Program och presentation av professorer som installeras
A K A D E M I S K H Ö G T I D
f re d a g e n d e n 1 5 n ove m b e r 2 0 1 9
Högtidsceremoni
Fredagen den 15 november 2019, Bærtlingsalen, Högskolan i Halmstad, kl. 16.00
Procession
Välkomsttal, Stephen Hwang, rektor Professorsinstallation förrättas av rektor
Professorernas tal, Helena Sandberg, professor i medie- och kommunikationsvetenskap Högskolans tack till gästprofessorer och adjungerade professorer
Promotion av Högskolans nya doktorer, promotor är professor Bengt-Göran Rosén
Högskolans tack till doktorer verksamma vid Högskolan i Halmstad, som har disputerat vid annat lärosäte framförs av professor Bengt-Göran Rosén
Högskolans tack till nya docenter framförs av Pernilla Nilsson, prorektor
Högskolans pris för samverkan och innovation delas ut av Anders Nelson, vice rektor Högskolans pedagogiska pris delas ut av Pernilla Nilsson, prorektor
Högskolans tack till nya excellenta lärare framförs av Pernilla Nilsson, prorektor Studenternas tal, Ida Bard, ordförande i Halmstad studentkår
Procession
Presentatör: Malin Hallén, ordförande forsknings- och utbildningsnämnden
Musik vid högtidsceremonin
Gånglåt ur Flöjtsvit i folklig stil av Gunnar Hahn
Adagio och Presto ur Sonat nr. 2 av Georg Friedrich Händel Café ur Histoire du Tango av Ástor Piazolla
Ur Rumänska folkdanser av Béla Bartók
Andante ur Sonat nr. 5 i e-moll av Johann Sebastian Bach Framförs av Duo MelanderMunk
Fanfarer: Jan Karlsson, trumpet
Så kunskap, skörda visdom
En professor representerar kunskapsfronten och är en av de främsta inom sitt ämnesområde. Professorer lägger grunden för ett forskande förhållningssätt ge- nom sitt ansvar för forskning och forskarutbildning – och för grundutbildning. All högre utbildning ska vila på vetenskaplig grund och ett av professorernas viktigaste uppdrag är att undervisa och garantera utbildningens kvalitet och forskningsanknytning.
Utbildningskvalitet är direkt avhängigt huruvida lärosätet klarar av att sammanfoga forskning och ut- bildning. Professorernas betydelse för såväl högsko- lan som studenten kan således inte nog betonas.
Professorerna ansvarar också för den viktiga forskarutbildningen – ett lärosätes främsta motor för forskning och forskningssamverkan. Forskar- utbildning attraherar kvalificerade forskare och lärare. Genom forskarutbildning garanteras nästa generation lärare och den öppnar möjligheter för lärosätets studenter att studera vidare och bli doktor.
Högskolan har en viktig roll att svara för att forsk- ning leder till ny kunskap och innovationer, men också till bildning och samhällsutveckling. Lärosätena är i flera avseenden bärare av många av det moderna samhällets viktigaste ideal: tankens frihet, kritiskt
tänkande och det fria kunskapsutbytet. Forskning är en av de viktigaste samhällskrafterna, inte minst för att finna lösningar till olika problem och stora samhälls- utmaningar.
Högskolan i Halmstad är starkt präglad av nära samspel med externa parter vilket stärker såväl forskning som utbildning. Här bidrar professorerna till att skapa goda relationer och utveckla Högskolans samverkan och samproduktion med omvärlden.
Vid en akademisk högtid högtidlighåller och hyllar Högskolan akademiska framsteg. Vi installerar professorer, promoverar doktorer och hedersdoktorer samt uppmärksammar andra akademiska meriter. Vi delar också ut Högskolans pris för samverkan och innovation samt pedagogiska pris. Den akademiska högtiden möjliggör också att vi får träffa våra vänner och samarbetspartner i omvärlden.
I september 1999 installerades Högskolan i Halm- stads fem första professorer. Sedan dess har ett 70-tal professorer inom olika områden fått sina insignier.
I dag är det dags för ytterligare sex professorer.
Vi hälsar våra nya professorer varmt välkomna!
”Om du vill hjälpa människor i deras vardag, måste du vara intresserad av dem.”
Mark Dougherty föddes 1967 i Cambridge. Han stu- derade ingenjörs- och datavetenskap vid Universitetet i Cambridge innan han började på Institutionen för Transportstudier vid Universitetet i Leeds. 1996 dispute- rade han på avhandlingen ”Neural Networks Applied to Transport”. Kort därefter flyttade han till Sverige. Han blev docent 1999 vid KTH och professor mikrodataanalys vid Högskolan Dalarna 2001. Mark Dougherty har varit med och utvecklat utbildningar i IT-forensik och informations- säkerhet i Sverige. 2018 var han gästprofessor vid Hög- skolan i Halmstad och 2019 blev han professor i informa- tionsteknologi vid Högskolan i Halmstad.
Mark Dougherty
professor i informationsteknologi
Mark Doughertys främsta forskningsfokus har varit maskininlärning applicerat på områden som transport- system, underhåll av infrastruktur och medicinsk diagnos- tik. Några av de ämnesområden som han har ägnat sig åt de senaste åren är trafikskyltar som aktiveras av fordon, verktyg för att bedöma Parkinsons sjukdom och den artificiella intelligensens oförmåga att glömma. Han delar sin tid mellan att undervisa i IT-forensik och att forska om intelligenta miljöer – i synnerhet för äldre.
Mark Dougherty växte upp nära Cambridge i Stor- britannien och tog först motsvarande en svensk civil- ingenjörsexamen. Han kompletterade den med att stu- dera det mer teoretiska ämnet datavetenskap och kurser i ekonomi. Hans forskning har senare spänt över flera akademiska ämnesområden och han är också väldigt in- tresserad av metodologi kring mångvetenskapligt arbete.
Utmaning att upptäcka det som avviker
Ett av Mark Doughertys forskningsområden handlar om att upptäcka avvikelser. Det har han möjlighet att arbeta med i utvecklingslabbet för intelligenta hem, HINT, på Högskolan. Här finns bland annat en fullt utrustad lägenhet där forskarna kan utveckla och testa ny teknik och system för att ge stöd till äldre och till den som behö- ver vård i hemmet. Med hjälp av artificiell intelligens (AI) analyseras data från sensorer för att upptäcka förändringar i människors vardagsrutiner. Det kan vara att en person vaknar och stiger upp vid en ovanlig tidpunkt eller börjar röra sig på ett annorlunda sätt.
– Målet är att kunna upptäcka det som avviker och är annorlunda. Men det är svårt att programmera ett system att upptäcka avvikelser eftersom de ju inte har inträffat tidigare. Det är ett klassiskt AI-problem.
Mark Dougherty vill gärna bidra till att utveckla AI-system som kan analysera ljud som har samlats in med ljudsensorer.
– Människor är ofta väldigt bra på ljud, men artificiell intelligens är det inte – inte ännu i alla fall. Det skulle jag vilja vara med och utveckla.
Rent tekniskt är det inte svårt att samla in ljud. Både äldre och personer med funktionsnedsättningar har ofta mikrofoner i sina hem, till exempel i sina mobiltelefo- ner. Med mikrofoner som är påslagna hela tiden skulle det praktiska datainsamlandet vara enkelt för forskarna, samtidigt som det skulle innebära etiska utmaningar.
– Det är viktigt att utforma sådana projekt på ett var- samt och respektfullt sätt. Om du vill hjälpa människor i deras vardag, måste du vara intresserad av dem. Om du saknar ett äkta intresse för människor kan du inte skapa något användbart för dem.
Mark Dougherty säger att det finns många exempel på stödsystem som inte fungerar bra eftersom använ- daren inte alltid ”gör som det är tänkt”. Systemen är designade utifrån en idealmall som inte stämmer med verkligheten. Det är precis som att människor inte nöd- vändigtvis rättar sig efter en läkares ordination eller inte berättar hela sanningen för den läkare som de träffar.
– Äldre säger ofta att ”allt är bra”, eftersom de inte vill ligga någon till last. Det är därför som det ibland blir en aha-upplevelse att undersöka människor på det sätt som vi gör. Det gör att vi kan säga: ”Vi ser att allt faktiskt inte är bra och vi både vill och kan hjälpa dig.”
Forskare som brinner för att undervisa
Det var Mark Doughertys stora intresse för undervis- ning som gjorde att han sökte sig till Sverige. Som lärare vill han ha en pågående diskussion med sina studenter.
– Jag vill hellre ha återkoppling från studenterna mitt i en kurs än när kursen är slut. Om vi lärare vill ha ett bra samarbete med studenterna behöver vi involvera dem tidigt i processen och inte när vi redan har spikat en kursplan.
Läs en längre intervju med Mark Dougherty på samspel.hh.se/mark
”Jag brinner för att bidra till att människor får leva ett liv som de mår bra av.”
Lena-Karin Erlandsson föddes 1963 i Lund och tog examen som arbetsterapeut vid Lunds universitet 1987.
År 2003 disputerade hon på avhandlingen ”101 Women’s Patterns of Daily Occupations” vid Lunds universitet.
Hon blev docent i arbetsterapi år 2009. Mellan 2012 och 2017 var Lena-Karin Erlandsson prefekt för Institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet. Från 2018 är hon akademichef för Akademin för hälsa och välfärd vid Högskolan i Halmstad, där hon blev professor i arbetsterapi 2019.
Lena-Karin Erlandsson
professor i arbetsterapi
Lena-Karin Erlandssons forskningsområde handlar om balansen mellan olika typer av aktiviteter och hur det påverkar vår hälsa.
– Arbetsterapins uppgift är att underlätta för människor att göra det som de vill och behöver göra, på det sätt som de önskar. Jag brinner för att bidra till att människor får leva ett liv som de mår bra av.
Grunden i professionen är människors aktiviteter, både i och utanför arbetslivet, och vilken betydelse det har för hälsan. I början av 1990-talet introducerades ämnet aktivitetsvetenskap. Lena-Karin Erlandsson, som hade en examen som arbetsterapeut, välkomnade det.
– Aktivitetsvetenskap knyter tydligare an till human- vetenskapen, arbetsterapins andra viktiga kunskapsfält.
Jag tyckte att den arbetsterapi som jag hade läst var alltför medicinsk.
Sedan dess har hon varit med och utvecklat en aktivitetscentrerad begreppsmodell för arbetsterapeuter, ValMO, Value and Meaning in Daily Occupations.
I professionsutbildningen används mest modeller från USA och Kanada. ValMO är den enda som är ut- vecklad i Europa.
Viktigt att få avsluta aktiviteter
Under arbetet med sin doktorsavhandling intervjuade Lena-Karin Erlandsson kvinnor om deras tillvaro som yrkesarbetande småbarnsföräldrar. Kvinnornas görande bildade antingen låg-, medel- eller högkomplexa aktivi- tetsmönster.
– Resultaten visade att kvinnor som ofta blev störda och avbrutna under en aktivitet löpte högre risk att upp- leva ohälsa och lägre livskvalitet. De mådde bättre när de kunde utföra aktiviteter under längre intervall och utan avbrott. Det gällde både på jobbet och hemma.
Aktiviteter med tydliga start- och slutpunkter gör det ofta enklare för oss att bli medvetna om vad vi gör och kunna utvärdera vad vi har gjort.
– I dag har många av oss handlingar som avbryter våra aktiviteter. Då kan det kännas som om vi inte har fått någonting gjort vid dagens slut. Ett exempel är hur vi låter våra mobiltelefoner avbryta våra aktiviteter.
En kategori aktiviteter är de dolda eller osynliga aktiviteterna, som att borsta tänderna eller handla mat.
När människors tillvaro vänds upp och ned kan dolda aktiviteter bli huvudaktiviteter.
– Ett exempel är en familj där ett barn drabbas av diabetes. För föräldrarna börjar nästan allt handla om att hålla koll på sockerintag och insulinnivåer. Barnets dolda aktivitet – att äta – blir föräldrarnas huvudaktivitet.
Medan många nuförtiden har svårt att ”få ihop livs- pusslet” upplever andra stor ensamhet och tomhet. Ett exempel är äldre som har för lite att göra.
– Efter frukosten är nästa sak som ”händer” att hemtjänsten ska komma med lunch. Då blir den äldres aktivitet mellan frukost och lunch ”väntan”. Här finns en stor ohälsorisk. Varje människa behöver få bekräftelse för den görare hon är, både av sig själv och i interaktion med andra. Dem som vi möter i samhället, de som är beroende av eller i behov av vård och omsorg – det är faktiskt vi själva.
Program för omstart och förändring
Lena-Karin Erlandsson har utvecklat gruppbehandlings- programmet ReDO för människor som vill förändra sin vardag. Hon har själv utbildat och certifierat omkring 700 arbetsterapeuter i metoden, som i dag är väletable- rad inom primärvården.
Läs en längre intervju med Lena-Karin Erlandsson på samspel.hh.se/lena-karin
”Det är viktigt för vår psykiska hälsa att ha kontakt med djur och natur.”
Henrika Jormfeldt föddes 1966 i Halmstad. Leg. sjuksköter- ska med inriktning omvårdnad i psykiatrisk vård 1993 från Vårdhögskolan i Halmstad, senare även magister i omvård- nad vid Högskolan i Halmstad. Verksam som psykiatrisjuk- sköterska 1993–2008. Disputerade vid Lunds universitet 2007 på avhandlingen ”Dimensions of Health among Patients in Mental Health Services”. Hon arbetade därefter med specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid dåvarande Växjö universitet, startade 2009 en likadan utbildning på Högskolan i Halmstad. Henrika Jormfeldt blev docent 2013 och professor i omvårdnad vid Högsko- lan i Halmstad 2019. Hon är chefredaktör för International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ordförande i Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor och i IFSAP Halmstad (Intresseförening för schizofreni och andra psykoser).
Henrika Jormfeldt
professor i omvårdnad
År 1993 var Henrika Jormfeldt färdigutbildad psykia- trisjuksköterska.
– Psykiatrin låg nära till hands för mig. Båda mina föräldrar är psykologer och drev ett behandlingshem för ungdomar under min uppväxt. Jag har alltid haft lätt för att identifiera mig med personer i utsatta situationer.
Efter utbildningen jobbade Henrika Jormfeldt många år på psykiatriska kliniken i Halmstad. Hon vidareutbil- dade sig samtidigt, och så småningom blev det forskarut- bildning. Frågan som intresserade henne var vad hälsa be- står av, och då inte bara som ”frånvaro av sjukdom”. Hon fokuserade på olika dimensioner av hälsa. Hälsa är, trots att den har definierats så av Världshälsoorganisationen, inte ett fast tillstånd utan mer av en process, och några komponenter extra viktiga: autonomi, social delaktighet och självkänsla.
– Många gånger handlar psykisk ohälsa om att tappa tron och tilliten till sig själv. Att träna sin sociala kompe- tens – den ”medicinen” finns inte på burk. Personen med psykisk ohälsa behöver hjälp för att få möjlighet att träna på sociala situationer.
Att diagnostisera och medicinera är en sak, men det går inte att underskatta vikten av att samordna och ge stöd så att individen får bra rutiner i vardagen, med ex- empelvis kost och motion. Kroppen blir ofta eftersatt hos personer med psykisk ohälsa.
– Valen i vardagen är individens ansvar. Men om en person inte har rätt förutsättningar eller förmåga behövs stöd. Studier visar att många som lider av långvarig psy- kisk ohälsa dör 20–25 år i förtid. Sjuksköterskan bedö- mer ofta insatser och ansvarar för att de genomförs, men rollen som ”case manager” lyfts inte fram så mycket.
Hälsa är inte bara att inte vara sjuk
I sin forskning har Henrika Jormfeldt bland annat studer- at det hälsobringande i att inom psykiatrin själv vara med och styra de insatser och det stöd du som patient ska få – och hur förebyggande det är att själv se sin förbättring
och uppleva att det är möjligt att lyckas. Hon är särskilt intresserad av ett större hälsoperspektiv i den psykiatris- ka vården.
– Hälsa handlar om livet i stort. Det är viktigt för vår psykiska hälsa att ha kontakt med djur och natur. Däri ligger den nya hälsoinnovationen. Det är ibland en så förrädiskt enkel lösning att vi lätt glömmer den hand- fasta, gröna delen av livet.
Henrika Jormfeldt följer personer i Halland som har ordinerats så kallad grön rehab, för att undersöka hur deras mående påverkas under rehabiliteringstiden som sker exempelvis i naturen eller i trädgårdsmiljö. Prome- nader med hästar i skogen och kontakten med de stora djuren ger lugn och närvaro.
– Jag hoppas att forskningen ska bidra till att grön rehabilitering och hästunderstödd terapi etableras som behandling vid olika typer av psykisk ohälsa. Den utveckling som vi ser i dag med ökad förskrivning av psykofarmaka även till unga är inte hållbar. Behovet av biverkningsfria komplement och alternativ är alarmerande.
Att utnämnas till professor är en bekräftelse för Henrika Jormfeldt att hon har ”jobbat på rätt bra”.
– Att bli professor är ett sätt att bidra till att kvalitativ forskning får pondus. Det medicinska paradigmet är starkt inom hälsoområdet, omvårdnad behöver en tydlig röst för att nå fram.
Förutom egen forskning och undervisning är Henrika Jormfeldt studierektor för forskarutbildningen i hälsa och livsstil, och ansvarar för specialistsjuksköterske- utbildningen inriktning psykiatrisk vård.
Läs en längre intervju med Henrika Jormfeldt på samspel.hh.se/henrika
”De märker att de mår bra, de känner sig starkare. Då tänker jag att min forskning har bety- delse.”
Eva-Carin Lindgren föddes 1962 i Eskilstuna. Hon har kandidat- och magisterexamen i pedagogik från Högsko- lan i Halmstad. År 2002 disputerade hon vid Göteborgs universitet på avhandlingen ”Empowering young female athletes – a possible challenge to the male hegemony in sport: a descriptive and interventional study”. Åren 2003–2010 var hon handledare på FoU-enheten vid nuvarande Region Halland, parallellt med forskning och undervisning på Högskolan i Halmstad. År 2012 blev hon docent och 2011–2018 viceprefekt och studie- rektor vid Göteborgs universitet, där hon blev professor i idrottsvetenskap 2017. Hon utnämndes till professor i idrottsvetenskap med inriktning hälsopromotion vid Högskolan i Halmstad år 2018.
Eva-Carin Lindgren
professor i idrottsvetenskap med
inriktning hälsopromotion
Idrott och träning har alltid varit en självklar del i Eva-Carin Lindgrens liv. Som forskare har hon intresse- rat sig för allt från hälsofrämjande arbete bland fysiskt inaktiva ungdomar till hur idrottsrörelsen kan arbeta inkluderande samtidigt som den skapar hållbara utveck- lingsmöjligheter för elitidrottare.
– Ett spår i min forskning handlar om hälsofrämjande interventioner bland barn och unga. Jag vill ta reda på vad som gör att barn och unga blir fysiskt aktiva och vad som bidrar till att de fortsätter med det.
Efter många år vid Göteborgs universitet har Eva- Carin Lindgren återvänt till sitt alma mater. Relationen till Högskolan i Halmstad inleddes redan 1984 när hon gick Idrottspedagogisk linje – i samma klass som Janne Andersson, förbundskapten för herrlandslaget i fotboll.
I sin doktorsavhandling visade hon att det finns både individuella, sociala och strukturella faktorer till att tonårsflickor blir fysiskt aktiva och fortsätter att vara det.
Utifrån resultaten har hon utvecklat motionsinriktade program för fysiskt inaktiva unga kvinnor. Resultaten var tydliga efter bara sex månader av regelbunden träning.
En viktig anledning var att programmet byggde på del- tagarnas egenmakt, alltså att tonårsflickornas behov och egna intressen stod i centrum.
– Programmet stärkte flickornas tilltro till att de var personer som faktiskt kunde hålla på med träning. De upplevde en högre grad av fysisk självkänsla och mindre oro för vad andra tyckte både om deras färdigheter och om deras kroppar.
Det här är ett av flera projekt där Eva-Carin Lindgren har kombinerat sina kunskaper om hälsa och fysisk akti- vitet med sitt intresse för sociala frågor.
Interdisciplinär forskning ger perspektiv
Eva-Carin Lindgren arbetar ofta med forskare från olika discipliner, gärna i samverkan med idrottsorganisationer, skolor och kommuner.
– Eftersom jag har ett hälsopromotivt perspektiv räcker inte ett enda teoretiskt perspektiv eller en enda metod.
I ett internationellt forskningsprojekt undersökte Eva-Carin Lindgren hållbar coachning. Hon studerade 19 kvinnliga fotbollstränare på elit- eller landslagsnivå från Australien, Sverige och fyra andra västeuropeiska länder. Fokus låg på tränarnas lärande i relation till utveckling och karriärvägar och på deras strategier när de coachade. De fem kvinnliga förbundskaptenerna från Sverige stack ut:
– De svenska förbundskaptenerna visade att de i betydligt högre grad försökte skapa goda och socialt hållbara miljöer för landslagsspelarna.
Glädje ett viktigt värde
Ett av de projekt som Eva-Carin Lindgren har arbetat med de senaste åren rör skolelever i Jönköpings län.
Projektet ”Puls för lärande och hälsa” ska hjälpa elever att må bättre och främja deras möjligheter att koncen- trera sig och få studiero. Tre gånger i veckan, när de inte har lektioner i idrott och hälsa, har de pulshöjande aktiviteter.
Ytterligare ett syfte har varit att bidra till kollegialt lärande och öka lärarnas kunskap om coachning, och hur de skulle kunna få alla barn att känna glädje och lust att vilja vara med.
Studien visar att pulshöjande aktiviteter inte är någon
”quick fix”. Men många elever har varit positiva, bland annat för att de har fått vara med och bestämma vad de ska göra.
– De märker att de mår bra, att de känner sig starkare och att det har blivit lugnare. Då tänker jag att min forskning har betydelse.
Läs en längre intervju med Eva-Carin Lindgren på samspel.hh.se/eva-carin
”Ekologisk och social hållbar- het handlar om att vilja skapa goda livsförhållanden för människor.”
Pernilla Ouis föddes 1965 i Göteborg. Hennes forsknings- profil är tvärvetenskaplig. Hon tog en kandidatexamen i naturvetenskap med kemi som huvudämne vid Lunds uni- versitet 1996. År 2002 disputerade hon vid Lunds univer- sitet i humanekologi på avhandlingen ”Power, Person, and Place: Tradition, Modernity, and Environment in the United Arab Emirates”. Hon blev docent i hälsa och samhälle, inriktning etniska relationer vid dåvarande Malmö högskola år 2011. Under åren 2016–2017 var Pernilla Ouis vikarie- rande föreståndare för forskningscentrumet Centrum för sexologi och sexualitetsstudier vid Malmö universitet och 2018 verksamhetsledare för Institutet för hållbar stads- utveckling i Malmö. År 2019 blev Pernilla Ouis professor i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad.
Pernilla Ouis
professor i socialt arbete
Vem ska ha rätt att konsumera när jordens resurser är knappa? Hur påverkas välfärdsstaten av miljö- och klimatproblematiken? Inom humanekologin ryms tvär- vetenskapliga perspektiv från både natur- och samhälls- vetenskaperna. Det var detta som i mitten av 1990-talet lockade Pernilla Ouis att läsa den första av Lunds univer- sitets kurser i humanekologi. Hon kom med en kandi- datexamen i naturvetenskap med kemi som huvudämne och ett stort djur- och miljöintresse som hade väckts i barndomen.
I Pernilla Ouis doktorsavhandling ”Power, Person, and Place: Tradition, Modernity, and Environment in the United Arab Emirates” är ett tema att natur är socialt konstruerad, det vill säga påverkad av människan. Även där många av oss kanske tänker att vi inte påverkar så mycket – som i naturreservat eller i det vi kallar ”öppna landskap” – är det just människor som har fattat besluten om att skapa naturreservat och öppna landskap och aktivt verkar för att upprätthålla naturtyperna.
I arbetet med sin avhandling undersökte Pernilla Ouis natur och modernisering i gulfstaten Förenade Arabemi- raten till följd av landets exportinkomster från oljan.
Forskare med personlig erfarenhet
I Pernilla Ouis forskning återkommer teman som ”mus- lim i Sverige”, ”ett muslimskt perspektiv på barnkonven- tionen”, ”kvinnofrågan – islams akilleshäl?” och ”islamisk ekoteologi – en ny grön rörelse?”. Det beror på ett stort intresse för frågor om migration och integration, men det hänger också ihop med hennes personliga erfarenhet.
Som ung konverterade hon till islam och levde som muslim i drygt två decennier
För hållbar samhällsutveckling
I Malmö har Pernilla Ouis lett arbetet vid Institutet för hållbar samhällsutveckling, en samverkansplattform med syfte att utveckla Malmö till en ledande kunskapsstad inom hållbar stadsutveckling: ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt.
Pernilla Ouis räds inte laddade forskningsfält.
Tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap studerar hon det muslimska civilsam- hället i Sverige, bland annat för att se om det går att upptäcka grogrund för radikalisering.
– Det finns muslimska auktoriteter och islamiska tolkningar som begränsar möjligheter till integration.
Det har i sin tur en negativ påverkan på jämställdhet och demokrati. Till det här projektet har jag bland annat gjort intervjuer med avhoppare.
Under 2019 sammanställer Pernilla Ouis en anto- logi om sexualitet och migration.
Att vara relevant och vilja väl
Pernilla Ouis har varit med i arbetet med att ta fram ett socionomprogram för Högskolan i Halmstad. Tre teman ska genomsyra utbildningen: hållbart socialt arbete, digitalisering och intersektionalitet.
– Jag tycker att kollegiet i socialt arbete har tagit fram ett mycket intressant program, som är både aktuellt, relevant och nytänkande. Vi kommer att erbjuda kurser med ett innehåll som många efterfrå- gar mer kunskap om, som migration och familje- kon flikter.
Som professor har Pernilla Ouis samma drivkraft som tidigare. Själv formulerar hon det som att hon som forskare alltid har haft något slags världs- för bättrariver.
– Ekologisk och social hållbarhet handlar om att vilja skapa goda livsförhållanden för människor. Att bli professor ger mig en bredare plattform och större möjligheter att kunna driva och tala om vissa frågor.
Läs en längre intervju med Pernilla Ouis på samspel.hh.se/pernilla
”Vi vet att barn som är yngre än tre år tar till sig och använder digital teknik, men vi vet inte exakt hur det går till.”
Helena Sandberg föddes 1969 i Hässleholm. År 2004 disputerade hon vid Lunds universitet på avhandlingen
”Medier och fetma – en analys av vikt”. 2008–2017 var Helena Sandberg programansvarig för ett karriärutveck- lingsprogram för postdoktorer vid Lunds universitet. 2009 var hon internationell gästforskare vid Bloomberg School of Public Health vid Johns Hopkins University i Baltimore i USA. Hon blev docent 2011. Mellan 2012 och 2017 var Helena Sandberg ledamot av Sveriges unga akademi och är i dag ledamot av bland annat Konsumentverkets vetenskapliga råd, danska Tietgenprisen-kommittén, Öster- sjöstiftelsens styrelse samt vice ordförande i dess forsk- ningsdelegation. År 2019 blev hon professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad.
Helena Sandberg
professor i medie- och kommunika-
tionsvetenskap
Helena Sandbergs forskning handlar ofta om aktuella och angelägna samhällsfrågor, till exempel om reklam på nätet, e-hälsotjänster och digitalisering. I den kvalitativa, etnografiska studien ”Små barns digitala vardagsliv”, DIGIKIDS Sweden, studerar hon digitala vanor hos små barn.
– Vi vet att barn som är yngre än tre år tar till sig och använder digital teknik, men vi vet inte exakt hur det går till. I projektet ska vi göra ”hemma-hos”-forsk- ning hos 20 familjer.
Helena Sandberg vill synliggöra både utmaningar och möjligheter med digitaliseringen. Tillsammans med sina forskarkolleger hoppas hon kunna bidra med kun- skap till beslutsfattare och pedagoger som arbetar med frågor kring små barns digitala kompetens, och också med metodutveckling för hur man studerar barn som är tre år och yngre.
Analyser av vikt
Som forskare har Helena Sandberg ofta kombinerat medie- och kommunikationsvetenskap med sitt stora intresse för hälsa. På senare år har det handlat mycket om hur digitalisering påverkar kommunikationen, exempelvis e-hälsotjänster. Hon var en av redaktörerna till antologin
”På tal om e-hälsa” (2019) och hon har studerat kommu- nikation kring hiv-prevention, mat och nyhetsrapporte- ring om svininfluensa.
Helena Sandbergs doktorsavhandling fick stort me- dialt genomslag. I den undersökte hon omkring 2 000 artiklar i fyra svenska dagstidningar för att se hur de förmedlade kunskap om övervikt.
– En slutsats var att dagstidningarna inte alls speglade övervikt som ett av vår tids största hälsoproblem. Rapporte- ringen innehöll också en tydlig genusdimension. Medierna framställde det som att män gick ned i vikt för sin egen skull medan kvinnor gick ned i vikt för männens skull.
Reklam riktad till barn
DIGIKIDS är inte Helena Sandbergs första forsknings- projekt som rör barn. Tidigare har hon studerat reklam
om ohälsosam mat riktad till barn och unga via tv, serie- tidningar och webbplatser.
– Då började vi också undersöka deras ögonrörelser, så kallad eye tracking, när barn tittar på webbsidor. Det innebar att vi förde in mer av psykologi- och kognitions - vetenskap i medieforskningen.
Hon har skrivit rapporter, blivit publicerad i internatio- nella tidskrifter och bjudits in till världshälsoorganisatio- nen WHO och andra organisationer och myndigheter.
Omkring 2010 skedde ett paradigmskifte när nätet övertog tv:s plats som barns och ungas primära medieka- nal. Helena Sandberg har varit på skolor och genom expe- riment undersökt hur reklam påverkar barns läsförståelse och informationssökning på nätet.
– Barn och unga har svårare än vuxna att kontrollera sina ögonrörelser och att låta bli att titta på reklam. De upplevde att reklamen störde och hindrade dem från att göra det som de egentligen ville. I intervjuerna sa barnen att de försökte utveckla olika strategier, som att hålla för datorskärmen, för att slippa se reklamen.
Tidigare var det vanligt att vi i Sverige tänkte att barn på något sätt var skyddade mot reklam. Så är det inte längre.
– Det är länge sedan reklammakarna insåg att det är genom de varumärkeshungriga ”tweensen”, alltså barn i åldrarna 8–12, som de har bäst chans att nå föräldrar och familjer.
Det var möjligheten att kombinera medie- och kom- munikationsvetenskap med frågor om hälsa som gjorde Helena Sandberg nyfiken på Högskolan i Halmstad. Hon har varit med i arbetet med att ta fram det nya program- met Medie- och kommunikationsvetenskap – inriktning hälsa och är nu ansvarig för Högskolans tvärvetenskapliga forskarutbildningskurs i hälsa och livsstil.
Läs en längre intervju med Helena Sandberg på samspel.hh.se/helena
Doktorer som promoveras 2019
Doktorer som promoveras 2019
Maytheewat Aramrattana
teknologie doktor i datateknik Disputationsdatum: 12 december 2018
Avhandlingens titel: A Simulation-Based Safety Analysis of CACC-Enabled Highway Platooning Läs om Maytheewat Aramrattanas avhandling på samspel.hh.se/maytheewat
Annelie Lindholm
filosofie doktor i hälsa och livsstil, inriktning omvårdnad
Disputationsdatum: 17 maj 2019
Avhandlingens titel: Overweight and Obesity in Preschool Children: Early Risk Factors and Early Identification
Läs om Annelie Lindholms avhandling på samspel.hh.se/annelie
Michal Lysek
teknologie doktor i innovationsvetenskap, inriktning industriell organisation
Disputationsdatum: 6 september 2019 Avhandlingens titel: Embedded Innovation:
Exploring the Dynamics of Innovation Läs om Michal Lyseks avhandling på samspel.hh.se/michal
Hassan Mashad Nemati
teknologie doktor i signal- och systemteknik Disputationsdatum: 24 april 2019
Avhandlingens titel: Data analytics for weak spot detection in power distribution grids
Läs om Hassan Mashad Nematis avhandling på samspel.hh.se/hassan
Süleyman Savas
teknologie doktor i datateknik Disputationsdatum: 28 maj 2019
Avhandlingens titel: Hardware/Software Co-Design of Heterogeneous Manycore Architectures
Läs om Süleyman Savas avhandling på samspel.hh.se/suleyman
Mahsa Varshosaz
teknologie doktor i datateknik Disputationsdatum: 27 februari 2019
Avhandlingens titel: Modeling and Model-Based Testing of Software Product Lines
Läs om Mahsa Varshosaz avhandling på samspel.hh.se/mahsa
Svante Andersson, företagsekonomi
Barbro Arvidsson, omvårdnad med inriktning yrkesmässig handledning
Albert-Jan Baerveldt, mekatroniska system Gabriel Baffour Awuah, företagsekonomi med inriktning marknadsföring
Magnus Bergquist, informatik Josef Bigun, signalanalys
Ljudmila A Bordag, tillämpad matematik
Ann Bremander, biomedicin med inriktning fysisk aktivitet och träning
Lars Bååth, fotonik
Sven-Olof Collin, företagsekonomi med inriktning redovisning och företagsstyrning
Marta Cuesta, sociologi
Mike Danilovic, industriell organisation med inriktning innovation and technology management Jan Edgren, arbetsvetenskap
Claes Ericsson, utbildningsvetenskap med inriktning allmän didaktik
Siegfried Fleischer, limnologi
Lars-Gunnar Franzén, kemi med inriktning biokemi
Bengt Fridlund, omvårdnad
Jonas Gabrielsson, företagsekonomi med inriktning företagsstyrning, särskilt entreprenörsföretag Lillemor Hallberg, vårdvetenskap
Cathrine Hildingh, vårdvetenskap med inriktning omvårdnad
Marita Hilliges, neurovetenskap
Bernd Hofmaier, sociologi med arbetsvetenskaplig inriktning
Ulf Holmberg, reglerteknik
Magnus Holmén, innovationsvetenskap med inriktning industriell organisation
Jonny Hylander, energiteknik med inriktning förnybar energi
Sven Åke G Hörte, sociologi med arbetsvetenskaplig inriktning
Carina Ihlström Eriksson, informatik Gunnar Johansson, hälsovetenskap
Jeaneth Johansson, företagsekonomi med inriktning redovisning och finansiell bedömning
Urban Johnson, psykologi med inriktning idrott Magnus Jonsson, realtidsdatorsystem
Staffan Karlsson, omvårdnad Hans Landström, företagsekonomi
Tidigare utsedda professorer
Bengt Larsson, byggproduktionsteknik med inriktning innovation i byggandet
Tony I Larsson, inbyggda system
Åsa Lindholm Dahlstrand, företagsekonomi med inriktning entreprenörskap
Claes Malmberg, naturvetenskapens didaktik Anders Mellbourn, politik och journalistik med statsvetenskaplig inriktning
Ewa Menckel, folkhälsovetenskap med inriktning arbetsvetenskap
Mohammadreza Mousavi, datorsystemteknik Pernilla Nilsson, naturvetenskapens didaktik Tomas Nordström, datorteknik
Jens Nygren, hälsoinnovation
Mattias Ohlsson, informationsteknologi med inrikt- ning maskininlärning och datamining
Per-Olof Olofsson, sociologi
Lars Palm, medie- och kommunikationsvetenskap/
planerad kommunikation
Håkan Pettersson, fysik med inriktning halvledarfysik Bengt-Göran Rosén, maskinteknik
Åsa Roxberg, omvårdnad
Ingegerd Rydin, medie- och kommunikations- vetenskap
Thorsteinn Rögnvaldsson, datavetenskap med inriktning maskinlärande
Mikael Sandberg, statsvetenskap
Ingela Skärsäter, omvårdnad med inriktning hälsa och livsstil
Klaus Solberg Søilen, företagsekonomi
Natalia Stambulova, psykologi med inriktning idrotts- psykologi
Veronica Stoehrel, medie- och kommunikationsvetenskap Petra Svedberg, omvårdnad
Bertil Svensson, datorsystemteknik
Göran Svensson, företagsekonomi med inriktning marknadsföring
Walid Mohamed Taha, datalogi Ulla Tebelius, pedagogik
Magnus Tideman, handikappvetenskap med inriktning socialt arbete
Antanas Verikas, teknik för visuella media Alexey Vinel, datakommunikation
Stefan Weisner, biologi med inriktning miljövetenskap Sven Werner, energiteknik
Kristina Ziegert, omvårdnad
Adjungerade professorer vid Högskolan i Halmstad
Robert Broström, informationsteknologi inriktning artificiell intelligens Hans Hellsten, radarsystem
Stefan Nilsson, fysikalisk elektronik
Gästprofessorer vid Högskolan i Halmstad
James Barlow, innovationsvetenskap/hälsoinnovation Pia Bülow, socialt arbete
Susanne Durst, företagsekonomi
Magnus Lindwall, psykologi inriktning idrott Karen Manley, innovationsvetenskap (affilierad)
Sarah Pink, designantropologi Jo Smedley, digitalt lärande Roger Säljö, digitalt lärande Jan Tretmans, Model-based testing
Hassan Zahouani, funktionella ytor (affilierad)
Gästprofessorer vid Högskolan i Halmstad
Högtidsdräkter
Vid professorsinstallationen används högtidsdräkter som är skapade särskilt för Högskolan i Halmstad.
Professorerna bär caper som har formgivits och sytts av Brohall & Son, Borås. Caperna har inspirerats av Högskolans grafiska profil. Rektor bär en kappa som har formgivits av textilkonstnär Gitt Grännsjö- Carlsson, Laholm, och sytts av Ewy Åsvärd, Halmstad.
