S Å M Y C K E T H A R S K A T T E N P Å A R B E T E I D A L A R N A S Ä N K T S , K O M M U N F Ö R K O M M U N
DALARNA OCH SKATTERNA
Skattebetalarnas Förening
Skatterna i Dalarna
SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT
Skatt är den klart största utgiften för en vanlig svensk familj med barn. Lite mer än hälften av det den genomsnittlige löntagaren tjänar går till skatt. De senaste åren har skatterna, särskilt på arbete, sänkts. Vi vill med den här rapporten visa några aspekter av vad sänkt skatt på arbete betyder i kronor och ören för invånarna i Dalarnas kommuner.
Dessutom ger vi en bild av hur mycket skattepengar kommunerna i länet tagit in de senaste åren och hur pengarna används. Här är våra viktigaste poänger:
-
Totalt har de boende i Dalarna fått skatten sänkt med 2,3 miljarder kronor tack vare jobbskatteavdraget.-
Smedjebacken har det genomsnittligt högsta jobbskatteavdraget per löntagare i länet, medan Älvdalen har det lägsta.-
De kommuner som använt ROT- och HUS-avdragen mest är Älvdalen och Gagnef, medan Orsa och Säter använder avdragen minst.-
För en familj i Dalarna med två personer som båda tjänar som den genomsnittlige heltidsarbetaren i länet (c:a 26 400 kronor) skulle ett borttaget jobbskatteavdrag betyda ett inkomstbortfall på 43 300 kronor efter skatt, motsvarande 65 000 kronor innan skatt.-
61 procent av jobbskatteavdraget har gått till personer med en förvärvsinkomst under 26 400 kronor (medianinkomsten för heltidsarbetande i länet).-
Totalt 3 000 färre personer betalar statlig inkomstskatt i länet i och med de ändrade skiktgränserna. Totalt har den statliga inkomstskatten sänkts med 53 miljoner kronor i Dalarna.VAD BETYDER JOBBSKATTEAVDRAGET FÖR EN VANLIG FAMILJ?
Vad betyder höjd skatt ekonomiskt för en vanlig familj? Här återger vi ett exempel på hur skatterna påverkar privatekonomin för en exempelfamilj med två löntagare i Dalarna.
Familjen har två löntagare där båda löntagarna tjänar som en normal heltidsarbetande i länet, det vill säga ungefär 26400 kronor i månaden före skatt (medianinkomsten i Dalarna för heltidsarbetande).
Det betyder i sin tur att familjen har en samlad inkomst varje månad på 52 800 kronor innan skatt eller drygt 39 400 kronor efter skatt.
Vad betyder då förändringar av jobbskatteavdraget för familjens privatekonomi?
Om jobbskatteavdragets fjärde steg försvinner: Om bara jobbskatteavdragets fjärde steg tas bort förlorar familjen ungefär 3 100 kronor om året på var och en av inkomsterna. Totalt försvinner 6 200 kronor efter skatt varje år.
För att kunna tjäna in de pengarna genom att jobba mer skulle familjen behöva tjäna in ungefär 9 300 kronor innan skatt om det inte finns ett jobbskatteavdrag.
Om jobbskatteavdraget avskaffas: Om jobbskatteavdraget skulle försvinna helt förlorar familjen ungefär 21 650 kronor på var och en av inkomsterna. Totalt försvinner 43 300 kronor efter skatt varje år.
För att kunna tjäna in de pengarna genom att jobba mer skulle familjen behöva tjäna in nästan 65 000 kronor extra innan skatt.
SKATTESÄNKNINGARNAS STORLEK I DALARNA
Skattebetalarnas Förening
Skatterna i Dalarna
JOBBSKATTEAVDRAGET: EFFEKTER AV SKATTESÄNKNINGARNA I DALARNA:
Medianinkomsttagaren med någon form av sysselsättningsgrad i Dalarna har fått skatten sänkt med cirka 19 080 kronor om året. Det motsvarar en ”löneökning” på cirka 28 600 kronor om året innan skatt.
Personer som jobbar heltid har fått en ännu större sänkning. Medianpersonen som jobbar heltid har fått 21 650 kronor i jobbskatteavdrag, motsvarande 32 400 kronor innan skatt. Den kommun där löntagarna fått störst jobbskatteavdrag är Smedjebacken följd av Vansbro.
De kommuner som fått minst jobbskatteavdrag per person med avdrag i länet är samtidigt Älvdalen och Malung-Sälen.
Totalt skiljer det 4 650 kronor om året mellan Smedjebacken och Älvdalen.
I absoluta tal är det inte överraskande Falun som får störst jobbskatteavdrag. Totalt får länet 2,3 miljarder kronor i jobbskatteavdrag.
TOPPLISTORNA: JOBBSKATTEAVDRAG PER KOMMUN I DALARNA:
JOBBSKATTEAVDRAG PER PERSON
1 Smedjebacken 18 400 kronor
2 Vansbro 18 000 kronor
3 Ludvika 17 083 kronor
4 Hedemora 16 714 kronor
5 Orsa 16 667 kronor
6 Mora 16 600 kronor
7 Falun 16 355 kronor
8 Borlänge 16 346 kronor
9 Avesta 16 000 kronor
10 Gagnef 15 600 kronor
11 Rättvik 15 600 kronor
12 Säter 15 333 kronor
13 Leksand 15 125 kronor
14 Malung-Sälen 14 500 kronor
15 Älvdalen 13 750 kronor
JOBBSKATTEAVDRAG TOTALT
1 Falun 507 miljoner kronor
2 Borlänge 425 miljoner kronor
3 Ludvika 205 miljoner kronor
4 Avesta 176 miljoner kronor
5 Mora 166 miljoner kronor
6 Leksand 121 miljoner kronor
7 Hedemora 117 miljoner kronor
8 Smedjebacken 92 miljoner kronor
9 Säter 92 miljoner kronor
10 Malung-Sälen 87 miljoner kronor
11 Gagnef 78 miljoner kronor
12 Rättvik 78 miljoner kronor
13 Älvdalen 55 miljoner kronor
14 Vansbro 54 miljoner kronor
15 Orsa 50 miljoner kronor
HUR HAR VI RÄKNAT?
-
Där inte annat anges använder vi oss av Statistiska Centralbyråns analysverktyg FASIT för att beräkna vad för- ändringarna av inkomstskatterna sedan 2006 betytt för de boende i Dalarna genom att tillämpa 2006 års regel- verk på 2010 års inkomstvariabler.-
För uppgifter om kommunal ekonomi har vi använt information från Statistiska Centralbyrån och vår rapport ”Väl- färd och krishantering i Dalarna”.JOBBSKATTEAVDRAGET I DALARNA: VILKA HAR FÅTT SIN SKATT SÄNKT?
Även om medianinkomsttagaren som är sysselsatt i länet har fått 13 850 kronor och den heltidsarbetande fått 21 650 kr säger det inte hur avdraget fördelats mellan olika inkomstgrupper. Vad får en vanlig löntagare egentligen i avdrag?
Här undersöker vi hur jobbskatteavdraget fördelats bland heltidsarbetande mellan 20 och 65 år i länet. Notera att pensionärer inte har fått samma skattesänkningar som löntagare och inte räknas in bland heltidsarbetande, något som Skattebetalarnas Förening arbetar för att förändra.
Totalt har 61 procent av jobbskatteavdraget gått till personer med en inkomst som är lägre än medianförvärvsinkomsten för en heltidsarbetande person i Dalarna (26 400 kronor i månaden).
Jobbskattevadraget i Dalarna bland heltidsarbetande efter förvärvsinkomst
När det gäller de heltidsarbetandes inkomster delar vi upp de som jobbar heltid i Dalarna i tio lika stora delar (eller
”deciler”) som är ordnade efter den inkomstens storlek, från lägst till högst inkomst.
”Decil 1” är alltså den tiondel som har lägst inkomster och ”decil 10” är den tiondel som har högst inkomster. Bland heltidsarbetande går övre gränsen för decil 1 enligt prognosen för år 2010 vid ungefär 18 230 kronor i månaden, decil 6 (”mittinkomsttagaren”) börjar vid 26 352 kronor i månaden och decil 10 vid 38 861 kronor. Som ni kan se i diagrammet nedan så fördelar sig jobbskatteavdraget relativt jämnt mellan inkomstgrupperna bland de heltidsarbetande. Det beror på att avdraget ”slår i taket” redan i mitten av inkomstfördelningen.
Bland deltidsarbetande är jobbskatteavdraget något mer ojämnt fördelade, troligtvis eftersom det finns en mycket stor spännvidd vad gäller arbetstid (1-89% av heltid) i gruppen. Decil 1 går från 0 till 5 049 kronor i månaden, medan decil 10 börjar vid cirka 23 230 kronor i månaden.
Jobbskattevadraget i Dalarna bland deltidsarbetande efter förvärvsinkomst
Skattebetalarnas Förening
Skatterna i Dalarna
JOBBSKATTEAVDRAGET: VAD HÄNDER OM JOBBSKATTEAVDRAGET FÖRSVINNER ELLER KRYMPER?
Vad händer då med privatekonomin i Dalarna om jobbskatteavdraget försvinner, eller minskas på olika sätt? De alternativ som förekommit i debatten gäller allt från ett totalt avskaffande av jobbskatteavdraget till att enbart det
”fjärde steget” ska tas bort. Men vad betyder då dessa alternativ i kronor och ören?
I tabellen här nedanför visar vi vad ett borttaget jobbskatteavdrag betyder uttryckt i extra månadslöner om året för heltidsarbetande personer i olika inkomstgrupper. Vi visar effekten för en person som tjänar sämre än 90 procent av alla andra heltidsarbetande, för en person som tjänar precis i mitten av inkomstfördelningen (”medianinkomsten”) och för någon som tjänar bättre än 90 procent av alla andra heltidsarbetande.
EFFEKTER AV BORTTAGET JOBBSKATTEAVDRAG (CA):
GRUPP BLAND (MÅNADSLÖN) JOBBSKATTEAVDRAGET TAS BORT HELT / ÅR
”FJÄRDE STEGET TAS BORT” / ÅR
Decil 1: Lön 18 230 kr / mån 15 900 kr/år 2 400 kr/år
Medianen: Lön 26 400 kr / mån 21 650 kr/år 3 100 kr/år
Decil 10: Lön 38 860 kr / mån 22 200 kr/år 3 000 kr/år
Källa: Jobbskatteavdrag.se och egna beräkningar
För nästan alla heltidsarbetande handlar det alltså om en risk för en ökning av skatten med nästan 16 och upp till mer än 22 000 kronor om året vid ett totalt avskaffande, och om 2,4 – 3 000 kronor om bara ”fjärde steget” försvinner. Vad betyder det då i termer av månadslöner?
EFFEKTER AV BORTTAGET JOBBSKATTEAVDRAG I MÅNADSLÖNER (EFTER SKATT):
GRUPP (MÅNADSLÖN) JOBBSKATTEAVDRAGET TAS BORT (I MÅNADSLÖNER)
”FJÄRDE STEGET” TAS BORT (I MÅNADSLÖNER)
Decil 1: Lön 18 230 kr / mån 1,13 månadslöner 0,17 månadslöner Medianen: Lön 26 400 kr / mån 1,10 månadslöner 0,16 månadslöner Decil 10: Lön 38 680 kr / mån 0,84 månadslöner 0,11 månadslöner
Källa: Jobbskatteavdrag.se och egna beräkningar
Sammantaget riskerar de flesta i länet att ”förlora” en dryg månadslön om jobbskatteavdraget försvinner. Om bara fjärde steget tas bort förlorar de flesta ungefär 15-16 procent en av en månadslön om året. De med högst inkomster riskerar dock bara att förlora 84 procent av en månadsinkomst vid ett totalt avskaffande och en elftedels månadslön vid ett avskaffande av fjärde steget i jobbskatteavdraget. Det är alltså normalinkomsttagare som förlorar relativt mest vid ett borttagande eller en nedskärning i avdraget.
STATLIG INKOMSTSKATT I DALARNA:
Den statliga inkomstskatten har inte sänkts de senaste fyra åren, men brytpunkterna som avgör när man måste betala statlig inkomstskatt på 20 respektive 25 procent på din inkomst har flyttats uppåt. För Dalarna betyder det att ungefär 3000 färre personer nu måste betala statlig inkomstskatt. Totalt har den statliga inkomstskatten sänkts med 53 miljoner kronor i länet, eller 2 409 kronor per betalande och år.
STATLIG INKOMSTSKATT
SÄNKNING AV STATLIG INKOMSTSKATT
ANTAL BETALANDE (CIRKA) 2010*
FÖRÄNDRING ANTAL BETALANDE 2006-2010 Dalarna 53 miljoner kr 25 000 personer - 3000 personer
Riket 1 812 miljoner kr 1 028 000 personer - 88 000 personer
HUS-AVDRAGET: VILKEN KOMMUN ANVÄNDER HUS-AVDRAGET MEST?
De kommuner som använt sig mest av HUS-avdraget (d.v.s. de s.k. ROT- och RUT-avdragen tillsammans) per
skattebetalare i Dalarna är Älvdalen och Gagnef, medan de minst HUS-användande kommunerna är Säter och Orsa.
Totalt har invånarna i Dalarna fått 235 miljoner kronor i HUS-avdrag. Den genomsnittlige personen som använt HUS- avdraget i Dalarna har använt 13 050 kronor, marginellt mindre än den genomsnittlige användaren av HUS-avdraget sett till hela Sverige (12 234 kronor).
ROT- / HUS-AVDRAG PER SKATTEBETALARE OCH KOMMUN
TOTAL SKATTREDUKTION (HUS)
1 Falun 48 miljoner kr
2 Borlänge 40 miljoner kr
3 Ludvika 20 miljoner kr
4 Mora 19 miljoner kr
5 Avesta 16 miljoner kr
6 Leksand 13 miljoner kr
7 Gagnef 11 miljoner kr
8 Rättvik 11 miljoner kr
9 Hedemora 11 miljoner kr
10 Älvdalen 10 miljoner kr
11 Smedjebacken 10 miljoner kr
12 Malung-Sälen 9 miljoner kr
13 Säter 8 miljoner kr
14 Vansbro 6 miljoner kr
15 Orsa 4 miljoner kr
SKATTEREDUKTION (HUS) PER SKATTEBETALARE
1 Älvdalen 2 500 kr
2 Gagnef 2 200 kr
3 Rättvik 2 200 kr
4 Smedjebacken 2 000 kr
5 Vansbro 2 000 kr
6 Mora 1 900 kr
7 Ludvika 1 667 kr
8 Leksand 1 625 kr
9 Hedemora 1 571 kr
10 Falun 1 548 kr
11 Borlänge 1 538 kr
12 Malung-Sälen 1 500 kr
13 Avesta 1 455 kr
14 Orsa 1 333 kr
15 Säter 1 333 kr
Skattebetalarnas Förening
Skatterna i Dalarna
KORTFAKTA KOMMUNERNAS EKONOMI: KOMMUNALSKATTEN
En kommun i länet – Falun – har sänkt kommunalskatten de senaste åren, medan fem har höjt skatten. De kommuner som höjt kommunalskatten mest är Älvdalen (75 öre) och Leksand respektive Orsa (60 öre).
KOMMUN KOMMUNALSKATTESATS (TILL KOMMUN OCH LANDSTING)
FÖRÄNDRING
KOMMUNALSKATTESATS 2006-2010
Leksand 22,06 0,6
Rättvik 22,06 0
Avesta 22,21 0
Malung-Sälen 22,31 0,5
Falun 22,31 -0,1
Ludvika 22,31 0
Hedemora 22,41 0,5
Gagnef 22,49 0
Vansbro 22,54 0
Älvdalen 22,56 0,75
Säter 22,56 0
Orsa 22,66 0,6
Borlänge 22,66 0
Mora 22,68 0
Smedjebacken 22,70 0
Källa: SCB (2010)
KOMMUNERNAS EKONOMI : UTGIFTSÖKNINGAR PER KOMMUN I DALARNA
Hur ser då utgiftsbilden i länets kommuner ut? Det senaste årtiondet har utgifterna ökat med ungefär 22 procent i reala termer i länets kommuner. För att läsa mer om kostnadsutveckling och kommunal ekonomi i länet, läs gärna vår rapport ”Välfärd och krishantering i Dalarna”. En länk till rapporten finns i faktarutan i rapportens Appendix.
TABELL 8: UTGIFTSÖKNINGAR I PROCENT 1999-2007 KOMMUN UTGIFTSÖKNING PER
INVÅNARE
UTGIFTSÖKNING SKOLA OCH OMSORG
Rättvik 24 38
Vansbro 25 35
Malung-Sälen 30 34
Gagnef 24 33
Borlänge 24 29
Mora 21 26
Avesta 13 26
Falun 28 24
Leksand 20 22
Smedjebacken 19 22
Älvdalen 19 22
Ludvika 17 21
Säter 22 20
Hedemora 29 19
Orsa 18 13
Medel 22 26
Källa: ”Välfärd och krishantering i Dalarna” (2009)
APPENDIX: DECILGRÄNSER OCH RAPPORTLÄNK
DECILGRÄNSER DELTIDSARBETANDE
DECIL INTERVALL TAXERAD FÖRVÄRVSINKOMST / ÅR
Decil 1 ⌧61 600
Decil 2 61 600 – 99 200
Decil 3 99 200 – 133 700
Decil 4 133 700 – 153 100
Decil 5 153 100 – 188 100
Decil 6 188 100 – 199 900
Decil 7 199 900 – 214 900
Decil 8 214 900 – 251 800
Decil 9 251 800 – 283 400
Decil 10 283 400 –
DECILGRÄNSER HELTIDSARBETANDE
DECIL INTERVALL TAXERAD FÖRVÄRVSINKOMST / ÅR
Decil 1 ⌧222 400
Decil 2 222 400 – 253 000
Decil 3 253 000 – 274 900
Decil 4 274 900 – 290 500
Decil 5 290 500 – 321 500
Decil 6 321 500 – 341 300
Decil 7 341 300 – 365 900
Decil 8 365 900 – 397 900
Decil 9 397 900 – 474 100
Decil 10 474 100 –
LÄS MER OM DALARNAS EKONOMI I VÅR RAPPORT ”VÄLFÄRD OCH KRISHANTERING I DALARNA”
I rapporten ”Välfärd och krishantering i Dalarna” från 2009 går vi igenom kostnadsutvecklingen och ekonomin i Da- larnas kommuner. Vill du läsa mer om kostnadsutveckling, välfärdskostnader och den ekonomiska utvecklingen i länet, hämta rapporten på vår hemsida:
http://www.skattebetalarna.se/LinkClick.aspx?fileticket=INMVXIhHxwo%3d&tabid=3848&mid=18839
