Uppdragsutbildningsprogram för Försvarsmakten i samarbete med Högskolan i Halmstad
Officersprofessionen i ord och handling
Ideal kontra verklighet - från förvaltningsmyndighet
till krigsmakt
Författare: Daniel Remnås och Andreas Tägt
Huvudområde: Företagsekonomi med inriktning ledarskap, 15 hp Kurskod: FÖ9014 Stockholm 2020-06-05
KAN
DID
AT
u
pps
1
Abstract:
In this study the authors are exploring the profession of the military officer. The authors, which are military officers themselves, are doing this with an inductive quality based research method within a social science context. The military officer’s profession has during recent decades been under extensive changes both in organization and exercise within the military authorities of Sweden. Together with the political changes in the country of Sweden and the global changes regarding the strategic and security environment this has led to another view of the profession and its military context. These changes have led us to the need of explaining and the clarification of definitions, practice and concepts of the military officer. The investigation of the profession is conducted with an inside perspective.
This study starts with interviews conducted together with personnel that in some way have a
connection to the military profession. The interviews contain the core of the investigation, empirical data that tell us something about the profession of military officers, their on-the-job experiences and assumptions and conclusions regarding their own profession. Then follow an examination of
doctrine and other literature regarding profession in a Swedish military context. This empirical data has led to a result presented as a model describing the military officer’s profession. The model itself is the first contribute of the study. The model has been used as an analytical instrument when investigating further empirical data. The interviews are divided into two different stages in the survey, the first part of interviews led to the model and the second part contains group interviews and this is where the actual analyses were completed.
The main question of the study is whether the profession of military officers is coherent and congruent. The second contribute of this study is empirical findings that tell us a shift of focus is underway and has been for a while, within the profession, a “target-means displacement”.
This shifting of focus is explained using the practice of different logics, management logic and the logic of war. Management logic is defined mainly as bureaucracy and administration without an explicit connection to military knowledge and skills. The logic of war is defined as the opposite, knowledge and skills closely connected to the ability of leading, conducting and the organizing of combat at different tactical levels.
2
Sammanfattning:
I denna studie fördjupar sig författarna inom officersprofessionen med hjälp av en induktiv ansats och en kvalitativ metod. En profession som påverkats under de senaste decenniernas förändringar och omorganiseringar inom myndigheten Försvarsmakten. Tillsammans med utvecklingen och förändringen av det säkerhetspolitiska läget har detta ändrat synen på professionen som sådan och dess utövande. En profession som av flera upplevs som att den kanske har tappat fotfästet och behöver förtydligas, både för oss (författarna) själva och också för professionens övriga utövare. Vår studie börjar med att vi utifrån Försvarsmaktens interna dokument, handböcker och ett antal respondenter försöker förstå de problem som vi upplever kopplat mot professionen. Under studien leder vår empiri och primärdata oss till en modell, ett analysverktyg, som hjälper oss att förstå professionen och hur den uppfattas av dess utövare. Modellen och dess analyserade data leder oss sen i en något ny riktning. Problemet som vi uppfattar har inte sin grund inom professionens
innehåll utan består mer av den praktiska tillämpningen inom yrket. Kort och gott det en officer gör till vardags på jobbet. Studien påvisar en diskrepans mellan vad man gör på jobbet som officer kontra vad man borde göra. Verklighet kontra ideal verksamhetsfördelning. Ett yrke som har transformerats mot mer förvaltningslogik och genom det tappat fokus på krigslogiken, sin expertis och samhällsnytta. Att göra rätt saker, att leda och organisera väpnad strid.
”Låt proffsen vara proffs” (respondent)
Om myndigheten och dess officerare inte utför sin expertis kopplat till den specifika krigslogiken går samhällsnyttan förlorad och risken är att myndigheten och dess utövare tappar sin identitet och sitt existensberättigande. Försvarsmakten levererar således inte det regeringen beställer och
officerarna kan ersättas av utövare ur andra professioner.
3
Innehållsförteckning
Abstract: ... 1
Sammanfattning: ... 2
Illustrationer, bilder och tabeller ... 4
Disposition: ... 5
1. Inledning ... 6
1.1. Inledande diskussion ... 6
1.2. Studiens syfte ... 10
1.3. Författarnas bakgrund och kopplingen till officersprofessionen ... 10
1.4. Historisk återblick ... 11
1.5. Professionsbegreppen ... 12
2. Metod ... 17
2.1. Generella filosofiska överväganden och val ... 17
2.2. Studiens indelning ... 20
2.3. Individuella öppna intervjuer ... 20
2.3.1. Kriterier och urval... 21
2.3.2. Respondenter ... 21
2.3.3. Intervjudesign ... 22
2.4. Halvstrukturerad inriktad fokusgruppsintervju ... 24
2.4.1. Kriterier och urval för sammansättning av fokusgrupper ... 24
2.4.2. Intervjudesign fokusgrupper ... 25
2.5. Grounded Theory ... 26
2.6. Etiska överväganden... 28
2.6.1. Etiska aspekter kopplat mot respondenter... 29
3. Empiri ... 30
3.1. Modellens framtagning ... 30
3.2. Förklaring av kategorierna i modellen ... 33
3.3. Sammanfattning av kategorierna och modellen ... 36
3.4. Datanära analys och operationalisering i fokusgruppsintervjuerna . 37 3.4.1. Verksamhetsfördelning ... 37 3.4.2. Officersprofessionen ... 43 3.5. Resultat verksamhetsfördelning ... 47 3.6. Resultat officersprofessionen ... 51 4. Referensinramning ... 53 4.1. Professionsteori ... 53
4.1.1. Användningen av logiker inom professionsteori ... 54
4.2. Organisationsteori och administration ... 56
5. Syntes och avslutande diskussion ... 61
5.1. Modell ... 61
5.2. Officersprofessionen ... 62
6. Slutsatser, rekommendationer och förslag på fortsatta studier ... 64
6.1. Slutsatser ... 64
6.2. Rekommendationer ... 66
6.3. Förslag på fortsatta studier... 67
7. Referenser ... 68
7.1. Referenser ... 68
Bilaga 1 - Intervjuguide ... 70
4
Illustrationer, bilder och tabeller
Sid.Bild 1. Författarna, Modell över officersprofessionen 14
Bild 2. Författarna, Schematisk bild på kodningen och framväxten av kategorier, steg 1-4 30 Bild 3. Författarna, Utvisande framväxten av modell över officersprofessionen 32 Bild 4. Författarna, Utvisande modell över officersprofessionen i helhet 36, 61 Bild 5. Författarna, Utvisande resultat av studien gällande verksamhetsfördelning 63 Bild 6. Författarna, Utvisande önskad förändring av verksamhetsfördelning inom
officersprofessionen 64
Tabell 1. Studiens indelning. 20
Tabell 2. Beskrivning av skillnader mellan GT och IGT. 27
Tabell 3. Kategorisering. 34
Diagram 1. Författarna, Upplevd verksamhetsfördelning fokusgrupp 1, kadetter 39 Diagram 2. Författarna, Upplevd verksamhetsfördelning, fokusgrupp 2, akademiskt
utbildade officerare 40
Diagram 3. Författarna, Upplevd verksamhetsfördelning, fokusgrupp 3, ej akademiskt
utbildade officerare 40
Diagram 4. Författarna, Ideal verksamhetsfördelning fokusgrupp 1 41 Diagram 5. Författarna, Ideal verksamhetsfördelning fokusgrupp 2 42 Diagram 6. Författarna, Ideal verksamhetsfördelning fokusgrupp 3 43 Diagram 7. Författarna, Utvisande officersprofessionen fokusgrupp 1 44 Diagram 8. Författarna, Utvisande officersprofessionen fokusgrupp 2 45 Diagram 9. Författarna, Utvisande officersprofessionen fokusgrupp 3 46 Diagram 10. Författarna, Utvisande Försvarsmaktens bild beskriven utifrån ”Vår militära
profession” 47
Diagram 11. Författarna, Sammanställd upplevd verksamhetsfördelning 49 Diagram 12. Författarna, Sammanställd ideal verksamhetsfördelning 49 Diagram 13. Författarna, Utvisande Försvarsmaktens sammanställda bild av
5
Disposition:
Dispositionen syftar till att skapa förståelse för uppsatsens uppbyggnad och innehåll. En guide som är skapad för läsaren och skall ses som ett stöd under läsningen samt underlätta att hitta information och moment i studien.
Kapitel 1 – Inledning. Kapitlet syftar till att ge läsaren en förståelse för studien och med vilka förutsättningar vi har genomfört uppsatsen och inleds med en kort återgivning av studiens resultat för att berätta vad vi kommit fram till. Därefter beskriver kapitlet bakgrunden till vår
problemformulering samt syftet med studien. En kort återblick kring historiken inom
Försvarsmakten, vad har hänt de senaste decennierna som kan ha påverkat och bidragit till de problem vi upplever idag. En beskrivning av vilka vi är som författare och framförallt vilka erfarenheter och kunskaper vi har av yrket. Utifrån vår hermeneutiska utgångspunkt och vår kvalitativa induktiva ansats blir denna del central för studien. En studie som till stor del bygger på vårt och våra respondenters syn på Försvarsmakten utifrån ett inifrånperspektiv, ett perspektiv som bygger på erfarenheter och kunskaper av vår profession och vårt yrke. Avslutningsvis beskrivs några centrala begrepp kopplat mot professionen.
Kapitel 2 – Metod. Kapitlet beskriver våra metodologiska val, intervjuerna och dess design
tillsammans med en grundlig genomgång av hur vi har analyserat data enligt en metod inspirerad av Grounded Theory (IGT). I en kvalitativ studie behöver metodkapitlet vara tydligt och beskrivande i och med den reflexiva hållningen och dess till del subjektiva karaktär.
Kapitel 3 - Empiri. I och med valet av metod och studiens upplägg är detta kapitel vårt viktigaste. Att genom intervjuer och grupparbeten, som är vår primärempiri, förstå och analysera
officersprofessionen. Genom texttolkning, som är vår sekundärempiri, beskriva framtagandet av en modell över officersprofessionen. I empirikapitlet redovisas sedan hur vi använt framtagen modell för vidare analys. Vidare följer den datanära analysen i kapitlet som åskådliggörs med diagram och förklarande text. Resultatredovisningen visar på problemet med officersprofessionens
ofullständighet och svårighet att hänga ihop i ord och handling.
Kapitel 4 – Referensinramning. Kapitlet behandlar den teoretiska referensinramningen där vi först beskriver grundläggande professionsteori som kan kopplas till studiens inledning, begrepp och starten på den induktiva studien. Sedan beskrivs organisationsteoretiska perspektiv kopplade till förvaltning och administration som har relevans kopplat till empiri och studiens slutsatser. Här redogörs också för relationer mellan referensramen och Försvarsmaktskontexten.
Kapitel 5 – Syntes och avlutande diskussion. Kapitlet är resultatet och syntesen av studiens data och teori. Här beskrivs de sammanställda resultaten från empirin, den teoretiska referensramen och författarnas egna ställningstaganden. Här beskrivs också studiens två huvudsakliga bidrag inför fortsatta studier. Det första är en modell över officersprofessionen. Det andra bidraget är belägg för det vi påstår i studiens problemställning, vår empiri visar på officersprofessionens fokusförskjutning mellan ord och handling. En mål-medel förskjutning i Försvarsmakten.
Kapitel 6 – Slutsatser, rekommendationer och förslag på fortsatta studier. Kapitlet redovisar slutsatser och vad dessa slutsatser säger oss kopplat till författarnas rekommendationer till
myndigheten Försvarsmakten. Avslutningsvis så beskrivs ett antal förslag till fortsatta studier, dessa redovisas inte med någon speciell inbördes ordning men med viss spårbarhet till praktisk
6
1.
Inledning
Vår studie börjar med att vi utifrån Försvarsmaktens interna dokument, handböcker och ett antal respondenter försöker förstå de problem som vi upplever, kopplat mot professionen. Under studien leder vår empiri och primärdata oss till en modell, ett analysverktyg, som hjälper oss att förstå professionen och hur den uppfattas av dess utövare. Modellen och dess analyserade data leder oss i en något ny riktning. Problemet som vi uppfattar har inte sin grund inom professionens
beståndsdelar utan består mer av hur professionen utövas i den praktiska tillämpningen inom yrket. Kort och gott det en officer gör till vardags på jobbet. Studien påvisar en diskrepans mellan vad man gör på jobbet som officer kontra vad man borde göra. Verklighet kontra ideal
verksamhetsfördelning. Ett yrke som har transformerats mot mer förvaltningslogik och genom det tappat fokus på krigslogiken, sin expertis och samhällsnytta. Att göra rätt saker, att leda och organisera väpnad strid har därmed fått en mindre betydelse.
I det första kapitlet kommer vägen fram och själva startpunkten för ställningstaganden och val beskrivas. I och med att vi har arbetat induktivt så börjar vi brett i den inledande diskussionen och tar läsaren igenom syftet med studien, författarnas bakgrund och koppling till studien, samt några grundläggande begrepp kopplad till studien. Vidare beskrivs den historiska kopplingen till
officersbegreppet i dess professionskontext. 1.1. Inledande diskussion
Vad är officersprofessionen och hur ser det ut när den utövas, daglig dags, i Försvarsmakten Sverige 2020? Vi som är officerare, gör vi rätt saker och förbereder vi oss på bästa möjliga sätt för vår yttersta uppgift, att producera och vidmakthålla krigsförband samt främja den väpnade stridens genomförande och ledning?
Utifrån denna inledning och eventuella problemformulering påbörjade vi arbetet med uppsatsen. En uppsats som tar sitt avstamp i en problematik som berör den militära professionen i allmänhet och officersprofessionen i synnerhet. Frågor som avhandlar synen på professionsbegreppet.
Hur ser Försvarsmakten och dess tjänstgörande officerare på professionen och hur skiljer sig professionen av idag från hur den uppfattades under det Kalla kriget?
Hur har professionen påverkats och utvecklats under de senaste decenniernas organisationsförändringar som varit inom Försvarsmakten?
Hur förhåller sig officersprofessionen som yrkeskategori i förhållande till de övriga tre yrkeskategorierna i den militära professionen?
Den militära professionen är ett samlingsbegrepp som infördes av Försvarsmakten 2015 i Försvarsmaktens strategiska inriktning (Försvarsmakten 2015). Där beskrivs en gemensam profession som förenar Försvarsmaktens fyra yrkeskategorier;
7
Professionsbegreppet, i kontexten svensk försvarsmakt, ses så centralt att vår nuvarande
Överbefälhavare Michael Bydén nämner det i förordet i en av officersutbildningens obligatoriska skrifter:
”Försvarsmaktens uppdrag är att försvara landet i alla lägen och ytterst vid ett väpnat angrepp. Det är ett ansvarsfullt uppdrag som innefattar den svåraste av situationer. Kärnan i den militära professionen utgörs därför av vår samlade expertis om den väpnade striden. Lika mycket präglas den av de grundläggande värderingar vi är satta att skydda - frihet, demokrati och jämlikhet. Vår profession är på så sätt unik. Den bygger inte bara på ett specifikt
yrkeskunnande, utan i lika hög grad på god sammanhållning, respekt för individen och ett inkluderande och ansvarstagande ledarskap. Sammanhållning såväl inom som mellan krigsförband och funktioner. Medarbetare som bidrar med sin förmåga till det gemensamma resultatet. Ett ledarskap som ser varje individ och tar de beslut som situationen kräver.”
(Försvarsmakten 2015 s.5).
En av studiens respondenter kommenterar texten i Försvarsmaktens strategiska inriktning på följande sätt:
”Denna text säger något om vad Försvarsmakten definierar in i den militära professionen. En på något sätt inkluderande definition som snarare ska gälla all personal som tjänstgör i Försvarsmakten. Ett brett inkluderande som ska bygga sammanhållning men som kanske också leder till ett urvattnande av professionsbegreppet i sig, men det sker med en tänkt vinst av att skapa samhörighet i organisationen istället.” (Respondent)
I samma publikation uttrycks angående officersprofessionen följande:
”Utgångspunkten för officersprofessionens utövande är och förblir därför ytterst att fatta beslut om storskalig legitim våldsutövning och att leda krigsförband i stridssituationer. Militära chefer ska med bristfällig information och under extrema förhållanden fatta beslut och ta ansvar för verksamhet med säkerhetspolitiska och humanitära konsekvenser. Krigsförband skall ledas så att de når sina uppsatta mål. Officersprofessionens kärna är ledarskap och ledning av den väpnade striden på alla nivåer.” (Försvarsmakten 2015 s.25).
Vår uppfattning är att innehållet, och framförallt synen på och genomförandet av innehållet, i officersprofessionen varierar stort inom Försvarsmakten. Begreppet profession inom officerskåren och Försvarsmakten är enligt oss en modern företeelse där Försvarsmakten innan akademiseringen inte behövde tala om begreppet profession utan detta var implicit en del av yrket och en självklarhet för de flesta vad det bestod av. Därmed inte sagt att denna förvirring är negativ eller beror på
akademiseringen i sig. Yrket har förändrats med samhället och genom historien, det ligger något annorlunda i en yrkesprofession som inte dagligen sysslar med det som den historiskt och
traditionellt är till för. Slutligen ska vi självklart vara tacksamma för detta faktum, kriget och den väpnade striden är ingen önskvärd vardag.
”Jag tycker att ämnet är intressant att diskutera kring och sätta sig in i vad den militära professionen är, vad är professionen i yrket? Jag tror inte att ni ens hade kommit på tanken att ställa den här frågan för 30 år sedan. Det hade varit ganska givet. Ni kanske till och med hade blivit dumförklarade om ni ställt frågan. Har du inte förstått någonting?” (Respondent)
8 Vad är kännetecknande för professioner i allmänhet?
”Professionella yrken är i något avseende organiserade, relativt autonoma bärare och
förmedlare av samhälleligt sanktionerade, abstrakta kunskapssystem som ger dem förmågan att utföra handlingar som uppfattas som svåra, skickliga och värdefulla av allmänheten/klienten” (Brante 2009).
Detta är en bred och fyllig definition av professionsbegreppet som görs av professor Thomas Brante vid Lunds universitet. Här väljs att utgå från denna definition på grund av dess användbarhet och täckande innebörd. Många professionsteoretiker och de flesta moderna professionsteoretiker gör en koppling mellan profession och högre utbildning på universitet knutna till professionen (Ledberg 2019 s.18). Detta kan vara en av anledningarna till varför professionsbegreppet kommit upp i en svensk kontext på senare år. Akademiseringen av officersutbildningen genomfördes 2007 och
därefter har diskussionen om professionen dykt upp i akademiska sammanhang (Prop. 2006/07:64). Vi ser tecken på en identitetskris i Försvarsmakten och inom officersprofessionen. Denna
identitetskris visar sig i de interna diskussioner som förekommer, exempelvis i lunchrum och på arbetsplatser. Detta diskuteras också i andra militära kontexter så som i interna militära tidskrifter och publikationer (Officersförbundet 2014) men också i uppsatser skrivna inom ramen för
utbildningen av officerare på olika nivåer. En återkommande diskussion handlar om
officersutbildningens användbarhet och om den är adekvat för yrket eller borde förändras. Ett exempel på denna diskussion är Cattelin och Kinander (2019). Det Cattelin och Kinander gör i sin studie är att de jämför och utreder om officersprogrammet av idag, med dess examensmål,
motsvarar bilden av vad officerare de facto skall kunna och inneha för kompetenser när de påbörjar yrkesutövningen. En annan studie som diskuterar en liknande problembild är Gånfält och Jarl (2020) som i sin explorativa studie diskuterar professionsutvecklingen av yngre officerare i Armén. Kort beskriver Gånfält och Jarl att yrkes- och professionsutvecklingen kan bli bättre och bör
systematiseras och utvecklas långsiktigt, med bland annat mentorskap, ”lärlingstraditioner” (Gånfält & Jarl 2020 s.63) och karriärsplanering. Dessa studier och den bild som de uppvisar bygger på att det finns ett resonemang och uppfattning hos vissa inom Försvarsmakten att den akademiskt
utbildade officeren i sitt utövande av yrket inte har en tillräcklig yrkesskicklighet i form av expertis. Stämmer detta, och i sådana fall, vad beror detta på?
Denna vanligt förekommande åsikt, som även vi noterat, är att kadetten inte får en utbildning som är tillräckligt yrkesförberedande, att officersprogrammet (OP) inte levererar det som
Försvarsmakten beställer. Eller är det så att Försvarsmakten kanske har satt felaktiga utbildningsmålsättningar?
Utifrån dessa ibland lite för enkla och spekulativa problemformuleringar finns det som vi ser det flera olika dimensioner och aspekter som påverkar uppfattningarna. En av dessa kan vara att vi antar individer till OP med kravunderskridande egenskaper, kunskaper och färdighetsnivåer. En annan att utbildningen, som vi tidigare nämnde, inte lyckas uppnå de förväntningar som
Försvarmakten och de anställande förbanden har på blivande officerare. Eller kan det vara så att utbildningen levererar exakt det Försvarsmakten beställer och att problemet egentligen ligger i yrkets utövande?
Att förbanden inte vet eller förstår vad slutprodukten i form av officerare, kunskaps- och
9
I denna diskussion blir det intressant att förstå en officers lärande i yrkesutövandet. När skall officeren vara fullärd och vad skall då officeren kunna? Finns det en målbefattning, det vill säga en specifik grad eller befattning som kräver en specifik nivå av expertis? Officersyrket beskrivs ofta som det livslånga lärandet, exempelvis av Cattelin och Kinander. Det innebär att officeren inte är fullärd och färdigutvecklad efter genomförd officersutbildning (Cattelin & Kinander, 2019). Vem ansvarar för den utvecklingen i yrket och kan det vara så att det är denna del av officerens
utveckling som brister, det livslånga lärandet? Men återigen, vad är målbefattningen och vad är det en officer skall kunna och göra?
Utifrån ovanstående beskrivna problembild kring OP diskuterar författarna Holmdahl och Landin i sin uppsats ”Den svenska officersutbildningen, problematiken kring OP och Försvarsmaktens förväntningar på officeren, Gör vi saker rätt eller gör vi rätt saker?” problemet vidare.
Författarna refererar till en intervju med chefen för programledningen för OP, kommendör Johan Brorson, denna intervju på Försvarshögskolans hemsida:
"Idag finns ibland ett glapp mellan förbandens förväntningar på de nyutbildade officerarna och
den utbildning som bedrivs av Försvarshögskolan på uppdrag av regeringen." (Holmdahl &
Landin, 2019).
Vidare uttrycker Brorson i samma intervju ”[…]att detta innebär att antingen måste officersutbildningen ändras eller så måste förväntningarna göra det.” (Holmdahl & Landin, 2019).
Professionen i sig eller dess definitioner är intressanta ur synvinkeln att förstå vad en anställd i Försvarsmakten har att göra på jobbet. Ännu hellre att förstå vad individer och organisationen skall kunna använda dessa begrepp till, rent praktiskt, i yrkesutövningen. Inte minst behöver vi själva som officerare förstå och implementera begreppen i vår yrkesutövning. Detta för att vi skall bli trovärdiga och kunniga och därigenom kunna bidra till professionsutvecklingen på det sätt som det moderna professionsbegreppet kräver, vi skall vara ”[…] relativt autonoma bärare och förmedlare
[…]” av vår egen profession som Thomas Brante säger (Brante, 2009).
Att utreda och utforska officersprofessionen som begrepp, dess praktiska tillämpning i
yrkesutövningen och vad som både förenar och skiljer den från andra kategorier inom den militära professionen blir därför intressant. Särskilt hur officersprofessionen skall implementeras, förstås och tillämpas i en framtida växande försvarsmakt. Att då förenklat anta ett ”det var bättre förr”-perspektiv anser vi både vara förminskande och inte särskilt konstruktivt. Vi vill studera vad som verkligen kan förändras för att göra oss bättre och farligare för en motståndare. En av våra respondenter beskrev ett synsätt som vi förhåller oss till gällande det som tidigare varit i Försvarsmakten:
”Man kan inte gå tillbaks till något som var, men man kanske kan hitta saker som gått förlorat
och ta tillbaka valda delar” (Respondent).
Det vi har funnit intressant och vill utreda är frågeställningen: Vad består officersprofessionen av i ord och vad skall dess utövare göra på jobbet – expertis i handling? Vad är idealet och hur ser det ut i verkligheten, i officerens yrkesutövande?
Utifrån denna diskussion och dessa olika frågor och problemformuleringar påbörjade vi vår studie. En ansats att initialt utreda ett antal centrala begrepp för att senare fördjupa oss inom
10 1.2. Studiens syfte
Studien som vi genomför syftar till att tydliggöra professionsbegreppet och begreppets användande inom officersprofessionen. Därefter empiriskt undersöka och påvisa en eventuell glidning och fokusförskjutning, en så kallad mål-medelförskjutning (Alvehus & Jensen 2015 s.244) mellan vad officerarna skall göra inom yrket kontra det de faktiskt gör idag. Därigenom så kan vi också säga något om eventuella rekommendationer till Försvarsmakten för att komma tillrätta med
fokusförskjutningen.
1.3. Författarnas bakgrund och kopplingen till officersprofessionen Varför är det ens intressant vilka som gör en undersökning och deras eventuella motiv? Vår bakgrund och erfarenheter behöver beskrivas då vi valt att studera ett fenomen utifrån ett inifrånperspektiv. Detta inifrånperspektiv bör kunna granskas och värderas av andra
professionsutövare, därigenom blir det intressant vilka som gör undersökningen. Ett grundkriterium för vetenskaplig kunskap enligt Eriksson och Widersheim-Paul är att ange vem eller vilka som ställer frågan (Eriksson & Widersheim-Paul 2014 s.68). Detta har vi tagit fasta på och därför beskrivs författarnas bakgrund kort.
Vi som skriver denna uppsats har tillsammans tjänstgjort drygt 40 år inom Försvarsmakten som officerare. Vi har varit med under reformeringen från ett invasionsförsvar, med ett personalsystem som byggde på värnplikt, till ett mindre yrkesförsvar med fokus på internationell tjänst och därefter tillbaka till värnplikt samt en försvarsmakt som åter fokuserar på det nationella försvaret. Under denna period har dessutom befälssystemet genomfört omfattande förändringar.
Vi båda har under de senaste åren varit direkt involverade i officersutbildningen och OP vid
Militärhögskolan Karlberg och vid Försvarshögskolan. Detta både på den rent akademiska sidan av utbildningen (Försvarshögskolan) samt även i den praktiska inomverksutbildningen som
Försvarsmakten bedriver. Utbildningen, som gemensamt mellan två myndigheter, skall genomföras och bygga på det som Försvarsmakten och Försvarshögskolan kallar […]”vetenskap och beprövad erfarenhet” (Brehmer 2011 s.23-32).
Vi ser tecken på en identitetskris i Försvarsmakten och inom officersprofessionen. Vi vill därför förstå vad individer och organisationen skall använda professionsbegreppet till rent praktiskt i yrkesutövningen. Ofta beskrivs en känsla av att vi inte gör rätt saker; att producera och
vidmakthålla krigsförband och genom det främja den väpnade stridens genomförande och ledning. Att det vi gör som officerare i vardagen har ett annat huvudfokus än det önskade.
Vi har sett flertalet officerskullar inom ramen för utbildningen och har dessutom tjänstgjort minst halva vår tjänstgöringstid på insatsförband i Försvarsmakten. Vi båda har sett ett ökande behov av att undersöka och förtydliga officerens roll och profession i dagens samhälle och Försvarsmakt. Det perspektiv som vi tillför till diskussionen och teoribildningen inom forskningsområdet är ett inifrånperspektiv, det finns för och nackdelar med detta inifrånperspektiv men om det går att problematisera över dessa för- och nackdelar kan något nytt tillföras. Tidigare forskning inom området har framförallt tillfört kunskap med ett utifrånperspektiv, hur andra uppfattar vår
11
Många hävdar att det finns olika delar av officersprofessionen, ibland beskrivna som logiker. Sofia Ledberg nämner i sin bok både en ”[…]militär konfliktlogik och en förvaltningspolitisk logik”
(Gyllensporre 2014 s.28 citerad i Ledberg 2019 s.74). Ett annat äldre exempel där logiker används är i forskaren och reservofficeren Karl Ydéns avhandling som beskriver ”en konfliktlogik och en samverkanslogik” inom samma professionsbegrepp (Ydén 2008 s.31).
Denna uppdelning i logiker har, med olika innebörd och benämning av logikerna, använts i tidigare studier av officersprofessionen, både i svensk kontext men framförallt i anglosaxisk kontext, med namn som Huntington, Snider med flera (Ledberg 2019 kapitel 3). Karl Ydén uttrycker följande:
”temat med skilda logiker inom militären har gradvis fått ökad uppmärksamhet inom militärsociologin, men detaljerade empiriska studier saknas.” (Ydén, 2008 s.12). Detta är visserligen skrivet för mer än tio år sen och militärsociologin i en svensk kontext måste rimligtvis ha utvecklats sedan dess med
empiriska studier, men vi tar ändå fasta på Ydéns ord och gör en empirisk studie av just det han beskriver och efterfrågar.
Att diskutera hur dessa logiker och deras inbördes fördelning påverkar yrket och professionen i en svensk officerskontext är således intressant och relevant. Vi som professionens utövare och proffs utifrån dessa logiker (och vår tolkning av dessa) undersöker och utforskar den svenska
officersprofessionen utifrån ett inifrånperspektiv, utifrån vårt expertisområde och vår
professionstillhörighet. För en längre diskussion om logikers användning i en professionskontext se kapitel 4.1.2.
Som officerare och så kallade ”autonoma bärare” (jmf Brante 2009) av professionen är vår vilja och ambition med denna studie att utforska och förtydliga professionen som begrepp. Vidare vill vi också belysa en problematik inom yrkets tillämpning som fortsättningsvis kan främja professionens utveckling. En profession och ett yrke som har format oss som officerare och människor och som vi därför har mer än en yrkesmässig relation till, den är en del av vår identitet.
1.4. Historisk återblick
För att förstå Försvarsmakten som organisation och den utveckling som den har genomgått är det på sin plats att börja med en historisk återblick över vad som har förändrats inom organisationen de senaste decennierna. Som vi resonerar blir det som varit, historien, en viktig aspekt i vår ambition att beskriva och förstå professionen. Förändringar som har skett inom myndigheten som kan ha påverkat professionen, officeren och dess yrkestillämpning i vardagen. Försvarsmakten har under denna tidsperiod genomfört ett antal fundamentala system- och organisationsförändringar inom myndigheten. De största förändringarna har varit inom organisationsvolym, uppgifter,
personalförsörjningsystemet samt förändring av officerssystemet (befälssystemet).
12
Under de senaste åren har det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde förändrats och hotbilden mot Sverige har ökat. Försvarsmakten har fått uppgiften att åter fokusera på det nationella territoriella försvaret, att återgå till att producera brigader som skall verka inom landet. Den nationella
försvarsförmågan är åter i fokus. Myndigheten skall nu växa med fler förband och större personalvolymer.
Den troligen största förändringen, utifrån påverkan på professionsbegreppet, är
personalförsörjningen. Försvarsmakten har transformerats från att producera förband som bygger på värnpliktiga soldater och befäl till anställda soldater, kontinuerligt anställda och tidvis anställda soldater sjömän och gruppbefäl. Vi lämnade ett personalförsörjningssystem som byggde på värnplikt till att anta ett system som bestod av ett yrkesförsvar. Utifrån förändringar i det
säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har Försvarsmakten som myndighet nu fått uppgiften att växa genom en ökad försvarsbudget, ökat antal förband och som en konsekvens av detta återinförs värnplikten som en del av personalförsörjningen. Inom ramen för personalförsörjningen har Försvarsmakten under denna tidsperiod bytt befälsystem tre gånger. Officersprofessionen delades upp 2008 i två olika kategorier, specialistofficer och officer.
Officersutbildningen genomför samtidigt en akademisering av officersprogrammet som bygger på Regeringens proposition (Prop. 2006/07:64), vilket i dagens läge innebär att Försvarshögskolan rekryterar och antar blivande officerare till Försvarsmakten. År 2015 införde Förvarsmakten en gemensam professionsbenämning, Den militära professionen. Att samordna samtliga anställda inom Försvarsmakten under en gemensam profession var viktigt och ett ökat behov av samhörighet mellan kategorierna och inom myndigheten var fokus för den militära professionen och dess
definierande. Syftet var att inom den militära professionens definiera roller utifrån dess expertis, värdegrund och ansvar (Försvarsmakten 2015).
”Vår militära profession ska vara ledstjärnan för vad vi är, vad vi står för och hur vi agerar nu och i framtiden.” (Försvarsmakten 2015 s.5).
Alla dessa förändringar har Försvarsmakten genomfört inom en tidsperiod av tre decennier. Vilka följdeffekter får det på organisationen och i synnerhet på officersprofessionen? Vad består
egentligen officersprofessionen av och hur ser dess yrkesutövning ut i vardagen. Försvarshögskolan antar blivande officerare till Försvarsmakten och eleverna tillhör inte Försvarsmakten under
genomförandet av Officersprogrammet. Vad innebär detta för yrkesutvecklingen och utvecklingen av professionen, vem äger och utvecklar officersprofessionen och vilka konsekvenser får detta på professionen och dess tillämpning av yrket inom myndigheten Försvarsmakten?
1.5. Professionsbegreppen
När officerare och andra yrkesverksamma i Försvarsmakten undersöks utifrån problem- och
fokusområden finns det tre begrepp som är ständigt återkommande och behöver definieras, dessa är; profession, militär profession och officersprofessionen. Dessa begrepp anses så pass centrala att vi vill fördjupa oss i den teoretiska synen och Försvarsmaktens syn på begreppen, och utifrån dessa kunna välja vilka definitioner vi använder i vår studie. Definitioner som skall vara allsidiga och generella, med en koppling till empirin i studien.
Profession
13
Profession är inom samhällsvetenskaperna en beteckning på en yrkesgrupp med vissa gemensamma drag. Bland dessa drag finns avgränsning mot andra yrkesgrupper, förfogande över särskild
kunskap, arbetsuppgifter som innehåller unika eller varierande moment, självständighet i
yrkesutövningen och en särskild yrkeskodex (Wikipedia 2020). Moderna sociologiska definitioner av professioner betonar en anknytning till högre formell utbildning, då främst vid universitet och högskolor (Brante 2009). Utbildningen bidrar till professionen med formell meritering i form av examensbevis, en garant på vidmakthållen kvalitet och utveckling inom området.
Definitionen av en profession kan beskrivas som att det som karakteriserar och definierar en
profession är gemensamma kunskaper och färdigheter, dess expertis. Det externt särskiljande är hur professionen skiljer sig från andra professioner i samhället, dess avgörande särskiljande funktioner. Med andra ord borde professionens legitima identitet vara det unika inom professionen, det unika som professionen utför och bidrar med i samhället, samhällsnyttan.
Enligt tidigare väljer vi Brantes definition av profession:
”Professionella yrken är i något avseende organiserade, relativt autonoma bärare och
förmedlare av samhälleligt sanktionerade, abstrakta kunskapssystem som ger dem förmågan att utföra handlingar som uppfattas som svåra, skickliga och värdefulla av allmänheten/klienten.” (Brante 2009).
Thomas Brantes definition ”[…]täcker in många av de aspekter och karaktärsdrag som denna bok belyser[…]” (Ledberg 2019 s.19). Sofia Ledberg beskriver här innehållet i sin bok: Officeren, Staten och samhället – ett professionsperspektiv. Både hennes bok och Brantes definition visar på en bredd och komplexitet kopplat till professionsbegreppet som vi anser användbart i denna studie, särskilt Ledbergs bok är användbar, då den avhandlar officerskontexten i ett svenskt professionsperspektiv. Utifrån dessa definitioner av en profession blir nästa steg att fördjupa sig inom begreppen militär profession och officersprofessionen. Vad särskiljer den militära professionen från andra
professioner och vad kännetecknar officersprofessionen? Vad är det som definierar dess expertis, (det unika inom officerprofessionen), dess legitima identitet och avslutningsvis dess särskiljande från andra kategorier under paraplybegreppet militär profession.
Den Militära professionen
Den Militära professionen beskrivs i Försvarsmaktens strategiska inriktning som den gemensamma professionen inom vilket alla anställda i myndigheten Försvarsmakten verkar, oavsett anställning och yrkeskategori (Försvarsmakten 2015).
Professionen delas upp i fyra stycken yrkeskategorier;
1) Officerare 2) Specialistofficerare 3) Civil personal 4) Gruppbefäl, soldater och sjömän. Den militära professionen skall vara ”[…]ledstjärnan för vad vi är, vad vi står för och hur vi agerar nu
och i framtiden.” (Försvarsmakten 2015) - det som sammanför och förenar Försvarsmakten, en samlande kärna som skall vara utgångspunkten för all verksamhet som genomförs.
14
Den militära professionens inre väsen, det som förenar och är gemensamt, bygger på gemensamma kunskaper och färdigheter. Den militära expertisen utgår från ett handlingsorienterat synsätt, att kunskap uttrycks i handling, som utvecklas genom praktisk utövning och bygger på en gemensam värdegrund. Militär expertis innebär att teoretiska, praktiska och erfarenhetsgrundade
kunskapsområden samspelar, detta förutsätter en bredd av färdigheter, kompetenser och erfarenheter. All verksamhet skall vila på en tydlig etisk grund, vår värdegrund.
Utöver vad som förenar professionen beskrivs även skillnader och likheter mellan kategorierna, vad respektive kategori har för expertis. Skillnaden består främst i olika grader av kunskaper och
färdigheter. Kunskaper delas i boken upp i tre kategorier kärn-, stödjande- och specialkunskaper (Försvarsmakten 2015 s.26). Kunskaper som syftar till att genom väpnad strid kunna genomföra militära operationer nationellt och internationellt. Att definiera på ett annat sätt och göra
differentiering skulle kunna vara att göra en distinktion mellan generella och specialiserade kunskaper och färdigheter, en distinktion som vi vill använda oss av i vår studie. Hur och varför kommer vi att visa under framtagandet av vår modell över officersprofessionen.
En annan del som finns både hos Ledberg och i den strategiska inriktningen (Försvarsmakten 2015) och som vi omarbetar och återanvänder är användandet av logiker som vi tidigare beskrivit under kapitel 1.3 i denna studie. Ur denna omarbetning och begreppen logiker och olika nivåer av kunskaper och färdigheter, har vår modell växt fram. Den presenteras här kort med en bild och kommer under senare kapitel presenteras mer ingående med förklaringar och en beskrivning av dess framtagande.
Bild 1 Modell över officersprofessionen. Vi har använt den vid analys av officersprofessionen men ser även en bredare användbarhet inom den militära professionen. Modellen kommer att förklaras, förtydligas och användas senare i studien.
Historiskt har det tidigare endast diskuterats en profession inom Försvarsmakten, officersprofessionen. När Försvarsmakten införde kategorin specialistofficer och när
15
Det som då kan tänkas skilja kategorierna åt inom den militära professionen är graden av kunskaper och färdigheter samt hur stor del respektive logik har inom kategorierna. Därigenom visas nyttan av modellen som ett analysinstrument inom den militära professionen och dess underkategorier. Vår modell går att använda som analysinstrument vid analys av samtliga kategorier inom den militära professionen även om vi i denna studie enbart avhandlat officersprofessionen.
Officersprofessionen:
Officersprofessionen beskrivs i Försvarsmaktens strategiska inriktning (Försvarsmakten 2015) som den kategori som med sitt kunskapsområde skall kunna leda militära operationer och fatta beslut om militärt våldsanvändande. Officerens expertis är att fatta beslut om storskalig legitim våldsutövning och att leda krigsförband i stridssituationer. Beslut som skall fattas under extrema förhållanden och kan medföra säkerhetspolitiska och humanitära konsekvenser. Även om viss verksamhet leds av andra kategorier inom den militära professionen så är det officerare som främst planerar och leder den militära verksamheten inom den militära professionen, som samordnar de sammansatta förmågorna och leder krigsförbanden för att uppnå önskad effekt.
”Officersprofessionens kärna är ledarskap och ledning av den väpnade striden på alla nivåer.”
(Försvarsmakten 2015).
Officerens expertis bygger på avancerade kunskaper och färdigheter inom teori, praktik och beprövad erfarenhet. Teoretisk skolning med praktisk tillämpning genom övning, träning och operationer. Rollen kräver insikter och färdigheter inom flera kunskapsområden. Officerens expertis innefattar integrering och samordning mellan kunskapsområden, förmågor och människor, ett ansvar som sträcker sig från taktisk till strategisk nivå inom stridskraftsspecifika miljöer som mark, sjö och luft. Beroende på tillhörighet och befattning ställer yrket olika krav på officeren, varje nivå/befattning har sina krav på förmågor och kompetenser. Bred kontra fördjupad kompetens utgör individens skicklighet. Att handla i en given situation och vara chef är något som är centralt inom professionen.
Professionen inbegriper såväl krigs- som förvaltningslogik. Som officer skall du kunna växelverka i såväl militära operationer som inom förvaltning och då kunna anta den kollektiva arbetsgivarrollen. Officersprofessionens ansvar är att indirekt eller direkt genom militära operationer vara engagerad i att leda och främja väpnad strid. Mandat att förvalta statens våldsmonopol, att genom legitim väpnad strid tillämpa dödligt våld och beordra andra att riskera livet, med det egna livet som insats. Detta ansvar ställer krav på vissa personliga egenskaper såsom mod, omdömesförmåga, trygghet och självförtroende. Att organisationen och individen har en tydlig och gemensam värdegrund är också uttalat som viktigt (Försvarsmakten 2015). Det bygger också på ett individuellt ansvar att officeren har rätt kompetens, den enskilde har ett ansvar för sitt eget kompetensbyggande.
Officersyrket beskrivs enligt tidigare (Cattelin & Kinander 2019 m.fl.) som det livslånga lärandet. Det innebär att officeren inte är färdigutvecklad efter genomförd officersutbildning. I Cattelin och Kinanders uppsats beskrivs en officers utveckling i tre olika stadier. Det första stadiet är kunskaper, förmågor och egenskaper som individen har med sig in i yrket. Kunskaper som t.ex. kognitiv
förmåga, ledaregenskaper, empatisk förmåga. Det andra stadiet är vad kadetten som officerselev vid OP lär sig. Det avslutande tredje stadiet är det som kallas det livslånga lärandet, det som sker efter utbildningen.
16
Det livslånga lärandet börjar i Cattelin och Kinanders uppsats under och efter officersutbildningen och hos Gånfält och Jarl beskrivs den delen av det livslånga lärandet som det som kommer efter utbildningen. För att se vad som borde hända innan officersutbildningen så kan Fredrik Thisners Återtagande av markstridskrafterna 2020-2030 tjäna som inspiration. Thisner beskriver en utökad och differentierad framtida värnplikt som tillförs befälskategorier bland de värnpliktiga, han visar på att det som vi kallat livslånga lärandet som officer kan och bör påbörjas redan innan
officersutbildningen (Thisner 2018).
Vad gör en officer under detta livslånga lärandet i den svenska Försvarsmakten på jobbet 2020? Brehmer beskriver sin syn på officersperspektivet i sin bok, Från yrke till profession: ”Som nu borde stå klart är att officersperspektivet egentligen är något ganska enkelt. Det innebär fokus på de problem officeren möter i sin yrkesutövning.”(Brehmer 2011 s.23).
Brehmers syn på officersprofessionen gör att det på ett enkelt sätt går att förstå yrket och dess utmaningar. Vad är då dessa problem som officeren möter i vardagen? Vad av detta är
gemensamma kunskaper och färdigheter som samtliga officerare skall kunna och behärska oavsett tillhörighet och bakgrund?
Utifrån Försvarsmaktens stora strukturella och organisatoriska förändringar de senaste årtiondena, följer utvecklingen av officersprofessionen med i samma takt och uppfyller professionen dagens krav från Försvarsmakten och andra myndigheter?
På FHS högre officersprogram (HOP) finns en kurs i militärhistoria som utforskar begreppet den militära professionen eller snarare officersprofessionen ur ett historiskt perspektiv. I den kursen och i viss annan litteratur (exempelvis Ledberg, 2019) så pekas det på att den profession som
17
2.
Metod
Kapitlet beskriver inledningsvis de metodologiska överväganden och val vi som författare genomfört för att därefter beskriva intervjuerna och dess design. Slutligen följer en grundlig
genomgång av hur vi har analyserat data enligt en metod inspirerad av Grounded Theory (IGT). De val som gjorts har lett till en kvalitativ, induktiv studie med explorativ design.
2.1. Generella filosofiska överväganden och val
Ontologi är läran om verkligheten och om hur att se på och förstå verkligheten, här väljs en tolkande, hermeneutisk verklighetssyn. Om man har en hermeneutisk ontologisk syn där verkligheten är mer subjektiv och tolkad av människor så behöver det framgå. Detta för att inte fastna i att leta efter objektiva sanningar och generaliserbarhet där sådan generaliserbarhet inte finns eller ens är intressant eller relevant utifrån vad man undersöker. Det motiverar också i många fall vilka metoder, val av forskningsfrågor och ansatser som man gör i sina studier (Jacobsen 2017 s.19-20). Exempelvis kan det vara svårt att kvantitativt belägga saker som är svåra att mäta i en subjektiv kontext som människors beteenden, attityder och organisationers inre liv. Detta kan ibland vara bättre att göra med en kvalitativ ansats där man operationaliserar, exempelvis attityder, som begrepp så långt det går för att kunna förklara resultatet. Risken är att man i en kvantitativ studie mäter det som kan mätas och inte mäter ”rätt” saker och därefter drar felaktiga slutsatser. Detta leder då till att även om den interna giltigheten är bra (det vill säga att du mäter på rätt sätt utifrån din operationalisering), så mäter du inte det du avser att mäta eller ens det som egentligen är
intressant. Du kan då få olika tillförlitlighetsproblem (jmf Eriksson & Widersheim-Paul 2014 s.63). På samma sätt kan du få ett tillförlitlighetsproblem i tolkande/hermeneutiskt inspirerade
undersökningar i och med att du väljer subjektivt i din operationalisering (Eriksson & Widersheim-Paul 2014 s.62-64). Finns det ens en extern giltighet att tala om i undersökningar som inte försöker generalisera sitt resultat? Vi väljer en hermeneutisk tolkande syn därför att vi angriper problemen i en kontextberoende verklighet med människor och människors subjektiva tolkningar och åsikter som det intressanta att studera.
Det finns en uppdelning av begreppet giltighet, i inre och yttre giltighet, där den inre avhandlar överenstämmelsen mellan begrepp och de mätbara definitionerna av dem, och den yttre har att göra med det mätvärdet man får när man använder en operationell definition tillsammans med en yttre verklighet. Det sätt som bör användas i vetenskapliga texter är att blottlägga eventuella brister och tillkortakommanden vad gäller tillförlitlighet och giltighet oavsett metodval. Att föra diskussionen med sig själv i text så att det för en läsare går att följa valen och dess styrkor och svagheter. Utifrån den här diskussionen blir det viktigt för oss att göra just detta, väga för- och nackdelar mot varandra och diskutera detta. Här görs få delar för att bevisa en extern giltighet av begrepp då det är en subjektiv bild som förmedlas. Generaliserbarheten är mer bestående av möjligheten att använda en av studiens bidrag, modellen över officersprofessionen, i vidare studier.
18
Detta för att inte hävda att vi gör något som sen inte framgår i texten eller att vi använder oss av begrepp och dess innebörd på ett felaktigt sätt. På samma sätt så kan det vara problematiskt att prata om kausala samband i en objektiv verklighet när det är lämpligare att prata om sannolikheter och att det eventuellt finns en viss korrelation mellan det/de delar man observerar (dessa begrepp är mer tillåtande i en subjektiv verklighetssyn). Därför väljs här ett användande av begreppen
tillförlitlighet och giltighet.
Vidare så väljs perspektivet, att även om det finns en objektiv verklighet utanför individen, så behöver man ta hänsyn till individers subjektiva tolkning av verkligheten. Detta är en stor del av förståelsen och begripliggörandet av en subjektiv verklighet som till sin natur är föränderlig. Att världen i sig, till del, skapas i dess betraktares ögon och därigenom fylls med mening och syften av dess betraktare.
Epistemologi är kunskapslära, läran om kunskap och vad som är kunskap, hur man utifrån sin verklighetssyn (ontologiska syn) kan veta något överhuvudtaget och dessutom veta att det man vet är objektivt sant eller subjektivt sant. Vi väljer att diskutera mer av det som är intressant och relevant än det som kan bevisas som objektivt sant. Här väljs också en bred och inkluderande kunskapssyn som betecknas av att det finns olika sorters kunskap. Vi har valt att utgå ifrån Tengströms distinktioner mellan vardagskunskap, yrkeskunskap, konstnärlig kunskap och
vetenskaplig kunskap (Eriksson & Widersheim-Paul 2014 s.65). Syftet med den breda synen är att vara tillåtande och inte utelämna och missa det som inte kan ses och valideras som vetenskaplig kunskap när begrepp och kategorier undersöks. Detta också för att just kunskaper och färdigheter som begrepp, ingår i framtagen modell över officersprofessionen och därigenom behöver annan kunskap än den rent vetenskapliga samexistera i modellen. Den rent vetenskapliga kunskapen har ett värde i sig, men i förhållande till de övriga kunskaperna i officersprofessionen så kommer vi i texten ange om något har vetenskaplig relevans i de fall detta har något värde i sig.
Vetenskaplig kunskap är en av flera kunskaper. Men om det skall vara vetenskaplig kunskap så finns det vissa kriterier som behöver vara uppfyllda (Eriksson & Widersheim-Paul 2014 s 66–72):
1. Vetenskap är ett förhållningssätt där man kritiskt och kreativt omprövar teser och kunskap i syfte att utveckla och uppnå ny kunskap.
2. Att ange vem eller vilka är det som ställer frågan – transparens och öppenhet.
3. Kunskapen skall vara presenterad på ett sådant sätt att den kan ifrågasättas och prövas. 4. Vetenskaplig kunskap skall vara falsifierbar – det vill säga att den skall kunna förkastas som
ogiltig.
5. Den skall vara öppet redovisad, det vill säga vad är resultatet och hur har man kommit fram
till resultatet.
19
Det i sin tur leder till att det kan vara svårt att välja en lämplig teoribildning för eventuella fortsatta deduktiva studier och därigenom behöver man börja i empirin, det vill säga en induktiv
teorigenererande ansats.
I denna studie väljs att titta på begrepp och fenomen som kopplas till professionsbegreppet som i sin tur bygger på hur människor i studien tolkar och meningsbestämmer de specifika fenomenen. Därefter när empirin visat en tydligare problemställning väljs en lämplig teoretisk referensram för stöd vid förklaring och analys. Valet av kvalitativ metod framför kvantitativ metod beror delvis på bakgrundskunskaper angående metod hos författarna och även att det som skall studeras är inom ramen för mänskligt handlande och dess påverkan på mänskliga system som organisationer och då passar kvalitativ metod bättre (Johannesen & Tufte 2002). Delvis beror det också på att den induktiva ansatsen som valts i studien gör det svårt att göra en enkätstudie eller formulera
frågeformulär med alla de kriterier som krävs för en kvantitativ studie (Johannesen & Tufte 2002). Dessutom hade en kvantitativ studie krävt en större population av respondenter för att säkerställa tillförlitlighet och giltighet och därigenom mer förberedelser och tidsuttag. Den korta tiden för en uppsats på kandidatnivå ger att en kvalitativ analys med färre respondenter är lämpligare och särskilt när tid behöver läggas på att induktivt leta sig fram till frågeställning och problemställning. Vår empiri bygger framförallt på två olika typer av intervjuer; individuellt öppna intervjuer samt fokusgruppsintervjuer. I vår insamling av empiri är dessa primärdata (Jacobsen 2017 s.93). Sekundärdata kommer ur artiklar/litteratur från andras forskning samt övrig litteratur.
Generellt kan det sägas att den explorativa designen tillsammans med det induktiva arbetssättet eller ansatsen gjort att arbetet blivit i allra högsta grad iterativt. Öppenheten för det okända och
20 2.2. Studiens indelning
Här beskrivs kort hur studiens metodologiska delar lagts upp rent schematiskt, detta i syfte att få en överblick över undersökningens indelning och struktur.
1. Val av område att induktivt studera – den militära professionen och
officersprofessionen. En vag uppfattning om eventuella problemställningar och mer av en inriktning framställs.
2. Individuella öppna intervjuer genomförs med frågor om professionens helhet och skillnader och likheter inom den mellan dess yrkeskategorier – en särskild del kopplad till officersprofessionen.
3. Analys och kodning sker med hjälp av en metod inspirerad av Grounded Theory(IGT) och analys av primärdata från de första intervjuerna genomförs.
4. IGT ger tydliga kategorier och teoretisk mättnad, ett embryo till modell träder fram och formar intervjufrågor till nästkommande fokusgruppintervjuer.
5. Grupper för fokusgrupper väljs ut och frågor/svar anordnas så att det går att bedöma svaren. Detta i syfte att kunna gruppera svaren i en kvalitativt framtagen modell. Därefter genomförs intervjuer som transkriberas och tolkas utifrån framtagen modell. 6. Modellen används för datanära analys av intervjusvaren och ur detta träder slutsatser fram samtidigt som forskningsfrågan/-orna som från början var vaga blir tydlig/-a. 7. Den datanära analysen syntesiseras med lämplig referensram och författarnas egna tankar. Detta är det primära resultatet av studien.
8. Resultatet/slutsatserna används för att kunna komma fram till normativa
rekommendationer och riktlinjer samt vad som skulle kunna vara intressanta fortsatta studier inom ämnesområdet.
Tabell 1. Studiens indelning.
Över tiden sker ett överlappande och iterativt inläsande av intressanta och relevanta teoribildningar kopplat till studiens ändamål och innehåll.
2.3. Individuella öppna intervjuer
Som vi tidigare har nämnt är vår avsikt att finna grunden till studiens resultat i empirin, och särskilt i primärdata som inledningsvis är öppna individuella intervjuer för att senare övergå i
genomförandet av halvt strukturerade fokusgruppsintervjuer (Lantz 2013 s.80-81). En empiri som framförallt bygger på information och data från ett antal intervjuer med en holistisk ansats
(Jacobsen 2017 s.19). Empirin sammanställs utifrån data från genomförda intervjuer och avslutningsvis med text från militära dokument och teoretiskt underlag (sekundärdata). Den sammanställda empirin leder till en aggregerad uppfattning (Jacobsen 2017 s.19) av
respondenternas sammanställda åsikter och kunskaper inom forskningsområdet. Det är de
21 2.3.1. Kriterier och urval
De undersökningsenheter/individer som vi valt att studera/intervjua är medarbetare i
Försvarsmakten eller i andra organisationer/myndigheter som vi beskriver som närliggande myndigheter och organisationer så som Försvarshögskolan, Officersförbundet och
Försvarsutskottet. Närliggandet förklaras som den nära relationen till vår myndighet, Försvarsmakten. Urvalet av respondenter har skett utifrån ett antagande om att de innehar information och kunskap kopplat till fenomenet/begreppet officersprofessionen och den militära professionen (Jacobsen 2017 s.120). Till viss del så är respondenterna också valda utifrån deras positioner inom respektive organisation/del av myndighet, det vill säga utifrån bredd och variation (Jacobsen 2017 s.120).
Viktigt här blir att förklara vårt strategiska urval som är litet och att vi därigenom behöver ha en defensiv tolkning där ödmjukheten inför studiens externa giltighet bygger på fortsatta studier efter vår egen undersökning. Det vi har fått fram är empiriskt grundat även om det är grundat av en liten population och behöver prövas av andra på motsvarande likartade eller olikartade fall eller med andra metoder för att uppnå en högre extern giltighet (Esaisson et al 2017 s.166-167).
Den empiriska undersökningen sker först i form av öppna individuella intervjuer (Jacobsen 2017 s.98) med tydlig kvalitativ karaktär, med i förhand bestämda öppna frågor om professionsbegreppet i en militär kontext. När primärdata är insamlat via de öppna individuella intervjuerna så har den efter transkribering analyserats. Analysen har skett utifrån det som ofta kallas hermeneutisk metod (Jacobsen 2017 s.130). Den specifika hermeneutiska metoden (kvalitativ tolkning) som används är inspirerad av Grounded Theory, som egentligen inte är en teori som namnet antyder, utan mer en metod för analys eller ännu hellre ett analysverktyg i induktiva studier med kvalitativ metod. Analysen av dokumenterad primärdata från intervjuerna sker i följden utforskande/klustring
(Jacobsen 2017 s.136), därefter sker en innehållsanalys med kategorisering och strukturering för att slutligen sammankoppla data till varandra för att hitta samvariation och eventuella inbördes
relationer mellan data och framtagna kategorier. Detta sker efter varje enskild intervju och dess transkribering.
Vad gäller fokusgruppernas urval så diskuteras detta under halvstrukturerad inriktad fokusgruppsintervju kapitel 2.4.
2.3.2. Respondenter
Utifrån vår studiedesign består empirin inledningsvis av fem stycken intervjuer.
Den första intervjun som genomfördes är av karaktären inriktande. Intervjun bygger på samma metod och frågor samt att data och kodning behandlas på samma sätt som de kommande
22 Inriktande provintervju
Den genomfördes på Militärhögskolan Karlberg (MHS K) datum 2020-02-20. Respondenten var en officer med bakgrund inom flygvapnet. Han har drygt 20 års yrkeserfarenhet inom Försvarsmakten samt har tjänstgjort både inom MHS K samt på FHS ett antal år. Utöver sin anställning är han även engagerad inom Officersförbundet. Vi som intervjuare har tjänstgjort tillsammans med
respondenten tidigare. Data från denna intervju har använts trots epitetet provintervju, detta för att individen har en djup och lång erfarenhet av officersutbildning och officersprofessionen inom Försvarsmakten.
Respondenter
Våra respondenter representerar fyra olika myndigheter/organisationer i samhället; Försvarsmakten, riksdagen med inriktning mot Försvarsmakten, FHS och Officersförbundet (facklig organisation som representerar samtliga yrkeskategorier inom den militära professionen). Genom sina
anställningar och positioner inom respektive myndighet/organisation arbetar dessa med eller inom Försvarsmakten. Samtliga respondenter har befattningar som innebär att de genom sitt arbete samarbetar kontinuerligt med officerare och med Försvarsmakten. Vår uppfattning är att
organisationerna som respondenterna arbetar vid och representerar påverkar och har ett intresse av officersprofessionen på olika nivåer, detta kan ske direkt eller indirekt. De har olika koppling till professionen där mer än hälften kan anses vara sprungna ur officersprofessionen och de andra ur en annan profession. Vissa av respondenterna är trots sin bakgrund inom professionen inte
tjänstgörande inom officersprofessionen idag. 2.3.3. Intervjudesign
Som vi tidigare har nämnt har vi genomfört totalt fem intervjuer, en inriktande intervju samt fyra individuella intervjuer. Intervjudesignen består av öppna frågor som skall ge respondenterna större möjlighet och frihet att kunna utgå från sina egna erfarenheter och upplevelser samtidigt som
organisationen och myndighetens uppfattning redovisas. Intervjudesignen är framtagen med en vilja och ambition att ge respondenten så stort utrymme som möjligt att själva påverka och föra samtalet i den riktning som individen upplever som intressant och viktigt. Detta utifrån sig själv som individ men även utifrån respondentens organisations/myndighets egna ställningstaganden kopplat till frågeställningen. Själva frågorna har tagits fram med ett öppet och brett förhållningssätt, varvid intervjuaren vill att respondenten skall utveckla en berättelse och uppmuntras till att själv föra samtalet.
23
Dokumentationen av intervjuerna genomfördes med diktafon, med respondentens tillåtelse, i syfte att möjliggöra transkribering och vidare analys. Frågeställningarna var öppna för att respondentens uppfattningar, tankar och tolkningar ska kunna komma till uttryck under intervjun.
Frågeställningarna har tagits fram med ett berättarperspektiv där respondenten uppmuntras att själv föra vart diskussionen skall leda.
Efter 60 minuters intervju genomfördes ett kortare avbrott om 15 minuter. Avbrottet syftade till att vi som intervjuare skulle få tid att tillsammans gå igenom genomförd intervju och kvarvarande frågeställningar. När intervjun återupptogs fortsatte vi med att rekapitulera genomförd intervju samt att respondenten vid detta tillfälle fick möjlighet att komplettera tidigare svar efter genomförd reflektion. Frågorna under den andra delen av intervjun var i huvudsak uppföljningsfrågor från den inledande delen. Dessa frågor tenderade till att bli mer spetsiga och syftade till att tydliggöra och fördjupa tidigare utsagor.
Intervjufrågor:
1. Vad är den militära professionen?
2. Vad är skillnaderna/likheterna mellan de olika kategorierna inom den militära professionen avseende tillämpning i yrket och kompetenser?
3. Vad är officersprofessionen?
4. Redogör för skillnaderna och likheterna mellan specialistofficerarens och officerares profession avseende tillämpning i yrket och kompetens?
5. Hur skall officerens karriär se ut i framtiden? Kompetenser och befattningar? Instegsbefattningar/kompetenser och eventuella målbefattningar/kompetenser? Utöver ovanstående frågor och i relation till dem ställdes en rad följdfrågor. Frågor ställdes i
förekommande fall med anledning av något respondenterna tog upp eller svarade på under intervjun eller i syfte att uppmuntra till egna berättelser och fortsatt dialog. Alla följdfrågor ställdes inte till alla respondenter då intervjuerna hade en mindre olikhet till sin natur.
Följdfrågor:
Varför då?
Vad innebär det?
Hur skulle du vilja att det var/såg ut?
- Vad är hindren för att det inte är så? I förekommande/nödvändiga fall användes denna följdfråga.
24
2.4. Halvstrukturerad inriktad fokusgruppsintervju
Efter att de individuella intervjuerna var genomförda transkriberades samtliga intervjuer.
Informationen/data kodades och klustrades i kategorier enligt IGT. Steg 5 i vår empiriinsamling var att genomföra ett antal intervjuer med fokusgrupper. Syftet med denna del av studien var framförallt att genomföra en uppföljning på de iakttagelser och fynd som uppkommit ur de första intervjuerna. Ur dessa hade ett embryo till modell vuxit fram som sedan låg till grund för fokusgruppintervjuerna. De tre olika fokusgruppintervjuerna genomfördes med syftet att ta reda på
respondenternas/gruppernas bild av officersprofessionens utövande i både ord och handling. Fokusgrupperna syftade även till att öka och bredda informationen med fler perspektiv inom studieområdet samt att förstärka och konkretisera tidigare iakttagelser. Frågeställningarnas fokus kvarstod mot officersprofessionen men gavs ett mer inriktat perspektiv mot hur officersprofessionen utövas i arbetet på lägre förbandsnivå. Med lägre förbandsnivå menar vi officerens arbete direkt efter genomförd officersutbildning och i förekommande fall inom nivån pluton upp till
bataljonsnivå.
Fokusgruppernas huvudsakliga representanter var officerare i nivå OF 1 och 2 vilket är graderna fänrik, löjtnant samt kapten. Denna kategori av officerare bygger sin syn på professionen och dess utövande på de kunskaper och färdigheter som de har fått från tiden innan utbildningen, under officersutbildningen och slutligen från erfarenheter ur yrkeslivet. Anledningen till den så kallade lägre förbandsnivån är att det är den nivån av tjänstgöring som följer direkt efter utbildningen samt att samtliga individer ingående i våra fokusgrupper som tjänstgjort som officer, har en uppfattning om och en erfarenhet av den tiden i yrket. Det är också där förväntningarna divergerar gällande vad man gör på jobbet och vad som är rätt saker att göra. Det är alltså här vi kan säga något om mål-medelförskjutningen eller som vi också valt att kalla det, fokusförskjutningen. Detta beskrivs mer i analysen och resultat/slutsatser i kapitel 5 och 6.
2.4.1. Kriterier och urval för sammansättning av fokusgrupper
När vi planerade sammansättningen av fokusgrupper utgick vi från att välja de respondenter som vi ansåg var lämpligast utifrån de framkomna frågeställningarna samt för att få ett så varierande och brett empiriskt underlag. Det breda urvalet skulle i sin tur medföra en högre tillförlitlighet. Vi valde att genomföra tre stycken fokusgruppsintervjuer. Fokusgrupperna var till sin natur internt
homogena. Med internt homogena menas att samtliga deltagare var antingen officerare eller kadetter vid Officersprogrammet samt att alla arbetade vid eller studerade vid MHS K. Vid indelning i grupper var målsättningen att skapa grupper med viss samhörighet i syfte att främja intern giltighet inom respektive fokusgrupp. Detta resulterade i tre lika stora fokusgrupper, grupperna bestod av 4-6 deltagare vardera:
1. Kadetter vid OP.
2. Officerare anställda vid MHS K med akademisk bakgrund från militära akademiska studier.
3. Officerare anställda vid MHS K utan akademisk bakgrund från militära akademiska studier.
25
Fördelen som vi såg med denna indelning var att den gemensamma erfarenhetsbakgrunden och den sociala likheten skulle främja diskussionerna och sänka eventuella kommunikationsbarriärer mellan deltagarna. Med social likhet menas här att inga kända beroendeställningar eller stora
ålderskillnader skull dämpa kommunikationen och kreativiteten i respektive fokusgrupp. En eventuell olikhet mellan fokusgrupperna såg vi enbart som spännande och eventuellt som en
förutsättning för att få fram intressanta svar på våra frågeställningar. Uppdelningen kunde eventuellt också påvisa skillnader och likheter mellan olika generationer och officerare i sin syn på
professionen och dess tillämpning i yrkeslivet vilket också hade varit intressant som empiriskt underlag.
2.4.2. Intervjudesign fokusgrupper
Grupparbetena genomfördes på vår gemensamma arbetsplats. Tiden som disponerades för varje grupp var 60 minuter. Informationen som delgavs innan genomförandet av grupparbetet var begränsad i syfte att undvika inläsning inom sakområdet samt att individerna inte skulle kunna diskutera frågeställningarna innan mötet. Detta för att kunna få spontana svar som inte påverkats av andra innan själva fokusgruppsintervjun. Vår vilja var att få deltagarnas egna spontana reflektioner rörande kunskaper och erfarenheter inom officersprofessionen. Informationen som delgavs under intervjun var:
Ni skall tillsammans med oss undersöka välkända problemställningar och sakfrågor inom
Försvarsmakten utifrån er/deltagarens egen synvinkel och egna erfarenheter. Fokusområde under gruppdiskussionen är officersprofessionen och dess tillämpning i yrket.
Frågor och val av metod för informationsinhämtning under grupparbetet var:
1. Vad består officersprofessionen av för dig (kunskaper/färdigheter/förmågor)? Varje deltagare tilldelades 10 stycken lappar på vilka svaren skulle skrivas. Efter 5 minuter redovisade varje deltagare sina svar. Lapparna rangordnades på en tavla med en axel innehållande siffrorna 1 till 9. När varje deltagare redovisat och satt upp sina lappar fick gruppen i uppgift att tillsammans komma fram till de av gruppen viktigaste beståndsdelarna i officersprofessionen. Varje svar rangordnades med motiv och eventuella avvikelser dokumenterades. Skalan från 1-9 omvandlades sedan till en skala från 1-3 för att slutligen fokusgruppsvis sammanställas i ett fyrfältsdiagram med procentsatser.
2. Hur ser arbetsfördelningen ut idag för en officer på lägre förbandsnivå, pluton/kompani/bataljon, en genomsnittlig arbetsvecka?
