– Rätt att må bra
- Samverkan, delaktighet, flow - För barn och unga med psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatrisk
problematik
Bakgrund – oroande fakta
• Psykisk ohälsa hos barn och unga ökar
• Det upplevs att antalet barn med problematisk skolfrånvaro ökar
• Köerna till utredning och behandling hos BUP ökar
• NPF kompetensen på skolorna är för låg
-Hillevi Stråge-
Bakgrund – oroande fakta
• Barn med NPF har högre risk att bli utsatta för våld i hemmet. Dubbel utsatthet. Eller trippel?
• Över 80 % av alla kvinnor med ADHD har någon gång haft självmordstankar.
• När verksamheter blir pressade tenderar de att fokusera mer på gränsdefinition än samverkan
• Det är dyrt att vänta
- Rätt att må bra -
Bakgrund – röd tråd
Regeringens utredning och överenskommelse med SKL och beslut om riktade medel för 2016-2020
Behov av:
Ändamålsinriktade insatser Ökad samverkan
Integrerade verksamheter
Samarbete mellan olika huvudmän Långsiktighet
”Fem fokusområden fem år framåt”
1. Förebyggande och främjande arbete 2. Tillgängliga tidiga insatser
3. Enskildas delaktighet och rättigheter 4. Utsatta grupper
5. Ledning, styrning och organisation
-Hillevi Stråge-
Statsbidraget ska användas till att:
stärka socialtjänstens insatser till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa
förbättra arbetet mot psykisk ohälsa
öka socialtjänstens kompetens om barn och unga med psykisk ohälsa
stärka samverkan mellan landsting och kommun när någon behöver både hälso- och sjukvård
och stöd från socialtjänsten, men också inom kommunens egna verksamheter
Projektets syfte
Att stärka socialtjänstens samarbete med skola och föräldrar och VC/BUP avseende barn/ungdomar med psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatrisk problematik.
Att pröva en modell för samverkan som innebär att
socialtjänsten tillsätter en koordinatorfunktion med ansvar för kartläggning, information och samverkan.
Att pröva en arbetsmodell med extra stöd till ca 5
barn/ungdomar som kan fungera som en pilotstudie inför fortsatt arbete.
Att utveckla processer i samverkan som stärker barnets ställning och förbättrar förutsättningarna för god hälsa och skolnärvaro.
-Hillevi Stråge-
Projektets två ben – eller är det tre?
1. Individ - Koordinatorfunktion i fem pilotprojekt.
2. Organisation
Kartläggning – vad gör vi?
Samverkan – vad kan vi göra mer?
Utbildning – utbyte av kunskap
Utveckling av förebyggande arbete
3. Röd tråd – riktlinjer, forskning, förankring (HPH)
Genomförande – 5 blev 14
Kartläggning – Tidslinje, SDQ, Barn-KASAM Samla info – Skola, BUP, UPH, Andra
Relationskapande – professionellt, barn/familj Team runt varje barn – SIP/Västbus - Samordning Tillgänglighet – Kreativa lösningar – Barnfokus
”Allt från ångesthantering till lots”
Föräldrastödjare – föräldrar är sorgsna, frustrerade, utmattade, ekonomiskt utsatta
Informatör - Vad innebär en diagnos? Ångesthantering Handledning och stöd – lärare/resurspersoner
Samordning – starta nya insatser Logistik – planera möten
Strateg – jobba smart
Lots – köra och vara med – iakkta Stöd i möten - av alla sorter
Problemlösare – motor/handbroms
-Hillevi Stråge-
Om man får drömma….
Bättre systematisk arbetssätt – våga visionera Samarbete mellan nämnder – planera ihop
Gemensamma planer för kartläggning – ett barn Gemensamma utbildningar – plattformar att ses Ökad NPF – kompetens (samma glasögon)
Bättre utnyttjande av resurser
Utvecklat teamarbete/samarbete
Likvärdiga insatser – samma rättigheter Glädje i arbetet – det smittar
Gruppverksamhet/er
