ramen för denna utredning eftersom omfattningen av de planerade byggnaderna och
markanvändningen i dagsläget inte är fastställd.
Förutom att rätt dimensionerande regn ska väljas vid detaljprojekteringen så bör framtida dagvattenanläggningar och ledningar även ta hänsyn till eventuella hävningsfaktorer som kan uppstå på grund av de topografiska förhållandena samt förväntade klimatförändringar.
I P1043 finns ett framtidsscenario sammanfattat av SMHI som menar att nederbörden över Sverige förväntas öka under det närmaste seklet med 10-20% men att detta kan variera stort mellan olika år och decennier. Nederbördsökningen är störst under vintern. Under
sommarhalvåret förväntas Sydsverige få minskad nederbörd medan förändringarna i den norra delen av landet förväntas bli små. Detta innebär en ökad avrinning med 5-25 % sett över hela Sverige.
Med bakgrund av ovanstående resonemang bör en säkerhetsfaktor vid framtagandet av de dimensionerande flödena i det aktuella området räknas upp med 20 %.
Befintligt VA
I dagsläget försörjs Kabinbaneområdet, Bykrogen och Slalomsvängen via ett vatten-, dagvatten- och spillvattenledningsnät som korsar E14 vid infarten på Slalomsvängen. På
vattenledningsnätet, strax innan korsningen med E14, finns en tryckstegringsstation.
Ledningsnätet mot Kabinbaneområdet (parallellt öster om E14) består av betongledningar (spill- och dagvattenledningar) och gjutjärn alt. segjärnsledning (huvudvattenledningen). På
3 Publikation P104. Svenskt Vatten. Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, augusti 2011.
dagvattenledningsnätet finns ett antal dagvattenbrunnar med galler betäckning. Dessa samt delar av kabinbanans avvattning leds via ledningar mot Slalomsvängen och korsar sedan E14 för vidare transport ner mot samhället.
Nedan planområdet leds dagvattnet i dagsläget undan via dagvattenledningar samt kortare partier med öppna system.
Enligt erhållet underlag så utgörs den befintliga VA-försörjningen inom planområdet av
spillvattenledningar (röd), vattenledningar (blå) och dagvattenledningar (grön), se även Figur 2.
Figur 2. Befintligt VA inom planområdet
Allmänt om dagvatten och princip för dagvattenhanteringen
Dagvatten är tillfälliga flöden som uppträder vid exempelvis regn, snösmältning eller tillfälligt framträngande grundvatten.
Dagvattnets sammansättning och flöden avspeglas av det aktuella områdets markanvändning och lutningsförhållande. Hårdgjorda branta ytor ger en snabb och plötslig dagvattenavrinning och flacka och vegetationsrika områden ger upphov till trög avrinning. Vid god
dagvattenhantering så ska en trög och ren dagvattenavrinning eftersträvas så långt som möjligt.
Vid en exploatering förändras dagvattnets avrinningsmönster och plötsliga flödestoppar kan bli resultatet om andelen hårdgjorda ytor ökar (takytor och parkeringar mm). Uppförande av
byggnader, anläggande av vägar och eventuella förändringar av naturliga avrinningsstråk (diken och bäckar) påverkar också hur dagvattnet rinner av från ett tidigare oexploaterat område.
Dagvattenflödet kan på sin väg orsaka problem som dämning, översvämning och
erosionsskador men dagvattnet kan även utgöra en risk i och med att föroreningar och sediment riskerar att följa med dagvattnet ut till recipienten. Vid en nyexploatering är risken större för erosion och transport av sediment samt snabb avrinning, framförallt innan den nyanlagda marken hunnit ”sätta sig” och vegetation hunnit etableras.
För att minimera risken för negativ påverkan på recipient, dämning och/eller markskada bör därför en robust och uthållig dagvattenhantering framarbetas utifrån de platsspecifika förutsättningarna.
Förslag till dagvattenhanterande åtgärder för Kabinbaneområdet
Utifrån de målsättningar som inledningsvis föreslagits för dagvattenhanteringen och givna förutsättningar samt utifrån den planerade exploateringen så har ett antal åtgärdsförslag identifierats som lämpliga för det aktuella planområdet. Dessa beskrivs kortfattat nedan och slutgiltiga val av åtgärder samt hur dessa anläggs måste undersökas vidare i kommande utredningssteg och detaljprojekteringar.
Gröna tak
De ytor som till största delen kommer bidra till plötsligare och större flöden är stora hårdgjorda ytor som parkeringsytor och takytor. För takytor kan gröna tak anläggas för att minimera andelen hårdgjorda ytor och skapa en större andel grönstruktur.
Gröna tak består oftast av moss- och sedumarter och har en hög vattenhållande förmåga vilket bidrar till en fördröjning och minskning av flödestoppar samt reduktion av den årliga avrunna volymen. Beroende på substratets tjocklek så kan årliga volymen minskas med 50 %, 75 % och i vissa fall upp till 90 %. För exempel på gröna tak se Figur 3
Figur 3. Exempel på gröna tak
Gröna tak skapar också ett estetiskt värde i att blickfånget från högre belägna punkter ovan planområdet utgörs av en högre andel vegetationsytor istället för traditionella takytor.
Stuprörsutkastare
Stuprör för takytorna bör anläggas så att utkastare avleder dagvattnet ut över grönytor eller planteringar. Dagvattnet kan avledas till dessa ytor via ränndalar och en trögare avrinning och möjliggörande av infiltration samt bevattning av intilliggande planteringar, för exempel se Figur 4.
Figur 4. Illustration utkastare och avledning över ränndal till vegetationsytor/infiltrationsstråk Möjliga placeringar av stuprörsutkastare inom planområdet är från samtliga takytor. Översilning från stuprörsutkastarna sker till intilliggande grönyta och avrinningsstråk.
Tröga system
Inom planområdena ska därför andelen grönytor generellt uppmuntras. Grönytor bidrar till en trög avrinning, möjliggör infiltration samt fastläggning av partiklar och föroreningar. Förutom positiva egenskaper ur ett dagvattenperspektiv så bidrar grönytor till en mer omväxlande miljö.
Grönytor i anknytning till parkeringsytor kan även utgöra oljeavskiljande åtgärder om dessa ytor tillåts översilas. Om dessa grönytor anläggs som grunda svackdiken kan också en
magasinerande och infiltrerande funktion uppnås. För exempel på grönyta intill parkeringsyta se Figur 5.
Figur 5. Exempel på utformning av vegetationsytor intill parkeringsyta
Placering av gröna ytor inom planområdet ska ske intill hårdgjorda ytor såsom vägar och parkeringsytor. En förutsättning för detta är en planerad höjdsättning samt passager för dagvatten eller nedsänkta kantstenar så att flödet inte hindras.
Möjliggörande av infiltration
Generellt för planområdet så ska möjliggörande av infiltration skapas. Detta handlar korthet om att i möjligaste mån tillåta dagvattnet översilas halvgenomsläppliga ytor. Infiltration kan också möjliggöras i öppna diken och i fördröjningsmagasin med öppen botten (perkolation).
Underjordiska fördröjningsmagasin
Som en huvudåtgärd så har ett eller flera underjordiska magasin identifierats som en möjlig och effektiv dagvattenåtgärd. Dessa kan förläggas längs vägar och under parkeringsytor. Det finns en rad tekniska lösningar för underjordiska magasin men för det aktuella planområdet så föreslås att dessa anläggs som rör. Denna utformning bedöms mer anpassningsbar då dessa kan byggas både på längden och också på bredden utifrån tillgängligt utrymme. Denna typ av magasin skapar fördröjning, fastläggning av sediment och avskiljning av partikelbundna föroreningar. Fördröjningsmagasin i rörutförande bedöms även enklare ur ett drift- och skötselperspektiv vilket är en mycket viktig aspekt. Det är viktigt att en diskussion förs med inblandade för hela avrinningsområdet för att avgöra för vilka flöden som dagvattenmagasinen ska klara av.
Dimensioneringen ska göras utifrån kapacitetsbrist i ledningsnätet nedan planområdet, planerad exploatering och markanvändning inom planområdet samt skidområdenas utformning och dagvattenhantering. Underjordiska fördröjningsmagasin kan utformas täta vid hög
grundvattennivå och perforerade (för infiltration) om de kan anläggas ovan grundvattennivån, se illustration Figur 6.
Figur 6. Illustration fördröjningsmagasin utformat som volym i ledning
Erosionsskydd
Dagvattenflöden över naturmark och/eller skidområden i kombination med branta lutningar ska erosionsskyddas för att minimera risken för erosion och transport av material. Erosionsskydd kan också vara aktuellt i släppunkter eller där dagvattenledning möter ett öppet system.
Fördelning av dagvattenflödet och bibehålla naturliga avrinningsstråk
En viktig dagvattenhanterande åtgärd i brant terräng är att behålla de naturligaavrinningsstråken så långt som möjligt. Dessa avrinningsstråk har under lång tid blivit stabila och är inte lika erosionsbenägna som nyanlagda avrinningsstråk. Det är också mycket viktigt att fördela ut dagvattenflödet i så många punkter som möjligt. Detta är dock en utmaning i det aktuella planområdet eftersom passagen under E14 utgör en knutpunkt för dagvattnet i avrinningsområdet. Men att fördela flödet i så många punkter som möjligt kan också konkret handla om att exempelvis släppa avrinningen från en parkeringsyta i flera punkter eller att fördela ut takavvattningen i många punkter.
Fördelning av dagvattenflödet kan också utgöras av fördelning mellan flera dagvattennät.
Förutom den befintliga dagvattenledningen som går parallellt med passagen under E14 så finns det en dagvattenledning väster om kabinbanans befintliga parkering. I samband med
exploateringen så bör en fördelning av dagvattenflödet undersökas mellan dessa två
dagvattenledningar förutsatt att det finns kapacitet för en sådan fördelning. Som redan nämnts så uppstår det problem med dagvattnet redan i dag vid höga flöden.
Släppunkt snökanonsvatten
Enligt uppgift från boende nedan det planerade exploateringsområdet så töms snökanonsledningen till det befintliga dagvattennätet. Tömningen sker eftersom
snökanonsledningen ligger grunt och måste tömmas så att denna inte fryser sönder. Det bör undersökas om denna tömning kan ske i annan punkt.
Avrinningsområdesperspektiv (åtgärder även ovan planområdet)
Eftersom planområdet utgör en knutpunkt för dagvattenavrinningen så krävs ett större
perspektiv på dagvattenfrågan. Verksamheten i skidområdena ovan planområdet påverkar hur mycket dagvatten som tillförs planområdet. Skidområdena tillsammans med den planerade exploateringen påverkar hur stora flödena som tillförs till dagvattennätet nedan planområdet.
Nedan planområdet ligger bostadsområden och delar av Åre centrum och recipienten Åresjön.
Det är inte rimligt att en exploatering som utgör en liten del av det totala avrinningsområdet ska omhänderta dagvatten ovanifrån samt ta höjd för att åtgärda de kapacitetsbrister som tidvis råder i ledningsnätet nedan planområdet.
För att uppnå en robust dagvattenhantering så bedöms det viktigt att ett större
avrinningsperspektiv tas. Detta bör utformas så att en samsyn mellan olika aktörer framarbetas för dagvattenhanteringen.
Dagvattenåtgärder vid byggskedet
En viktig målsättning med dagvattenhanteringen är att minimera risken för transport av sediment till Åresjön. Risken för att denna transport sker är störst i samband med byggskedet.
Tillfälliga dagvattenåtgärder ska därför upprättas innan markarbetena påbörjas. På grund av att planområdet utgör en knutpunkt för dagvatten samtidigt som tillgängliga ytor är begränsat så blir detta en utmaning. Konkret så kan denna typ av åtgärd utgöras av tillfälliga mindre
sedimentationsdammar med ett definierat utlopp. I den tillfälliga dammen kan sedimentation ske genom att dagvattenflödet tillåts stanna upp. De tillfälliga sedimentationsdammarna kan förses med makadamvall och/eller halmbalar så att även ek mekanisk filtrering kan uppnås innan dagvattnet går vidare. För det aktuella planområdet måste ett flertal mindre tillfälliga sedimentationsdammar upprättas eftersom utrymmet inte tillåter endast en större åtgärd.
Schaktarbeten ska också planeras till torrare väderlek och god bärighet i mark. Om det slutligen beslutas att fördröjningsmagasin ska anläggas så bör dessa anläggas tidigt i processen så att även dessa kan nyttjas redan i byggskedet.
Fördröjning innan släpp till befintligt ledningsnät nedan planområdet
Föreslagna åtgärder ovan har som målsättning att skapa fördröjning och fastläggning av sediment innan dagvattnet släpps till det befintliga ledningsnätet nedan det aktuellaplanområdet. En kombination av tröga öppna system och avledning via ledning är nödvändig eftersom dagvattenflödet ska avledas förbi ett tätbebyggt område. En grundregel som bör gälla är dock att fördröjning och/eller trög avledning alltid ska ske innan flödet avleds vidare via ledning.
Drift och skötsel
Det är viktigt att drift- och skötselaspekten uppmärksammas i samband med att
dagvattenåtgärderna anläggs så att åtgärdernas avsiktliga funktion uppnås över tid. Detta gäller för samtliga föreslagna dagvattenåtgärder. Drift och skötsel anvisningar ska upprättas för den löpande driften.
Oljeavskiljande åtgärder
För parkeringsytor kan oljeavskiljande åtgärder krävas om antalet parkeringsplatser överskrider kommunens riktlinjer, detta kan också bli aktuellt om golvbrunnar anläggs i garage. I övrigt så ska parkeringsytor och vägytor höjdsättas på ett planerat sätt så att det ytavrinnande dagvattnet kan översilas intilliggande vägdiken eller vegetationsytor i fler punkter.
Svackdiken
Där det är möjligt så bör svackdiken anläggas intill vägar och parkeringsytor.
Svackdiken är breda och flacka diken som anläggs längs med vägar och hårdgjorda ytor, vars syfte är att rena och transportera dagvatten. I dessa möjliggörs infiltration och under kortare perioder en magasinerande funktion av dagvattnet. Dikena har ett högt flödesmotstånd vilket tillsammans med det flacka och breda tvärsnittet och infiltrationsförmåga ger en fördröjande effekt på dagvattenavrinningen.
Svackdikena ska tillåta beklädas med gräs eller annan vegetation. I den övre, gräs- eller vegetationsbeklädda ytan fastläggs föroreningar och näringsämnen tas upp av växter.
Tjockleken på det övre bevuxna lagret skall vara minst 30 cm för både gräs- och
vegetationsbeklädda svackdiken och det är i detta lager som det mesta av föroreningarna fastläggs. Förutom fastläggning av föroreningar så skapar vegetationen också en trög avrinning.
Växlighetens rotsystem håller även kanaler öppna i marken vilket skapar förutsättningar för dagvatten att infiltrerar ner i jordprofilen, för exempel se Figur 7.
Figur 7. Exempel på svackdiken i direkt anslutning till hårdgjorda ytor. Källa: Svenskt vatten publikation P105
Drift och skötsel
Dagvattenåtgärderna som föreslagits, förutom de dagvattenåtgärder som föreslagits under byggtid, skall betraktas som permanenta åtgärder som skall ha en god funktion över tid.
En förutsättning för detta är att åtgärderna kontinuerligt sköts och underhålls. Det är därför en god idé att upprätta en skötselplan för de upprättade dagvattenåtgärderna. I en sådan handling kan rutiner för skötseln preciseras för att underlätta det kontinuerliga drift- och skötselarbetet.
Skötsel av dagvattenåtgärder kan konkret handla om att ta bort skräp (grenar och växtdelar mm) från diken, trummor och galler, komplettera/laga erosionsskydd, slänter och
vegetationsytor.
Det är bra om drift- och skötselplanen ständigt revideras och hålls ”levande” så att erhållna drifterfarenheter kontinuerligt kan föras in i dokumentet.
Exploateringsavtal
För att säkerställa att föreslagna åtgärder och principer följs kan ett exploateringsavtal upprättas. I avtalet preciseras vad olika parter ansvarar för. Vidare så kan hänvisningar till gällande utredningar preciseras i avtalet så att dessa blir styrande.
Förslag till VA-försörjning
Idag försörjs Kabinbanan av kommunalt vatten och avlopp via ett ledningsstråk västerifrån.
Vattenledningsnätet tryckökas via en tryckstegringsstation väster om E14 mittemot infarten till Slalomsvängen. Exploateringen kräver att dessa ledningar ersätts med nya vatten- och spillvattenledningar med större dimensioner som klarar av att försörja den nya verksamheten.
Tryckstegringsstationen måste troligtvis också uppgraderas. Den västra delen av det aktuella
planområdet kan lösas via självfall på avloppsledningsnätet. Den östra delen måste dock ledas till en lågpunkt öster om planområdet. Där placeras en avloppspumpstation som pumpar spillvattnet till en brunn vid Kabinbanan där det sedan övergår till självfall. Pumpstationens placering föreslås bli intill den befintliga transformatorstationen strax väster om bergbanan, se figur 8 nedan.
Figur 8. Föreslaget läge för ny pumpstation invid befintlig transformatorstation mellan Vakthögen och Bergbanan
Sammanfattning
VA-försörjningIdag försörjs Kabinbanan av kommunalt vatten och avlopp via ett ledningsstråk västerifrån.
Exploateringen kräver att dessa ledningar ersätts med nya vatten och spillvattenledningar som klarar att försörja den nya verksamheten. Den västra delen kan lösas via självfall men den östra delen når inte det kommunala ledningsnätet via självfall utan spillvattnet måste ledas till en lågpunkt längre öster ut. Från denna punkt pumpas spillvattnet till den västra delens anslutningspunkt. Pumpstationens placering föreslås bli intill den befintliga
transformatorstationen strax väster om bergbanan.
Dagvattenhantering
Fokus på dagvattenhanteringen för Kabinbaneområdet är att minimera flöden, fastlägga eventuella föroreningar samt minimera transporten av sediment. Detta ska uppnås utifrån uppställda krav som utgörs av gällande kvalitetsnormer för Åresjön samt att Åresjön även är Natura 2000 klassat. Vidare så ska en robust dagvattenhantering framarbetas så att skador på
allmänna och enskilda intressen undviks. För att uppnå detta ska i korthet en ren och långsam avrinning skapas istället för en snabb och smutsig.
Dagvattenhanteringen blir särskilt viktig eftersom terrängförhållandena tillsammans med skidområdenas utformning och passagen genom E14 skapar en knutpunkt för dagvattenflödet som har sitt ursprung från ovanliggande avrinningsområde. Det faktum att planområdet utgör en knutpunkt och att det finns begränsat utrymme för dagvattenhanterande åtgärder inom det planerade planområdet betyder att ett större perspektiv på dagvattenfrågan måste tas.
Möjliga dagvattenåtgärder för att uppnå detta är bl.a. gröna tak, översilning över
vegetationsytor, underjordiska fördröjningsmagasin, fördelning av flöden i många punkter samt särskilda dagvattenåtgärder i samband med byggskedet. En bedömning har också gjorts att det krävs organisatoriska åtgärder såsom ett avrinningsområdesperspektiv för att kunna lösa dagvattenfrågan i sin helhet.
