WSP RAPPORT 2018:1 SAM 2018-04-03
Version 2.0
Odensala-Överby
Svenska kraftnät
2019-01-22
Kompletterad 2019-07-03 Reviderad 2019-08-30
Kulturmiljöutredning
Uppsala län, Knivsta socken och Stockholms län, Odensala, Husby-Ärlinghundra, Norrsunda, Hammarby, Ed och Sollentuna socknar
Uppdragsnamn
Tillstånds- och samrådsprocess för ny 400 kV-ledning Odensala-Överby Uppdragsnummer
10237001 Datum 2019-01-22 Version
Kompletterad version 2019-07-03 Reviderad 2019-08-30
Författare
Tove Stjärna och Ezequiel Pinto-Guillaume, WSP Samhällsbyggnad Granskare
Benedict Alexander, WSP Samhällsbyggnad Kontaktperson
Jonas Rune, WSP Environmental Omslagsbilder
Omslagsbilder: ovan och vänster sida geometrisk avmätningskarta från 1636 över Brunby, Husby-Ärlinghundra socken (Lantmäteristyrelsens arkiv);
ovan och höger Flygbild över Håsta och Slåsta från 1970. Fotograf: Alf Nord- ström (Stockholms länsmuseum, AN-16115); nedan hägnad (objekt WSP12) söder om Åslunda. Foto: E. Pinto-Guillaume/WSP.
WSP Samhällsbyggnad Arenavägen 7
121 88 Stockholm-Globen
© WSP Samhällsbyggnad, 2019
Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY.
Villkor finns tillgängliga på http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/
deed.sv
Odensala-Överby
Kulturmiljöutredning
Uppsala län, Knivsta socken och Stockholms län, Odensala, Husby-Ärling- hundra, Norrsunda, Hammarby, Ed och Sollentuna socknar
Innehåll
1. Inledning, sammanfattning och metod 4
INLEDNING 5
SAMMANFATTNING 5
MÅLSÄTTNING 5
GENOMFÖRANDE OCH METOD 5
2. Områdets förutsättningar 8
TOPOGRAFI OCH NATURLANDSKAP 9 FORNLÄMNINGSMILJÖN 9 FORSKNINGSHISTORIK 10
3. Nuläge 12
RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD 13 REGISTRERADE LÄMNINGAR ENLIGT KML 16
4. Områdets kulturmiljöpotential 18
HISTORISKA KARTOR OCH GÅRDARNAS TIDSDJUP 19
5. Fältinventering 30
RESULTAT 31
6. Referenser 62
LITTERATUR 63
KARTOR 64
7. Administrativa uppgifter 62
8. Bilagor 68
1
Inledning,
sammanfattning
och metod
INLEDNING
WSP Samhällsbyggnad, avdelningen för miljö och samhälle, har under sommaren och hösten 2018, utfört en kulturmiljöutredning på uppdrag av Svenska kraftnät. Kulturmiljöutredningen kommer att ingå som underlag inför koncessionsansökan för ny elförbindelse för 400 kV mellan Odensala i Sigtuna kommun och Överby i Sollentuna kommun i Uppland.
Målet med utredningen var att identifiera
kulturmiljöer inom utredningsområdet i syfte att vid den vidare planeringen kunna ta hänsyn till dessa.
Ansvarig arkeolog har varit Ezequiel Pinto-Guillau- me, som utfört fältarbete tillsammans med arke- ologerna Anna Östling och Tove Stjärna. Ezequiel Pinto-Guillaume och Tove Stjärna har samman- ställt resultaten i föreliggande rapport.
SAMMANFATTNING
Inventeringen berörde en drygt 24 kilometer lång sträcka mellan Odensala i Sigtuna kommun och Överby i Sollentuna kommun med en inventerings- bredd som varierade mellan cirka 200 till
1 500 meter. Tidigare har flera arkeologiska utred- ningar utförts på inom utredningsområdet. Dessa beskrivs under kapitlet om områdets förutsättning- ar.
Under den arkeologiska inventeringen registrera- des 34 objekt, varav 13 övrig kulturhistorisk läm- ningar, 9 fornlämningar samt 12 utredningsobjekt, det vill säga objekt som behöver utredas vidare för att fastställa om de utgör fornlämning eller ej.
MÅLSÄTTNING
Målsättningarna för kulturmiljöutredningen var att:
• Lokalisera och fastställa tidigare ej kända forn- och kulturlämningar inom utredningskorrido-
• Identifiera områden med hög risk för tidigare ej ren.
kända fornlämningar som är svåra att fastställa utan markingrepp.
GENOMFÖRANDE OCH METOD
Utredningen har bestått av kart-, arkiv- och litte- raturstudier samt en fältinventering. Inlednings- vis genomfördes en arkiv- samt kartstudie. Vid arkivstudierna har handlingar samt kartor från Lantmäteriets digitala kartarkiv (Arkivsök), ort- namnsregistret (SOFI) och Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) gåtts igenom. Genom- gång har även gjorts av tidigare arkeologiska utredningar och undersökningar inom utrednings- området.
Fältarbetet bestod av en inventering av utvalda platser i syfte att klargöra förekomst av tidigare ej kända lämningar. Främst fokuserades på områden som ej tidigare varit utredda. I vissa fall kontrolle- rades även lämningar inom tidigare utredda om- råden då dessa haft en oklar status. Vid fältarbetet användes de historiska kartorna (storskifte, laga skifte, häradskartan och äldre ekonomiska kartan), fastighetskartan, terrängkartan och ortofotot som bakgrundskartor. Nyupptäckta lämningar mättes in digitalt i fält med hjälp av ArcGis Collector (med <10 m noggrannhet) beskrevs översiktligt samt fotogra- ferades.
Figur 1. Översiktskarta med utredningsområde markerad. Efter digitala topografiska webbkartan.
2 Områdets förutsättningar
TOPOGRAFI OCH NATURLANDSKAP
Utredningsområdet är cirka 15,8
kvadratkilometer stort. I den nordligaste delen av utredningskorridoren, det vill säga från Odensala till ett par hundra meter väster om järnvägen går korridoren över ett brutet, öppet jordbrukslandskap. Korridoren passerar därefter täta skogspartier och åkermarker, vilka dominerar landskapsbilden, ner till mer exploaterade
områdena kring Brista. Inom den norra delen passeras också ett område som omfattas av riksintresse för kulturmiljövård respektive områden som omfattas av landskapsbildsskydd;
Odensala kyrka och§ Husby - Ärlinghundra kyrka.
I höjd med Brista delar sig korridoren i en östlig och en västlig del. Den östliga delen går i en smal remsa genom kulturmarker som är rika på fornläm- ningar. Den västliga sträcker sig över storskaliga skogsområden, mindre
vägar, järnvägen och korsar E4:an. När de två de- larna har gått ihop igen vid Norrsunda/Rosersberg passerar utredningskorridoren ett område som omfattas av riksintresse för kulturmiljövård, samt ett område för landskapsbildsskydd; Norrsunda kyrka. I höjd med Oxundasjön delar sig korridoren en andra gång i en östlig och en västlig del. Den västliga delen passerar över Oxundasjön, genom jordbrukslandskap och skogsområden på åsar. Den östra delen passerar den sydöstra sidan av
Oxundasjön samt genom skog- och åkermark väx- elvis.
Efter att de två delarna har gått ihop igen fortsätter korridoren i ett tätt skogsparti mot sydväst och passerar ett par åkermarker i höjd med Edsby.
Mellan Ed och Rotebro delar sig åter korridoren i en västlig och en östlig del. Den västliga delen går längs ett öppet jordbrukslandskap, den östliga genom ett skogsområde. Efter att delarna därefter
gått ihop norr om Överby passerar korridoren både skog- och åkermark fram till stationen.
FORNLÄMNINGSMILJÖ
Inom utredningskorridoren finns flera
fornlämningar och kulturhistoriska lämningar.
Fornlämningar förekommer från samtliga tidsperioder, det vill säga från stenålder in i historisk tid. Flertal områden går även att följa i de historiska kartmaterialet från 1600-talet och framåt. Järnålderns lämningar samt historiska by- och gårdstomter är den typ av lämningar som dominerar och även syns tydligast inom utredningsområdet. Det är även tydligt att stenålderns lämningar samt boplatser från olika tidsperioder framkommer vid arkeologiska insatser då de oftast är dolda under mark. Något som gör att denna typ av lämningar är underrepresenterade i områden som ej varit föremål för arkeologiska utredningar och undersökningar.
I den norra delen, norr om Odensala samt runt Odensala är stensträngar, det vill säga rester efter hägnadsmurar, en vanlig fornlämningskategori.
Dessa kan vara både från järnålder och historisk tid. Ensamliggande stensättningar (det vill säga en typ av förhistorisk gravform) inom området, såsom nypåträffade WSP01, indikerar att det kan finnas fler som skulle framkomma vid vidare arkeologiska insatser. Inom denna del finns två historiska
gårdstomter, Forsby och Pasta. Båda är bebyggda och i bruk varför de utgör övriga kulturhistoriska lämningar. I Forsby finns dock en äldre del som i FMIS är bedömd som fornlämning.
Söder om Odensala ned till Brunnby finns tre
gårdsmiljöer, samtliga utgör övriga kulturhistoriska lämningar. Här finns även flera gravfält, något som indikerar att det i åkermarken kan finnas boplatser från framförallt järnåldern. Detta gäller även sträckan från Brunnby söderut fram till Måbyleden.
Boplatser framkommer nästan uteslutande vid arkeologiska undersökningar där markingrepp görs eftersom de sällan är synliga ovan mark. Inom Brista industriområde är det framförallt järnålders och historiska lämningar som finns och har funnits.
Korridoren delar sig söder om Brista och i den östra delen finns framförallt lämningar från stenåldern.
I den västra delen ned till Roserbergs finns gravfält från järnåldern samt boplatser där är ett antal är borttagna vid exploatering. Från Brista till Rosersberg har det även gjorts flera arkeologiska utredningar.
Från Roserberg till Stora Väsby löper korridoren genom relativt oexploaterade områden och endast tre lämningar finns registrerade. Vid Stora Väsby svänger korridoren västerut. Inom sträckan från Vaxmyra till Edsby finns tre bebyggelsemiljöer från historisk tid samt enstaka stensättningar från järnåldern. Vid Edssjön delar sig korridoren i två delar och inom den västra delen ned till stationen i Överby finns flertal lämningar av järnålderskaraktär.
FORSKNINGSHISTORIK
I de socknar som berörs av utredningen genom- fördes inventeringen av fornlämningar för första gången år 1979. Eftersom fornminnesinvente- ringen täckte in stora arealer per arbetsdag är fornminnesregistret inte heltäckande. Förutom fornminnesinventeringen 1979-1980 har en rad andra arkeologiska insatser gjorts inom det aktuella utredningsområdet.
1991 utförde Riksantikvarieämbetets Byrån för Arkeologiska undersökningar i samarbete med Kul- turgeografiska institutionen vid Stockholms uni- versitet en arkeologisk utredning i samband med en planerad sträckning av Arlandabanan mellan Rosersberg och Knivsta (Broberg et al. 2000b).
Societas Archaeologica Upsaliensis utförde 2000
en arkeologisk utredning (Guinard & Wikborg 2000) på fastigheten Odensala-Harg 5:8 i Odensala socken, Sigtuna kommun i Uppland. Utredningen utfördes med anledning av en planerad golfbana.
Inom utredningsområdet fanns 14 sedan tidiga- re registrerade fornlämningar. Vid utredningen upptäcktes ytterligare 5 lokaler. De nya lokalerna utgörs av ett boplatsområde i åker- och hagmark, tre boplatslämningar i skogs- och hagmark samt en husgrundsterrass med intilliggande stensträngar.
Vid inventeringen upptäcktes dessutom ytterligare lämningar (husgrundsterrasser och stensträng) i anslutning till en sedan tidigare registrerad hus- grund.
Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, vid Riksantikvarieämbetet utförde 2000 en arkeologisk utredning av Arlandastads fjärde stads- del i Norrsunda socken, Uppland (Johansson 2000).
Efter avslutat fältarbete framstod två områden som innehållande fornlämning.
2002 genomförde Riksantikvarieämbetet, UV Mitt en särskild arkeologisk utredning inför en planerad pendeltågsdepå vid Odensala Prästgård 1:1, 1:15 och Odensala-Pasta 5:1 i Odensala socken. Utredningen resulterade i 29 olika objekt, varav 19 bedömdes vara fornlämningar. Elva av fornlämningar var kän- da sedan tidigare.
2003 utförde Stockholms läns museum en arkeo- logisk förundersökning av RAÄ 232, 468 och 480 i Odensala socken och Sigtuna kommun, Uppland.
Orsakenvar att Skanova (Telia AB) önskade gräva ner befintliga telekablar då de skulle påverkas av en luftburen kraftledning.
Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, vid Riksantikvarieämbetet utförde en särskild arkeologisk utredning i Västra Arlandastad un- der våren 2007 (Beckman-Thor 2007). Uppdraget beställdes av Sigtuna kommun med anledning av
upprättandet av en detaljplan för området inför en utvidgning av Märsta industriområde österut.
I området framkom även delar av två stensträngs- system. I övrigt bar området prägel från 1800-talets torpexpansion i utmarksläge.
I samband med att Sigtuna kommun planerade att låta detaljplanera Odensala-Herresta 4:1 i Odensala socken i Uppland för bostäder genomförde 2009 Riksantikvarieämbetet, UV Mitt en arkeologisk utredning inför planarbetet. Vid fältinventeringen registrerades en fägata, en boplats av järnålderska- raktär, ett gravläge på en långsträckt ås samt ett lämpligt boplatsläge.
Under perioden juni-juli 2012 genomförde Stock- holms läns museum en arkeologisk undersökning inom fastigheten Märsta 21:43, Norrsunda socken, Sigtuna kommun (Runer & Grönwall 2012). Under- sökningen skedde på uppdrag av BERKOS Fastighe- ter AB, inför uppförande av lagerlokaler på platsen.
Vid undersökningen konstaterades de äldsta läm- ningarna inom området utgöras av härdanlägg- ningarfrån romersk järnålder. Ett antal stensträng- ar kan sannolikt också dateras till perioden yngre romersk järnålder-folkvandringstid. Ytterligare spår av aktiviteter under äldre järnålder utgjordes av fossila odlingsytor och odlingsrösen, samt troli- gen även en mindre terrass uppbyggd av stenar.
Under 2013 genomförde Arkeologikonsult en utred- ning och förundersökning i fyra områden vid Svar- tinge med anledning av att Sollentuna kommun av- ser upprätta en detaljplan kring golfverksamheten.
De objekt som registrerades som fast fornlämning var ett gravfält och stensträngar som registrerades som del av den tidigare registrerade stensträngen Sollentuna 358:1.
Stockholms läns museum genomförde under våren 2013 en särskild arkeologisk utredning på fastighe- terna Broby 1:1 och 1:11 i Märsta, Sigtuna kommun,
Uppland. Orsaken till utredningen var att Sigtuna kommun avser att detaljplanelägga del av fastig- heterna. Vid utredningens etapp 2, provunder- sökningen, konstaterades att en fast fornlämning i form av ett flertal anläggningar av förhistorisk boplatskaraktär är belägna inom området.
Arkeologikonsult genomförde under 2014 en arkeologisk utredning i två etapper inom delar av fastigheterna Överby 10:1 och 10:2, Sollentuna kom- mun. Anledningen är att Sollentuna planerar att utveckla verksamhetsområdet i Kappetorp väster om Rotebro. Resultatet av den arkeologiska utred- ningen etapp 1 och 2 visar att samtliga ytor som planeras för verksamhet är utan indikationer på fornlämning. Utifrån den arkeologiska utredningen föreligger därmed inga hinder inom exploaterings- områdena.
3 Nuläge
RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD
Riksintresseområden för kulturmiljön är områden som har betydelse från allmän synpunkt på
grund av sina kulturvärden. De ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Bestämmelser om detta finns i Miljöbalkens kapitel 3.
Utredningsområdet kommer i kontakt med två Riksintresen för kulturmiljövård Odensala - Husby Ärlinghundra [AB 67] och Skålhamravägen [AB 71].
Båda är fornlämningsmiljöer.
Odensala - Husby Ärlinghundra [AB 67] (Odensala och Husby Ärlinghundra sn:r)
Motivering:
Slättbygd där den agrarhistoriska utvecklingen kan följas alltsedan äldre järnålder. (Fornlämningsmiljö).
Uttryck för riksintresset:
Över 600 gravar på dussinet bygravfält, gårdslägen och lämningar från järnålderns täta bygd, bl.a. hus- grundsterrasser (Bromsta), kultplatsen Odinsharg och omfattande stensträngssystem. Det öppna odlingsland- skapet med äldre vägnät, runstenar och de medeltida sockenkyrkorna Odensala och Husby-Ärlinghunda som centralpunkter. Husby gamla kyrkskola med anor från 1697. Bymiljöer, bl.a. den solskiftade radbyn Älgesta, och utskiftade gårdar.
Skålhamravägen [AB 71] (delen i Skånela och Norrsunda sn:r)
Motivering:
Centralbygd, herrgårdslandskap och vägsystem, med rötter i en forntida stormannabygd med
anknytning till kungamakten. Landskapet speglar en rik och komplex järnåldersbygd och dess fortsatta utveck- ling genom den tidiga medeltidens sockenbildning och 1600-talets säterier, med kontinuitet fram i dagens agrar- landskap. (Fornlämningsmiljö).
Uttryck för riksintresset:
Rika järnålderslämningar i form av bl.a. äldre vägsträck- ningar, många runristningar, flera i urprungligt läge, stensträngssystem och gravfält i anslutning till byar och gårdar. Uttryck för ett kungligt inflytande, som Nordians hög, Husbynamnet samt Skånelas sannolikt på kungligt initiativ uppförda 1100-talskyrka. Här låg också marker som var avsatta för sveakungens underhåll. En centralort med förhistoriska anor är Åshusby, som i bl.a. komminis- terboställe, fattigstuga och gästgiveri fyller funktionen av sockencentrum i anslutning till den närbelägna Norrsun- da kyrka från 1100-talet. Det öppna odlingslandskapet och bebyggelsen i byar och på gårdar. Herrgårdarna, bl.a.
Skånelaholm, Harg och Vallstanäs (och i angränsande delar av området dessutom Stora Väsby, Torsåker och Lindö) med huvudbyggnader, ekonomibyggnader, arbe- tarbostäder och parkanläggningar samt alléer och det storskaliga, av godsdriften präglade landskapet. (Miljön berör även Sollentuna, Täby, Upplands Väsby och Vallen- tuna kommuner).
Figur 2. Karta med utredningsområde och riksintresseområden för kulturmiljövård.
Figur 3. Karta med utredningsområde och registrerade forn- och kulturlämningar.
REGISTRERADE LÄMNINGAR ENLIGT KULTURMILJÖLAGEN
Genom kulturmiljölagen anger samhället grundläg- gande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Lagen innehåller bland annat bestäm- melser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål. I kulturmiljölagens 2:a ka- pitel styrs skyddet av fornlämningar och fornfynd.
Fornlämningar är skyddade och tillstånd krävs av Länsstyrelsen innan ingrepp.
Samtliga fornlämningar är skyddade genom KML, skyddet gäller både för kända registrerade fornläm- ningar och ännu icke kända fornlämningar. Skyd- det innebär att det är förbjudet utan tillstånd från länsstyrelsen att på något sätt förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. För hante- ringen av fornlämningar anger KML en arbetsgång som bygger på flera steg med syfte att, så långt som det är möjligt, undvika och minimera ingreppen i fornlämningar. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete skall arbetet omedel- bart avbrytas och länsstyrelsen kontaktas.
Inom utredningsområdet för Odensala-Överby finns 228 registrerade objekt. Av dessa har 115 den antikvariska bedömningen fornlämning (se bilaga 1, tidigare registrerade forn- och kulturlämningar inom utredningsområdet (FMIS) i slutet av denna rapport)
Om arbete skall utföras i anslutning till fornläm- ning skall Länsstyrelsen i Stockholms län kontaktas för att ta ställning till fornlämningsområdets om- fattning. Till en fornlämning hör ett så stort områ- de på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse.
Detta område benämns fornlämningsområde och fastställs av Länsstyrelsen från fall till fall.
4 Områdets kulturmiljöpotential
Figur 4. Karta som visar situationen runtom Odensala under 1700-talet genom bevarade historiska kartor. Utredningsområde markerat med svart polygon, gårdsgränserna med röd. Analys: WSP
HISTORISKA KARTOR OCH GÅRDARNAS TIDSJUP
En historisk kartstudie har gjorts över utrednings- området. Den historiska kartstudiens resultat redovisas utifrån byarnas ägogränser enligt ägomätnings- och ägodelningskartor från 1700-talet, från norr till söder. Beträffande
bebyggelseindikationer på äldre kartor, exempelvis torp och backstugor, har dessa eftersökts i fält. Vid indikationer av bytomter på äldre kartor har dessa ritats in och bedömning av antikvarisk status har gjorts. Bytomter som är bebyggda idag redovisas som övrig kulturhistorisk lämning.
Ärlinghundra härad
1. Knivsta socken Forsby, Knivsta sn
Äldsta belägg är från 1409 (Forsaby). Förleden verkar antyda på ett naturnamn som syftar på ett vattendrag i pluralform, efterleden är by ’gård;
by’. Många ortnamn med -by som efterled har hög ålder.
Av de historiska kartorna framgår att vägen från gården till Odensala kyrka överensstämmer delvis med dagens väg 898. En äldre väg mellan gården och torpet Skalkungen har övergivits. Torpet Skalkungen redovisas på en ägoinmätningskarta över gårdens ägor från 1750. Samma karta visar att bytomten flyttades ett femtiotals meter till ett nytt läge mot norr. På ekonomiska kartan över Ärlinghundra härad från 1903 finns ytterligare ett torp sydöst om gården med namn Myrbacken. Inga spår efter torpet Myrbacken kunde observeras vid fältbesök.
2. Odensala socken Harg, Odensala sn
Äldsta belägg är från 1437 (Hargh). Ordet har två betydelser ’stenig mark’ och ’kultplats’.
En ägodelningskarta över gårdens ägor från 1735
visar två torp inom utredningsområdet. Den ena ligger strax intill gården och heter Hargboda, den andra ligger längre söderut och heter Rÿss/Måskv.
Den sistnämnda finns inte kvar på ekonomiska kartan över Ärlinghundra härad från 1903. Däremot finns en bebyggelseenhet i den västra delen av ägorna med namnet Rosenlund. Inga spår efter torpet Rÿss/Måskv. kunde observeras vid fältbesök.
Pasta, Odensala sn
Äldsta belägg är från 1409 (Pasta). Förleden är inte klarlagd men efterleden –sta är känt från strax efter Kr.f. fram till vikingatiden. Den ursprungliga användningen av -sta/-stad kan gälla bebyggelser, ägor och naturlokaler.
En ägodelningskarta över gårdens ägor från 1727 visar att Pasta gård ligger inom utredningsområdet.
Landsvägen mot kyrkan avgränsar gårdens ägor i sydost. Inga torp eller andra bebyggelseenheter är uppritade på 1700-tals karta. Den gamla vägen mellan kyrkan och Forsbygård sammanfaller idag med väg 898 och fungerade som Pasta gårds ägors gräns mot öster. På ekonomiska kartan över Ärlinghundra härad från 1903 kan man se tre torp på Pasta gårds norra marker Rosenbacka, Lugnet och Rosendal inom utredningsområdet. Den gamla vägen från byn till kyrkan sammanfaller med dagens våg 897.
Odensala prästgård, Odensala sn
Utredningsområdet kommer endast in på Odensala prästgårds utmaker.
En ägomätningskarta från 1738 visar en bebyggelseenhet utan namn i bymarkens nordvästra del vid gränsen mor Pasta. Inga spår efter denna bebyggelseenhet kunde observeras vid fältbesök.
Skörsta, Odensala sn.
Äldsta belägg är från 1318 (Skörsta). Förleden är inte klarlagd men efterleden –sta är känt från strax efter Kr.f. fram till vikingatiden. Den ursprungliga
användningen av -sta/-stad kan gälla bebyggelser, ägor och naturlokaler.
En storkifteskarta från 1762 visar att byns agrara strukturer finns kvar även i dagens landskap.
Vägen till gården sammanfaller med dagens väg.
Åslunda, Odensala sn
Äldsta belägg är från 1739 (Åhslunda). Förleden verkar antyda på ett naturnamn, medan efterledet -lunda är känt från början av folkvandringstid och in på medeltiden, främst i Uppland. Betydelsen av -lund är ’skogsdunge’.
Åslunda by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården ligger öster om utredningsområdet. Vägen till gården sammanfaller med dagens väg.
Ista, Odensala sn.
Äldsta belägg är från 1379 (Ista). Förleden är inte klarlagd men efterleden –sta är känt från strax efter Kr.f. fram till vikingatiden. Den ursprungliga användningen av -sta/-stad kan gälla bebyggelser, ägor och naturlokaler.
Ista by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården ligger väster om utredningsområdet.
Håsta, Odensala sn.
Äldsta belägg är från 1379 (Hadhista). Förleden är inte klarlagd men efterleden –sta är känt från strax efter Kr.f. fram till vikingatiden. Den ursprungliga användningen av -sta/-stad kan gälla bebyggelser, ägor och naturlokaler.
De centrala delarna av gården ligger väster om utredningsområdet. I den norra delen av ägorna finns en bebyggelseenhet utan namn på kartan över Ärlinghundra härad från 1903. Området är bebyggt idag. Inga spår av en äldre bebyggelseenhet finns kvar idag.
Vännesta Odensala sn.
Äldsta belägg är från 1509 (Vännesta). Förleden är
inte klarlagd men efterleden –sta är känt från strax efter Kr.f. fram till vikingatiden. Den ursprungliga användningen av -sta/-stad kan gälla bebyggelser, ägor och naturlokaler.
Vännesta by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården ligger öster om utredningsområdet.
Herresta Odensala sn.
Äldsta belägg är från 1318 (Herresta). Förleden är inte klarlagd men efterleden –sta är känt från strax efter Kr.f. fram till vikingatiden. Den ursprungliga användningen av -sta/-stad kan gälla bebyggelser, ägor och naturlokaler.
Herresta by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården ligger mot sydväst om utredningsområdet.
Kartan över Ärlinghundra härad från 1903 visar ett bönhus i norra delen av fastigheten, strax utanför utredningsområdet. Inga spår av denna byggnad finns på platsen idag.
Slåsta Odensala sn.
Äldsta belägg är från 1454 (Slåsta). Förleden är inte klarlagd men efterleden –sta är känt från strax efter Kr.f. fram till vikingatiden. Den ursprungliga användningen av -sta/-stad kan gälla bebyggelser, ägor och naturlokaler.
Slåsta by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården tangerar utredningsområdet. En storskifteskarta från 1761 visar hur en spets av bytomtens yta kommer in i utredningsområdet.
3. Ärlinghundra socken Brunnby, Husby-Ärlinghundra sn.
Äldsta belägg är från 1324 (Brunnby). Förleden är inte klarlagd men efterleden –by (fornsvenska by(r)) kan beteckna dels ’enstaka gård’ och dels ’by, samling av gårdar’. Betydelsen får bedömas från fall till fall. Många ortnamn med -by som efterled har hög ålder.
Brunnby by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. Att omkring hälften av bytomtens yta ligger inom utredningsområdet kan man se på både en storkifteskarta från 1759 och den äldsta bevarade geometriska kartan från 1636.
Husby, Husby-Ärlinghundra sn.
Äldsta belägg är från 1311 (Husby). Förleden är inte klarlagd men efterleden –by (fornsvenska by(r)) kan beteckna dels ’enstaka gård’ och dels ’by, samling av gårdar’.
Husby by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården ligger mot öster om utredningsområdet. Kartan över En ägomätningskarta från 1706 visar en grindstuga i nordvästra delen av fastigheten. Inga spår av denna byggnad finns på platsen idag.
Tollsta, Odensala sn
Äldsta belägg är från 1442 (Tørlistom). Förleden är inte klarlagd men efterleden –sta är känt från strax efter Kr.f. fram till vikingatiden. Den ursprungliga användningen av -sta/-stad kan gälla bebyggelser, ägor och naturlokaler.
Utredningsområdet kommer endast in på Tollsta byns utmarker.
Rolsta, Husby-Ärlinghundra sn.
Äldsta belägg är från 1557 (Rosta). Förleden är inte klarlagd men efterleden –sta är känt från strax efter Kr.f. fram till vikingatiden. Den ursprungliga användningen av -sta/-stad kan gälla bebyggelser, ägor och naturlokaler.
En storskifteskarta från 1765 visar att
utredningsområdet kommer endast in på Tollsta byns utmaker och skog. De centrala delarna av gården ligger mot väster om utredningsområdet.
Broby, Husby-Ärlinghundra sn.
Äldsta belägg är från 1444 (Broby). Förleden är inte klarlagd men efterleden –by (fornsvenska by(r)) kan beteckna dels ’enstaka gård’ och dels ’by,
samling av gårdar’.
Broby by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården tangerar utredningsområdet. En storskifteskarta från 1765 visar hur en spets av bytomtens yta kommer in i utredningsområdet. Samma karta visar en bebyggelseenhet i form av en backstuga på den södra delen av byns ägor inom utredningsområdet.
Inga spår av denna byggnad finns på platsen idag.
Sättuna, Husby-Ärlinghundra sn.
Äldsta belägg är från 1311 (Setunum/Sathunum).
Förleden är inte klarlagd. Ortnamnet Tuna härstammar från det urgermanska ordet tun, som betydde gärdesgård (gårdstun). I tyska
Zaun=gärdesgård finns denna betydelse kvar, men i engelska och i de nordiska språken har betydelsen förändrats till inhägnat område. Tunanamnen anses ha uppkommit under äldre järnåldern och sedan spritts vidare under den yngre järnåldern.
En lagaskifteskarta från 1851 visar att
utredningsområdet kommer endast in på Sättuna byns utmarker. De centrala delarna av gården ligger väster om utredningsområdet.
Arenberga, Husby-Ärlinghundra sn.
Äldsta belägg är från 1317 (Arnabergh). Förleden är inte klarlagd men efterleden ’berg’ har två olika betydelser. I det andra betydelsen i samband med ett personnamn syftar ’berg’ ofta bara på någon liten höjd.
Utredningsområdet kommer endast in på
Arenberga byns utmarker. De centrala delarna av gården ligger öster om utredningsområdet.
4. Norrsunda socken Söderby, Norrsunda sn.
Äldsta belägg är från 1349 (Sørby). Förleden verkar syfta på en geografisk placering. Efterleden efterleden –by (fornsvenska by(r)) kan beteckna dels ’enstaka gård’ och dels ’by, samling av gårdar’.
Söderby by/gårds gamla odlingsmarker ligger
Figur 5. Karta som visar situationen mellan Brunnby och Norrsunda under 1700-talet genom bevarade historiska kartor. Utrednings- område markerat med svart polygon, gårdsgränserna med röd. Analys: WSP
Figur 6. Karta som visar situationen mellan Norrsunda och Vallstanäs under 1700-talet genom bevarade historiska kartor. Utred- ningsområde markerat med svart polygon, gårdsgränserna med röd. Analys: WSP
inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården ligger väster om utredningsområdet. En ägomätningskarta från 1814 visar ett torp med namnet som ligger i byns nordcentrala ägor. Inga spår av denna byggnad finns på platsen idag.
Norrsunda, Norrsunda sn.
Äldsta belägg är från 1314 (Norsunda). Förleden verkar syfta på en geografisk placering. Efterleden -sund/sunda verkar vara kopplad till naturnamnet som beskriver ett relativt smal vattenområde.
Norrsunda by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården ligger väster om utredningsområdet. En ägodelningskarta från 1708 visar att kyrkotomten kommer in i utredningsområdet.
Åshusby, Norrsunda sn.
Äldsta belägg är från 1540 (Husby). Förleden är inte klarlagd men efterleden –by (fornsvenska by(r)) kan beteckna dels ’enstaka gård’ och dels ’by, samling av gårdar’.
Åshusby by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården ligger öster om utredningsområdet.
Ström, Norrsunda sn.
Äldsta belägg är från 1275 (Strøm).
Ström by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården ligger öster om utredningsområdet.
Säby, Norrsunda sn
Säby nämns första gången i ett skiftesbrev 1345.
Ortnamnet kan delas upp i förledet - sä, vilket skulle kunna betyda att bosättningen legat vid en sjö medan ändelsen by förknippas med bebyggelseexpansionen som tycks känneteckna flera järnåldersbygder. Bytomten är delundersökt men inom utredningsområdet kvarligger den.
Vallstanäs, Norrsunda sn.
Äldsta belägg är från 1579 (Valstades). Förleden är inte klarlagd men efterleden kan syfta på en geografisk beskrivning, en smal landtunga som förenar två större landmassor, men kan även beteckna en långsmal halvö eller en udde.
Vallstanäs by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården ligger väster om utredningsområdet.
En ägodelningskarta från 1710 visar en gård under namnet Säby på byns östra gränser inom utredningsområdet. Den finns registrerat i FMIS som bytomt (Norrsunda 165:1) men har påverkats kraftig genom byggande av både E4:an och
Arlandabanan.
Vallentuna härad
1. Hammarby socken Hammarby, Hammarby sn.
Äldsta belägg för byn är från 1350 (Hamarby).
Förleden är inte klarlagd men efterleden –by (fornsvenska by(r)) kan beteckna dels ’enstaka gård’ och dels ’by, samling av gårdar’.
Hammarby by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården ligger öster om utredningsområdet. Plats för en kvarn med namnet Oppswingkvarn finns inom utredningsområdet enligt Storskifteskarta från 1760. Inga spår av kvarnen finns på platsen idag.
Väsby, Hammarby sn.
Äldsta belägg för byn är från 1376 (Wesby). Förleden är inte klarlagd men efterleden –by (fornsvenska by(r)) kan beteckna dels ’enstaka gård’ och dels ’by, samling av gårdar’.
Väsby by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av
Figur 7. Karta som visar situationen mellan Hammarby och Runeby under 1700-talet genom bevarade historiska kartor. Utrednings- område markerat med svart polygon, gårdsgränserna med röd. Analys: WSP
Figur 8. Karta som visar situationen mellan Edsbyn och Överby under 1700-talet genom bevarade historiska kartor. Utredningsområ- de markerat med svart polygon, gårdsgränserna med röd. Analys: WSP
gården ligger öster om utredningsområdet. En gränsbestämningskarta från 1724 visar plats för en bebyggelseenhet, möjligtvis ett torp med namnet Harsprånget inom utredningsområdet. Inga spår av någon byggnad finns på platsen idag.
Sollentuna härad
1. Eds socken Lövsta, Eds sn.
Äldsta belägg för byn är från 1447 (Löstha). Förleden är inte klarlagd men efterleden –sta är känt
från strax efter Kr.f. fram till vikingatiden. Den ursprungliga användningen av -sta/-stad kan gälla bebyggelser, ägor och naturlokaler.
Inga äldre storskaliga kartor finns bevarade över Lövsta by. Byn/gården finns inte med i Eds eller Hammarbys sockenkarta från 1851 respektive 1853. Sollentuna häradskarta 1901-1902 visar att Lövsta by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården ligger väster om utredningsområdet.
Vaxmyra, Eds sn.
Äldsta belägg för byn är från 1457 (Vagxmyrom).
Förleden är inte klarlagd men efterleden kan syfta på platsens egenskap som våtmark.
Nästan hela Vaxmyra by/gårds gamla
odlingsmarker ligger inom utredningsområdet inklusive bytomten. En ägomätningskarta från 1745 visar läget för bytomten. Inga spår av någon äldre byggnad finns på platsen idag. Däremot länge in i skogspartier mot nordöster finns stenmurar och husgrund som har dokumenterats. På samma karta syns en väg som löpte södertur i N-V riktning från Bromsboda. Delar av denna väg finns även kvar idag och har registrerats.
Runby, Eds sn.
Äldsta belägg för byn är från 1269 (Romby/Rynby).
Förleden är inte klarlagd men efterleden –by (fornsvenska by(r)) kan beteckna dels ’enstaka
gård’ och dels ’by, samling av gårdar’.
Runby by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården ligger öster om utredningsområdet.
En storskiftesskarta från 1764 visar plats för ett torp och en backstuga. Lämningar efter båda bebyggelseenheter finns kvar idag och har registrerats.
Edsbyn, Eds sn.
Äldsta belägg är från 1541 (Edsbÿ). Förleden är inte klarlagd men efterleden –by (fornsvenska by(r)) kan beteckna dels ’enstaka gård’ och dels ’by, samling av gårdar’.
Eds by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården ligger öster om utredningsområdet. En ägomätningskarta från 1723 visar plats för ett torp i norr (vid Kyle) och tre bebyggelseenheter väster om bytomten vid Törnby. Inga spår av någon torp finns kvar vid Kyle men vid Törnby finns lämningar kvar efter en äldre byggnad som har registrerats (WSP22).
Vällsta, Eds sn.
Äldsta belägg är från 1409 (Widherløsta). Förleden är inte klarlagd men efterleden –sta är känt från strax efter Kr.f. fram till vikingatiden. Den ursprungliga användningen av -sta/-stad kan gälla bebyggelser, ägor och naturlokaler.
Vällsta by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården tangerar utredningsområdet. En ägomätningskarta från 1731 visar hur den södra delen av bytomtens yta kommer in i utredningsområdet. Samma karta visar platser för tre bebyggelseenheter inom ägorna. Mot nordväst strax söder om dagens Rydholm finns ett torp med namnet Kölaren upptecknat. Ännu ett torp finns noterat mot nordöst vid Hjältartorp samt ytterligare ett torp i ägornas sydöstra del. De första två har inte besökts på grund av tillgänglighetshinder. Vid den
sistnämnda finns inga spår av äldre bebyggelse idag.
2. Sollentuna socken Svartinge, Sollentuna sn.
Äldsta belägg är från 1490 (Swartunghe). Förleden är inte klarlagd men efterleden kan syfta på platsens egenskap som en plats för sammanträde för huvudförhandling.
Svartinge by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården ligger öster om utredningsområdet.
En lagaskifteskarta från 1837 visar plats för en bebyggelseenhet i söder vid dagens Kappetorpsvägen. Platsen består av ett industriområde idag.
Överby, Sollentuna sn.
Äldsta belägg är från 1305 (Öffverby). Förleden kan syfta på en geografisk placering. Efterleden –by (fornsvenska by(r)) kan beteckna dels ’enstaka gård’ och dels ’by, samling av gårdar’.
Överby by/gårds gamla odlingsmarker ligger inom utredningsområdet. De centrala delarna av gården ligger sydöster om utredningsområdet. En ägodelningskarta från 1701 visar flera gränsrösen inom utredningsområdet som inte har eftersökts.
gård
5 Fältinventering
Figur 9. Del av stenmuren, WSP05.
RESULTAT
Vid fältinvententeringen påträffades 34 objekt, va- rav 9 har bedömts som fornlämning, 13 som övrig kulturhistorisk lämning och 12 objekt som behöver att utredas vidare, utredningsobjekt.
Fältinventeringen är inte att betrakta som likvärdig med en utredning etapp 1 enligt KML då det inte har setts som relevant att gå över hela området fy- siskt i detta skede. Inventeringen har istället fram- förallt utgått ifrån kart- och arkivmaterial för att identifiera intressanta områden med god potential för ej kända lämningar. Gällande förhistoriska läm- ningar har framförallt fornminnesregistret, tidigare utredningar, topografiska kartan samt jordartskar- tan legat till grund för utpekande av områden av intresse. Gällande senare lämningar har de histo- riska kartorna använts för att identifiera by- och gårdstomter, torp samt andra anläggningar.
Nedan följer en kort redovisning av de områden som har inventerats och där nya objekt påträffats.
Resultatkarta 1
Inom området påträffades fyra nya lämningar samt att ett område (utredningsobjekt) bör utredas vidare om exploatering ska ske. Två av lämningar- na, WSP01 och WSP02, påträffades i den skogsmark som utgör det vidare utredningsobjektet, WSP23.
WSP01 är en stensättning av äldre järnålderskarak- tär och WSP02 en stensträng som troligen kan ha hängt samman med den redan kända stensträngen RAÄ Knivsta 77:1. Förekomsten av dessa lämning- ar indikerar att det kan finnas fler. Terrängen var vid inventeringstillfället mycket svårtillgänglig på grund av sly samt att delar av marken avverkats.
Höjdpartierna gör det även möjligt för boplatser av stenålderskaraktär. Åkermarken syd om detta om- råde inventerades översiktligt, dock hade torvlag- ret nyligen vänts upp och ned vilket gjorde att det enda synliga utgjordes av torvlagrets botten. Inget
av antikvariskt intresse påträffades.
WSP03 och 08 hör till och utgör bytomten till Forsby. WSP03 utgörs av en brunn som hör till den övergivna delen av Forsby gård som sedan tidigare är registrerad som fornlämning (RAÄ Knivsta 434).
WSP08 består av nuvarande bytomt som fortfaran- de är i bruk och därför utgör en övrig kulturhisto- risk lämning.
Resultatkarta 2
Del av området har utretts tidigare, år 2002 (Schützler 2002). WSP04 och 05 består av två pa- rallella stenmurar av historisk karaktär. Möjli- gen utgör de en fägata. De ligger i anslutning till RAÄ Odensala 488:1 som utgör fossil åkermark av äldre karaktär. Direkt nordöst om stenmurarna finns dock röjda ytor som kan vara samtida med murarna. WSP06, en stensträng, ska ses som sam- manhörande med RAÄ Odensala 244:2 vilket är ett stensträngssystem. Till karaktären framstår stensträngarna som hörande till historisk tid. I FMIS är de införda som övrig kulturhistorisk läm- ning men bör vara fornlämning. WSP 04, 05 och 06 är delar av ett äldre odlingslandskap som troligen hört samman men som idag är uppbrutet av fram- förallt järnvägen men även av modern odling.
Inom kartbilden finns även WSP07 som utgör gårdstomten till gården Pasta vilken har skriftliga belägg ner till 1409 och finns i kartmaterialet från 1636. Då tomten fortfarande är bebyggd utgör den en övrig kulturhistorisk lämning.
Resultatkarta 3
Inom området finns tre bytomter som samtliga är bebyggda och utgör övriga kulturhistoriska lämningar (WSP09, 11 och 14). Åkermarken inom området är dock av antikvariskt intresse då det finns flera gravfält inom och i kanterna av korri- doren,vilket indikerar att det bör finnas boplatser i närheten. Vid exploatering kan därför en arkeolo-
gisk utredning behövas och området utgör sålunda ett objekt för vidare utredning (WSP10). Boplatser är mycket svår att upptäcka utan markingrepp.
Inventering gjordes dock av objektets östra del, från syd upp till Kvarnbacken. Inget av antikvariskt intresse påträffades. På själva Kvarnbacken före- kommer dock oklara strukturer men platsen har använts som soptipp, varför det inte gick att klar- göra om strukturerna utgör rester efter en kvarn.
Enligt boende i Brunnby ska det dock ha funnits en kvarn i närheten. Ingen kvarn går att spåra i det historiska kartmaterialet.
Resultatkarta 4
Inom området påträffades två stensträngar (WSP 12 och 13) av historisk karaktär vilka sammanfaller delvis med markslagsändringar på karta från 1745.Stensträngarna är utrasade och troligen har även sten försvunnit i och med åkerbruket. De utgör övriga kulturhistoriska lämningar. Marken är fortfarande i bruk men stensträngarna fyller idag ingen funktion. Inom området återfinns även Odensala 3:1-2. I FMIS registrerat som två husgrundsterrasser med antikvarisk status bevakningsobjekt. Terrasserna har dock tydlig ålderdomlig karaktär och bör bedömas som fornlämning. Inom området finns även en cirka 30 meter lång stensträng vilken hägnar in en röjd yta.
Även stensträngen bör bedömas som fornlämning.
Rektangeln på kartan visar området ungefärliga begränsning.
Resultatkarta 5
Området består av åkermark samt en bytomt.
Inom åkermarken finns god potential för boplats- lämningar varför det utgör ett vidare utredningsob- jekt (WSP24). Inom området har tidigare gjorts fynd av en knacksten (Husby-Ärlinghundra 180:1). Strax sydöst om området finns även en boplats av järnål- derskaraktär (denna dock ännu ej inlagd i FMIS, se rapport Stjärna, T. 2013. Arkeologisk utredning
Figur 10. Hörn av husgrundsterrass (Odensala 3:1)
Broby).
Resultatkarta 6
Området inom korridoren på södra sidan E4an har till stor del utretts arkeologiskt, bland annat finns en boplats, Norrsunda 210:1 som ej är avgränsad vilket gör att marken norr om denna bör utredas/
förundersökas vid exploatering (utredningsobjekt WSP 25). På östra sidan E4an har utredning gjorts
för Arlandabanan och i och med spårbygget un- dersöktes och borttogs även del av en boplatsen och del av stensträng (Norrsunda 105:1-2). Inom området påträffades tre goda boplatslägen (WSP29, 31, 32). Två av dessa, WSP29 och 31, är främst goda lägen under stenåldern medan WSP32 utgör ett gott läge under järnåldern. Invid den redan kända hål- vägen Norrsunda 133:1 påträffades ytterligare tre hålvägar som löpte parallellt med den redan kända.
Resultatkarta 7
Området har delvis utretts arkeologiskt på den öst- ra sidan av E4an. Den västra sidan är dock ej utredd och området utgör i sin helhet ett läge som är gott för boplatser både från järnålder och historisk tid (WSP33). I norr finns tre gravar (Norrsunda 32:1- 3) på ett impediment i åkern och området är även nära det stora gravfält som inkluderar Nordians
Figur 11. Del av den stenmur med öppning som påträffades nära husgrunden Ed 30:2
hög (Norrsunda 31:1). I södra delen går Säby gamla tomt in i området och vid tidigare delundersökning av denna påträffades även en förhistorisk boplats.
Resultatkarta 8
Inom området påträffades en möjlig fossil åker (WSP34). I den direkta närheten finns två möjliga fornlämningar i form av två eventuella röjningsrö- sen, Hammarby 62:1-2. Dessa har ett något avvikna- de utseende varför status för dem samt för WSP34 bör fastställas inför eventuell exploatering.
Resultatkarta 9
Området inom korridoren består delvis av ett kolo- niträdgårdsområde med små stugor. I skogsmarken kring denna påträffades dock ett antal lämningar.
Direkt norr om koloniträdgården finns sedan tidi- gare en husgrund samt en stensättning registrerad
under samma nummer (RAÄ Ed 30:1-2) och på de historiska kartorna finns här gården Waxmyra, känd i kartmaterialet från 1745. Vid inventering- en påträffades även en mycket kraftig stenmur (WSP17) vilken troligen hör samman med husgrun- den. Muren är i det närmaste lik en bogårdsmur, ca 1 m hög och 65 m lång, med en uppbyggd stöttande jordvall på ena sidan. Muren har en konstruerad öppning mot öst. Husgrunden ligger på en upp- byggd terrassering. Grunden i sig är kallmurad av delvis huggna stenblock. Inga spår av tegel, fönster- glas eller recent material finns i ytan. Den stensätt- ning som är registrerad inom RAÄ numret, Ed 30:1, framstår som ha uppbyggda låga jordvallar med en öppning mot väst varför den mer framstår som en källargrop som kan höra samman med husgrunden än som en grav. Den röda rektangeln på kartan innefattar husgrunden med sin terrassering och
Figur 12. Husgrunden Ed 30:2, foto från öst
stensättningen/källargropen.
Öst om detta område finns sedan tidigare en sten- sättning registrerad (Ed 25:1). Stensättningen är röseliknande och ligger i storblockig moränmark på en höjd. I dess närhet påträffades ytterligare en stensättning (WSP18) och fler kan finnas i området.
I området finns även spår av en väg som återfinns i kartmaterialet från 1745 (WSP19). Vägen är idag övergiven men av sådan karaktär att den troligen ska betraktas som övrig kulturhistorisk lämning.
I östra delen av korridoren, öst om koloniområdet, påträffades en rest sten, eventuellt med fundament av mindre stenar, vilken kan utgöra ett gränsmärke (WSP16).
I södra delen av området finns lämningar efter
torpet Långtomta som är känd i kartmaterialet sedan 1688. Här påträffades en jordkällare samt en husgrund med spisröse och ett spisröse utan tydlig husgrund men med en svagt förhöjd jordvall i ena kanten. Området är även röjt med förekomst av små röjningsrösen och spår av mindre odlade ytor med diken. Torpmiljön utgör fornlämning.
Resultatkarta 10
En stor del av området inom korridoren är sedan tidigare utrett arkeologiskt. Inom östra delen påträf- fades dock resterna efter en backstuga, känd i kart- materialet sedan 1745 (WSP 21a och b). På plats idag finns en husgrund med spisröse samt grunden till en jordkällare.
I södra delen av området, inom tidigare utrett om- råde, finns del av bytomten till Edsby. Här påträffa- des minst en husgrund och ett fortfarande stående backstuga (se figur 13). På platsen fanns även ståen- de, men fallfärdiga skjul. Då det är något oklart hur Edsby by är utformad registreras lämningen som övrig kulturhistorisk lämning.
Figur 13. Backstuga inom Edsby bytomt (WSP22)
Resultatkarta 11
Området inom korridoren har delvis utretts tidi- gare. Inom området har det även gjorts fynd av en stenyxa (RAÄ Ed 165:1). Höjden över havet samt fyndet av stenyxan gör att området bör utredas vidare vid exploatering (utredningsobjekt WSP 26). Området har inte inventerats utan prickats in kartmässigt.
Resultatkarta 12
Inom korridoren finns här flera fornlämningar och området har delvis utretts. Området har inte inventerats på grund av framkomlighetspro- blem. Två objekt för vidare utredning har prick- ats in i området. WSP27 utgöra av ett skogsbe- klätt höjdparti. Närheten till flertalet lämningar gör att området bör utredas vidare. WSP28 ligger främst i åkermark och här är det främst risk för tidigare ej kända boplatslämningar som gör att vidare utredning kan behövas vid eventuell exploatering.
Resultatkarta 1
Objekt-
nummer Lämningstyp Antikvarisk
status Kommentar
WSP01 Stensättning Fornlämning Stensättning.
Oregelbunden, närmast rund. Ca 2,5 m i diameter, ca 0,4 m hög. Intill större block.
WSP02 Hägnad
(stensträng) Fornlämning Hägnad av typ stensträng.
Troligen fortsättning på RAÄ Knvista 77:1. Enskiktad, ca 0,2-04 m hög. Öst-väst.
Svår terräng pga sly.
WSP03 Brunn Fornlämning Brunn. Väggkonstruktion
av stående plank. Bedöms som fornlämning genom rumslig samband med RAÄ Knivsta 434 (brunnen ska mao ej registeras under eget RAÄ nummer)
WSP08 Bytomt Övrig kulturhis-
torisk lämning Bytomt. Bebyggd. Forsby bytomt känd i kartmaterial sedan 1750 men tidigare i skrift (1409). Inprickad efter kartmaterial.
WSP23 Boplatsläge Utredningsob-
jekt Boplatsläge, ca 1330x670 m. Även ytterligare gravar samt stensträngar kan finnas i området. Vid inventeringstillfället var terrängen mycket slyig samt att avverkning och ev markberedning skett inom del av området vilket försvårade inventeringen betydligt.
Resultatkarta 2
Objekt-
nummer Lämningstyp Antikvarisk
status Kommentar
WSP04 Hägnad (sten-
mur) Övrig kulturhis-
torisk lämning Hägnad av typ stenmur. Ca 20 m lång, 3 meter bred.
Delvis utrasad. Löper delvis parallellt med WSP05. Kan vara del av en fägata.
WSP05 Hägnad (sten-
mur) Övrig kulturhis-
torisk lämning Hägnad av typ stenmur. Ca 45 m lång, 3 meter bred.
Löper delvis parallellt med WSP04. Kan vara del av en fägata. Lämningen är av yngre karaktär än RAÄ Odensala 488:1.
WSP06 Hägnad
(stensträng) Fornlämning Hägnad av typ stensträng.
Ca 15 m lång, 2 m bred, ca 0,4 m hög. Enskiktad.
Röjda ytor finns i området samt stensträngen RAÄ Odensala 244:2 vilken är bedömd som ÖKL. I och med ändringar av lämningstypslistan bör dock denna samt WSP06 bedömas som fornlämning.
WSP07 Bytomt/
gårdstomt Övrig kulturhis-
torisk lämning Gårdstomt till gården Pasta vilken har skriftliga belägg ner till 1409 och finns i kartmaterialet från 1636. Tomten är fortfarande bebyggd. Inprickad efter kartmaterial.
Resultatkarta 3
Objekt-
nummer Lämningstyp Antikvarisk
status Kommentar
WSP09 Bytomt/
gårdstomt Övrig kulturhis-
torisk lämning Bytomt till Skörsta. Känd i kartmaterialet från 1636.
Bebyggd. Inprickad efter kartmaterial.
WSP10 Boplatsläge Utredningsob-
jekt Boplatsläge, ca 1100 x 860 m (NS-ÖV). Ca 15-20 meter över havet. Läget är bra för boplatser från framförallt järnåldern med närheten till flera gravfält.
WSP11 Bytomt/
gårdstomt Övrig kulturhis-
torisk lämning Bytomt till Slåsta. Känd i kartmaterielt sedan 1636.
Bebyggd. Inprickad efter kartmaterial.
WSP14 Bytomt/
gårdstomt Övrig kulturhis-
torisk lämning Bytomt till Brunnby. Känd i kartmaterialet sedan 1635.
Bebyggd. Inprickad efter kartmaterial.
Objekt-
nummer Lämningstyp Antikvarisk
status Kommentar
WSP12 Hägnad
(stensträng) Övrig kulturhis-
torisk lämning Hägnad av typ stensträng.
Ca 15 m lång, ca 2 m bred, 05, m hög. Flerradig. NÖ-SV samt att den svänger av mot NV. Av yngre karaktär men troligen före 1850 då den sammanfaller delvis med åkerindelning på karta från 1765.
WSP13 Hägnad
(stensträng) Övrig kulturhis-
torisk lämning Hägnad av typ stensträng.
Ca 67 m lång, 2 m bred, 0,5 m hög. Flerradig. N-S.
Av yngre karaktär men troligen före 1850 då den sammanfaller med åkerindelning på karta från 1765.
RAÄ Odensala
3:1-2 Husgrund,
stensträng, röjda ytor
Fornlämning (I FMIS inlagd som bevak- ningsobjekt)
RAÄ Odensala 3:1-2 är i FMIS inlagt som två husgrundsterrasser samt stensträngsrester.
Terrasserna är av tydlig ålderdomlig karaktär och bör därför bedömas som fornlämning. Inom området finns även en 34 m lång stensträng som hägnar in en röjd yta.
Resultatkarta 4
Resultatkarta 5
Objekt-
nummer Lämningstyp Antikvarisk
status Kommentar
WSP15 Bytomt/
gårdstomt Övrig kulturhis-
torisk lämning Bytomt/gårdstomt.
Bebyggd. Broby. Inprickad efter kartmaterial.
WSP24 Boplatsläge Utredningsob-
jekt Boplatsläge, ca 500 x 800 m (NS-ÖV). Gott läge för järnåldersboplats. Inom objektet har fynd av en knacksten gjorts (Husby- Ärlinghundra 180:1).
Området är något lågt beläget över havet, ca 5-10 meter. Knackstenen indikerar dock vidare utredningar är befogade.
Samt att det strax sydöst om objektet påträffats en boplats (vilken dock ej är inlagd i FMIS Rapport:
Stjärna, T. 2013. Arkeologisk utredning. Broby. Etapp 1 och 2. Broby 1:1 och 1:11.
Husby-Ärlinghundra sn, Sigtuna kn, Uppland.
Resultatkarta 6
Objekt-
nummer Lämningstyp Antikvarisk
status Kommentar
WSP25 Boplatsläge Utredningsob-
jekt Boplatsläge, ca 400 x 200 m (NNÖ-SSV). Gränsar mot den tidigare kända boplatsen RAÄ Norrsunda 210:1, vilken ej är avgränsad varför det inom detta område vid exploatering kan bli aktuellt med en avgränsande
förundersökning, vidare utredning.
WSP29 Boplatsläge Utredningsob-
jekt Boplatsläge, ca 130x120 m (NV-SÖ). Gott
lägre för framförallt stenålder (jordart av postglacial finsand samt isälvssediment) Ca 30 m.ö.h.
WSP30/Norrsunda
133:1 Färdväg Fornlämning Färdväg, i form av hålvägar.
I FMIS finns sedan tidigare hålvägen Norrsunda 133:1 registrerad. Vid inventeringen upptäcktes ytterligare tre hålvägar löpandes parallellt med denna. De var mellan ca 20-40 m långa, 0,6-0,9 breda, 0,1-0,25 m djupa.
WSP31 Boplatsläge Utredningsob-
jekt Boplatsläge, ca 160x40- 60 m (NÖ-SV). Gott läge för framförallt stenålder, sandig (jordart av postglacial finsand samt isälvssediment)
höjdsträckning, ca 25 m.ö.h.
WSP32 Boplatsläge Utredningsob-
jekt Boplatsläge, ca 150x100 m (NV-SÖ). Gott läge i lätt sluttning mot syd. Ca 15-20 m.ö.h.
Resultatkarta 7
Objekt-
nummer Lämningstyp Antikvarisk
status Kommentar
WSP33 Boplatsläge Utredningsob-
jekt Boplatsläge, 1400x250 m (NÖ-SV). Området är lämpligt dels för boplats under järnåldern men även under historisk tid i södra delen där Säby gamla tomt går in i området.. Jordart av postglacial finlera samt glacial lera.
Resultatkarta 8
Objekt-
nummer Lämningstyp Antikvarisk
status Kommentar
WSP34 Fossil åker Utredningsob-
jekt I kanten av WSP34
finns två tidigare kända lämningar, Hammarby 62:1-2 som utgörs av två möjliga röjningsrösen som har status möjlig fornlämning. WSP34 är en röjd yta som troligen utgör äldre åker. Status för samtliga lämningar bör fastställas vid exploatering.
Hammarby 62:1-2 har ett något avvikande utseende för att vara röjningsrösen.
Objekt-
nummer Lämningstyp Antikvarisk
status Kommentar
WSP16 Gränsmärke Övrig kulturhis-
torisk lämning Gränsmärke bestående av en sten, ca 0,5 m hög, möjligen omgiven av mindre stenar som fundament.
WSP17 Hägnad (stenmur) Fornlämning
(hör samman med Ed 30:1-2)
Hägnad av typen stenmur.
Ca 1 m hög och 65 m lång.
Kraftigt murverk bestående av flera stenvarv. Kallmurad samt från väst en uppbyggd jordvall.
Stenblocken är delvis huggna.
Anlagd öppning ca 3,5 m bred. Hör troligen samman med husgrunden Ed 30:2 Waxmyra.
Ed 30:1-2 Stensättning samt
husgrund Fornlämning Ed 30:2 utgörs av en husgrund. Kallmurad. Ca 2 m höga väggar. Anlagd på en uppbyggd terrass. Utgör troligen rester efter gården Waxmyra som är känd i kartmaterialet sedan 1745 och i ortnamnsregistret sedan 1457.
Ed 30:1 är inlagd i FMIS som en stensättning. WSP anser dock att det istället rör sig om en mindre källargrop som hör samman med husgrunden.
WSP18 Stensättning Fornlämning Stensättning. Röseliknande
med mittgrop. Ca 5 m i diameter, ca 0,5 m hög.
Oregelbunden, närmast rund.
Fyllning av 0,2-0,4 m stora stenar, ev delvis utkastade nedför slänt. Nedhasat läge på avsats. Ngt osäker.
WSP19 Färdväg Övrig kulturhis-
torisk lämning Färdväg. Återfinns på karta 1745. Ca 1,3 m bred, 55 m lång.
Två parallellt nednötta rännor, ca 0,1 m djupa. Ej i bruk.
WSP20 Lägenhetsbebyg-
gelse Fornlämning Lägenhetsbebyggelse.
Torplämning efter torpet Långtomta (karta 1688) bestående av jordkällare 3x4 m, 1 husgrund med spisröse, 1 spisröse utan tydlig husgrund.
Flertal odlingsrösen, röjda ytor samt mindre diken.
Resultatkarta 9
Resultatkarta 10
Objekt-
nummer Lämningstyp Antikvarisk
status Kommentar
WSP21a och b Lägenhetsbebyg-
gelse Fornlämning Backstuga. Återfinns på karta 1745. Husgrund m spisröse, ca 8x7 m. Jordkäl- lare 3x5m.
WSP22 Bytomt/
gårdstomt Övrig kulturhis-
torisk lämning Bytomt/gårdstomt inom Edsby. En husgrund samt att fler kan finnas i området. Området var svårinventerat pga mycket skräp bestående av bla tegel, takpannor och järnskrot. En fortfarande stående backstuga finns inom området.
Resultatkarta 11
Objekt-
nummer Lämningstyp Antikvarisk
status Kommentar
WSP26 Boplatsläge Utredningsob-
jekt Boplatsläge, ca 350 x 220 m (NS-ÖV). Ca 30 meter över havet. Inom objektet har det tidigare gjorts fynd av en skafthålsyxa (Ed 165:1).
